Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2014

Buf Datum 1 (27) 2014-01-02 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2014 Buf

Innehållsförteckning 2 (27) Sammanfattning... 3 Omvärldsanalys... 4 Hållbar utveckling... 5 Effektiv organisation... 15 Bilagor Bilaga 1: Barn- och elevvolymer

Sammanfattning 3 (27) Mycket lite av det som finns i budgetpropositionen påverkar barn- och utbildningsnämndens ekonomi för 2014. Det mest positiva är att det tidigare aviserade minskade statsbidraget för gymnasieskolan har dragits tillbaka och att kommunen får kompensation för löneökningen för de lärare som utses till förstelärare. Ett nytt resursfördelningssystem har under 2013 initierats i förskolan och grundskolan där ersättningarna utbetalas månadsvis i förhållande till antalet barn/elever i verksamheten. Samma system införs för gymnasieskolan 2014. Systemet innebär också att barn- och utbildningsnämnden tilldelas sin ekonomiska ram dels genom skolpeng för varje barn/elev dels genom anslag för sina övergripande ansvarsområden och för så kallade "fria nyttigheter" tillgängliga för barn/elever inom Torshällas förskola och grundskola och för fristående verksamheter. Inför 2014 hade ytterligare förändringar av resursfördelningssystemet planerats med uppdelning av ersättningarna i form av grundbelopp och tilläggsbelopp. En sådan förändring innebär stora omställningskostnader om den införs för snabbt utan konsekvensbeskrivningar. Just nu är därför planerna att sådana förändringar först införs till verksamhetsåret 2015. Ökningen av barn- och elevantalet inom förskolan och grundskolan ger en bra ekonomisk grund till 2014. Elevminskningen i gymnasieskolan slår hårt mot ekonomin inom detta verksamhetsområde. I budgeten för 2014 har kommunfullmäktige ökad budgetramen för grundskolan med 5,0 miljoner kronor och fattat ett beslut om ett riktat bidrag på 10,0 miljoner kronor till förskolan för att minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten. I kompletterande årsplan tog kommunfullmäktige beslut om att öka ramen för gymnasieskolan med 5, 0 miljoner kronor enligt majoritetens förslag. Stora utmaningar finns för kommunfullmäktige och nämnden att hantera kostnadsutvecklingen inom resursenheten, mångkulturella enheten och omsorgsverksamheten. Nämnden har svårt att se hur dessa verksamheter ska kunna klara nollresultat 2014 utan resurstillskott och/eller sänkta ambitionsnivåer och organisationsförändringar. Medelkostnaden per barn i förskolan är högre än för jämförbara kommuner, för grundskolan ungefär på samma nivå och för gymnasieskolan klart under medelnivån i riket. Inför 2014 kommer nämnden att se över kostnadsfördelningen inom förskolan. Gymnasieskolan med minskade elevkullar prognostiserar ett underskott för 2013. Åtgärder har vidtagits inom kommunala gymnasieskolan och måste även göras framöver men en höjning av det interna á-priset är nödvändigt för att undvika ett budgetöverskridande 2014. Hela IT-området kommer att få en kraftig kostnadsutveckling till 2014, även om investeringen för "en elev en dator" på grundskolans högstadium skett med hjälp av ett särskilt anslag från kommunfullmäktige. Fördyringarna beror framförallt på utökade supportkostnader och mer kostsamma och omfattande licensavtal för den pedagogiska verksamheten. Utökningen av lärplattor i förskolan och fler datorer/ipads i gymnasieskolan och inom övriga delar av grundskolan ger betydande ökningar av kapitalkostnaderna som belastar skolpengen. Även utökning av administrativa system ökar IT-kostnaderna. Nämnden behöver under 2014 ha fokus på att få fler lärare behöriga för att få sätta betyg då legitimationskravet införs 2015 och dessutom få en större andel legitimerade förskollärare, av dem som idag bara har lokal behörighet. Rekrytering behövs av speciallärare och i grundskolan lärare i matematik och naturvetenskap där lärare med legitimation är lägre.

4 (27) Nämnden försöker ha så få egna åtaganden som möjligt för att på så sätt få ett starkare fokus på de viktigaste målområdena. De viktigaste målen är att få bättre resultat inom alla verksamhetsområden och då speciellt betyg i grundskolan och gymnasieskolan. Nämnden vill också utveckla gemensamma mål i samverkan med arbetsmarknads- och familjenämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden, för att hitta former för samverkan runt ungdomars fritid både för att uppnå högre måluppfyllelse i skolan och för minskat utanförskap. Utvecklade åtaganden kring miljö har förts in i verksamhetsplanen. n med koppling till Styrkortet Test Omvärldsanalys I budgetpropositionen för 2014 märks framförallt det slopade statliga besparingskravet på gymnasieskolan, vilket skulle ha motsvarat en minskning på 13,6 miljoner kronor till Eskilstuna kommun. Dessutom erhåller kommunen medel för löneökningar till de personer som utses till "förstelärare" och även några mindre bidrag för "sommarskola", utökad undervisningstid i grundskolan, och för det så kallade "Läslyftet". I det nya resursfördelningssystemet erhåller nämnden sin budgetram genom skolpeng och anslag, jämfört med tidigare då nämnden fick sin budgetram baserad på demografin för barn och ungdomar i olika åldrar. Då hade Barn- och utbildningsnämnden ansvaret att fastställa skolpengen för de olika verksamheternas åldrar i förskolan och grundskolan och program i gymnasieskolan och sedan räkna ut medelkostnad i ersättning till fristående verksamheter. Detta tillsammans med att utbetalningarna nu sker månadsvis kräver en helt annan hantering. Månadsvisa utbetalningar kommer från och med 2014 även att ske internt till kommunens gymnasier. Ett starkt orosmoment är om ytterligare förändringar av resursfördelningssystemet, som först tänkts, skulle införas redan under verksamhetsåret 2014. En förändring måste dock göras för att förtydliga ersättningarna till de fristående verksamheterna i form av grundbelopp och sökbart tilläggsbelopp och vad som bör finnas kvar i form av så kallade "fria nyttigheter". För att undvika alltför stora omställningskostnader behöver omfattande konsekvensbeskrivningar göras, varför planerna just nu är att införa systemet med grundbelopp, tilläggsbelopp först till 2015 och då även ta ställning till vad som bör finnas kvar som så kallade "fria nyttigheter". Stora utmaningar finns för nämnden och kommunfullmäktige att hantera kostnadsutvecklingen på Resursenheten, Mångkulturella enheten och Omsorgsverksamheten som alla prognostiserar ett överskridande verksamhetsåret 2013. Nämnden har svårt att se hur dessa verksamheter ska kunna klara nollresultat 2014 utan resurstillskott och/eller sänkta ambitionsnivåer och organisationsförändringar. Medelkostnaden per barn i förskolan är högre än jämförbara kommuner, för grundskolan ungefär på samma nivå och för gymnasieskolan klart under medelnivån. Inför 2014 kommer nämnden att se över kostnadsfördelningen inom förskolan. Kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna har en av de lägsta tilldelningarna av medel per elev i landet och dessutom större andel elever på de mer kostsamma yrkesutbildningarna. Eftersom också gymnasieenheterna har ackumulerade underskott

