Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele

2011-03-01; ÅMV Productions 1 (32) Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele ÅMV 1 ÅMV 2 Vännäs, 2011-03-01 Exergi B(y)rån

2011-03-01; ÅMV Productions 2 (32) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 6 1.2 Allmän orientering... 7 1.3 Metoder... 8 1.4 Byggnadernas byggtekniska beskrivning.... 8 1.5 Energiteknisk systembeskrivning... 9 2 Energianvändning och -avgifter... 9 3 Analyser och beräkningar... 12 3.1 Energibehov, ÅMV1... 12 3.2 Energibehov, ÅMV2... 16 1.3 Kommentarer till energianvändning... 20 4 Åtgärder... 21 4.1 Byggnadstekniska... 21 4.1.1 Tak... 22 4.1.2 Väggar... 22 4.1.3 Golv... 22 4.1.4 Fönster... 22 4.2 Ventilation... 23 4.2.1 Varför effektivisering av ventilation?... 23 4.2.2 Effektivisering av ventilation.... 23 4.4 Uppvärmningssystem... 27 4.5 Varmvatten... 28 4.6 Luftläckage... 28 4.7 Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna:... 28 5 Kostnadseffektivisering... 30 Avtal och Abonnemang... 30 6 Inomhusmiljö och fukt... 30 7 Miljövinster... 31 Utsläpp av växthusgaser... 31 8 SLUTORD... 32

2011-03-01; ÅMV Productions 3 (32) Sammanfattning ÅMV är en verkstadsindustri med två byggnader om sammanlagd nästan 4000 m² i Åsele. Energitillförsel är separat för båda byggnaderna och består av såväl fjärrvärme som el. Totala kostnaderna för 2010 för el och värme uppgår till nästan 1 500 tkr. ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energianvändningen har varierat under åren framförallt beroende på konjunktursvängningar. Utifrån energistatistiken för ÅMV 1 och 2 har följande värden antagits som beräkningsvärden. ÅMV1 el: 458 000 kwh/år, fjärrvärme: 360 000 kwh/år ÅMV2 el: 690 000 kwh/år, fjärrvärme: 460 000 kwh/år Beräkningspriset för fjärrvärme är 0,53 kr/kwh och För el 0,60 kr/kwh. Specifika problem/syften Kostnaderna för uppvärmning har stigit de senaste 3 åren, klimatdiskussioner och allt större insikt att energieffektivitet går hand i hand med såväl bättre ekonomi som mindre miljöpåverkan utgör drivkrafter för energiarbete. Åtgärder Rapporten är en genomgång av många energieffektiviseringsmöjligheter. I denna sammanfattning lyfts de mest uppenbara fram. Dels för att dessa har en mycket god genomförande potential samt att sammanfattningen ska hållas kort. Att lyckas med energieffektivisering är till stor del en fråga om kunskap och uppföljning. VD:n på ÅMV visar att förutsättningarna är gynnsamma för ett lyckat energieffektiviseringsarbete. Månatlig statistik finns och förs. Det som kan förbättras är uppföljningen gällande avtal kring ventilationsservice, med skärpning av redovisningskrav, t ex med verkningsgradsrapportering och rapportering om SFP-tal för fläktmotorerna, där verkliga effekter har mätts upp. Övriga signaler kring energianvändning måste ut på golvet såväl genom utbildning och genom att markera vikten av energi genom en energiansvarig som har definierade arbetsuppgifter och ansvar. Exempelvis att se till att drifttidsinställningar på stödprocesser följs upp. Energieffektivisering ska också genomsyras i upphandlingar av utrustning. För en översikt av åtgärder och lönsamhet se bilagan sist i rapporten.

2011-03-01; ÅMV Productions 4 (32) Ventilation ÅMV1 Se över ventilationens driftstrategi. Programmera om drifttiderna så att de är anpassade till verksamheten. F n ventileras 23,5 h per dygn, det behövs inte mer än ca 15 h/dygn. Aggregaten på taket ges likvärdig funktion. Eliminera återluft men behåll samma uteluftsmängd för båda aggregaten tillsammans. Varva ner fläktar och låt återvinningen fylla sin funktion. Filterbyten måste ske oftare pga. föroreningar i luften, dels för att ge bättre inomhusmiljö och dels för att skydda utrustningen bättre. Potential Energitekniskt ger detta inte så stora energivinster, möjligen att nervarvade fläktmotorerna kan ge en minskad el-åtgång om några 10 000 kwh per år. Konkreta förslag: ÅMV1 typ Effektivisering värme i kwh Drifttidsminskning från 23,5 h till 15 h/dygn, 5 dagar/vecka Omreglering av luftflöden Nytt kontors aggregat Omprogrammering Varva ner fläktar. Sätta värmeåtervinning i drift Effektivisering el i kwh Kostnad i kr Pay Off 70 000 15 000 2000 Någon Vecka 15 000 15 000 10 000 Ca 6 månader Byta aggregat 30 000 5-10 000 100 000 4 år Återvinning kompressorvärme till Va01 Nytt aggregat TA2/FA2 Nytt aggregat TA3/FA3 Drifttids anpassning TA01/FA1 Kanaldragning, spjäll styrning Byte till energieffektiv anläggning Byte till energieffektiv anläggning omprogrammering från dygnet runt drift till 06:00-18:00 med timer för förlängd drifttid ÅMV2 Effektiviseringar kan genomföras genom drifttidsanpassningar, återvinning av trycklufts kompressorernas värme och genom byte av de äldre ventilationsaggregaten till moderna, effektiva. ÅMV2 typ Effektivisering Effektivise- Kostnad Pay Off värme i kwh ring el i kwh i kr 40 000-25 000 1 år 40 000 15 000 Offert inhämtas 15 000 4 000 Offert inhämtas 4000 1300 2-3000 6 månader

