365 möjligheter Årsberättelse 2010
På resa med modedesignern Paola Suhonen s. 22 FINAVIA 2010 365 möjligheter Årsöversikt 4 De viktigaste händelserna år 2010 8 Verkställande direktörens översikt 12 Finavia i korthet 13 Finavias värden 16 Kontinuitet Finavia blev ett aktiebolag och fortsätter att skapa förutsättningar för finländarnas och det finska samhällets konkurrenskraft, rörlighet och internationalism. 24 Tidszoner Helsingfors-Vanda är Nordeuropas ledande transferflygplats. 30 Nutiden Aktuella fenomen återspeglas i människors sätt att resa. 38 Framtiden I Europa övergår man till luftrumsblock som överskrider statsgränserna. 44 Ledningsgruppen och styrelsen På resa med riksdagsman Pekka Haavisto s. 28
365 dagar av ansvar Samhällsansvar Styrelsens verksamhetsberättelse 48 Ekonomiskt ansvar 50 Ansvar för miljön 54 Socialt ansvar På resa med idrottsprästen Leena Huovinen s. 14 57 Styrelsens verksamhetsberättelse 64 Nyckeltal 65 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Finansieringsanalys 68 Noter till bokslutet 70 Noter till balansräkningen 78 Revisionsberättelse På resa med verkställande direktören Samuli Haapasalo s. 6 På resa med kungen över flygplatserna John Kasarda s. 36
årsberättelse 365 möjligheter JANUARI Finavia Abp inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. Finavia Abp fortsätter Luftfartsverket Finavias verksamhet som ett aktiebolag som ägs helt av staten. Energifunktionerna på Helsingfors-Vanda flygplats övergick genom ett köpeavtal till Vanda Energi. Finavia deltog i mässan Next Step 2010. En mobilversion av Finavias webbtjänst blev klar. I mobilversionen kan man i realtid bläddra bland flyginformation från Helsingfors-Vanda och 16 andra flygplatser i Finland samt läsa de senaste nyheterna. På mobilsidorna för Helsingfors-Vanda finns dessutom information om bl.a. flygbolag, incheckning och tjänster på flygplatsen. FEBRUARI Finavias kampanj Klok kollektivtrafik inleddes i Finland. Med kampanjen ville Finavia påminna om flygtrafikens miljöeffektivitet och betydelse som kollektivtrafikform i synnerhet beträffande resor inom Finland och förbindelser till utrikesflyg. MARS Kronoby flygplats bytte namn till Karleby-Jakobstad i början av mars. Helsingfors-Vanda utsågs till Nordeuropas bästa flygplats. Valet gjordes av Skytrax som fick över 9,8 miljoner svar på en enkätundersökning som genomfördes bland passagerare under 2009 och 2010. Passagerarna bedömde kvaliteten på flygplatstjänsterna utifrån 39 olika faktorer. Axplock JULI Flygledningstornet för inflygningskontroll på Helsingfors-Vanda blir det modernaste i världen. På flygplatsen installerades två nya radarantenner och ett multilateralt positioneringssystem som tillämpar den nyaste tekniken. Med hjälp av dessa kan luftfartygens och fordonens rörelser övervakas bättre än tidigare. AUGUSTI Tampere International AirShow ordnades den 14 15 augusti 2010. Evenemanget som hölls på Tammerfors-Birkala flygplats var Finlands Flygförbunds nationella huvudflyguppvisning och höjdpunkten på flygåret. SEPTEMBER Finavia beslöt att ge rabatt på flygtrafikavgifter fram till slutet av år 2011. Beslutet, som förbättrar flygtrafikens verksamhetsförutsättningar, innebär en rabatt på 20 miljoner euro per år och en prisnedsättning på totalt 47 miljoner euro under hela rabattperioden mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2011. Flygrådgivningstjänsterna centraliserades. Flygrådgivningstjänsterna vid flygplatserna i Jyväskylä, Vasa och Rovaniemi centraliserades från och med den 6 september och flygrådgivningstjänsterna vid flygplatserna i Åbo, Björneborg och Tammerfors- Birkala från och med den 13 september. Avsikten med centraliseringen är att förenhetliga utbudet på flygrådgivningstjänster i Finland samt att säkerställa att kunderna har tillgång till flygrådgivningstjänster från ett och samma ställe dygnet runt. 4 Två Hello Cafe café-restauranger och en Hello Shop duty free-butik öppnade den 15 september på flygplatsen i Rovaniemi.
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse MAJ Finavia inledde samarbetsförhandlingar. Förhandlingarna inleddes den 7 maj och slutfördes den 24 juni. Som ett resultat av förhandlingarna kommer antalet anställda att minskas med cirka hundra personer under 2010 2011. Största delen av personalminskningarna genomförs genom pensioneringar och gemensamt överenskomna uppsägningspaket. APRIL Utbyggnaden av Hilton Helsinki-Vantaa Airport inleddes. Utbyggnaden omfattar 84 nya hotellrum och 400 kvadratmeter mer mötes- och restauranglokaler. Byggnadsarbetet, som inleddes i april 2010, beräknas vara slutfört i maj 2011. Finavia begränsade flygtrafiken på alla sina flygplatser på grund av den vulkaniska askan. Begränsningarna infördes den 15 april och fortgick under flera dagar. Flygtrafiken började återgå till det normala när Trafiksäkerhetsverket Trafi gav flygbolagen tillstånd att trafikera den 22 april. JUNI Airpro Oy, som tillhör Finavia-koncernen, köpte den 23 juni RTG Ground Handling Oy. I och med företagsförvärvet den 23 juni blev RTG Ground Handling Oy ett dotterbolag till Airpro Oy. Företagsförvärvet stöder Finaviakoncernens strategi, vars målsättning är att trygga tjänsterna inom flygtrafik på alla flygplatser i flygplatsnätverket. från år 2010 Läs mer om händelserna under år 2010 på www.finavia.fi/pressmeddelanden OKTOBER Finavia utsåg Helsingfors-Vanda till årets flygplats år 2010. Valet påverkades av de resultat som uppnåtts under året och det starka engagemanget i de målsättningar som Finavia ställt upp. NOVEMBER Finavia fick Vandamedaljen för väl utfört arbete inom näringslivet. Motiveringen till erkännandet, som tilldelas av Vanda stad, var Finavias framgångsrika affärsverksamhet och betydelsefulla arbete för näringslivet i Vanda stad. Finavia Lapland Airports var synligt under världscupen i Levi. DECEMBER Tillgången på flygplatstjänster tryggas genom lag. Finlands regering föreslog att en lag om flygplatsnätverket och -avgifterna ska stiftas. Syftet med lagen är att öka öppenheten och främja konkurrensen mellan flygplatserna samt att trygga utbudet av och tillgången på flygplatstjänster. Finavia utvidgade kundbetjäningen i de sociala medierna genom att öppna egna Facebook-sidor. Finavias sidor har fått namnet Lentoasema. Sidan representerar alla Finavias 25 flygplatser i Finland. De två regionala flygledningarna i Finland slogs samman till en regional flygledning som omfattar hela landet. De regionala flygledningstjänsterna för hela Finland tillhandahålls i och med förändringen av Finlands regionala flygledning i Aitovuori i Tammerfors. Den regionala flygledningen koordinerar överflygningarna i Finland samt den flygtrafik mellan olika flygplatser som sker längs flygrutterna. Det nya namnet på den regionala flygtrafiktjänsten är Suomen aluelennonjohto, Area Control Centre Finland (ACC Finland). Helsingfors-Vanda flygplats blir huvudsamarbetspartner för WDC-projektet. Finavia förhandlade fram ett samarbetsavtal för projektet World Design Capital 2012 tillsammans med Internationella designstiftelsen som ansvarar för projektet. Under Designåret 2012 kommer flygplatsen att satsa speciellt på servicedesign. 5