måste något göras med á-priserna till 2014 för att undvika ett överskridande på enhetsnivå inför nästa verksamhetsår. 5 (27) Hela IT-området som finansieras av skolpengen förväntas få kraftigt ökade kostnader 2014 eftersom antalet olika digitala verktyg utökats mycket under 2013, och då inte bara med satsningen på "en elev en dator" i grundskolans högstadium. Utbyggnaden på högstadiet kommer att vara helt införd under verksamhetsåret 2013. Utöver detta har även ett stort antal lärplattor köps in i förskolan och elevdatorerna i gymnasieskolan har utökats. Supportkostnaderna kommer att öka om inte supporten kan effektiviseras och ambitionsnivåerna tillåts minska. Diskussioner förs om detta med Konsult och uppdrag IT. Det som dock är ofrånkomligt är de ökade licens- och kapitaltjänstkostnaderna för utökningen av datorer och lärplattorna i de pedagogiska verksamheterna. Även utökningen av system för administration av skolverksamheten ökar med utökade support- och licenskostnader till 2014. 2015 krävs det lärarlegitimation för att få sätta betyg i grundskolan och gymnasieskolan. För att detta ska kunna ske behöver en hel del kompetensutveckling av lärarna bedrivas under 2014, och även fortsättningsvis. Dessutom finns det många förskollärare som bara har lokal behörighet och som behöver betydande kompetensutveckling för att uppnå legitimationskravet. Ett ytterligare problem är att över huvud taget kunna anställa lärare med rätt behörighet. Bristerna är mest påtagliga i naturvetenskapliga ämnen, matematik och för speciallärartjänster. När det gäller processmål och åtaganden kommer nämnden, som framgår i följande avsnitt, att som under senare år högprioritera bättre måluppfyllelse och då speciellt med betyg när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Givetvis kommer även Kommunfullmäktiges åtaganden från Årsplan 2014 att vävas in i målbilden. Ett arbete pågår med att ta fram gemensamma åtaganden mellan Arbetsmarknads- och familjenämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Torshälla stads nämnd och Barn- och utbildningsnämnden. Ett speciellt fokus finns på att hitta former för samverkan runt ungdomars fritid både för att uppnå högre måluppfyllelse i skolan och för minskat utanförskap. Utvecklade åtaganden kring miljö har förts in i verksamhetsplanen. Synpunkter från Skolinspektionens pågående regelbundna tillsyn, av Eskilstuna kommuns förskola och skolverksamhet, kommer att tas in i enheternas lokala verksamhetsplaner och förändringsarbete inför läsåret 2014/15, men även i mer systematisk omfattning i nämndens verksamhetsplan för 2015. Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Barn- och utbildningsnämnden bedriver verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola, fritidsverksamhet, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Alla verksamheterna har som syfte höja utbildningsnivån i kommunen från det barnen börjar i förskolan tills de slutar i gymnasieskolan. Verksamhetsprocesserna stödjer framförallt området samhällsekonomiska och sociala värden. I skollag och läroplaner beskrivs det som att förskolan och skolan "ska skapa demokratiska och dugliga samhällsmedlemmar". Om man vill kan man se hela förskole- och skolverksamheten som en 14 till 15-årig socialiseringsprocess som förbereder ungdomar för vuxenlivet och möjlighet till egenförsörjning. Att förankra miljömässiga värden finns upptaget i läroplanernas portalparagrafer men även inom många andra delar i läroplanerna och inom ämnen i grundskolan och kurser i gymnasieskolan.