2011-03-01; ÅMV Productions 5 (32) Tryckluft Tryckluft kan generellt effektiviseras genom att anpassa drifttiderna till verksamheten. Kompressorerna kan tidsstyras och programmeras att starta i s m. att tryckluftskrävande maskiner startas. Denna åtgärd beräknas kunna effektivisera med ca 20 000 kwh el per år. Besparing ca 12 000 kr kostnad ca 5 000 kr. På ÅMV1 kan värme från kompressorrummet återvinnas till verkstadslokalerna. Teknisk lösning har ej studerats men torde kosta ca 25 000 kr. Besparingen ligger på 25-50 000 kwh/år och tjänas igen på 1-2 år. På ÅMV2 kan värme från kompressorer återvinnas genom att ta in den värmen i ventilationsaggregatet till måleriet (filtreras!). Även här rör det sig om samma potentialer och kostnader. Processer En energikartläggning bedömer i första hand potentialerna för sk. stödprocesser. Produktionsprocesserna är känsliga för störningar och verksamheten måste prioriteras. I denna kartläggning har det bedömts att det finns en potential i att ersätta elvärme i avfettningstvätten med fjärrvärme. Ekonomiskt är denna åtgärd mindre intressant ännu, dels i jämförelse med andra åtgärder och dels för att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme än så länge är liten. Det torde finnas en potential i snävare drifttidsstyrning för processerna för att kunna minska elanvändningen. Detta är framförallt en utbildnings/medvetande fråga. Motorvärmarstyrning På ÅMV1 är motorvärmarstyrningen bristfällig och på ÅMV2 saknas den. Detta är en åtgärd som normalt tjänas igen på 1-2 år, ibland snabbare. I Elbalansen beräknas el till motorvärmare till ca 26 000 kwh. Minst hälften bör vara möjlig att effektivisera. Kostnaden för en sådan åtgärd ligger på ca 10 000 kr per anläggning. Byggnadstekniska åtgärder Byggnadstekniska åtgärder såsom tilläggsisolering av vind, fasad och fönster har relativ liten inverkan på det totala energibehovet. Å andra sidan kan det vara åtgärder som är relativt enkla att genomföra och som har en lång livslängd. Vindsisoleringen. Tekniskt utförande har ej bedömts. Risk föreligger att snö ligger kvar länge och kan ge påfrestningar på takkonstruktioner. Potentialen är ca 80 000 kwh/år, 40-50 tkr/år. Kostnad för enbart isolering ca 200 tkr. I rapporten finns det ytterligare förslag till effektiviseringsåtgärder som lämpligen kan vidtas när ovanstående åtgärder är genomförda. ÅMV:s förutsättningar att uppnå 20-20-20 målen är goda. Den sammanlagda effekten av föreslagna åtgärder är 10-20 % på kort sikt och 20-40% kan mycket väl uppnås på längre sikt.

2011-03-01; ÅMV Productions 6 (32) 1 Inledning Exergi B(y)rån har fått uppdraget av Nenet, Norrbottens Energikontor AB att utföra en energikartläggning enligt offert. Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Vissa stickprov görs. Avloppsförluster Ventilationsförluster o Mekaniskt styrd o Läckageluft Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall

2011-03-01; ÅMV Productions 7 (32) 1.1 Energikartläggning allmänt En energikartläggning är en förutsättning för att kunna ta genomtänkta beslut angående energi- och kostnadseffektiviserings åtgärder. En sådan kartläggning genomförs vanligen genom besök på plats för att bilda en uppfattning om byggnadens utseende, tekniska status och för att granska orsaker till energibehov, däribland kan fukt vara en orsak till stora kostnader såväl driftmässiga som underhållsmässiga. Dessutom kan fuktproblem ställa till med mänskligt lidande. Ett besök på plats är också viktigt för att kunna bilda en uppfattning om hur byggnaden upplevs av brukarna, det vill säga vanor, problem, inomhusklimatupplevelse, drifttider, nyttjandetider med mera. Kartläggningen på plats följs upp med energitekniska beräkningar och det hela mynnar ut i en rapport liknande den som föreligger här. De generella syftena är att kartlägga energibehov, kostnader och effektiviseringspotentialer. Potentialerna skall beskrivas med konkreta åtgärdsförslag med kostnadsbedömningar och besparingar. Miljöhänsyn spelar en alltmer avgörande roll vid beslutstagande, därför bedöms även miljömässiga effektiviseringar. Att minska elanvändningen bidrar till att minska klimatpåverkan. Den el som vi minskar här kan ersätta el som alstras med fossila bränslen och därmed minskar den termiska föroreningen (Varje kwh el som alstras med fossila bränslen, inkl kärnbränsle, genererar 3 kwh värme som bidrar till globaluppvärmningen). Kartläggning genomförs för byggnaden för ÅMV1 samt ÅMV2 såsom den var innan utbyggnaden 2010. De nybyggda delarna betraktas ej. Dessa delar var inte i drift vid kartläggningen och inga data finns tillgängliga. 1.2 Allmän orientering Åsele mekaniska såsom det har hetat länge, är nu ÅMV Production AB beläget med två verkstadsbyggnader i Åsele. Avståndet mellan byggnaderna är några hundra meter och utformningen är väldigt olika. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad med mindre utrymmen längs gatufasaden och stora verkstadsutrymmen parallell med dessa kontor, småverkstäder m m.

2011-03-01; ÅMV Productions 8 (32) ÅMV 2 är en byggnad med många olika utrymmen. Byggnaden har kommit till i olika tidsperioder och nu senaste året har ytterligare utrymmen kommit till. 1.3 Metoder Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel - m m. ÅMV 1 och 2 är två helt separata byggnader med separata byggnadsinstallationer. Energikartläggning utförs därför som två skilda kartläggningar. Nedan görs vissa tekniska beskrivningar gemensamt för båda byggnaderna. 1.4 Byggnadernas byggtekniska beskrivning. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad, 72x24 m med utvändig höjd om ca 5,5 m. ÅMV 2 består av ett flertal byggnadsdelar. ÅMV 2 Båda verkstäders ursprungsbyggnader är av industribyggnadsstandard från 70-talet, byggelement med betong och med 70 mm isolering samt en väderskyddande grov yta. Taken är låglutande (platta) med sannolikt en isoleringstjocklek om högst 120 mm. Fönsterna är övervägande 2-glas, utom för nya fönster i nybyggnation. Fönsterytorna är små och fönsterna är i acceptabelt skick, varför dessa lämnas utan åtgärdsförslag.

