Stora och små. lägeridéer



Relevanta dokument
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

med utbyte mellan Junis-föreningar och barngrupper i andra länder

Värderingsövning -Var går gränsen?

Om barns och ungas rättigheter

Inspirationsmaterial till häftet

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Demokrati & delaktighet

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Verktygslåda för mental träning

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Sune slutar första klass

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jojo 5B Ht-15. Draken

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Pedagogiskt material till föreställningen

Trevlig helg Monika och Helene

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Erik står i mål Lärarmaterial

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR !

AMIR. Boken handlar om: Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Det finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och...

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB


Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Övning 1: Vad är självkänsla?

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

Erik på fest Lärarmaterial

Du är klok som en bok, Lina!

Din uppgift: trovärdig verklig inte

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Hålla igång ett samtal

Dimitras resa Elevmaterial

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Transkript:

Stora och små lägeridéer lageridebok.indd 1 2007-05-04 08:54:31

IOGT-NTOs Juniorförbund 2007 Tryckeri: Kontorscompaniet Text: Junisledare och Profillägerkommittén (Eva Blomquist, Winne Blom-Jensen, Jörgen Rosin och Katarina Lindh. Omslagsfoto: Photos.com Illustrationer: Per-Åke Forsgren Layout: Eira Alsö lageridebok.indd 2 2007-05-04 08:54:31

Hej! Det här är Junis idébok för profilerade lägeraktiviteter. Alla idéer i boken kommer från Junisledare i hela landet och är därför testade på riktiga juniorer. En del av aktiviteterna är mer noggrant beskrivna i andra Junis-material och då har vi skrivit hänvisningar till dessa. Du kanske får anpassa övningarna, så att aktiviteten fungerar i din egen Junisförening, på er lägerplats, med era resurser osv. Vi som har sammanställt denna bok har tänkt att den ska fungera som en inspiration vid planering av både långa och korta Junisläger. Idéerna har vi delat in i Junis fyra profilfrågor Demokrati, Drogfrihet, Mänsklig miljö och Internationell solidaritet. En del av tipsen innehåller övningar som passar alla profiler. Här har du nu möjligheten att sno alla bra idéer och använda dem på ert nästa läger. Lycka till! Profillägerkommittén (och alla junisledare som har delat med sig av sina idéer) lageridebok.indd 3 2007-05-04 08:54:32

Innehåll PASSAR ALLA PROFILER Profilläger 6 Filmvisning 6 Lägertidning 7 Träffa politiker 7 Värderingsövningar 7 Hurry Skurry 8-9 Frågetävling 10 MÄNSKLIG MILJÖ Vara annorlunda 12 Kamratskap 13 Miljöbovar 13 Må bra 13 Ett eget reningsverk 14 DROGFRIHET INTERNATIONELL SOLIDARITET Skapa ett land 22 Sten, sax, påse 23 Fruktsallad 23 Frågespår 24 Rita, gissa, spring 25 Fjäderbollar från Vietnam 25 Höna, loppa, människa 26 Barn från Junis projektland 26 Internationellt spår 27 Urbefolkning 27 Packa och fly 28 Två liter vatten 28 DEMOKRATI Demokratipåsen 30 Barnkonventionen 30 Folkomröstning 30 Lägerriksdag 30 Anders och Joakim 16 Bea & Todd 16 Droger gör dig passiv 16 Löftesavläggning 16 Argumentera 17 Solsidan 17-20 lageridebok.indd 4 2007-05-04 08:54:32

lageridebok.indd 5 2007-05-04 08:54:32

Profil-läger Ett sätt för juniorer att få möta andra kulturer kan vara att ha ett läger ihop med en förening som har sin grund i en annan kultur. En junisförening och exempelvis en bosnisk barnförening gör ett läger tillsammans. Utbytet kan bestå av att laga mat, sjunga sånger eller dansa. På samma sätt kan man göra läger ihop med andra föreningar som jobbar med någon av våra profilfrågor, exempelvis Svenska Naturskyddsföreningen, Amnesty eller Greenpeace. Läger kan vara storybaserade där storyn har utgångspunkt i våra fyra profiler: Drogfrihet Profilen drogfrihet kan innehålla en jakt på tillverkare/langare av narkotika som man ska stoppa. Internationell solidaritet Internationell solidaritet kan innebära att man fördjupar sig i ett land under ett läger eller att man lever på flykt. Demokrati Demokrati kan gestaltas av att man startar lägret i kaos där inget fungerar och juniorerna på demokratisk väg får hitta fram till ett fungerande läger. Mänsklig miljö Mänsklig miljö kan starta med att juniorerna kommer till ett sopberg som ska sorteras. Juniorerna får bygga en sopstation. Under lägret dyker det upp mer sopor som inte är rätt sorterade eller som måste tas om hand på ett särskilt sätt, t.ex. inbyggda batterier. Mänsklig miljö kan också vara ett må bra-läger där man gör bra saker för varandra. Filmvisning Att visa film på läger är ofta uppskattat. För att göra lite mer av filmvisningen kan man välja filmer som har ett budskap som hör ihop med våra profiler. Som förberedelse ser ledaren filmen innan och gör några uppgifter/frågor till filmen som är kopplade till våra profiler. lageridebok.indd 6 2007-05-04 08:54:32