Att värna demokrati 6 (27) Beskrivning Processen med syfte att värna demokratin ger eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Skapa möjligheter till insyn, inflytande och dialog 7 (27) Processmål 1. 2015 ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(en attraktiv stad) (KS, SBN, TSN) Data finns under indikator. Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år 2010. Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag) Öka andelen förstagångsväljare hösten 2014. Insatser att öka andelen förstagångsväljare i Eskilstuna genomförs läsåret 2013 och 2014. Insatser att öka andelen förstagångsväljare i Eskilstuna genomförs läsåret 2013 och 2014. Skapa förutsättningar för allmänna val Processmål Öka valdeltagandet för ungdomar samt för det 10 bostadsområden med lägst valdeltagande. (KS) Genomföra informationsinsatser och aktiviteter samt demokrativecka i syfte att öka valdeltagande bland ungdomar och i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande. (KS, TSN, VN, AMF, BUN, KFN) 2014 är det valår och processmålet för mandatperioden är att öka valdeltagande hos ungdomar samt öka valdeltagande i de valdistrikt som hade lägst valdeltagande vid 2010 års val. Inför valet 2010 genomfördes en rad insatser för ökat valdeltagande i de valdistrikt i Eskilstuna som hade lågt valdeltagande. I dessa valdistrikt ökade valdeltaganden med mellan 3-10 %. Inga insatser genomfördes i Torshälla 2010 och valdeltagandet var lågt. Erfarenheter från forskning visar att insatser riktade mot särskilt prioriterade grupper är mer effektiva än allmänna informationsinsatser. Forskning visar också att valdeltagande påverkas positivt av metoder som innebär sociala möten med enskilda väljare. Det är dock viktigt att insatserna inte får negativa effekter som förstärker upplevelser av utanförskap. Lägre valdeltagande ökar sannolikheten för att det blir större skillnader mellan grupper i samhället enligt professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet, som är ledande svensk valforskare. Han menar att valen är det viktigaste instrumentet och hälsoindikatorn för demokratin. Därför är det viktigt att genomföra insatser som medför ökad kunskap om vikten om att rösta för att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Att tillgodose behovet av utbildning 8 (27) Beskrivning Processen ger eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbetslivet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Dessutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. Processmål 11. 2015 ska 65 procent av invånare 20 år ha grundläggande behörighet till universitet och högskola. (Höjd utbildningsnivå) Data finns i indikatorn. Visar kvalitén i gymnasiet. Nivån för indikatorn ska bibehållas på 62 procent under år 2012 jämfört med år 2010. Andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för Hållbar utveckling öka till 60 procent vårterminen 2014. 31 maj 2014 ska samtliga kommunala förskolor vara diplomerade inom Grön Flagg. (BUN, TSN) Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Barn- och föräldraenkäterna i förskolan visar att barnen trivs och upplever trygghet och att föräldrarna är mycket nöjda med den kommunala förskolan. Jämförelse har inte kunnat göras med tidigare enkäter eftersom i enkäten 2013 har både bedömningsskalan och en del av frågorna i tidigare enkäter har bytts ut. Vid de självuppskattningar som förskolan gjort visar det sig att kunskapsbegreppet i den nya läroplanen blivit mer märkbar och fått större utrymme i verksamheten. Här har de sju pedagogikutvecklarna i sitt arbete tillsammans med förskolecheferna haft stor betydelse. Förskolan fortsätter att arbeta med det omställningsarbete som den reviderade läroplanen kräver. Resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet som förskolan bedriver visar stor utveckling mot ökat lärandefokus. Även inför 2014 så finns ett utökat behov platser varför mer lokaler för förskoleverksamhet behövs. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med att skapa fler platser genom att gå in i och anpassa lokaler centralt i kommunen, men även söka tillstånd att i anslutning till vissa förskolor och skolor ställa upp paviljonger. Tanken är att dessa paviljongen i framtiden, då och om behoven förändras, eventuellt kan användas till skol- eller fritidsverksamhet eller flyttas till någon annan plats där ett behov då är större. Förskolans gruppstorlekar behöver minskas. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att kartlägga om resurser används på ett effektivt sätt. Eventuellt kommer effektiviseringsåtgärder föreslås som utvecklar förskolans redan nu goda kvalitet.

Processmål 9 (27) Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. (BUN, TSN) Data redovisas i Indikatorn. Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2014 års mätning till 2015 (BUN, TSN) Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014. Digitala lärverktyg som metod för barns lärande har ökat till 30 juni 2015 5a. Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN) Alla barn ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna. (BUN) Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN) Barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2014 års mätning till 2015. Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014. Medborgare uttrycker ett stort förtroende för kommunens förskoleverksamhet. (BUN) 31 december 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. Åtagandet för VP 2012 är 90 %. Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Grundskolan har ett mycket starkt fokus på att förbättra betygsresultaten. Mellan vårterminen 2012 och 2013 har dock betygsmedelvärdet sjunkit från 197,7 till 194,1 poäng. Andelen elever behöriga för gymnasieskolan har glädjande ökat från 83,9 till 84,5 procent mellan åren. För att förbättra betygsresultaten finns i verksamhetsplanen fortsatt åtagande om förbättring av grundskolan betygsresultat i alla ämnen, men också speciellt att höja pojkarnas betygsmedelvärde i årskurs 9. Ett åtagande om att motverka den "antipluggkultur" som finns hos pojkar är ett medel för detta. Andelen elever med betyg A och B ska vara högre vårterminen 2015 än vårterminen 2014. Även fritidshemmen och förskoleklassens betydelse för att stimulera eleverna utveckling finns med i ett åtagande, liksom målsättningen att en ökad andel elever når målen i de nationella proven i årskurs 3 och 6. Ett medel för att förbättra resultaten är också att minska den ogiltiga frånvaron. För att få förbättrade resultat är det viktigt att eleverna trivs, har inflytande och blir

10 (27) bemötta med respekt och lyssnade på. Grundskoleeleverna känner sig trygga i den kommunala grundskolan. I enkäterna våren 2013 var medelvärdet på trygghet 3,6 på den 4-gradiga skalan. För läsåret 2014/15 finns åtagandet att denna nivå ska lägst uppnås på alla enheter. Samma nivå ska uppnås för bemötandet. När det gäller elevernas inflytande det ska det uppmäta värdet i enkäterna öka på enhetsnivå till vårterminen 2015. Våren 2013 var det 52 procent av grundskolorna som var diplomerade inom Grön Flagg. Åtagandet inför 2015 är att andelen ska ha ökat till 80 procent. Den av nämnden tidigare beslutade översynen av grundskolans organisation skjuts över till 2014 så att eventuella synpunkter från Skolinspektionens regelbundna tillsyn kan beaktas