Finavias verksamhet innebär redan som sådan ett samhällsansvar. 6
årsberättelse 365 möjligheter Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse På resa med verkställande direktören Under långa flygningar njuter jag på min fönsterplats av de olika landskap som öppnar sig framför mig samtidigt som jag läser kartan. Många bilder från olika delar av världen har för alltid etsat sig fast i mitt minne. De betyder mycket för mig. När jag flyger över det västsibiriska låglandet tittar jag i motljus och min blick möter hela tiden tusentals sjöar och dammar, ett ändlöst kärrlandskap, skogar och älvar. Det gränslöst vidsträckta naturlandskapet är ogenomträngligt men inte oöverkomligt. Över Irak har jag stött på en mycket imponerande syn; mönstren i terrängen ser ut som ett träd som hela tiden förgrenar sig till nya grenar. Jag har fortfarande inte kommit underfund med om formerna är rinnande vatten som förgrenar sig i nya fåror eller vad det är fråga om. Rutten från Helsingfors till USA går över Grönland. Styrkan i de arktiska elementen har gjort intryck på mig: glaciären, havet, bergen, fjordarna och ljuset. I Sydamerika, ovanför Anderna, har man från flygplanets fönster utsikt över ett flertal mer eller mindre aktiva vulkaner. Från deras inre stiger ånga upp mot himlen. Synen är overklig. De landskap jag har sett i olika världsdelar öppnar världen för mig. De känns ouppnåeliga under ett människoliv, men genom att flyga har jag fått se en glimt av det fantastiska världsalltet och uppleva förtrollningen i fascinerande, vackra och tidlösa landskap. Flygtrafiken förenar människor från olika länder både fysiskt och mentalt. I denna årsberättelse berättar några av dem om egna flygupplevelser som varit betydelsefulla för dem. Finland är närvarande i världen Finavia skapar centrala förutsättningar för finländarnas, det finska samhällets och de finska regionernas konkurrenskraft, rörlighet och internationalism. Det här gör bolaget genom att med sin affärsverksamhet garantera säkra, högklassiga och kostnadseffektiva tjänster. 7
årsberättelse 365 möjligheter Verkställande direktörens översikt År 2010 var Finavias första år som aktiebolag. Året inleddes med försiktiga förväntningar. Den globala recessionen hade försvagat efterfrågan på flygtrafik redan för andra året i rad. Från och med maj ökade efterfrågan och passagerarmängderna ökade med 1,6 procent på årsnivå. Berättelseåret kan beskrivas som turbulent när det gäller flygtrafikbranschen. I april var efterfrågan på internationell trafik tydligt på väg att återhämta sig från recessionens bottenläge, men sedan stoppade askmolnet, som or sakades av vulkanutbrottet på Island, all flygtrafik i en stor del av Europa. Vid Finavias flygplatser inställdes cirka 3 800 flyg under en vecka. De inställda flygningarna berörde 270 000 passagerare. I december överraskades flygtrafiken i Europa av snöfall och man var tvungen att stänga flera flygplatser. Även om Finavias flygplatser var öppna, påverkade problemen på flygplatserna i Europa också Finland och flyg ställdes in. Utmaningarna från naturen var inte det enda fenomenet som störde flygtrafiken märkbart. De strejker som ordnades inom branschen under året orsakade i flera etapper störningar i flygtrafiken i Finland. Utan dessa kortvariga fluktuationer skulle branschen efter recessionen ha kunnat rapportera en ganska god tillväxt, eftersom passagerarmängderna inom flygtrafiken ökat från och med vårvintern 2010. åtgärder för att förbättra ekonomin Trots den ökade mängden passagerare nådde koncernens omsättning inte upp till samma nivå som föregående år. Omsättningen påverkades av den tidsbestämda prisnedsättningen som trädde i kraft den 1 september 2009 och som innebar att Finavias trafikavgifter sänktes med i medeltal 10 procent per år enligt ett beslut som fattades under statens budgetmangling. Detta hade en inverkan motsvarande 20 miljoner euro på intäkterna för år 2010. Flygplatsens kommersiella intäkter och dotterbolagens intäkter ökade under berättelseåret och korrigerade de anhopade trafikintäkterna. Som en följd av det strikta effektiveringsprogrammet var koncernens rörelseresultat utan poster av engångskaraktär 30,1 miljoner euro. Vi kan alla vara mycket nöjda med resultatet. En tillräcklig resultatnivå är nödvändig för att utveckla tjänsterna och finansiera investeringarna. I den strama ekonomiska situationen har vi målmedvetet fortsatt att förbättra Finavias lönsamhet. Effektiveringsprogrammet inleddes i början av år 2009, genast när Finavias passagerarmängder började sjunka, och programmet fortsatte under år 2010. Åtgärderna har riktats till alla koncernutgifter och med hjälp av åtgärderna har vi uppnått en kostnadsbesparing på cirka 20 miljoner euro per år. De största besparingarna har åstadkommits genom att centralisera funktioner. Effektiveringsprogrammet innebar också en minskning av personalkostnaderna. I moderbolaget fördes samarbetsförhandlingar som gällde hela personalen. Förhandlingarna kunde slutföras i gott samarbete med personalorganisationerna. Som en del av effektiveringsprogrammet har också investeringarna justerats enligt kassaflödet, med beaktande av kundbehoven. För att finansiera investeringarna sålde koncernen tillgångar. Under de två senaste åren har Finavia avstått från tillgångsposter som inte är förknippade med bolagets kärnverksamhet. Koncernen behövde inte ta några nya lån under berättelseåret. År 2003 startade Finavia investeringsprogrammet Via Helsinki, som utöver en nyss färdigställd startbana också omfattade ett parkeringshus, ett hotell, en non-schengenterminal och en ny bagagehanteringsanläggning. Investeringsprogrammet, som i sin helhet uppgick till drygt 500 miljoner euro, slutfördes under berättelseåret när bagagehanteringsanläggningen togs i bruk. asienstrategin i fokus Finavia preciserade sin strategi år 2010. Ett av nyckelmålen för verksamheten är att utveckla Helsingfors-Vanda till en transferflygplats som är bland de bästa i världen. Helsingfors-Vanda har ett gynnsamt geografiskt läge vad gäller trafiken mellan Europa och Asien. Enbart läget räcker emellertid inte för att locka flyg till Finland. Först när det gynnsamma läget kombineras med högklassiga, säkra, snabba och konkurrenskraf 8
