Översikt, kursinnehåll

Relevanta dokument
Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

D0013E Introduktion till Digitalteknik

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Digital elektronik CL0090

IE1204 Digital Design, 7.5hp

Digital Design IE1204

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

F5 Introduktion till digitalteknik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

std_logic & std_logic_vector

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

F5 Introduktion till digitalteknik

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Digital elektronik CL0090

VHDL 1. Programmerbara kretsar

Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

IE1204/IE1205 Digital Design

Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)

L15 Introduktion modern digital design

Elektronik. Dataomvandlare

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Digital Design IE1204

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Elektronik Dataomvandlare

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

VHDL och laborationer i digitalteknik

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

Tentamen i Digital Design

Det finns en hemsida. Adressen är

Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Simulering med ModelSim En kort introduktion

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

DIGITALTEKNIK. Laboration D172

Grundläggande digitalteknik

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Elektronik Dataomvandlare

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Mattias Wiggberg Collaboration

LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y. Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD. Version: 2.2

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

-c wc. Pre- Next state Out- Vi ser att tillstånden är redan sorterade i grupper med olika utsignaler,

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Tenta i Digitalteknik

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Digitalteknik, fortsättningskurs Föreläsning VHDL Very High Speed Integrated Circuit Hardware Description Language

Programmerbara kretsar och VHDL 1. Föreläsning 9 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson, Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design. Ahmed Hemani KTH/ICT/ES

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

IE1204 Digital Design

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse

2-13 Binära talsystemet Namn:

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Introduktion till Xilinx CPLD och ISE WebPack 6.2 Version NV

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Tenta i Digitalteknik

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner Logiska kretsar i praktiken Elektrostatisk urladdning (ESD)...

Digitala projekt Elektro- och informationsteknik

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Digitala elektroniksystem

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Transkript:

Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner Lite större digitala system om processorn och datorer VHDL ingår inte i någon större utsträckning eftersom det är en hel kurs i sig.

Digital Design IE04 Digital Design Överallt!

40-00 mikroprocessorer i en bil! Ignition system Emission control system Anti-lock brakes Dashboard display Entertainment system Navigation system...

Utvecklingen av elektroniken Intel 4004 (97) 3.0 GHz 80 millioner transistorer Intel Xeon 5400 (008) 08 KHz,300 transistorer Om man hade haft motsvarande utveckling för bilhastigheten så skulle man nu kunna köra från San Francisco till New York på ca 3 sekunder (Intel).

Varför är digitaltekniken så framgångsrik?

Enkelhet, störningssäkerhet Enkel matematisk modell med bara :or och 0:or som värden Boolesk algebra Störningsokänslig, effektiv implementering av den matematiska modellen Transistorer Integrerade kretsar Framsteg i halvledarteknologin Effektiva designmetoder och verktyg

Analoga eller Digitala signaler? En analog signal kan anta kontinuerliga värden, medan en digital signal bara kan anta diskreta värden ( här 0 5 ) värde 5 4 3 0 00 0 00 00 000 00 00 00 00 0 00 00 0 0 tid Analog kontinuerlig signal Digital signal med diskreta värden

Digitalt borde vara sämre? Men har man tillräckligt många bitar och tillräckligt hög samplingsfrekvens efterliknar den digitala signalen den analoga signalen värde 0 00 0 00 00 000 00 00 00 00 0 00 00 0 0 tid Analog signal Digital signal (3 bit) Digital signal (4 bit), dubbla samplings frekvensen)

Digitaltekniken är mycket Voltage okänslig för störningar V DD V,min V 0,ma Logic value Undefined Logic value 0 Det är inte bara ett spänningsvärde som översätts som eller 0 utan ett helt spänningsområde En störning om några mv kan påverka värdet på en analog signal mycket, men gör ingen skillnad inom digitaltekniken V SS (Gnd)

Störningsokänslighet Analogt: Stor påverkan Digitalt: Liten påverkan Digital databearbetning kan ske störningsokänsligt!