Processmål 11 (27) Grundskolans elever upplever att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN) Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. (BUN, TSN) Meritmedelvärde ska öka (BUN, TSN) Alla elever ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna. (BUN) Enhetens resultat i elevenkäten, frågeområde Ansvar och inflytande/fråga: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, och enhetens resultat i elevenkäten, frågeområde Trygghet och trivsel/fråga: Jag respekteras för den jag är av personalen på min skola. Enhetens resultat ska vid mätningen lå 2014/2015 ha minst värde 3,6 på en 4-gradig skala Andel elever med betyg A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 Under läsåret 2013/2014 ska grundskolan arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en anti-pluggkultur för pojkar. Målet är uppnått när pojkars meritvärde uppvisar en förbättring från vårterminen 2011 till vårterminen 2014. Meritmedelvärdet för åk 9 på enheten ska vara minst 10 p högre vt 2015 jämfört vt 2014. Elevers förståelse för och inflytande över sitt eget lärande ska utvecklas och kontinuerligt öka. Enhetens resultat i elevenkäten, frågeområde 04. Utveckling och lärande/frågorna: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer, Mina lärare gör undervisningen intressant och enhetens resultat frågeområde 05. Ansvar och inflytande/fråga: Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Enhetens resultat ska ha ökat vt 2015 jämfört med utgångsvärde vt 2014 Elever i grundskolans alla årskurser ska ges inflytande över sin utbildning i förhållande till ålder och mognad. Lärares planering ska visa hur detta inflytande organiseras. Elevers inflytande över det som sker i klassrummet och i fritidshemmet ska syfta till att eleven identifierar sitt eget lärande och skapar en identitet som en lärande individ. Denna identitet är grunden för motivation och ett kontinuerligt lärande under hela livet. Andelen elever som anser att skolarbetet är intressant ska vara minst 85 procent vårterminen 2014 och bibehållas vårterminen 2015. Eskilstunas invånare uttrycker ett stort förtroende för kommunens grundskola. (BUN) 5b. Alla elever ska uppleva trygghet i grundskolan. (BUN) 8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Enhetens resultat i elevenkäten, frågeområde Trygghet och trivsel/fråga: Jag känner mig trygg i skolan Enhetens resultat ska vid mätningen lå 2014/2015 ha minst värde 3,6 på en 4-gradig skala Genomföra insatser för att stärka, uppmuntra och stimulera flickor och pojkar från förskoleklass till årskurs tre till läsning. (KS, BUN, TSN, KFN) Fritidshem och förskoleklass ska i ökad utsträckning stimulera elevernas utveckling och lärande. Andel elever som når målen i NP totalt vt 2015 ska ha ökat jämfört enhetens utgångsvärde vt 2014 Andel elever som når målen i NP i Svenska vt 2015 ska ha ökat jämfört enhetens utgångsvärde vt 2014 9. 2015 ska minst 85 % av elever ha betyg i 16 Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska

Processmål ämnen. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Data finns i indikatorn. Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år 2010. minska. (BUN, TSN) Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska mellan vt 2014 och vt 2015. Antal ogiltiga frånvarotillfällen i åk 7-9 på enheten ska ha minskat vt 2015, jämfört med vt 2014 12 (27) Från och med läsåret 2012/2013 ska central rapportering av frånvaro från samtliga grundskolor ske kvartalsvis och senast halvårsskiftet 2013 ska ett digitaliserat system införas som stöd för detta. Elever i grundskolan anser sig kunna tillräckligt för att ta ställning i miljöfrågor. Enhetens resultat i enkät, frågeområde 04. Utveckling och lärande/fråga: Jag har tillräckligt med kunskap för att ta ställning i miljöfrågor. Enhetens resultat ska ha ökat vt 2015 jämfört med utgångsvärde vt 2014 Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN) Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen 2014. (BUN, TSN) Elevernas kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vt 2015. Andel elever i åk 9 på enheten som uppnått minst godkänt i 16 ämnen ska öka med 5% mellan vt 2014 och vt 2015. Under läsåret 2014/2015 ska grundskolan arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en anti-pluggkultur för pojkar. Under läsåret 2014/2015 ska grundskolan arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en stresskultur för flickor. Alla elever ska efter vårterminen 2015 kunna läsa, skriva och räkna senast i årskurs 1. Bedömning sker enligt gemensamma kriterier för samtliga grundskolor. Elever i grundskolan anser sig kunna tillräckligt för att ta ställning i miljöfrågor. Fritidshem och förskoleklass ska i ökad utsträckning stimulera elevernas utveckling och lärande. Enhetens resultat i enkät Fritidshem/frågeområde 04. Utbildning och lärande/frågorna: Jag kan få hjälp med läxorna på fritidshemmet om jag vill, och Jag lär mig nya saker på mitt fritidshem som hjälper mig i skolarbetet. Enhetens resultat ska ha ökat vt 2015 jämfört med utgångsvärde vt 2014. Pojkars meritvärde i åk 9 ska öka. Pojkars meritvärde på enheten ska öka med 10 p mellan vt 2014 och vt 2015 Andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för Hållbar utveckling öka till 80 procent vårterminen 2015. Åtagandet för VP 2012 var 50 %. Vid Delår 1 2013 var andelen diplomerade 52%. Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i gymnasieskola Gymnasieskolan har ett starkt fokus på att förbättra betygsresultaten ytterligare även om medelvärdet för betygspoängen ökade på nationella program från 13,6 till 13,7 mellan vt 2012 och vt 2013. Andelen elever som blev behöriga för högskolan ökade mellan åren och andelen elever som fick slutbetyg är på samma höga nivå med 98

procent som året innan. 13 (27) Ett processmål är att genomsnittliga betygsmedelvärdet ska vara över rikets 2015. Vårterminen 2013 var detta värde 14,0 poäng. Speciella ambitioner ska läggas på att genomsnittliga betygsmedelvärdet ökar för pojkar. En indikator, i form av betyg i ett antal kurser i årskurs 1, ska väljas ut för att i framtiden användas för insatser för att generellt höja betygsresultaten men även för att kunna följa och vidta åtgärder så att eleverna följer sina individuella utvecklingsplaner. 2014 är första gången som avgångselever i gymnasieskolan får gymnasieexamen eller yrkesexamen. Processmålet är att alla elever får examen. Åtaganden finns om att elevernas motivation och intresse ska öka och även deras upplevelse av att ha inflytande liksom att känna trygghet. Allt för att betygsresultaten ska förbättras. Processutvecklingsgruppen-utbildning under 2013 tagit fram en modell för att mäta uppsatta mål för elever som går på introduktionsprogrammen. Målen kommer första gången att mätas våren 2014 och kan sedan fortsättningsvis användas som indikatorer för att mäta resultatförbättringar inom dessa program. Utöver det tidigare miljöåtagandet om att eleverna i gymnasieskolan anser att de har tillräckliga kunskaper för att ta ställning i miljöfrågor har ett ytterligare åtagande införts om att gymnasierna ska ha påbörjat att miljöcertifiera sig senast hösten 2014.

