Betyg i högre utbildning NUAK 2016 Fredrik Oldsjö, SU h8p://www.suhf.se/arbetsgrupp/arbetsgruppen-for-betygsfragor
Uppdrag Arbetsgruppen ska: undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan mot bakgrund av den konkurrenssituakon som en internakonaliserad utbildnings- och arbetsmarknad medför sprida erfarenheter kring betygssystem med flera steg, både nakonella och europeiska överväga förslag Kll rekommendakoner för SUHF:s medlemmar. Mandatperiod: 1 mars 2014 31 december 2015
Sammansä7ning Hans Adolfsson, prorektor, Stockholms universitet (ordförande) Ulf Dalnäs, prefekt, Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet MarKn Hellström, prorektor, Högskolan i Borås Karin Kjellgren, prodekanus, medicinska fakulteten, Linköpings universitet Maria Knutsson Wedel, vicerektor, Chalmers tekniska högskola Kave Noori, Sveriges förenade studentkårer Fredrik Oldsjö, chef för Områdeskansliet för humanvetenskap, Stockholms universitet Linda Gerén, SUHF:s kansli (sekreterare)
Metodik Enkät Kll SUHF:s medlemslärosäten (svarsfrekvens 35 av 37). Samtal och intervjuer med avnämare. Ladok-staAsAk 30 lärosäten har lämnat in Ladok-staKsKk för alla betygssä8ningar på hel kurs under perioden 1/7 2011 30/6 2014 (3 miljoner betygssä8ningar).
Betygssystem vid svenska lärosäten Högskoleförordningen: Betyg ska sä7as på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Undantag: lärarutbildningarnas VFU ska ha fler än e8 betygssteg för godkänt resultat Heterogent landskap: fem olika betygsskalor används G/U VG/G/U 5/4/3/U AB/BA/B/U A/B/C/D/E/Fx/F Målrelaterade betyg (jmf med den relakva ECTS-skalan)
Betygsskalor utbredning 26 av 30 lärosäten använder tre eller fler betygsskalor 16 av 30 använder fyra eller fler
InternaAonell utblick Stor variakon av betygsskalor Alla har flergradiga med minst 5 betygssteg Målrelaterade och relakva Antal betygssteg oca svårt a8 utläsa, t ex decimalsystem förekommer 0 100 % (A F) i anglosaxisk utbildning, t ex Australien, Japan, Kanada, Kina, Storbritannien, USA 30-gradig skala (1 30) i Italien 20-gradig skala (1 20) i Frankrike 10-gradig skala i Nederländerna, Tyskland 7-gradig skala i Danmark 6-gradig skala i Norge, Polen
Enkät: betydelse för utbytesavtal Betygssystem med få betygssteg utgör e8 hinder för utbytesavtal 6% 6% 14% Instämmer helt 40% Instämmer Kll stor del Instämmer Kll viss del 34% Instämmer inte alls Ej svar
Enkät: betydelse för rekrytering av internaaonella studenter Rekrytering av icke avgicsskyldiga internakonella studenter försvåras om utbildningen har få betygssteg 3% 6% 18% Instämmer helt 41% Instämmer Kll stor del Instämmer Kll viss del 32% Instämmer inte alls Ej svar
Enkät: betydelse vid Allgodoräknande Inresande studenter har svårigheter a8 få sina studier i Sverige Kllgodoräknade om den svenska utbildningen har få betygssteg. 9% 14% 20% Instämmer helt Instämmer Kll stor del 31% Instämmer Kll viss del Instämmer inte alls 26% Ej svar
Betydelse för internaaonell anställningsbarhet Antagning Kll forskarutbildning Anställning som Postdoc Universitet i USA ecerfrågar e8 samlat GPA-värde - Grade Point Average: genomsni8ligt betyg för hel utbildning. Jfr svenskt meritvärde från gymnasiet
Svensk arbetsmarknad och betyg Betyg är av underordnad roll vid rekryteringar Individuell kompetens och personliga egenskaper U8agen examen och lärosäte vikkgare Betyg används ibland som urvalskriterium av vissa arbetsgivare (internakonella företag) Domstolsverket har betyg som enda urvalsgrund vid antagning Kll notarietjänstgöring Betyg från Juristprogrammet helt avgörande för anställning
Betygsfördelning per betygsskala
Betygsfördelning per kön
Betygsfördelning i VG U-skalan
Betygsfördelning i A F-skalan
Konvertering av svenska betyg Konverteringsverktyget EGRACONS I Frankrike skulle VG = betyget 12; AB = 12; 5 = 13; A = 14
Slutsatser Heterogent landskap 5 olika betygsskalor Starkt stöd för målrelaterat betygssystem Men myndighetsutövning: mycket stora variakoner i betygsfördelningen inom respekkve skala Få betygssteg utgör hinder vid internakonella samarbeten och Kllgodoräknanden Alla konverteringssystem missgynnar betygssystem med få grader Examen vikkgare än betyg vid rekrytering Kll svensk arbetsmarknad
RekommendaAoner Utreda om svensk högskola bör införa en modell för a8 få fram e8 examensbetyg genom e8 meritvärde för hel utbildning. Årligen följa upp betygsstakskk på nakonell nivå som inkluderar samtliga lärosäten i svensk högre utbildning. En pilotstudie bör genomföras för a8 jämföra betygssä8ningen inom vissa ämnen/ämnesområden vid olika lärosäten.
RekommendaAoner Eventuella hinder som vissa svenska betygssystem innebär för inresande och utresande studenter på alla tre utbildningsnivåer bör fortsa8 utredas Lärosäten med mycket internakonellt studentutbyte eller som planerar a8 införa utbildningsprogram med en tydlig internakonell profil bör överväga a8 använda A F-skalan. SUHF ska verka för a8 Sverige nakonellt ska Kllhandahålla en transparent och kort beskrivning av lärosätenas betygssystem som informakon Kll arbetsgivare.
Tack! Tack Kll: Michael Törnblom, masterstudent i stakskk, SU Johanna Belzacq, gruppledare och systemförvaltare för Ladok, SU Kontakt Fredrik Oldsjö: fredrik.oldsjo@su.se Länk Kll rapporten: h8p://www.suhf.se/arbetsgrupp/arbetsgruppen-for-betygsfragor