MWh 2011-03-01; ÅMV Productions 9 (32) 1.5 Energiteknisk systembeskrivning ÅMV1 är en enkel byggnad, avlång 72*24 m med två större ventilationsaggregat på taket, med värmeåtervinning och ett mindre tilluftsaggregat för kontor och omklädning utan återvinning och separat frånluftsfläkt. Värmeförsörjning i kontorsdelar med konventionella radiatorer, i verkstan genom värmeavgivning från maskin, värmeåtervinning från kylaggregatet till laserskäraren och med kompletterande aerotemprar. Värmeförsörjning genom fjärrvärmeanslutning. Byggnadsdelarna, se situationsplan, för ÅMV2 sitter byggnadstekniskt ihop och även värmeförsörjningen utgörs av ett enda fjärrvärmevärmt system. Förutom att maskinerna avger en hel del värme tillförs den genom aerotemprar. Det finns ett flertal ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Fjärrvärme förser även tappvarmvattenbehoven. Varmvattenförsörjningen anses inte ha en signifikant betydelse och därför endast uppskattats utifrån sommarbehovet av fjärrvärme. Elsystemen förser byggnaden med el till belysning, datorer, reglersystem, fläktar, pumpar, verktyg m m., m m. se elbalans. 2 Energianvändning och -avgifter 2.1 Fjärrvärme 600 500 400 Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden 300 200 ÅMV1 ÅMV2 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

MWh MWh/mån 2011-03-01; ÅMV Productions 10 (32) 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Fjärrvärme månadsvis för Ramen 1 och Kuttern 3, ÅMV1 resp ÅMV2, ej normalårskompenserad Ramen 1 2009 Ramen 1 2008 Kuttern 3 2009 Kuttern 3 2008 Under 2010 kostade fjärrvärme 0,51 kr/kwh. Från och med 2011-01-01 är priset 0,53 kr/kwh, vilket också satts till kalkylpris. Tillkommer en fastavgift som är effektberoende, för 2010 var den för båda fastigheter 126 044 kr. Totala fjärrvärmekostnader: 126 044 + 800 000*0,510kr/kWh=534 000kr/år. Med höjningen 1/1 ökar kostnaden baserad på 2010 prognostiserade värmebehov med 16 000 kr/år. Värmepriset blir: 0,667 kr/kwh, inkl fasta avgifter. 2.2 El 1400,00 Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1200,00 1000,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,00 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

MWh/mån MWh/mån 2011-03-01; ÅMV Productions 11 (32) 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Elbehov Ramen 1 ÅMV 1, månadsvis 2010 2009 2008 2007 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis 2010 2009 2008 2007 Elkostnaderna har beräknats av ÅMV enligt: Budget 2010 Fast 227 800 Taxa N4 Överföring 54 900 Rörligt 1 220 000 kwh 627 080 Summa: 909 780 Budget 2010 Fast 155 300 Taxa F4 Överföring 128 100 Rörligt 1 220 000 kwh 627 080 Summa: 910 480 Jämförelse har gjorts med olika taxor som ger i stort sett samma resultat. Rörligt elpris är 0,514 kr/kwh Överföringsavgiften är 4,5 öre/kwh för N4 och 10,5 öre/kwh för F4. fast avgift 227 800 resp. 155 300 kr. Elkostnaden blir därmed 0,746 kr/kwh. Taxa 2010 N4 F4 Fast 10 000 10 000 Effektavgift kr/kw 415 270 Effekter: ÅMV 1 ÅMV 2 170 kw 330 kw

MWh 2011-03-01; ÅMV Productions 12 (32) 2.3 Energikostnader De totala energikostnaderna baserade på medelenergianvändning under de senaste åren blir därmed Fjärrvärme 534 000 kr + El 910 000 kr = 1 444 000 kr. 3 Analyser och beräkningar 3.1 Energibehov, ÅMV1 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Elanvändning ÅMV1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 ÅMV1 Ramen 1 140,000 120,000 100,000 80,000 60,000 40,000 20,000 0,000 Elanvändning ÅMV1 januari 2010, timvis kwh/h 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19

MWh/år kwh/h 2011-03-01; ÅMV Productions 13 (32) 120,000 100,000 80,000 ÅMV1 juli 2010, elanvändning timvis kwh/h 60,000 40,000 20,000 0,000 Datum Effektdiagrammen för januari 2010 och juli 2010 visar att tomgången på ÅMV1 är relativ låg, lägre än vad som är brukligt i liknande verksamheter. Det tyder på att man har en energimedvetenhet och att effektiviseringsarbete gjorts och pågår. Tomgången i januari ligger på nivå under 10 kw. Det är en eleffekt om ca 14 kw som slås på och av under icke produktionstid. Det är med all sannolikhet kompressorer som slås på för att kompensera luftläckage. Övrig effekt är ventilationsfläktar och utebelysning. Max effektbehov är drygt 129 kw, med frekvent förekommande max dygns effekter om 125 kw. 500 Fjärrvärme, verklig och normalårskorrigerad, ÅMV1 400 300 200 100 verklig Normalårskorr 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

2011-03-01; ÅMV Productions 14 (32) ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energiförluster ÅMV1 Tillförd energi ÅMV1 Tak 5% 1% 1% 1% 0% 11% 35% 6% 6% 4% 5% 25% Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp 43% 1% 2% 54% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Fläktar

2011-03-01; ÅMV Productions 15 (32) Energibalansberäkningar visar följande: Balanser ÅMV1 ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt 460 000 Transmission 824 237 Värme energi köpt 360 000 Personvärme 5 000 Avloppsförluster 2 297 Solinstrålning 19 250 El-ute 19 688 Gratis tillskott Summa 844 250 summa 846 221 avvikelse IN - UT 0.23% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN 844 250 VÄRME UT El ute 19 688 Klimatskal 215 538 Ventilation 253 814 Läckageluft 354 884 Värme från VV 2 297 Värme inne 824 563 summa 826 534 avvikelse IN - UT 0.24% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare 1 460000 El-värme 42000 Mätare 2 Summa: 460000 Belysning + vitvaror Byggnad 1 53716 avvikelse IN - UT -1.09% Fasadbelysning, gatulyktar 7987 Motorvärmare 11700 Fläktmotorer Tilluft 114000 Frånluft 9000 Separata frånluftsfläktar 0 Pumpar 3854 Kompressorer 117000 Kylanläggningar 53750 Värmekabel 0 Laserskärare 52 000 Summa 465009

MWh/mån 2011-03-01; ÅMV Productions 16 (32) Byggnad ÅMV1 kwh/år Tak 62 148 Vägg 59 188 Fönster+dörrar 44 879 Golv 49 324 Ventilation 253 814 Läckageluft 354 884 Avlopp 2 297 Fläktar 9 000 Belysning ute 7 988 Motorvärmare 11 700 Värmekabel + övrigt 52 000 Kyla 117 000 totalt 1 024 221 3.2 Energibehov, ÅMV2 ÅMV 2 m² A temp 1968 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 584 El totalt kwh/m², år 351 Fjärrvärme kwh/m², år 233 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis 80 60 40 20 0 2010 2009 2008 2007