Processmål 14 (27) Alla elever ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna. (BUN) Elevernas bedömning av inflytande(området Ansvar och inflytande) i elevenkäten ska på den aggregerade nivån för hela gymnasieskolan ha ökat från 3,11 våren 2013 till 3,3 våren 2015 på den 4-gradiga skalan. Alla elever som avslutar ett nationellt program ska uppnå yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieexamen. (BUN) En lokal uppskattning görs i juni, nationellt av Skolverket i november, årligen Medborgare uttrycker ett stort förtroende för kommunens gymnasieskola. (BUN) 5c. Alla elever ska uppleva trygghet i gymnasieskolan (BUN) Genomsnittligt betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet ska vara högre än riksgenomsnittet. (BUN) Elevernas bedömning av trygghet (området Trygghet och trivsel) i elevenkäten ska på den aggregerade nivån för hela gymnasieskolan ha ökat från 3,44 våren 2013 till 3,5 våren 2015 på den 4-gradiga skalan. Pojkars betygsmedelvärde ska öka på studieförberedande program från 14.7 poäng 2012 till 14,9 vt 2015 och på yrkesprogram från 13.2 poäng vt 2012 till 13,5. 2012 var pojkarnas medelvärde över riksmedelvärdet1 2,8 poäng på yrkesförberedande program, medan betygsmedelvärdet på högskoleförberedande program låg under riksmedelvärdet på 15,0. De nya värdena är baserade på att det genomsnittliga värdet för både pojkar och flickor ska bli 14,2 poäng som ligger över nuvarande riksmedelvärde. Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i gymnasieskolans alla ämnen Elevernas kunskapsresultat ska förbättras i gymnasieskolans alla ämnen. Under våren 2014 väljs ett antal kurser i årskurs 1 ut som kan fungera som drivande nyckeltal för att generellt höja gymnasieelevernas resultat och som indikator för att elevens utbildning bedrivs enligt den individuella studieplanen. Den genomsnittliga betygspoängen för flickor och pojkar ska 2013 vara 14.0 poäng och öka till 14,2 poäng vårterminen 2014. 10. 2015 ska genomsnittligt betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet överstiga rikets. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Data finns i indikatorn. Visar kvalitén i gymnasiet. Ingen nivå för indikatorn finns fastställd för år 2012, nivån för 2015 ska överstiga riket. Nivån för år 2010 var 13,8. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitetet och högskola. (BUN) ej samma som i indikatorn strategisk inriktning Andelen gymnasieelever som inom fyra år påbörjar studier på universitet och högskola ligger över riksgenomsnittet 2014 och 2015. Gymnasieskolans elever upplever att de blir bemötta med respekt och lyssnade på Alla elever på introduktionsprogram når uppsatta mål Flickors och pojkars kunskapsresultat ska

Processmål förbättras i gymnasieskolans alla ämnen. (BUN) 15 (27) Elevers motivation och intresse för lärandet ska öka. Elevernas bedömning i elevenkäten ( Området utbildning, studiesituation och bedömning) ska på den aggregerade nivån för hela gymnasieskolan ha ökat från 3,11 våren 2013 till 3,3 våren 2015 på den 4-gradiga skalan. Flickor och pojkar i gymnasieskolan upplever skolarbetet intressant. På en femgradig skala ska genomsnittsvärde 2013 och 2014 vara minst 3,5. Värdet 2012 var 3,4. Elever i gymnasieskolan anser sig kunna tillräckligt för att ta ställning i miljöfrågor. I elevenkäten 2015 ska medelvärdet på den aggregerade nivån för hela gymnasieskolan ha ökat från 2,96 till 3.3 på den 4-gradiga skalan. Mäts i årskurs 2 och resultat tas fram första gången vårterminen 2013. Alla gymnasier ska senast hösten 2014 påbörjat miljöcertifiering Effektiv organisation Processkvalitet Under 2013 har mycket arbete lagts ned på att ta fram processmål för de olika delprocesserna som finns inom nämndens verksamhetsområden. Likaså att ta ut de initialt viktigaste indikatorerna att följa upp i det nya BI-systemet. Vi räknar med att BI systemet ska kunna vara i drift inom förvaltningen under senare delen av våren 2014. Processkartläggning av stödprocesser på förvaltningskontoret håller på att genomföras. Kartläggningarna kommer att användas som underlag för att kvalitetssäkra stödprocesserna men även för att ta fram eventuella effektiviseringsåtgärder. I nästa steg under 2014 kommer vi att gå vidare med att skaffa underlag och viss mån även processkartlägga vissa delar av utbildningsprocesserna och stödprocesser inom enheter och verksamhetsområden. Utbildning i 10-punktsmodellen har skett av en hel del personal som arbetat med och kommer att arbeta med processkartläggningarna. Den mest framträdande e-tjänsten som tagits fram under 2013 är skolvalsprocessen i grundskolan, som kommer att börja användas våren 2014. Vi kommer även att göra en kartläggning och bedömning av vilka blanketter inom förvaltningen som är lämpliga att placera på den så kallade kommunautomaten. Efter detta kommer beslut tas om det finns vissa av dessa som kan vara lämpliga att utveckla till e-tjänster. Det system för frånvarohantering som finns i gymnasieskolan kommer successivt även att införas i grundskolan våren 2014. I förskolan är ett system för närvaroregistrering under upphandling och under våren 2014 räknar vi med att göra pilotstudier av ett upphandlat system. Inom utbildningsprocesserna har under 2013 mycket resurser tillförts för att i högre grad ge möjlighet till digitalisering av undervisningen. Bland annat har alla elever i grundskolans högstadium försetts med en egen dator/ipad. I gymnasieskolan har en skolportal införts och i förskolan har tillgång till lärplattor för barnen ökats avsevärt. Ett ökat digitalt stöd med tillgång till datorer/lärplattor och program/system kommer även att ske fortsättningsvis om ekonomin så tillåter.