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse Helsingfors-Vandas betydelse för hela Finlands konkurrenskraft samt för region- och näringslivsstrukturen är central. tigt prissatta tjänster åstadkommer vi en framgångsrik produkt i den allt hårdare internationella konkurrensen. Finavias priser är de förmånligaste när man jämför med europeiska länder som har samma kostnadsnivå. Inom flygtrafikbranschen är sådana bolag framgångsrika som kan kontrollera sina utgifter och samtidigt erbjuda högklassiga tjänster. De produkter vi erbjuder måste vara bättre än konkurrenternas. Dessutom måste våra flygbolagskunder kunna erbjuda passagerarna mer attraktiva förbindelser än de förbindelser som bolagens mellaneuropeiska konkurrenter erbjuder. Endast på detta sätt kan Helsingfors-huben be hålla sin position. Vi har också satsat på kundprocesserna och ökat vårt samarbete med våra flygbolagskunder. Tillsammans funderar vi över hur vi kan öka vår konkurrenskraft så att flygpassagerarna drar nytta av det. Helsingfors-Vandas betydelse för hela Finlands konkurrenskraft samt för region- och näringslivsstrukturen är central. Genom Helsingfors-Vanda och flygplatsnätverket är Finland närvarande på den internationella marknaden. När flygtrafiken stoppades på grund av askmolnet såg vi hur viktiga snabba flygförbindelser är för samhällen, företag och människor som är verksamma inom ett nätverk baserat på ömsesidigt beroende. Flygtrafiken har en speciellt stor betydelse för dem som försörjer sig på internationell handel, men också för dem som bor vid sidan av stora befolkningscentra. Flygtrafiken gör Finland närvarande internationellt och skapar konkurrensförutsättningar för landet. Mellan Helsingfors-Vanda och de tjugo inhemska ekonomiska områdena i Finland går regelbundna reguljärflyg. Tack vare reguljärtrafiken kan företag som är verksamma på den internationella marknaden upprätthålla sin verksamhet på olika håll i Finland. Med hjälp av reguljärtrafiken kan turismen i Lappland och i hela Finland leva och växa. Utan Via Helsinki, den korsnings- och förbindelsestation som Helsingfors erbjuder, skulle nätverket av flygrutter vara alldeles för otillräckligt för Finlands näringslivsstruktur. Finland skulle inte heller ha lika bra förutsättningar att lyckas i den internationella konkurrensen som vi har nu. skapare av finlandsbilden År 2010 var det totala antalet passagerare vid Finlands flygplatser 16,5 miljoner. Vi finländare har beskrivits som anspråkslösa och vi har kanske inte heller alltid själva förmågan att se våra bästa sidor. Arbetsgrup 9
årsberättelse 365 möjligheter pen för varumärket Finland hjälpte oss med sitt arbete att varsebli våra styrkor och upplysa världen om dem. Även Finavia spelar en viktig roll när det gäller att bygga upp Finlandsbilden. För största delen av de utländska besökarna är flygplatserna den första och för många den enda kontakten med vårt land. Flygtrafiken är den metod med vilken vi säkerställer att Finland är tillgängligt och att vi själva kan vara närvarande i den globala världen. På Finavias flygplatser differentierar vi oss genom finländskheten. På flygplatserna presenterar vi Finland och de bästa sidorna av den finländska identiteten. Vi visar upp finländsk kompetens, serviceattityd, design och matkultur. Vi gör vårt land intressant, så att allt fler passagerare ska stanna åtminstone en stund för att bekanta sig med Finland innan de fortsätter till sitt anknytningsflyg. Ett av våra viktigaste utvecklingsobjekt är Lapland Airports-konceptet, med hjälp av vilket vi strävar efter att locka fler internationella passagerare till flygplatserna i norr. Vi är starkt bundna till hela vårt flygplatsnätverk. personalen måste ha beredskap för förändringar Sedan år 2006 har passagerarmängden inom inrikestrafiken minskat från 5,8 miljoner till 4,5 miljoner. Detta är en stor utmaning för oss. Vid de lågtrafikerade flygplatserna i Finlands nätverk av 25 flygplatser har vi också försökt hitta sätt att effektivera vår verksamhet och till exempel satsat på att öka multikompetensen. Kostnadseffektiviteten har också ökats genom centraliserad planering av arbetsskift. Vi har varit medvetna om förändringarnas inverkan på personalens ork och arbetshälsa. Vi vill ha kvar de anställda som förbundit sig till Finavia och utveckla våra funktioner genom att lyssna på personalens synpunkter. Vi vill vara en bra arbetsgivare i enlighet med vår strategi och ge varje anställd en möjlighet att vara underställd en bra chef. Vi vet att det är en krävande uppgift att driva en serviceinriktad affärsverksamhet i en utmanande verksamhetsmiljö. Inom serviceverksamhet är den insats som varje enskild anställd bidrar med viktig. Vår situation är god, eftersom Finavias styrka är personalens kompetens. Ett bra exempel är snökompetensen på Helsingfors-Vanda, som väckte stor uppmärksamhet internationellt år 2010. På Helsingfors-Vanda löpte trafiken normalt i vinterförhållanden som störde flygtrafiken i Europa och ledde till att flygplatser stängdes. Finavia kan bygga upp en ny framgångsrik affärsverksamhet utifrån denna kompetens, som är av absolut toppklass i världen, genom att produktifiera utvalda kompetenskoncept. smidigt med i utvecklingen på marknaden I flygtrafikbranschen är vårt arbete framför allt serviceinriktad affärsverksamhet, där kundupplevelsen är av central betydelse. Om 10