2010-01-01 2010-01-02 2010-01-03 2010-01-04 2010-01-05 2010-01-06 2010-01-07 2010-01-08 2010-01-09 2010-01-10 2010-01-11 2010-01-12 2010-01-13 2010-01-14 2010-01-15 2010-01-16 2010-01-17 2010-01-18 2010-01-19 2010-01-20 2010-01-21 2010-01-22 2010-01-23 2010-01-24 2010-01-25 2010-01-26 2010-01-27 2010-01-28 2010-01-29 2010-01-30 2010-01-31 kwh/h 2011-03-01; ÅMV Productions 17 (32) 350,000 ÅMV2 elbehov timvis januari 2010 kwh/h 300,000 250,000 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 datum 300,000 Elbehov ÅMV2 juli 2010 kwh/h 250,000 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 Löpande varje timme, 24 h/dygn, 31 dygn I januari 2010, är på ÅMV2 minsta effektuttag som kan betraktas som tomgång 9 kw, vilket är lågt. Se kommentaren på ÅMV1. I juli 2010 pendlar tomgången på 5-6 kw. Toppeffekten är i närheten av 250 kw och vid ett enstaka tillfälle har effekten varit uppe i över 300 kw.

2011-03-01; ÅMV Productions 18 (32) Tillförd energi 1% 1% 0% 39% 59% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Energiförluster Tak Vägg 1% 1% 6% 6% Fönster+dörrar 3% 10% Golv 5% Ventilation 27% Läckageluft Gratis tillskott 41% Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Balanser ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt 690 000 Transmission 1 157 079 Värme energi köpt 458 000 Personvärme 10 000 Avloppsförluster 2 297 Solinstrålning 17 500 El-ute 19 913 Gratis tillskott Summa 1 175 500 summa 1 179 288 avvikelse IN - UT 0.32% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN 1 175 500 VÄRME UT El ute 19 913 Klimatskal 231 783 El FF-fläktar 121 756 Ventilation 483 751 Läckageluft 319 789 Värme från VV 2 297 Värme inne 1 033 832 summa 1 037 620 avvikelse IN - UT 0.37% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare 1 690000 El-värme Mätare 2 Summa: 690000 Belysning + vitvaror Byggnad, belysning 69935

2011-03-01; ÅMV Productions 19 (32) Fasadbelysning, gatulyktar 6413 Motorvärmare 13500 Fläktmotorer Tilluft, el 61778 Frånluft, el 86718 Separata FF el 35038 Pumpar 9899 Kompressorer 98349 Avfettning 187600 Pulverlacken, Wagner 51250 Tervento ugn 70000 Övrigt 5000 avvikelse IN - UT -0.79% Summa 695479 Byggnad ÅMV2 kwh/år Tak 71 945 Vägg 66 732 Fönster+dörrar 36 006 Golv 57 099 Ventilation 483 751 Läckageluft 319 789 Avlopp 2 297 Fläktar 121 756 Belysning ute 6 413 Motorvärmare 13 500 totalt 1 179 288 Pulverlacken, Wagner 7% Fördelning av elanvändning ÅMV2, totalt 690 MWh/år Tervento ugn 10% Övrigt 1% Byggnad, belysning 10% Fasadbelysni ng, gatulyktar 1% Tilluft, el 9% Motorvärma re 2% Avfettning 27% Frånluft, el 12% Separata FF Pumpar el 1% 5% Kompressore r 14%

MWh MWh MWh/år 2011-03-01; ÅMV Productions 20 (32) Fjärrvärme ÅMV2, Fjärrvärmebehov, verkligt och normalårskorrigerat. 600 500 400 300 200 100 Verklig Normalårs korr 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1.3 Kommentarer till energianvändning Båda fabrikerna visar en relativ stor årlig variation i energianvändning. 600 400 200 Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden 0 2003 2005 2007 2009 ÅMV1 ÅMV2 ÅMV1 visar en tydlig minskning under 2007, 2008 och är på uppåtgående under 2009 och 2010. Förklaringen är konjunkturen. Nedgången i fjärrvärmebehov för ÅMV2 kom ett år senare och visar en mycket tydlig nergång, i storleksordning 30%. Kurvan är stigande igen i verklig användning, men dalande i normalårkorrigerade värden. Sannolikt kommer fjärrvärmebehovet att öka framöver eftersom ÅMV2 har byggts ut. Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1400,00 1200,00 1000,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,00 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

2011-03-01; ÅMV Productions 21 (32) Elanvändningen har i paritet med fjärrvärmeanvändningen på ÅMV1 sjunkit från 2007/2008 med en kraftig sänkning till 2009. Produktionsprocesserna och konjunkturförändringar är förklaringar, under senare tid har också åtgärder på belysningen gjorts. På ÅMV2 är elanvändningsprofilen nästan omvänd jämfört med ÅMV1. En kraftig ökning 2007-2009, i storleksordning 55 %. Sammanlagt är elanvändningen relativ konstant under senare åren, med undantag för 2008 då en tydlig topp syns. Energitillförseln varierar en hel del under åren. Statistiken visar att det kan vara svårt att se effekter av besparingsåtgärder. Energibalansberäkningar för ÅMV1 har baserats på Elbehov 460 000 kwh/år och Fjärrvärme 360 000 kwh/år. Detta beräknat på årsmedelvärden från de senaste 7 åren med större tonvikt på de senaste 2 åren. 624 000 Spridningen under åren ser ut så här: El, medel 460 000 kwh 412 000 410 000 Värme, medel 360 000 kwh 303 000 Liknande överväganden har gjort att för ÅMV2 har beräkningsvärdena satts till: 690 000 kwh el och 458 000 kwh fjärrvärme Att göra energi- värme- och elbalanser utifrån en varierande statistik och osäkerheter i driftstatistik och nyttjandegrad ger försämrad säkerhet i slutresultatet. Syftet med balanserna är att analysera vilka energiområden som är mest intressanta att åtgärda. 4 Åtgärder 4.1 Byggnadstekniska Generellt sett är byggnadstekniska åtgärder oftast inte av större intresse för tillverkningsföretag/industrier. Värmeläckage genom byggnadsskal har oftast också funktionen att kunna bli av med processvärme. I anläggningar där specifikt värme tillförs byggnaden finns sannolikt ett värmebehov som inte täcks av överskottsvärme från maskinerna. Där kan det vara intressant att bedöma om det finns rimliga möjligheter att minska värmebehovet med hjälp av bättre byggnadsisolering. Värme och isolering är inte endast en fråga om kwh och kronor. Personalens inomhusklimatupplevelse är mycket viktig för trivseln på jobbet. I många fall är byggnadens täthet och rutiner för portar en viktig faktor både ur komfort synpunk som energi- och ekonomisk synvinkel. Energieffektiviseringsåtgärder på byggnadsskalen utförs lämpligen när större underhållsbehov föreligger. Det blir därmed åtgärder av strategisk art som lämpligen kopplas till ett energiledningssystem där inköps-, reinvesterings-, och underhållsrutiner får större tonvikt på energieffektiva lösningar.