16 (27) Resultatdrivande nyckeltal Nyckeltal Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Andel Gröna inköp % (rullande 12) Andel gröna inköp av livsmedel % (rullande 12) Antal e-tjänster Anta idéer/förbättringsförslag Andel enheter som aktivt använder styrkort

Processmål 17 (27) 400 Modiga idéer inlämnade från medarbetarna (minst en idé per enhet) samt 700 synpunkter inlämnade från invånarna. (KS, alla nämnder och bolag) Utreda införande av kommungemensamt kontaktcenter samt kartlägga vilka frågor som kan handläggas i kontaktcentret. (KS, alla nämnder) Utifrån beslut om en gemensam varumärkesplattform för platsen Eskilstuna ta fram aktivitetsplaner för hur respektive förvaltning och bolag kan bidra till varumärket Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) Andel ekologiska livsmedel, helår Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Styrtal Processkvalitet Processmål 3. Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI (En attraktiv stad) 4. 2015 ska 80 procent av förvaltningars och bolags verksamheter för invånare analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Data finns i indikatorn. Visar hur jämställdheten är i kommunkoncernens verksamheter Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 12. 2015 ska elförbrukning per årsarbetare minska till högst 10 200 kilowattimme per årsarbetare i kommunkoncernen. (Ekologisk uthållighet) Data finns i indikatorn. Visar hur framgångsrik kommunkoncernen är att minska elförbrukningen. Nivån för indikatorn ska sjunka till 11 000 kwh/årsarbetare år 2012, att jämföras med 11 329 kwh/årsarbetare för år 2010. 14. 2015 ska 40 procent vara ekologiska livsmedel. Visar hur stor andel av maten till brukarna som har en god kvalitét. Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år 2010. 15. Andel anställda i kommunkoncernen som jobbar på en arbetsplats som är miljöcertifierad (reviderad senaste 2 åren). (Ekologisk uthållighet) Data visas i indikatorn. Visar på miljömedvetenhet och vilja till ständiga förbättringar. Nivån för indikatorn ska öka till 20 procent år Alla offentliga verksamhetsrestauranger och kaféer ska kravmärkas och andelen ekologiska livsmedel ska öka till minst 36 procent. (KS, BUN, TSN, VN) Andelen ekologiska livsmedel ska till juni 2015 öka till 40 procent. Mäts årligen. Nivån för 2013 var 30,5 procent. Ska öka till 36% till dec 2014 31 december 2014 ska förvaltningskontoret vara miljöcertifierat

Processmål 2012, att jämföras med 17 procent för år 2010. 18 (27) 21. Tillgänglighetsmått, de fyra värdena som hämtas från kvalitet i korthet ska öka. (Kvalitet) Data finns i indikatorerna Visar på en effektiv och serviceinriktad organisation. Nivåer för indikatorn sätts för 2012 till 78 procent får svar på e-post inom 2 dagar, 77 procent får kontakt med handläggare vid telefonkontakt, 85 procent uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt samt 88 procent anser att det är lätt att hitta på kommunens webbplats. Jämförande siffror för 2010 är 71 procent får svar på e-post inom 2 dagar, 69 procent får kontakt med handläggare vid telefonkontakt, 82 procent uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt samt 88 procent anser att det är lätt att hitta på kommunens webbplats. 23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser. (Kvalitet) Alla verksamhetsprocesser ska ha syfte, processmål och servicenivå. Medarbetare inom barn- och utbildningsnämnden svarar på 82 procent av inkommen e-post inom två dagar, såväl extern som intern. Mäts med stickprov. 2010 var nivån 71 % Tydlig avsändaridentitet: det ska alltid framgå vem avsändaren är när vi kommunicerar med medborgare och men varandra I kommunikationen med medborgare och varandra ska det tydligt framgå vem avsändaren är, var i organisationen avsändaren finns samt kompletta kontaktuppgifter till avsändaren. Det innebär att alla medarbetare alltid använder kommunens mall när man framställer brev och andra dokument. I e-posten ska kompletta avsändaruppgifter enligt anvisning finnas. När man svarar i telefonen svarar man alltid med enhetsnamn samt för- och efternamn. Förvaltningsledningen tar fram ett informationspaket som samtliga chefer i förvaltningen ska förankra på sina arbetsplatser. Kommunikationsstrategen ansvarar för arbetet. Uppföljning sker genom stickprovsundersökning Minst tre insatser ska påbörjas under 2014 för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i samarbete med andra förvaltningar. Val av insatser ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskaplig och/eller beprövad erfarenhet Bidra till att genomföra minst 80 procent av de förbättringar som anges i handlingsplanen utifrån kommunkompassen under 2012. Målet är att öka resultatet i kommunkompassens mätning från 503 poäng 2011 till 580 poäng 2013. Barn och utbildningsnämndens samtliga verksamheter ska samverka med övriga nämnder för att i större omfattning uppnå kommunens 4-åriga processmål. Medarbetare Medarbetarenkäten våren 2013 uppvisade ett förbättrat totalresultat men resultaten på olika verksamhetsområden och enheter och även arbetslag varierar mycket. Även inför 2014 behöver därför framförallt värdena för upplevd arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning sänkas. Mest påtagligt är det i förskolan. Enheterna har därför i samarbete med förvaltningens centrala HR-enhet tagit fram åtgärdsplaner på enheterna. Speciellt så ska dessa frågor under 2014 lyftas fram i medarbetarsamtalet med syftet att förbättra det förebyggande hälsoarbetet hos våra medarbetare. En målsättning är även att värdet på målkvalitet ska ha förbättrats i medarbetarenkäten 2014. Under 2014 kommer antalet förstelärare att utökas i grundskolan och gymnasieskolan. Ännu så länge har inget beslut tagits beträffande lektorer i gymnasieskolan. 2015 så införs legitimationskravet i alla skolformer, vilket bland annat innebär att bara legitimerade lärare får sätta betyg i grundskolan och gymnasieskolan. Brist finns redan idag på legitimerade lärare främst i matematik och naturvetenskapliga ämnen i grundskolan men även av behöriga speciallärare generellt. Förutom att försöka rekrytera fler behöriga lärare kommer förvaltningen även stimulera att redan anställda lärare breddar sin utbildning med hjälp av det så kallade lärarlyftet. Inom förskolan