Digital signalbehandling Om det är möjligt så görs idag all signalbehandling digitalt Analog-Digital Omvandlare Mikrofon Digital-Analog Omvandlare Antenn Bärfrekvens ADC Digital Signalbehandling DAC Analog signal 000000 000 0 000 Digitala signaler Modulerad signal IE04 Digital Design

Fånga data är fortfarande kritiskt! 000000 Även om den mesta signalbearbetningen numera sker digitalt och därmed säkert från störningar, är det fortfarande kritiskt att fånga data på ett bra sätt analog/digitalomvandlingen! De störningar som följer med in i det digitala systemet får man sedan leva med!

Matematisk modell - Boolesk algebra: aiom I boolesk algebra finns det bara (sann) och 0 (falsk) som värden Följande operationer är definierade: AND ( ), OR (), NOT () Följande aiom definierar den booleska algebran

Booleska Algebra: räknelagar Räknelagar kan härledas ur aiomen många av räknelagarna stämmer överens med våra vanliga algebra! bekvämt att man kan fortsätta att räkna som man gjort i grundskolan! men se upp! En del räknelagar blir anorlunda och nya. Mer snart i kursen

Den tekniska bakgrunden När telefonvälarna automatiserades användes den booleska algebran som ett verktyg för beräkna hur kontaktnäten kunde förenklas. Kontakterna ritades i opåverkat tillstånd. Slutande kontakt Brytande kontakt, icke för seriekoppling och -funktion för parallellkoppling eller -funktion

Grindar i stället för kontakter eller -grind och -grind icke inverterare Kontaktnäten ersattes så småningom av grindar uppbyggda med elektronikkomponenter Med dessa tre grundläggande grindtyper: OR AND NOT kan alla logiska funktioner utföras. Mer snart i kursen

Bara en enda grindtyp! Det räcker faktiskt med en enda grindtyp, NAND, för att tillverka alla andra! Mer snart i kursen Etrem förenkling, en enda grindtyp räcker till allt!

CMOS NAND - grind En effektiv implementering av CMOS NAND-grinden kräver bara fyra transistorer Finess: CMOS-grindar förbrukar bara effekt vid omslag. En N-MOS transistor. Mer snart i kursen Tur det, annars skulle dagens datorkretsar bli glödheta.

Minnesfunktion? Trafikljus och hissar måste minnas dina knapp-tryckningar. Detta utförs av vippor eller låskretsar som man också kan göra med NAND-grindar. Senare i kursen

See-of-Gates Eftersom bara en enda typ av grindar behövs, kan man göra vad som helst med ett hav av grindar som får ett lednings-mönster utformat för en egen specifik funktion.

See-of-Gates Eftersom bara en enda typ av grindar behövs, kan man göra vad som helst med ett hav av grindar som får ett lednings-mönster utformat för en egen specifik funktion.

En miljard grindar? En modern processor kan innehålla en miljard grindar man kan inte rita ett sådant kretsschema Det behövs andra metoder för att beskriva ett sådant system!

CAD-verktyg Ett CAD-verktyg är ett program som hjälper ingenjören att konstruera (te en integrerad krets) CAD-verktyg kan vara helt automatiserade eller interaktiva CAD-verktyg är baserade på algoritmer som definierar ordningen på en sekvens av metoder som skall appliceras

Hårdvarubeskrivande språk Designen beskrivs med entity (black bo) och architecture (innehållet i boen) Entity Insignaler Architecture Utsignaler

Design-verktyg Steg : VHDL-Beskrivningen av den önskade hårdvaran översätts till booleska ekvationer Steg : Booleska ekvationer översätts till den tillgängliga hårdvaran VHDL-kod Ekvationer Implementering I kursen får Du prova designverktyget Quartus II

E. på VHDL-kod LIBRARY ieee ; USE ieee.std_logic_64.all ; ENTITY mu4to IS PORT( w0, w, w, w3 : IN STD_LOGIC ; s : IN STD_LOGIC_VECTOR( DOWNTO 0) ; f : OUT STD_LOGIC ) ; END mu4to ; ARCHITECTURE Behavior OF mu4to IS BEGIN WITH s SELECT f <= w0 WHEN "00", w WHEN "0", w WHEN "0", w3 WHEN OTHERS ; END Behavior ; VHDL är ett mycket komplet språk kursen kan inte rymma så mycket av detta. Fortsättningskurser finns!