2011-03-01; ÅMV Productions 22 (32) 4.1.1 Tak Nuvarande konstruktion bygger på att snön smälter för att takisoleringen är dålig ur energieffektivitetssynpunkt. Byggnaderna är ca 40 år gamla. Nästa gång taket behöver renoveras pga. läckage kan sadeltaksombyggnad övervägas varpå ordentlig isolering kan minska värmeförlusterna genom takbjälklagen. Totalt läcker det ut ca 135 000 kwh värme. Med isoleringsstandard enligt nyproduktion kan detta mer än halveras. Det finns två saker att beakta: 1. Snösmältning 2. Kostnader för ombyggnad av taken. 4.1.2 Väggar Fasadväggar bedöms inte pga. av att energivinsten blir orimlig i jämförelse med kostnaderna för tilläggsisolering. Fasaderna är i godtagbart skick, därför finns inga underhållsmässiga argument för åtgärder. 4.1.3 Golv Här avses värmeförlusterna under markytan från plattan till omliggande mark. Även här gäller att förlusterna är små i relation till vad tilläggsisolering skulle kosta. 4.1.4 Fönster Befintliga fönster är under 10% av fasadytan. Fönsterna är ca 5 ggr sämre ur energisynpunkt än fasaderna, därför är energiförlusterna genom fönster ungefär häften jämförd med fasaden. Med olika tekniker kan U-värdet för befintliga 2 glas fönster reduceras till ca 1,3 W/m²K. Det finns därmed en effektiviseringspotential om ca 35 000 kwh. I sammanhangen inte försumbar men ändå liten mängd. 4.1.5 Portar Användandet av portar kan medföra stora energiförluster och dåliga arbetsförhållande på grund av utkylning vintertid. Generella råd för portar är att - Se till att det finns stängningsrutiner som alla ställer sig bakom. - Se till att portar stänger riktigt, dvs. såväl att tätningslister är i gott skick som att portar är raka och hänger som de skall och att stängningsmekanismerna fungerar. Samt att det finns rutiner för detta. - Installera snabbportar där portar används ofta. Effektiviseringspotentialen är svår att bedöma utan mätningar och tidsstudier, en grov uppskattning är att det handlar om minst 10% av luftläckageförlusterna, dvs. en potential om storleksordning 65 000 kwh/år.

2011-03-01; ÅMV Productions 23 (32) 4.2 Ventilation 4.2.1 Varför effektivisering av ventilation? Inom ventilationsområdet bör man ställa sig följande frågor: När skall vi ventilera? Var ska vi ventilera? Hur mycket ska vi ventilera? Normerna har alltid styrt genom att föreskriva att utrustning som ska klara viss luftmängd/tid. Det har uppfattats som att denna luftmängd alltid ska ventileras. De senaste byggnormerna tillåter att man minimerar ventilationen när ingen är i byggnaden. Även insikt om att flödena inte behöver vara så stora har kommit. Driftstrategi Ventilation i verkstadslokaler bör endast vara i drift när människor och produktionen kräver det. Övrig tid kan ventilationen köras på minimumflöden eller till och med vara avstängd. Byggnaderna är så otäta att infiltration av uteluft ändå sker. Naturligtvis ska man vara observant och se till att skadliga gaser m m. ventileras ut samt att normer och krav enligt arbetsmiljölagstiftningen uppfylls. 4.2.2 Effektivisering av ventilation. 4.2.2.1 Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV1 Byggnaden har två relativt stora ventilationsaggregat på taket. Aggregaten är programmerade, vardagar, för drift mellan 00:30 och 24:00, dvs. 23,5 timmar per dygn. Fredagar stängs aggregaten kl 15:00 och lördag/söndag ingen drift. Drifttid vardagar bör programmeras om eftersom det tycks vara meningslös att ha den programmering som aggregaten är inställda på. En enkel lösning är att programmera för det antalet skift som är aktuellt med komplettering av ett vred för förlängd drift. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om 70 000 kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca 14400 m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Flödesanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, förutom anpassning av drifttiderna, medför en energieffektivisering om ca 15 000 kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs. 15 000 kwh el /år för fläktmotorerna.

2011-03-01; ÅMV Productions 24 (32) TA2 har en undermålig funktion. Aggregatet är inställt så att uteluftsspjällen är stängda vilket innebär att det är ett rent 100% återluftsaggregat. Det kan vara en medveten driftstrategi för att minska energiåtgången, men driftstrategin visar följande energitekniska brister: 1. Varför låta luften vända på taket? En hel del energi torde kylas bort vintertid. 2. Varför låta frånluftsfläkten gå mot stängt avluftsspjäll? Fläktenergin är i storleksordning 25 000 kwh per år. 3. Varför låta den roterande växlaren vara i drift? Det sker ingen värmeåtervinning genom den, utan all från luft går tillbaka till verkstan igen. Återluften, med ett antaget flöde om 4 m³/s ger en energibesparing i nuvarande drift om ca 400 000 kwh/år. Fungerande återvinning, bör kunna spara minst 250 000 kwh. Ur inomhusklimatsynpunkt är det inte bra att använda 100% återluft. Det syns tydligt på filtret i anläggningen. Väljer man att fortsätta med hög andel återluft, ska bytesintervallen för filtret vara mycket högre, dessutom bör man sätta in en annan typ av filter. Det andra aggregatet har normal drift med samma tidprogram och med fungerande roterande växlare och återvinningssystem. Att ha en driftstrategi med 100 % återluft på ena aggregatet och ingen återluft på det andra måste ge en väldigt inhomogen luftkvalité. Aggregatet som förser kontorsdelarna med ventilation luft saknar värmeåtervinning. Det beräknas medföra en total energiförlust om ca 42 000 kwh per år. Värmeåtervinning kan återvinna ca 30 000 kwh. För fläktenergin kan en potential om 5-10 000 kwh el vara möjlig. 4.2.2.2 Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV2 Fläkt effekt Fläkt el Återvinning Återv energi Energibehov Drifttid I h/år kwh/år i kw i kwh/år i % i kwh/år i kwh/år Energibehov Flöde m³/s TA01/FA1 0.25 8760 36250 0.3 2628 75.0% 27187 9063 Va01 5 3250 268981 7.5 24375 70.0% 188286 80694 TA2/FA2 4.9 3250 263601 7.7 25025 60.0% 158160 105440 TA3/FA3 1.9 3250 102213 3 9750 60.0% 61327 40885 671045 61778 236082 Fyra aggregat, med de största för måleriet, Va01 med 5 m³/s samt TA2/FA2 som betjänar verkstadsutrymmena med 4,9 m³/s. Va01 är av modernare slag och bedöms ha en årsverkningsgrad om ca 70%. TA2/FA2 och TA3/FA3 är av äldre slag och skulle kunna vara effektivare i fall anläggningen moderniseras. En verkningsgradsförbättring från 60 till 75% innebär för TA2/FA2 en effektivisering om ca 40 000 kwh värme /år. Dessutom kan elmotorerna effektiviseras med ca 15 000 kwh el per år. Från kompressorrummet blåses det ut i storleksordning 40 000 kwh värme /år. Denna värme skulle kunna återvinnas under uppvärmningssäsongen genom att filtrera luften och sedan spä in den i måleriaggregatet. En bra systemutformning för detta kan också minska elåtgången för fläktar