19 (27) finns många förskollärare som endast har lokal behörighet vilket skulle behöva utökas till full legitimationsbehörighet. Introduktionslåret för nyanställda kommer att förändras på så sätt att det inte i fortsättningen är arbetsgivaren som ger det slutliga omdömet. På grund av de minskade elevkullarna som ska börja i gymnasieskolan 2014 och 2015 måste omställningen av personal fortsätta varefter man kan förvänta sig att elevantalet vänder uppåt igen 2016. Under 2014 kommer den största delen av förvaltningens personal att genomgå kommunens utbildning i Modigt medarbetarskap vilket medför att det tyvärr bara finns begränsade möjligheter att införa annan generell kompetensutveckling i förvaltningen, t.ex. i jämställdhet och utbildning för att motverka droganvändning hos ungdomar, som under 2013 visat sig öka. Vi räknar med att redan 2014 kommer alla medarbetare i barn- och utbildningsförvaltningen ha en individuell medarbetaröverenskommelse.

Nyckeltal 20 (27) Personalstruktur tillsvidare anställda Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Totalt antal årsarbetare 2 689 2 683 2 700 -kvinnor 2 211 2 198 2 200 -män 478 485 500 Antal övertaliga 19 11 8 Resultatdrivande nyckeltal Resultatdrivande nyckeltal Hållbart medarbetarengagemang (HME) Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 - -kvinnor - -män - Kort sjukfrånvaro, rullande 12 i procent 2,9 2,8 2,7 -kvinnor 3,2 3,0 2,9 -män 1,7 2,0 1,9 Sjukfrånvaro, rullande 12 i procent 5,5 5,2 5,0 -kvinnor 6,1 5,7 5,5 -män 2,6 2,9 3,0 Frisknärvaro, rullande 12 i procent 29 29 30 -kvinnor 26 25 26 -män 47 47 48 Andel medarbetare som utnyttjar friskförmån Aktivt användande av metoder från modigt medarbetarskap 7 28 60 370 2 430 Medarbetare Processmål 24. Ledarskapsindex 25. Medarbetaindex. (Attraktiv arbetsgivare) 26. 2015 ska minst 91 procent av medarbetare uppleva att de har god hälsa. (Attraktiv arbetsgivare) Data finns i indikatorn. Visar att medarbetarna har bra arbetsmiljö. Nivån för indikatorn ska öka till 91 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 88,9 procent för kvinnor och 90,0 procent för män år 2010. Eskilstuna kommuns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. Arbetsgivaren vill uppmuntra och stödja medarbetaren att ta ansvar för att bibehålla och förbättra den egna hälsan. Vardagsmotion som cykling stimuleras. Förutom alkohol- och drogfria arbetsplatser vill nu arbetsgivaren också skapa rökfri arbetstid. (KS, alla nämnder och bolag) I 2014 års medarbetarenkät på barn- och

Processmål 21 (27) utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetstakt för män och kvinnor minska till riktvärdet 30. Värdet 2013 var 33,8. I 2014 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetstakt för män och kvinnor minska till riktvärdet 30. (Nygammalt) I 2014 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetsrelaterad utmattning för kvinnor och män minska till riktvärdet 30. Värdet 2013 var 36,8. I 2014 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetsrelaterad utmattning för kvinnor och män minska till riktvärdet 30. (Nygammalt) För att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska dessa frågor speciellt lyftas fram i 2014 års medarbetarsamtal. 27. Andel medarbetare med önskad sysselsättningsgrad. (Attraktiv arbetsgivare) 28. 2015 ska minst 9,5 procent av medarbetare vara födda utanför Norden. (Attraktiv arbetsgivare) Data finns i indikatorn. Visar att den kommunala organisationen speglar etniciteten i Eskilstuna som ort. Nivån för indikatorn ska öka till 8 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 6,7 procent för kvinnor och 8,6 procent för män år 2010. 29. 2015 ska minst 90 procent av medarbetarna vara stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun. (Attraktiv arbetsgivare) Data finns i indikatorn. Visar att medarbetarna är nöjda. Nivån för indikatorn ska öka till 84 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för män år 2010. Under 2014 ska en uppföljning ske på samtliga förvaltningar och bolag, att planen för genomförande av utvecklingssatsningen Modigt medarbetarskap fullföljs. (KS, alla nämnder och bolag) Alla medarbetare ska senast 2014 genomgått kompetenssatsningen modigt medarbetarskap. Barn- och utbildningsförvaltningen ska förbättra sitt arbete kring målkvalitet. Samtliga förvaltningar når minst riktvärde 70 i kommande medarbetarenkät. 100 procent av alla medarbetare ska ha en individuell medarbetar-överenskommelse under våren 2015 Mäts i medarbetarenkäten 2014. Ekonomi Sammanfattning Ökningen av barn- och elevantalet inom förskolan och grundskolan ger förutsättning för en stabil ekonomi 2014. De båda verksamhetsområdena presterar balanserade budgetar till 2014. Värre är det med gymnasieskolans ekonomi. Elevminskningen försämrar intäkterna och verksamheten får svårt att nå en balanserad budget utan omställningar och