Boolesk ekvation f = s s 0 w 0 s s 0 w s s 0 w s s 0 w 3 Mer snart i kursen

Ett grindnät som implementerar funktionen Läroboken använder Amerikanska symboler: AND OR Mer snart i kursen NOT

Teknologiframsteg Utvecklingen går rasande fort

Digital hårdvara i en dator System Moduler Grindar och vippor Transistorer

Designprocessen I kursen simulerar vi en design med ModelSim

Binära tal Digitaltekniken använder bara två siffersymboler: 0 och Enkelt att implementera varje värde motsvarar en spänningsnivå,t e 0 Volt motsvarar 0 5 Volt motsvarar Hur kan man då representera vanliga tal?

Decimala talsystemet I det decimala talsystemet har man 0 olika siffersymboler: 0 till 9 Ett decimaltal representeras med en sekvens av siffersymboler Positionen i sekvensen ger siffrans vikt och multipliceras med en potens av 0 (basen i decimalsystemet är 0) ( 653) 0 0 = 60 50 3 0

Decimala talsystemet 0 0 0 0 0 0 0 = N m m m m = 0 0 0 0 0 0 0 0 0 N m m m m 0 0 0 3 0 5 0 6 (6.53) = 0 0 0 3 0 5 0 6 653) ( = Representation av ett heltal Representation av ett kommatal

Binära talsystemet Binärsystemet fungerar på samma sätt som decimalsystemet, men man använder basen i stället för 0! = 0 0 N m m m m 0 0 ) (6 0 0) ( = = 0 0 ) (3.5 0.0) ( = =

Oktala talsystemet I det oktala talsystemet är basen 8 och därmed används siffersymbolerna 0 till 7 = 0 0 8 8 8 8 8 8 8 N m m m m 0 0 8 ) (53.375 8 3 8 5 8 6 65.3) ( = =

Headecimala talsystemet I det headecimala talsystemet är basen 6 och därmed används siffersymbolerna 0 till 9 och A till F m m 0 N6 = m 6 m 6 6 0 6 6 6 ( AE.8) = 0 6 = 06 46 86 (74.5) 0

Talsystem med basen b En allmän formulering kan erhållas för basen b = 0 0 b b b b b b N m m m m b

Heltalen för de olika talsystemen Bas Bas 8 Bas 0 Bas 6 0 0 0 0 0 3 3 3 00 4 4 4 0 5 5 5 0 6 6 6 7 7 7 Bas Bas 8 Bas 0 Bas 6 000 0 8 8 00 9 9 00 0 A 0 3 B 00 4 C 0 5 3 D 0 6 4 E 7 5 F 0000 0 6 0

Snabbfråga Diskutera fram svaret tillsammans med din bänkgranne!

Snabbfråga 7

Omvandling mellan decimala och binära tal Omvandling från binär till decimal är trivial Omvandlingen från decimaltal till binärtal görs genom upprepade delning med Resten ger siffervärdet Siffrorna kommer i omvänd ordning Least Significant Bit (LSB) kommer först 53 6 3 6 3 = = = = = = 6 Rest 3 Rest 0 6 Rest 3 Rest 0 Rest 0 Rest 5 0 = (LSB) = 0 = 3 = 0 4 = = (MSB) 53 0 = 00

Sammanfattning Det finns olika talsystem Digitaltekniken använder det binära talsystemet Man kan omvandla tal mellan olika talsystem