2011-03-01; ÅMV Productions 25 (32) eftersom tilluftsfläkten för måleriaggregatet likaväl kan suga in luft från kompressoråtervinning som utifrån. Systemutformning i verkstan kan förbättras: Aerotempern som sitter vid porten blåser varmluft mer eller mindre rakt in i lackeringsugnen. Den i sin tur ventilerar bort rumsluft så länge den står öppen. Aerotempern bör riktas om, alternativt avskärmas pulverlackeringsugnen. Andra effektiviseringar för ventilation är drifttidsoptimering genom behovsanpassning genom koppla drift av ventilation till annan drift resp. genom närvarostyrning på olika sätt. Fördelarna med effektiviseringar är: - Lägre driftkostnader, vilket ger beredskap inför kommande höjningar av el och värmepriser. (M a o en ekonomisk utvärdering med Pay Off metoden är missvisande) - Översyn av ventilationssystemen kommer att förbättra inomhusklimatet - Följer miljöbalkens krav på effektiv resursutnyttjande samt lagar och förordningar för arbetsmiljö. Allt högre krav ställs och kommer att ställas framgent. - Medför (antas som en självklar följd) lyft av kunskapsnivå hos personalen och ledningen vilket medverkar till en positiv utveckling av verksamheten. Den sista punkten förutsätter att åtgärder inte enbart sätts in på aggregaten utan även på organisatorisk nivå. Detta innebär framförallt rutiner för inköp av utrustning med höga krav på effektivitet och uppföljning av beställd service (för vilka även kraven på redovisning av service och aggregatfunktion måste ställas), samt uppföljning, månadsvis, av energistatistik. Se även längre ner. 4.2.3 Övriga förslag till effektiviseringar: Inköpspolicy En policy för inköp av ventilationsutrustning bör innehålla t ex en strävan efter - krav på dokumentation, med framförallt funktionsbeskrivning, driftkort, uppgifter om effekter, flöden, kvalitets- och effektivitetsklasser m m. på ett översiktligt sätt, med ett särskilt energiavsnitt. - krav på energieffektivitet genom t ex SPF tal, VVX typ, filtertyp m m. - krav på adekvat 1 utbildning av driftpersonal ingår i entreprenad - enhetliga styr- och reglerutrustningar, med centraldatorstyrning. 1 Med adekvat utbildning menas bl. a att driftpersonal kan visa att driftpersonalen själv kan utföra ändringar i styrningen och också kan beskriva konsekvenserna.

2011-03-01; ÅMV Productions 26 (32) Intern kontroll och driftstrategier - Upprätta mallar för uppföljning av drift, se till att journalföring följs upp. - Lägg in en rutin för att följa upp värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad. (Enkel beräkning av temperaturförhållanden) Verkningsgraden är en indikator för rengöring av värmeväxlare samt driftfunktion överhuvudtaget. Centraldatorsystemet ger verkningsgraden för flertalet aggregat. Dessa borde diagramföras för att få en uppfattning vad verkningsgraden kunde förväntas vara och på så sätt följa upp och ingripa vid behov. - Ha månadsvis uppföljning av energianvändning. Ta fram statistik månad för månad, eftersträv att driftpersonal själva tar fram denna statistik och följer upp. Jämförelser månad för månad och innevarande årets månad och förra årets månad. - Utarbeta rutiner för regelbundna kontroller så att aggregaten fungerar enligt önskemål, dvs. tiduren går rätt, från- och tillslag resp. annan behovsanpassning fungerar, tilluften har rätt temperatur, filter är bytta i tid osv. Kontrollerna journalförs och följs upp! Koppling till månadsvis energiuppföljning. Ur inomhusklimatsynpunkt rekommenderas att aggregaten körs minst 1 timme före och 1 timme efter verksamhet. 4.2.4 Effektiviseringspotentialer, Ventilation Effektiviseringspotentialen för ventilationen kan uppskattas till 100 000-200 000 kwh per år, baserat på åtgärder med enkla metoder. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera, såsom visats ovan och beror på strategiska beslut. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om 70 000 kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca 14400 m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Driftanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, medför en energieffektivisering om ca 15 000 kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs. 15 000 kwh el /år. Åtgärden handlar i första hand i stort sett om att programmera om styrningen. Dessa anpassningar torde inte kosta mer än 1000-2000 kr. Modernisering av kontorsaggregatet kan ge ytterligare 30 000 kwh i form av värmeåtervinning samt några 1000 kwh el för nyare fläktar med lägre SFP-tal. Ett nytt aggregat inkl installation ligger på 100 200 tkr. Effektiviseringspotentialen med enkla medel, för ventilationen på ÅMV2 kan uppskattas till 100 000 200 000 kwh per år. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera. Därför bör ventilationssystemen utredas djupare och offerter för byte av de äldre aggregaten tas in för lönsamhetsbedömningar. Temperaturmätningar/angivelserna på aggregaten visar att det finns obalans i