neddragningar. 22 (27) Kostnaderna för barn och elever i behov av särskilt stöd har ökat och förväntas öka än mer under 2014. Merparten av nämndens enheter, som är inriktade på att ge barn och elever särskilt stöd, har svårigheter att driva verksamheten inom givna budgetramar. Ekonomiskt läge inför 2014 I budgeten för 2014 har kommunfullmäktige ökad budgetramen för grundskolan med 5,0 miljoner kronor och fattat ett beslut om ett riktat bidrag på 10,0 miljoner kronor till förskolan för att minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten. I kompletterande årsplan tog kommunfullmäktige beslut om att öka ramen för gymnasieskolan med 5, 0 miljoner kronor enligt majoritetens förslag. Barn- och utbildningsnämndens totala ekonomi bedöms vara i balans till årsskiftet 2013/2014. Möjligen kan ett överskott uppstå som kan föras över till nästkommande år. Nämndens alla enheter har med sig ackumulerade under- eller överskott från tidigare år. Ett överskott ska användas i verksamheten under kommande år och ett underskott ska återställas efter två verksamhetsår. Syftet med modellen är att öka långsiktigheten och att stärka resursstyrningen. Verksamheterna ges också möjlighet att styra förbrukningen av ekonomiska resurser mellan åren. Förskolan och grundskolan får ekonomisk draghjälp tack vare barn- och elevtillströmningen. En ekonomisk medvetenhet och en god ekonomisk hushållning bidrar till att verksamheterna har en ekonomi i balans. Gymnasieskolans ansträngda ekonomi kan främst härledas till lägre intäkter på grund av ett minskat elevantal. Särskilt oroväckande är gymnasieskolans ekonomiska situation med sjunkande elevkullar och stora ackumulerade underskott från tidigare år. Gymnasieskolan har ställt om sin verksamhet under ett antal år. För att fullt ut komma tillrätta med situationen bör verksamhetens ställas om ytterligare. Trycket på mångkulturella enheten har ökat när det gäller alla verksamhetsgrenar. Det ekonomiska anslaget räcker inte för verksamhetens utökade åtagande. Barn- och utbildningsnämnden har som en konsekvens beslutat om ekonomisk förstärkning under tidigare år. En översyn av verksamheten pågår. Ett nytt resursfördelningssystem har införts i förskolan och grundskolan till ingången av 2013. Under 2013 har gymnasieskolans resursfördelningssystem omarbetats och en reviderad modell införlivas till 2014. Samtidigt utreds hanteringen av tilläggsbeloppen i kommunen, vilket kan leda till både ekonomiska och organisatoriska förändringar för barn- och utbildningsnämnden. Den nya hanteringen av grund- och tilläggsbelopp införlivas till 2015. Ekonomiska utmaningar till 2014 Resurstilldelningen till gymnasieskolan är låg. Ytterligare omställningar behöver genomdrivas. Gymnasieskolans verksamhet bedrivs inom tre stora enheter som tillvaratar stordriftsfördelarna. Vid en jämförelse med liknande kommuner har Eskilstunas gymnasieskola en låg resurstilldelning. Kostnaderna för barn och elever i behov av särskilt stöd har ökat under senare år och förväntas öka även under 2014. Det gäller mångkulturella enhetens alla verksamhetsgrenar: Välkomsten, internationella klasser, Slussen, modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Även omsorgsverksamheten (stöd och service), delar av särskolan och förskolans resursenhet har svårt att balansera budgeten. Det ekonomiska anslaget räcker inte för de ökade åtagandena. Satsningen på fler elevdatorer och lärplattor medför ökade kostnader. Kapitalkostnaderna är till en viss del finansierade via ramförstärkningar.

23 (27) Supportkostnader tillkommer för varje dator och lärplatta. Barn- och utbildningsnämnden har som en konsekvens utökat budgeten (genom omprioriteringar) för datasupport och kapitalkostnader till 2014. Förskolans nattverksamhet, den så kallande dygnet-runt-verksamheten, behöver en förändrad resursfördelningsmodell. I dagsläget är verksamheten anslagsfinansierad. Finansieringsformen tar inte hänsyn till de kostnader som kommer av volymförändringar i verksamheten på ett önskvärt sätt. En utredning är påbörjad och ett särskilt beslut om ny finansieringsmodell arbetas fram under 2014. En förutsättning för förbättrade betygsresultat är ökad kompetens hos förskollärare och lärare, med hjälp av bland annat förskollärarlyftet och lärarlyftet och andra riktade insatser för att bredda och höja lärares ämneskompetenser. Budgeten måste ta hänsyn till de ökade kostnaderna. Insatserna är delvis finansierade med statsbidrag men bidragen räcker inte till för att fullt ut täcka kostnaderna. Familjecentralernas verksamhet har delvis varit ofinansierad. Verksamheten har utökats utan att anslaget justerats. En höjning av budgeten är därför nödvändig till 2014. Det nya resurssystemet kommer med stor sannolikhet innebära anpassningar eftersom det som idag erbjuds i form av så kallade fria kommunövergripande nyttigheter kommer åtminstone till viss del överföras till skolpengens grundbelopp och i ett sökbart tilläggsbelopp. Det innebär troligtvis stora omställningar inom nuvarande stödfunktioner. Utredningen ska vara klar innan sommaren 2014 och med ett införande till 2015. I viken utsträckning barn- och utbildningsnämnden kan vidta effektiviseringsåtgärder inom administrationen enligt förvaltningarnas gemensamma åtagande på 20 miljoner kronor går i nuläget inte att överblicka med hänsyn till det nya resursfördelningssystemet, och kan med säkerhet inte ge några effekter under 2014. Demografiska förändringar Demografiska förändringar med ökat barn- och elevantal i förskolan och grundskolan och minskat elevantal i gymnasieskolan är uppenbart även 2014, se bilaga 1. En del av ökningen kan hänföras till ökad invandring. Tendensen på ökad segregationen i grundskolan måste uppmärksammas, varför det kontinuerliga arbetet med aktiv lokalplanering blir än mer viktigt och kan ge möjligheter att bryta denna negativa trend. Lokalplanering och lokalanpassning kommer att vara mycket viktigt för att klara det utökade barn- och elevantalet i förskolan och grundskolan även om elevutvecklingen kan komma att brytas av en utökad friskoleetablering under kommande år. Lokalanpassning och ombyggnad prioriteras före nybyggnation. I gymnasieskolan, med en minskning av elevantalet, planeras ombyggnation för ökad lokaleffektivisering. För att verksamheten i förskolan ska kunna utvecklas behövs både fler platser för att alla barn ska få möjlighet att gå i förskolan och utveckla idéer om hur personaltätheten kan ökas. Barn- och utbildningsnämnden behöver som en konsekvens öka investeringsutrymmet till kommande år för att anpassa och ställa i ordning förskolelokaler till det ökade barnantalet.