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse tjänsterna sköts osäkert oberoende av vilken del av reseservicekedjan detta beror på har det alltid en stor inverkan på människors förtroende, kundefterfrågan och flygtrafikens konkurrenskraft. Under de senaste åren har flygtrafiken störts av ett flertal meningsskiljaktigheter på arbetsmarknaden. Det skulle vara i alla aktörers gemensamma intresse att genom avtal och förhandlingar hitta sådana arbetsmarknadslösningar som tryggar framtiden för hela branschen och för alla parter. Det är alltså också i personalens intresse att se helheten. En stor del av störningarna på arbetsmarknaden har varit i högre grad organisations- än personalpolitiska. Den djupaste dalen med tanke på den internationella recessionen, men också med tanke på efterfrågan på flygtrafik, är bakom oss. Det verkar finnas ett starkt behov av ökad efterfrågan på flygtrafik. Nuet stämplas dock av osäkerhet inom världsekonomin, där stora och plötsliga fluktuationer är möjliga. Dessa osäkerhetsfaktorer kan lätt påverka efterfrågan på flygtrafik. Världsekonomin är emellertid föremål för differentiering och Finland har kunnat dra nytta av den starka ekonomin i Asien. Finavia måste vara redo att möta en ökad efterfrågan, men samtidigt också tillräckligt smidigt för att fungera kostnadseffektivt i händelse av snabba nedgångar i efterfrågan. nya vinstbelöningskriterierna för personalfonden under kommande år. Finavia har i sin verksamhet betonat öppenhet och fortlöpande växelverkan med personalen och personalorganisationerna. Öppenhet bygger förtroende och ömsesidig förståelse. Finavias personalorganisationer har i sin Som en del av förankringen av den nya strategin inledde vi på hösten en strategirunda, under vilken jag besökte alla Finavias 25 flygplatser. Under rundan träffade jag och de andra som ingår i koncernledningen personalen vid flygplatserna. Vid mötena diskuterade vi öppet och skyggade inte för konstruktiv kritik. Strategirundan gav mycket. Det stod klart att Finavia har en utmärkt personal med en berömvärd vilja att lära sig och flexibilitet inför nya utmaningar. Finavias anställda upplever att deras arbete är viktigt och förstår att det är en betydelsefull del av en större helhet. Arbetets betydelse ger motivation och tillfredsställelse. Belöningen för arbetet kan också utvecklas tillsammans. Under berättelseåret fastställde styrelsen de verksamhet visat ansvarsfullhet, och samtidigt har deras arbete varit resultatrikt i sin strävan mot ett gemensamt mål. På Finavia måste vi också vara redo att satsa på att utveckla våra tjänster på ett sådant sätt att vi är den mest eftertraktade aktören i Nordeuropa. Det förutsätter en förmåga att reagera snabbt på kundbehoven och en förmåga att finansiera en konkurrenskraftig och högklassig servicekapacitet som differentierar sig med hjälp av den finländska funktionsduglighet som är känd ute i världen. Slutligen vill jag tacka vår engagerade och kompetenta personal samt våra kunder och samarbetspartner tillsammans skapar vi förutsättningar för den finländska luftfarten och därmed för hela Finlands framgång även i framtiden. 11
årsberättelse 365 möjligheter Finavia i korthet Finavia erbjuder internationellt konkurrenskraftiga, säkra och tillförlitliga flygplatsoch flygtrafiktjänster. Koncernens affärsverksamhet har delats in i fyra affärsverksamhetsområden och annan verksamhet som stöder dessa. Flygplatssegmentet omfattar flygplatsaffärsverksamheten och den kommersiella affärsverksamheten. Modellen följer den praxis som används av europeiska flygplatsoperatörer. Också Finaviakoncernens ledningsmodell och löpande ekonomiska rapportering är baserade på ansvarsfördelning i olika affärsverksamhetsområden. Flygplatsaffärsverksamheten ansvarar för Finavias flygplatsnätverk och de tjänster som produceras för flygbolagen på Finlands flygplatser, såsom underhåll av start- och landningsbanor och terminaler samt flygplatstjänster, säkerhetskontroll och passagerartjänster. Till flygplatsaffärsverksamhetens koncernens organisation styrelse verkställande direktör ansvarsområde hör flygplatsernas processer, infrastrukturen inne i och utanför terminalerna och många andra tjänster, allt från byggande av lokaler till servicekedjans flexibilitet. Den kommersiella affärsverksamheten ansvarar centraliserat för planeringen och utvecklingen av de kommersiella tjänsterna på Finavias flygplatser i samarbete med de företag som är verksamma på flygplatsen. Finavia producerar en del av tjänsterna själv och en del med hjälp av sitt nätverk av samarbetspartner. I den kommersiella affärsverksamheten ingår bland annat hyrestjänster för affärslokalerna i terminalerna, parkeringstjänster, butiks-, kiosk-, restaurang-, caféoch mötestjänster samt reklamutrymmen. Affärsverksamheten för flygtrafiktjänst styr användningen av luftrummet ovanför Finland och relaterade flygrutts- och flygtrafiktjänster på Finavias flygplatser. I ansvarsområdet för affärsverksamheten för flygtrafiktjänst ingår också luftrummet ovanför Finland och det internationella havsområdet. Flygtrafiktjänsterna omfattar hela landet och garanterar en säker flygtrafik utan fördröjningar i Finlands luftrum, som är ganska lugnt jämfört med luftrummet i Mellaneuropa. Fastighetsaffärsverksamheten tillhandahåller tjänster med anknytning till verksamhetslokaler till de företag som är verksamma på flygplatsen. Affärsverksamhetsområdet består av flera fastighetsbolag, av vilka det viktigaste är Lentoasemakiinteistöt LAK Oyj. Fastighetsbolaget både äger byggnader och utvecklar byggprojekt. LAK Oyj äger till exempel kontors- och logistikfastigheter samt lokaliteter som behövs för förvaring och service av flygplan främst vid Helsingfors- Vanda flygplats. Fastighetsaffärsverksamhetens omsättning genereras i huvudsak utanför Finaviakoncernen. Flygplatsterminalerna och andra produktionslokaler ägs av moderbolaget och hör till flygtrafiktjänsternas ansvarsområde. Bolaget låter också vid behov bygga objekt som ska användas av bolagets kunder. koncernverksamhet flygplats flygplatsaffärsverksamheten affärsverksamhet den kommersiella affärsverksamheten flygplatsområden och flygplatser kunder affärsverksamheten för flygtrafiktjänst fastighetsaffärsverksamheten (lak) airproaffärsverksamheten Airpro-affärsverksamheten tillhandahåller trafik-, flygplats- och resetjänster till företag inom luftfarts- och resebranschen samt till passagerare. I juni 2010 förvärvade Finavias dotterbolag Airpro Oy 100 procent av aktierna i aktiebolaget RTG Ground Handling. Airpros styrka är dess personal, som har kompetens inom många olika områden. Koncernverksamheten ansvarar för koncernstyrningen och produktionen av centraliserade stödtjänster. Dessa stödtjänster är marknadsföring, säkerhet och kvalitet, miljö, kommunikation, ekonomi, HR, dataadministration och juridiska ärenden. 12