2011-03-01; ÅMV Productions 27 (32) ventilationssystemen. På ett flertal aggregat är frånlufttemperaturen lägre än tillufttemperaturen vilket innebär att stora mängder uteluft sugs in i byggnaden och kyler ner, trots att värmeöverskottet från maskiner och annan utrustning är stor. Byte av TA2/FA2 bättre värmeåtervinning ger effektivisering om ca 40 000 kwh/år, värme. Byte av fläktmotorer till EFF1, ger minst 15 000 kwh el /år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. Potentialerna för TA3/FA3 är mindre eftersom aggregatet och luftflödena är mindre. Här handlar det om en effektiviseringspotential om ca 15 000 kwh/år, värme. Fläktmotorbyte till EFF1 bedöms kunna ge en elminskning om ca 3-4000 kwh/år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. TA01/FA1 är modernt och kan effektiviseras genom att minska drifttiden. Slutsatsen vid rundvandringen var att den är programmerad på dygnet runt drift. Det bör kunna minskas med minst 10h/dygn. Aggregatet kan t ex gå mellan 06.00 och 18.00. Ett vred för förlängd drifttid med 1-2 timmar kan ge möjlighet till ventilation utanför dessa drifttider. Potentialen för denna driftstrategi beräknas till 4000 kwh/år värme och 1300 kwh/år el. Åtgärden beräknas kosta 2-3000 kr inkl installation av timer. 4.3 Tryckluft Både ÅMV1 och 2 har tryckluftsaggregat, 2 stycken vardera. Vid nattvandring vid 22:00-23:00 var tryckluftskompressorerna påslagna och startade då och då för tryckhållning. Även kompressorrumskylningen genom ventilation var i drift. Dessa system bör ses över, såväl ur läckagesynpunkt som drifttidsanpassning och återvinning av värme till lokalerna. Kompressorerna (4 st) beräknas använda drygt 200 000 kwh el per år. Drifttidanpassning kan ske genom att koppla start av kompressor(er) till start av maskiner som behöver tryckluft. Det torde kunna ge en effektivisering om minst 10%. Kostnadsminskningen blir således minst 12 000 kr/år. Läckage är kostsamt, en sammanlagd hålarea om 5 mm kostar normalt ca 50 000 kr/år. Även här bör det finnas en potential om 20-30 000 kwh/år. En läckgenomsökning med tätningsåtgärder ligger normalt på en kostnad om 10-15 000 kr. Återvinning av värme från kompressorerna till ventilationssystem resp. direkt till lokalerna kan ge en besparing om 50-100 000 kwh/år, motsvarande ca 25-50 000 kr/år. Kanaldragning med spjäll och styrning torde kosta 25-50 000 kr. 4.4 Uppvärmningssystem Systemen är i bra yttre skick. Vanligen har värmesystem försmutsats märkbart efter 15-25 år. Radiatorsystemen är äldre än så, därför rekommenderas en rengöring med efterföljande inreglering, när problemen börjar bli påtagliga. Tillsvidare rekommenderas fortsatt underhåll och justering. Man kan lägga värmesystemet i en höstkampanj (eller nästa vår) där man noggrant går igenom systemen och trimmar. Radiatortermostater ställs in, de som inte fungerar byts ut, reglerdon smörjs och ställs in m m. Man kan också samtidigt se till att radiatorer som avger för mycket värme (placerade på ställen där värmetillskott inte behövs eller endast i nödfall) ställs ner.

2011-03-01; ÅMV Productions 28 (32) 4.5 Varmvatten Varmvattenenergi är mycket liten jmf med det totala energibehovet. Inga åtgärdsförslag 4.6 Luftläckage Luftläckage genom klimatskalet är den näst största posten i energibalansen (med det förbehåll att det inte finns några mätningar som kan verifiera beräknat värde). Läckaget har bedömts med gällande normer för luftläckage samt med storleken i energibalansberäkningen. Luftläckage kan orsaka stora energiförluster genom att det faktiskt blåser ouppvärmd luft rakt genom byggnaden vilket orsakar uppvärmningsbehov och försämrad komfort. Det orsakar också obalanser i ventilationssystemen vilket medför ökade energi kostnader och försämrad komfort. Luftläckage kan minskas genom tätning av läckagekällor samt balanserad ventilation. Här kan det göras en medveten insats där driftpersonal jagar luftläckage. Det kan göras på ett enkelt sätt med beröringsfri termometer eller mer avancerat med värmekamera. Läckagen åtgärdas. Dörrar justeras, tätningslister byts, springor tätas. Byggnaden har mer än tillräcklig ventilation så man behöver inte vara rädd för att det blir för tätt. Tryckbalanserna bör undersökas djupare för att minska läckageluft. Ventilationen bör helst vara helt balanserad, med litet undertryck inne. 4.7 Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna: ÅMV1 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré 100 100 1 4500 450 Fasadskylt 100 100 1 4500 450 Fasadlampor 175 175 9 4500 7087 7987 Motorvärmare allmänna 0 Personal 1500 1500 26 300 11700 summa 11700 Summa el ute 19687 ÅMV2 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré 100 100 1 4500 450 0 Fasadskylt 100 100 1 4500 450 Fasadlampor 175 175 7 4500 5512.5 6412 Motorvärmare allmänna 0 Personal 1500 1500 30 300 13500 summa 13500 Summa el ute 19912