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse Finavias värden säkerhet En säker flygtrafik är inte ett livsvillkor bara för flygverksamheten utan också för Finavias affärsverksamhet. Säkerheten garanteras genom att dagligen säkerställa kvaliteten hos både systemen och den mänskliga verksamheten. kundintresse Flygtrafiken växer inte och Finavia utvecklas inte om inte kunden har nytta av det. Det är kunden som betalar Finavia personalens löner. Kundintresse uppstår när Finavia agerar utifrån kundernas behov och samtidigt tryggar en sund ekonomisk situation inom bolaget. effektivitet och förnyelseförmåga En sund ekonomi tryggar resurserna för att utveckla verksamheten. Effektivitet och förnyelseförmåga förutsätter säkerställande av lönsamheten. Lönsamhet förutsätter tydlig ledning och utveckling av personalens kompetens. LÄNKAR MED ANKNYTNING TILL FINAVIAS VERKSAMHET: Webbplats: www.finavia.fi Helsingfors-Vanda flygplats: www.helsinki-vantaa.fi Finavia på Facebook: www.facebook.com/lentoasema Finavia på Twitter: www. twitter.com/helsinkiairport Lapland Airports: www.laplandairports.com Airpro Oy: www.airpro.fi LAK-lentoasemakiinteistöt Oyj: www.lak.fi Finavia publicerar varje år en miljörapport som trycks separat. Även på internet: www.finavia.fi/miljo/publikationer-1 Informationstjänst för luftfarten: www.ais.fi En webbplats som behandlar utsläpp från flygtrafiken och vilken inverkan de har på klimatförändringen: www.lentoliikennejailmasto.fi samarbete Samarbete är oumbärligt för att servicekedjan inom flygtrafiken ska fungera väl. På Finavia ordnar vi aktivt och initiativrikt möten med våra samarbetspartner. miljö- och samhällsansvar Finavia vill vara en ansvarsfull samhällsaktör. Bolaget beaktar miljöaspekter i sin verksamhet och väljer ansvarsfulla lösningar. Man kan endast bära sitt ansvar som en del av trafiksystemet om verksamheten är lönsam. 13
Lappland ligger cirka en timmes flygresa från Helsingfors-Vanda. Idrottsprästen Leena Huovinen arbetar med Finlands landslagsidrottare ett par månader om året och resten av tiden är hon universitetspräst i Helsingfors. 14
årsberättelse 365 möjligheter Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse På resa med idrottsprästen Många förundrar sig över vad en präst gör på idrottstävlingar. Men jag har en uppgift: jag stöder idrottarna och hela laget på träningsläger och tävlingar. Jag koncentrerar mig inte bara på själva idrotten utan kommer med en större bild på livet, människolivet som helhet. Religionen är en del av människan och kulturen. Många idrottare funderar också över andliga frågor och de kan behöva stöd i form av själavård. Några andra landslag har också en egen idrottspräst och till exempel under olympiska spelen finns det alltid ett religious center där man kan stilla sig och be. Själv är jag med på två stortävlingar varje år, på sommaren på EM eller VM i friidrott och på vintern på EM eller VM i skidåkning eller olympiska spelen. Det är viktigt för laget att jag är en del av teamet men ändå en utomstående medlem. Jag är den enda i laget som inte har prestationskrav. Under stortävlingar är jag inkvarterad på samma ställe som idrottarna. Jag sitter inte stelt bakom ett bord och väntar på kunder utan största delen av mitt arbete utför jag genom att vara en naturlig del av lagets vardag. Tävlingar är krävande för idrottarna oavsett om de vinner eller förlorar. Segraren är också ofta förbryllad och behöver stöd. Stora framgångar och besvikelser lyfter fram existentiella frågor, frågor om livet. Diskussioner förs vid matbordet, på läktaren och ofta när vi reser i bilen eller flygplanet. Under resor är det bra att samtala. Man har tid att koncentrera sig och det går inte att göra annat samtidigt. Resan är dessutom en viktig övergångsritual från en plats och en kultur till en annan. Tankarna är redan riktade på mållandet och på det som kommer att hända där. Idrottarna flyger ofta och det märks. På flygplatsen är det roligt att följa med hur proffsiga resenärer de är. Trots att de har med sig stort och otympligt bagage med allt från kulor och skidor till spjut väger bagaget ändå inte för mycket. Kvaliteten är avgörande också när det gäller reseutrustning: idrottarna spiller inte tid och krut till exempel på att brottas med opraktiska eller dåliga väskor. Proffsigheten syns också i flygplanet. Idrottarna har med sig ögonskydd, öronproppar och kuddar. På långa flygresor håller de ett öga på klockan för att anpassa sömnen på bästa sätt och motarbeta jetlag. Beundransvärd disciplin. Före flygresan till olympiska spelen i Vancouver övernattade en idrottare från Inre Finland hemma hos mig i Helsingfors. Hon sov inte alls utan var vaken hela natten för att lättare kunna anpassa sig till sömnrytmen i mållandet. 1. 2. 3. 4. 5. Saariselkä Huovinens restips: Fjällkapellet Pyhän Paavalin kappeli. Kapellet är alltid öppet. Den upplysta altartavlan är speciellt imponerande på natten. Ta flyget till Ivalo och fortsätt sedan med bussen. Det är intressant att ibland ta sig fram snabbt, ibland långsamt, speciellt i midvintermörker. Ta med dig terrängskidorna. I Saariselkä kan man skida till och med på gång- och cykelvägarna i byn. Skidåkning är bra för själen. Kvällen som Lapplands köksmästare ordnar på hotellet Tunturihotelli i november är en fin upplevelse. Stanna upp och iaktta lapplänningarna och deras livsrytm. Saariselkä Vinterlägren hålls alltid i Lappland. Det är underbart. Vi flyger till Rovaniemi, Saariselkä eller Ivalo. Mitt finaste reseminne från Lappland under den tid jag varit idrottspräst är från Saariselkä för fyra år sedan. Jag föreslog för terrängskidåkningslandslaget att vi skulle ordna en mässa i fjällkapellet Pyhän Paavalin kappeli. Vi planerade mässan tillsammans och idrottarna fick stå för musiken, vara kyrkvaktmästare och så vidare. Jag tänkte att bara några av dem dyker upp, men precis alla var på plats. Mässan har redan blivit en tradition. När friidrottslaget flyger till träningslägret i Portugal om somrarna har vi också en motsvarande mässa i ett litet kapell i Faro med tillstånd av den lokala biskopen. Jag har fått nära relationer till idrottarna. Jag har vigt många av dem och också fått döpa deras barn. 15
årsberättelse 365 möjligheter Kontinuitet År 2010 var Finavias första år som aktiebolag. Bolaget fortsätter med sin uppgift som är central för vårt land: att skapa förutsättningar för finländarnas och det finska samhällets konkurrenskraft, rörlighet och internationalism. Vikten av denna uppgift framhävs i en värld som blir allt mer globaliserad. Luftfarten har kommit långt sedan den 37 meter långa luftfärd som bröderna Wright gjorde med det första motordrivna flygplanet för 107 år sedan. Finavias historia är också lång; den går tillbaka ända till 1920-talet, åren då Finlands luftfartsförvaltning föddes. År 2010 går till historien som en milstolpe, eftersom det var då Finavia blev ett aktiebolag. Bolagiseringen tillsammans med den skärpta ekonomiska och konkurrensmässiga situationen gjorde att det blev aktuellt att granska riktlinjerna i strategin, som hade varit i kraft i fyra år. Nu har riktlinjerna för verksamheten dragits upp fram till år 2014. Via Helsinki, som betjänar hela Finland och förenar hela flygplatsnätverket i landet, är hörnstenen i Finavias verksamhet. Tack vare den passagerarström som Asienförbindelser na medför kan man bygga mångsidiga förbindelser från Finland ut i världen och upprätthålla en nivå för verksamheten som inte skulle kunna uppnås enbart med resor som görs av den finländska befolkningen på fem miljoner människor. Finavias nyckelmålsättning är att utveckla Helsingfors-Vanda till en transferflygplats av toppklass i världen och öka antalet transferpassagerare betydligt. För tillfället har Helsingfors-Vanda flygplats en marknadsandel på cirka fem procent av den totala volymen av resor mellan Europa och Asien. Tron på att Asienstrategin är rätt stärks av att Asien uppvisat en fortsatt stark ekonomisk tillväxt på samma gång som nästan hela den övriga världen drabbats av en ekonomisk recession. I synnerhet det faktum att Kina och kineserna blir allt förmögnare innebär stor tillväxtpotential för trafiken vid Helsingfors-Vanda. Kinas turistakademi beräknar att 57 miljoner kineser kommer att resa utomlands år 2011. År 2010 var antalet resenärer 54 miljoner. flygtrafiken är kollektivtrafik Förbindelserna från Helsingfors-Vanda till utlandet är tillgängliga för hela Finland tack vare nätverket av 21 finländska flygplatser för reguljärtrafik. Flygplatsnätverket har byggts upp under flera decennier enligt lokala behov och flygtrafiken har haft stor betydelse för områdenas livskraft. De resebehov som existerade för flera årtionden sedan är inte längre aktuella. Vid vissa flygplatser har 16
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse passagerarmängderna ökat mångfaldigt, medan trafiken vid andra flygplatser avstannat. Finavia ombesörjer dock flygplatstjänsterna om det finns regelbunden reguljärtrafik till flygplatsen. Inom inrikestrafiken var antalet flygpassagerare år 2010 4,5 miljoner, vilket innebär en transporterade person- och tonkilometrarna. Omkring hälften av de inrikes flygresorna flygs med propellerplan, som förbrukar mindre bränsle än jetplan. Till exempel förbrukar ett fullsatt propellerplan av typen ATR-72 som flyger från Helsingfors till Joensuu 3 4 liter bränsle per hundra passagerarkilometer. På kortare sträckor förbrukar ett fullsatt jetplan bara med huvudstadsregionen utan via Helsingfors-Vanda också ut i världen. Om företagen skulle fundera över resereglementet för personalen både ur tids- och energianvändningssynpunkt, skulle de upptäcka att flygresor i många fall är en förnuftigare lösning är resor med egen bil. Samtidigt skulle företagen garantera att flygförbindelserna inom minskning med över en miljon passagerare sedan år 2006. Minskningen av flygresandet är en följd av bland annat förbättrade landtrafikförbindelser, förändringar i regionstrukturen och utvecklingen av kommunikationsteknologin. Olika trafikformer bör inte på ett inskränkt sätt ses som varandras konkurrenter, utan de skapar tillsammans ett system som får samhället att fungera. I denna helhet är flygtrafiken en viktig del. Flygtrafiken är ett snabbt, säkert och ekonomiskt kollektivt trafikmedel. Projektet FIN- MIPS Liikenne har undersökt förbrukningen av naturresurser inom trafiken i Finland. Enligt projektet lyckas lufttrafiken bättre än järnvägstrafiken när man jämför de naturresurser som förbrukas av trafiken och den infrastruktur den kräver i förhållande till de cirka 3 5 liter bränsle per passagerare på hundra kilometer. På samma sträcka förbrukar en interkontinental flygresa cirka 3 liter bränsle per passagerare när planet är fullsatt. (Källa: Trafi). varumärket lapland airports ger synlighet När det gäller de ekonomiska regionerna är det ytterst viktigt att efterfrågan på flygtrafik är tillräcklig och följaktligen att den regelbundna reguljärtrafiken till Helsingfors-Vanda och mellan regionerna bevaras även i fortsättningen. På så sätt bevarar de olika ekonomiska regionerna sin kontakt inte deras egen ekonomiska region fungerar även i framtiden. Finavia upprätthåller ett flygplatsnätverk som omfattar hela landet. Med avseende på verksamheten vid flygplatser med liten trafik och nätverkets geografiska täckning är till exempel de intäkter som fås från den kommersiella affärsverksamheten i huvudsak vid Helsingfors-Vanda flygplats mycket viktiga. Den kommersiella affärsverksamheten utvecklas för att både öka intäkterna och förbättra passagerarupplevelsen. Finavia har strävat efter att förbättra kostnadseffektiviteten för verksamheten vid flygplatser med liten trafik. En metod har varit att utbilda personalen till mångsysslare, som under en och samma dag på flygplatsen över 17
årsberättelse 365 möjligheter går från en arbetsuppgift till en annan enligt stundens behov. För underhållet av flygplatsnätverket har Finavia utvecklat flygplatskoncept. Tjänsterna på flygplatserna genomförs planmässigt i enlighet med dessa koncept. het fokuserade på vändning av flygplan och service för kunderna. Flygplatserna i Kemi-Torneå, Kajana, Joensuu, Karleby-Jakobstad, Jyväskylä, Nyslott, Villmanstrand, Björneborg och Mariehamn är basflygplatser. Enontekis, Ivalo, Kittilä, Basflygplatskonceptet På basflygplatser är ett flygplan i taget aktivt, vilket innebär att resurserna kan dimensioneras på ett ändamålsenligt sätt. På flygplatserna är verksamheten i hög grad baserad på multikompetens och uppgifterna är i synnersom basflygplatser. På flygplatserna är verksamheten baserad på multikompetens och uppgifterna är fokuserade på vändning av flygplan och service för kunderna. Flygplatserna har ett nära samarbete med researrangörer och programserviceföretag. I marknadsföringen drar man nytta av varumärket flyg internationella trafikens resmål 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 165 000 330 000 Inrikes reguljärflyg Inrikes charteroch taxiflyg Internationella reguljärflyg Internationella