2011-03-01; ÅMV Productions 29 (32) Totalt ca 40 000 kwh el ute som inte kommer byggnaderna tillgodo som värme. På ÅMV1 finns det motorvärmaruttag med tidur som dock har väldigt osäker funktion. På ÅMV2 är motorvärmarna inte styrda. Styrning brukar kunna minska elanvändning till motorvärmaruttag med minst hälften. I detta fall skulle det kunna ge en besparing om ca 12 000 kwh och 7500 kr. Installation av styrning kostar ca 10 000 kr per anläggning. El ute kommer inte byggnaden tillgodo som värme. Därför är det mycket angeläget att minska elanvändningen ute. Detta görs med styrningar så att komforten inte minskar, men elbehoven halveras. Exempel på styrningar är: skymningsrelä, tidstyrning, temperaturstyrning m m. Belysning kan effektiviseras med effektivare armaturer och ljuskällor. Belysningen är dock relativ liten i sammanhanget. Motorvärmare brukar kunna effektiviseras med god lönsamhet och medför reducering av utsläpp. El-belysning inne Elanvändning inne bidrar vintertid med uppvärmning eftersom all el blir värme. Att värma en byggnad med el genom t ex belysning och påslagna datorer, är inte särskilt effektiv ur reglersynpunkt och inte heller ekonomiskt och miljömässigt att rekommendera. Det går dock inte att räkna elminskning inne som en ren förtjänst. Prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är f n liten 0,06 kr/kwh. Att minska el vintertid (avser belysning och andra apparater) sparar således ca 30 öre/kwh. Sommartid kan däremot vinsten bli större än 60 öre/kwh. Orsakar belysningen ett värmeöverskott som måste kylas bort, blir vinsten minst 60 öre per kwh. På ÅMV1 har en reinvestering i belysning nyligen slutförts. Resultatet av ny belysning på elnotan är svårbedömbar på grund av konjunkturmässiga svängningar. Effektiviseringen kan fortsätta genom att sektionera, närvarostyra och sätta tidsstyrning. Nattvandring visade att det förekommer att belysning är på nattetid. Installerad effekt är 21,5 kw och elbehov har beräknats till 53 700 kwh per år. Belysningsnyckeltalet är därmed ca 12,5 W/m². Utifrån värdena ovan kan man bedöma att belysningseffektiviseringen på ÅMV1 blev ca 16 % och ca 10 000 kwh/år. På ÅMV2 bör en belysningsanalys genomföras. Inventering har gjorts inom ramen för denna rapport och visar 70 000 kwh/år. Installerad effekt är 30,5 kw. Belysningsnyckeltalet är därmed något över 15 W/m². Generella Riktvärden: Korridorer 5-10 W/m² 100-200 lux Arbetslokaler 10-15 W/m² 300-500 lux Okulär inspektion 15-30 W/m² 1000 lux Detta är framförallt en fråga om tekniska hjälpmedel för bekväm styrning, samt beteendepåverkan. Investeringskostnaden för tekniska åtgärder ligger sannolikt på endast några 10 000 kr. Även annan daglig användning av el kan på ganska enkelt sätt minskas genom tekniska hjälpmedel och mer medvetna användare. Belysning har ett flertal funktioner. En viktig sådan är att förebygga inbrott och skadegörelser. Därför ska man vara varsam vid effektivisering av belysning.

2011-03-01; ÅMV Productions 30 (32) Belysning i utrymmen som toaletter, omklädningsrum m m. kan styras med närvarogivare. Undersökningar har visat att man på så sätt halverar elanvändningen i denna typ av rum. Exempel: Ett omklädningsrum med 4 st 72 W lysrör och 2 st 60W glödlampor kan man investera ca 1000 kr i närvarogivare och tjäna in den på ca 1 år om belysningstiden minskar från 2500 h till 500 h. Även korridorer och andra utrymmen som används sällan kan styras med närvarogivare och ledbelysning. Det används en hel del annan el inne, mycket av den har tagits upp ovan, återstående delar kan påverkas genom att göra brukare mer medvetna. I övrigt hänvisas till elbalansen som visar elanvändningen i övrigt. I stödprocesserna är det framförallt fläktmotorer och pumpmotorer orsakar hög elanvändning p.g.a. långa drifttider. Sektionering ger möjlighet till att behovsanpassa ännu mer. 5 Kostnadseffektivisering Avtal och Abonnemang Energi är idag en handelsvara och utsatt för konkurrens. El kan köpas fritt inom hela EU, nätbolagens verksamhet är dock oligopolisk. Denna övervakas av nätmyndigheten och denne skall se till att nätbolagen inte tar ut överpriser. Kommunala nätbolag har dessutom krav på sig att vara icke vinstdrivande. (i praktiken tillåts dock en mindre vinstmarginal) El-abonnemang Elen handlas aktivt och har inte större potentialer än att ständigt bevaka elmarknaden och att fortsätta att vara aktiv. En avgörande insats kan vara att köpa in andelar i ett vindkraftverk för att säkerställa ett långsiktigt elpris. Avkastningen på en sådan investering har hittills visat sig vara mellan 10% och 15% per år. Att köpa andelar binder kapital men ger samtidigt en trygghet i pris ut produktionskostnadssynpunkt. Den tryggheten är dock inte 100% eftersom ändringar i avgifter som skatter och moms kan ändra förutsättningarna. En långsiktig strategi måste ändå vara att el som alstras på ett förnybart sätt favoriseras jämfört med icke förnybar el. Eleffektabonnemangen kan ses över. Såsom visats i avsnitten om energianvändning och analys sker effektuttag med markanta toppar. Underlag för att bedöma konsekvenserna av detta finns inte tillgängliga. En diskussion med nätägaren kan klarlägga vad som kan effektivisera kostnadsbilden för effektabonnemanget. 6 Inomhusmiljö och fukt Under utredningens gång har det inte kunnat konstateras att det förekommer inomhusmiljöproblem annat än sådan som hör till verksamheten. Det ligger inte inom ramen för denna kartläggning att bedöma inomhusmiljön utifrån verksamhetens föroreningsproduktion. Det har påpekats att ventilationen på ÅMV1 kan förbättras, både energitekniskt som ur ventilationeffektivitetssynpunkt.

2011-03-01; ÅMV Productions 31 (32) 7 Miljövinster Utsläpp av växthusgaser Fjärrvärmeproduktionen i Åseles nät antas ske med minst 90% förnybara bränslen och är därmed miljömässigt konkurrenskraftig. Antas 27 gram CO 2 /kwh (baserad på mix med 10% olja) blir CO 2 utsläppen ca 22 ton per år från fjärrvärme för ÅMVs del. Den totala elanvändningen är 1 150 000 kwh per år. Beroende på betraktelse sätt kan CO 2 utsläppen från el baseras på den svenska elmixen, den nordiska elmixen eller på klimatpotential om man antar att effektiviserad el i Sverige kan ersätta kolkondens på kontinenten. Se bl.a. IVL:s rapport om marginal el. 2 Den Svenska elmixen ligger på ca 20 g/kwh, den nordiska elmixen på ca 90 g/kwh 3. Enligt nämnd rapport från IVL ligger den Europeiska elmixen på ca 400 g/kwh och marginalelen kan ligga så högt som 1000g/kWh. IVL:s slutsats är också att om man vill räkna på klimateffekter från ändrad elanvändning ska man räkna marginal-el. Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år El ÅMV 1 + 2 Nuvarande elanvändning 1 150 000kWh Ventilationspotential 60 000 kwh Tryckluft 20 000 kwh Motorvärmare 13 000 kwh Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh Marginal 1000 g/kwh CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år 23 103,5 460 1150 1,2 5,4 24 60 0,4 1,8 8 20 0,26 1,2 5,2 13 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen. 2 Miljövärdering av el ur systemperspektiv. IVL rapport nr: B1882 december 2009 3 Enligt www.klimatkompassen.se som baserat värdena på energimyndighetens uppgifter.