charter- och taxiflyg Överflygningar Annat civilflyg Militärflyg EU 74,3 % Asien 11,9 % Övriga Europa 10,1 % Afrika 1,6 % Nordamerika 1,5 % Mellanöstern 0,4 % Sydamerika 0,2 % Koncepten grundar sig på kundbehovet. De förverkligar en resultatgivande och kostnadseffektiv verksamhet samt styr och stöder den dagliga tjänsteproduktionen. Genom koncepten fastställs den teknik som ska användas och dimensioneras andra produktionsfaktorer. Flygplatskoncepten är: huvudflygplats, affärsreseflygplats, turismflygplats, basflygplats, militärflygplats och en routekoncept. Kuusamo och Rovaniemi flygplatser är basflygplatser utanför vintersäsongen. Affärsreseflygplatskonceptet På en affärsreseflygplats kan flera flygplan hanteras samtidigt. På flygplatserna är verksamheten baserad på multikompetens, liksom på basflygplatserna, och uppgifterna är i huvudsak fokuserade på vändning av flygplan och service för kunderna. Flygplatserna i Åbo, Tammerfors-Birkala, Vasa, Kuopio och Uleåborg är affärsreseflygplatser. Turismflygplatskonceptet På en turismflygplats kan man under högsäsong hantera flera flygplan åt gången, men under lågsäsong fungerar dessa flygplatser Lapland Airports. Flygplatserna i Rovaniemi, Enontekis, Ivalo, Kittilä och Kuusamo är turismflygplatser. Huvudflygplatskonceptet På huvudflygplatsen ligger tyngdpunkten för verksamheten på internationella transferresor och en omfattande reguljärtrafik som stöder dessa. Centralt för verksamheten är konkurrenskraft på den globala marknaden, en högklassig och kostnadseffektiv verksamhet, förnyelseförmåga, kompetens och kundintresse. Målsättningen är att Helsingfors-Vanda flygplats fortsättningsvis ska vara en av de bästa flygplatserna i världen. I marknadsföringen drar man nytta av varumärkena Via Helsinki och Helsinki Airport. 18
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse inrikes passagerarantal och landningar Militärflygplatskonceptet Verksamheten är baserad på produktion av flygplats- och flygtrafiktjänster på ett sätt som motsvarar den militära luftfartens behov i enlighet med ett kommersiellt avtal. Den civila luftfartens andel är synnerligen liten. Kärnområdena för personalens kompetens är upp Passagerarantal 2010 (förändrings-%) Landningar 2010 (förändrings-%) Enontekis 16 023 (-9 %) 140 (-31 %) Ivalo 111 940 (-14 % ) 839 (-4 %) inrikes trafikens resmål Kittilä 214 493 (-13 %) 1 233 (-7 %) Rovaniemi 309 821 (0 %) 10 543 (22 %) Kemi-Torneå 96 562 (1 %) 2 471 (2 %) Kuusamo 82 497 (-12 %) 743 (-1 %) Helsinfors-Vanda 49,4 % Uleåborg 13,3 % Rovaniemi 5,5 % Kuopio 4,6 % Vasa 4,3 % Kittilä 3,2 % Övriga 19,7 % Uleåborg 700 576 (2 %) 11 080 (1 %) Kajana 66 013 (-10 %) 977 (-6 %) gifter i anslutning till underhåll av flygplatsen och flygledningstjänster enligt den kapacitet som kunden behöver. Flygplatserna i Halli, Kauhava och Utti är militärflygplatser. En route-konceptet Detta koncept inom affärsverksamheten för flygtrafiktjänst ansvarar för luftfartens smidighet samt för kontrollen av luftrummet i Finland per servicekoncept. I en route-konceptet ingår också spanings- och räddningstjänster för luftfarten. Verksamheten grundar sig på året runt- och dygnet runt-tjänster för den reguljära, militära och allmänna luftfarten. Finavia strävar efter att öka antalet flygpassagerare genom att satsa på terminalerna, Mariehamn 48 672 (-13 %) 2 902 (-18 %) Vasa 288 142 (-2 %) 5 795 (-18 %) Björneborg 43 185 (-31 %) 14 465 (32 %) Karleby-Jakobstad 80 181 (-13 %) 3 356 (19 %) Kuopio Joensuu Kauhava 253 612 (1 %) 118 761 (-3 %) 10 557 (-5 %) 3 143 (18 %) 5 382 (-24 %) Varkaus 8 057 (-18 %) Jyväskylä 627 (-12 %) 88 608 (-15 %) Nyslott 13 831 (4 %) 15 899 (-11 %) Halli-Kuorevesi 803 (-10 %) 1 673 (-26 %) Tammerfors 617 713 (-2 %) Villmanstrand 17 651 (0 %) 61 100 (325 %) 1 804 (27 %) Utti Åbo 2 595 (-8 %) 357 259 (28 %) 13 908 (0 %) Helsingfors-Vanda 12 884 500 (2 % ) 88 865 ( 1 %) Helsingfors-Malm 41 565 (-12 %) 19
årsberättelse 365 möjligheter nya rutter och nya flygbolag på Rutterna 2010 FRÅN HELSINGFORS-VANDA: Archangelsk, Nordavia, 3 x per vecka Barcelona, Spanair, 2 x per vecka Berlin TXL, Blue 1, dagligen Bryssel, Blue 1, 11 x per vecka Florens, Meridiana, 2 x per vecka under säsong Manchester, easyjet, 4 x per vecka Murmansk, Nordavia, 3 x per vecka Oslo, Norwegian, 11 x per vecka Paris CDG, easyjet, dagligen Stuttgart, Finnair, 10 x per vecka Stockholm, Norwegian, 13 x per vecka Stockholm (Bromma), Finnair, 3 x per vecka FRÅN KUOPIO: Villmanstrand, Air Baltic, 8 x per vecka FRÅN KUUSAMO: Villmanstrand, Air Baltic, 6 x per vecka Riga, Air Baltic, 6 x per vecka FRÅN VILLMANSTRAND: Düsseldorf (Weeze), Ryanair, 2 x per vecka under säsong FRÅN ULEÅBORG: Tallinn, Air Baltic, 3 x per vecka FRÅN ROVANIEMI: Riga, Air Baltic, 8 x per vecka Tammerfors-Birkala, Air Baltic, 8 x per vecka FRÅN TAMMERFORS-BIRKALA: Edinburgh, Ryanair, 3 x per vecka Kaunas, Ryanair, 4 x per vecka Malaga, Ryanair, 2 x per vecka under säsong Oslo-Rygge, Ryanair, 4 x per vecka Tallinn, Air Baltic, 3 x per vecka FRÅN ÅBO: Budapest, Wizz Air, 2 x per vecka Kittilä, Finncomm, 3 x per vecka fram till den 18 april Riga, Wizz Air, 2 x per vecka (upphörde i maj) Warszawa, Wizz Air, 2 x per vecka (upphörde i oktober) FRÅN VASA: Riga, Air Baltic, 4 x per vecka Umeå, Air Baltic, 4 x per vecka utveckla tjänsterna och samarbeta med aktörer inom olika områden. Till exempel förenar varumärket Lapland Airports sex flygplatser i norra Finland (Ivalo, Enontekis, Kittilä, Rovaniemi, Kemi-Torneå och Kuusamo) under samma marknadsföringsparaply. Vi marknadsför dem i samarbete med aktörer i norra Finland, t.ex. turismföretagare, till kunder i framför allt Mellaneuropa och Sydeuropa. I egenskap av användare av turismtjänster i Lappland har flygpassagerarna en stor sysselsättningsskapande effekt i norra Finland. De flygplatser som hör till varumärket Lapland Airports besöktes år 2010 av 735 000 flygresenärer. Av dessa kom 78 procent från Finland och 22 procent var internationella resenärer. Passagerarmängden hade minskat med 7 procent jämfört med föregående år. Av passagerarna anlände 80 procent med reguljärflyg och 20 procent var charterresenärer. Under julsäsongen är andelen charterresenärer anmärkningsvärt stor. I december 2010 landade 359 charterflyg på de flygplatser som omfattas av varumärket Lapland Airports. Rekordåret var 2006, då antalet flyg var över 600. kompetens som konkurrensfaktor I framtiden kommer Finavia att verka i en allt hårdare konkurrenssituation, vilket förutsätter kontinuerlig utveckling av verksamheten. Konkurrensen gäller såväl hub-flygplatsen Helsingfors-Vanda och flygresandets förmåga att betjäna kunderna som vissa av Finavias funktioner, såsom produktion av flygtrafiktjänster. Styrkan hos flygtrafiktjänsten, liksom hos många andra av de funktioner Finavia erbjuder, är personalens kompetens. Med kompetensen som bas kan man bygga upp ny affärsverksamhet. Ett exempel på detta är snökompetensen vid Helsingfors-Vanda, som också väckt stort internationellt intresse. I slutet av år 2010 blev det kaos i flygtrafiken på många ställen i Europa, då snöfall stoppade flygen på flera av de stora europeiska flygplatserna. Bland de drabbade var också Heathrow i London, den livligast trafikerade flygplatsen i Europa. Internationella media lyfte på ett representativt sätt fram hur den mångfaldigt större snömängden på Helsing 20
Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse EKONOMI (mn euro) 2009 2010 FÖRÄND- RINGS -% Omsättning 321 318-1 % Rörelsevinst -197 41,7 rörelsevinst % av omsättningen 13,1 % Vinst -249,6 36,4 vinst % av omsättningen 11,5 % Avkastning på investerat kapital % -35,6 % 7,1 % -120 % Soliditetsgrad % (talet för 2009 från balansräkn. 1.1.2010) 39,9 % 44,3 % 11 % Investeringar euro 78,4 55,3-29% Investeringar % av omsättningen 24,4 % 17,4 % -29 % Balansomslutning 759,4 733,5-3 % Årsverken (åv) 2 218 2 407 9 % Prisförändringen i trafiken i genomsnitt -2,4 % -7,1 % 196 % ÖVRIGA NYCKELTAL 2009 2010 FÖRÄND- RINGS -% Flygplatsernas yta totalt, ha 10 365 10 291-1 % Antalet bolag som opererar reguljärflyg 30 32 7 % Antalet reguljärflygmål 90 92 2 % Passagerarantal, trafikflyget totalt 16 193 529 16 458 182 2 % Antalet flyg totalt 310 765 309 664 0 % Mängden behandlat bagage, Helsingfors-Vanda 4 800 000 4 900 000 2 % Fraktmängd, ton 120 656 156 849 30 % Mängden transporterad post, ton 13 079 11 778-10 % Parkeringsplatser för flygplan 195 199 2 % Affärslokaler som hyrs ut Helsingfors-Vanda, totalt m 2 10 371 11 247 8 % Parkeringsplatser för bilar, Helsingfors-Vanda 12 625 10 619-16 % Antalet bäddplatser i Aviapolisområdet 3 539 3 594 2 % fors-vanda inte ledde till att flygplatsen måste stängas, inte ens till att flygen blev försenade. Välfungerande trafik i svåra vinterförhållanden har gjort det möjligt att kontinuerligt utveckla processerna. Dessutom har Finavia aktivt utvecklat utrustningen i samarbete med leverantörerna. Bolaget har också utvecklat ett system för rapportering och förmedling av information om väderförhållandena, med hjälp av vilket underhållspersonalen kan ge aktuell information om förhållandena ute på startbanan. Finavia kan som första bolag i världen erbjuda denna information också till operatörer för användning under flygningar och vid planering av flygtrafik. Kalkyleringslogiken i anslutning till detta har utvecklats i samarbete med ledande experter inom beräkning av flygplansprestanda. Vinterunderhållet är ett exempel på hur Finavia genom att produktifiera utvalda kompetenskoncept kan bygga upp ny framgångsrik affärsverksamhet på basis av sådan kompetens, som är av absolut toppklass i världen. Tack vare toppkompetensen löper flygtrafiken i Finland också i svåra vinterförhållanden. 21
Från Helsingfors-Vanda kan du dagligen resa till New York. Paola Suhonen är en kläddesigner och formgivare som för tillfället studerar filmskapande i Los Angeles. Dessförinnan bodde hon i New York där hon arbetade med mode och design. Paola Suhonens varumärke, IVANAhelsinki, är välkänt i världens modekretsar. År 2007 var IVANAhelsinki det första finländska klädmärket som deltog i modeveckorna i Paris och år 2008 fick företaget som första nordiska företag delta i huvudvisningarna under modeveckan i Paris. I februari 2011 deltog IVANAhelsinki för andra gången i det officiella programmet under modeveckan i New York. 22
årsberättelse 365 möjligheter Samhällsansvar 365 dagar av ansvar Styrelsens verksamhetsberättelse På resa med en modedesigner Jag reser mycket och flyger ofta speciellt på arbetets vägnar. Min stora blandrashund är ofta med på resorna och van att resa i flygplanets lastrum. På flygplatserna kräver jag inga särskilda aktiviteter. För mig är flygplatsen en bro mellan olika destinationer. Jag brukar inte slösa bort min tid på flygplatserna utan sitter vid datorn och arbetar när jag väntar på flyget. Undantag finns förstås. Förra gången jag reste från min hemstad Los Angeles till Helsingfors för att fira jul hade jag en lång mellanlandning i New York. Jag bjöd in mina vänner till flygplatsen på julpicknick. I terminalen satt vi på filtar och njöt av maten. Flygplatsen i New York har många år på nacken, men den fungerar ändå väl. Den känns allmänt sliten och sjabbig, men på något sätt passar det ihop med stämningen i staden. New York är en grov och originell värld. Flygplatsen i Los Angeles i sin tur känns neutral. Helsingfors-Vanda däremot känns alltid så snygg, modern och stilig. Den representerar skandinavisk designanda. Det känns alltid bra att komma hem till Finland. Här är mitt själslandskap. Det är lätt att ta sig till New York. När jag bodde där hade jag ofta besök av mina vänner. Finländarna besöker New York nästan lika ofta som de reser till Europa. Före och efter mitt liv i New York har staden varit en knutpunkt på många av mina resor. En av de mest oförglömliga reseupplevelserna var en semesterresa, en roadtrip på sex veckor i Alaska för tio år sedan. Jag flög med en god vän från Helsingfors via New York till Seattle och därifrån till Alaskas huvudstad Anchorage. Sedan åkte vi omkring i Alaska med en hyrbil. Ibland fick bilen stå vid vägkanten i flera dagar när vi stack iväg på vandringar. Vi hängav oss åt stunden och det var underbart! Jag måste ofta planera i synnerhet mina tjänsteresor mycket noggrant på förhand, men i Alaska tog vi oss fram helt slumpmässigt, en dag i taget utan tidtabeller. New York City 1. 2. 3. New York Suhonens restips: Naturparken i Montauk ger ett nytt perspektiv på semesterresan till New York. Utsikten från Manhattans motsatta strand, från Dumbo mot Brooklyn, är det bästa men för många okända sättet att beundra ljushavet i New York. Jag rekommenderar en promenad på en och en halv timme över Manhattan Bridge till Dumbo och tillbaka längs Brooklyn Bridge. Rooftop Films visar filmer under bar himmel på hustak i New York, allt från klassiker till dokumentärer och underground. 23