Lägertidning Under ett läger kan en lägertidning med profilinriktning tillverkas. Tidningen kan alla juniorer få med sig hem eller få hemskickad till sig efter lägret. I tidningen kan det också finnas med en inbjudan till vår verksamhet. Juniorerna som jobbar med tidningen under lägret får då söka fakta om den profil som är vald. Detta kan vara fakta som är riktad till olika grupper som föräldrar, barn, skolor etc. Träffa politiker Bjud in en lokalpolitiker som juniorerna får ställa frågor till. Varje dag kan ha ett tema. En dag bjuder man in en politiker som har hand om folkhälsofrågor, nästa dag en som har hand om integration, nästa dag om kommunens miljö osv. Värderingsövningar Ett suveränt sätt att jobba med Junis profilfrågor är att använda olika värderingsringsövningar, t.ex.: Heta stolen 4-hörnsövningar Påståenden Dilemman Syftet med värderingsövningar är att man ska öva på att ta ställning i frågor, att framföra sina egna argument och lyssna på andras. Det finns mycket litteratur skrivet om värderingsövningar, fråga på biblioteket. lageridebok.indd 7 2007-05-04 08:54:32

Hurry-skurry Hurry-skurry är en annorlunda form av stationsjakt. Det gäller att inom en förutbestämd tid hinna med så många stationer som möjligt. På varje station plockar laget, efter det att uppgiften på stationen är genomförd och godkänd, en poängpinne den förste vid stationen tar den pinne med högst antal poäng. Det lag som har högst antal poäng, när tiden är ute, vinner. Inom ett avgränsat område placeras ett givet antal stationer. Det måste finnas flera stationer än lag som deltar. Varje station består av en uppgift och ett antal poängpinnar. Tillsammans ska laget nu hitta stationen, lösa uppgiften, ta en poängpinne, tillsammans ta sig tillbaka till Hurry-skurryn. Vid Hurry-skurryn lämnas stationspinnen, en ny plockas och så fortsätter tävlingen till tiden är ute. Det ska helst finnas så många stationer så att lagen inte hinner med alla stationer. En Hurry-skurry kan användas till i stort sett allt: samarbetsövningar, praktiska övningar, kunskapsövningar och självklart alla fyra profiler inom Junis. Man kan välja att ha en Hurry-skurry enbart med uppgifter inom endast en profil eller blanda mellan flera. På nästa sida hittar du förslag på olika stationer. Poängpinnarna är numrerade från 1 och upp till antalet lag som tävlar. Hurry-skurryn (rundningspinne) placeras i mitten av området. Vid Hurry-skurryn ligger ett antal numrerade stationspinnar antalet stationspinnar motsvarar antalet stationer. Alla lag startar samtidigt genom att ta en valfri stationspinne. lageridebok.indd 8 2007-05-04 08:54:33

Mänsklig miljö Någon har skräpat ner i naturen Hur mycket hittar ni som inte tillhör naturen? Inom ett avgränsat område är skräp utspritt det gäller att räkna rätt antal. Skriv en dikt om att bli mobbad. Gör en pjäs om ett barn som blir mobbad. Denna dikt kan läsas upp och/eller pjäsen kan visas. Sedan kan samtal föras kring det juniorerna har skrivit/spelat upp. Drogfrihet Ett paket cigaretter kostar xx kr. Om man röker ett paket om dagen hur mycket blir det på en vecka? Hur mycket blir det på ett år? OBS! Kolla dagens pris på cigaretter. Beskriv följande personers uppgifter i en förening: ordförande, sekreterare, kassör. Internationell solidaritet Titta på era kläder de kommer säkert från många olika länder. Hur många länder kan ni få ihop? Ha med en världskarta, laget ska kunna peka ut och namnge ett förutbestämt antal länder. Anpassa antalet efter åldersnivån. Kom på tre bra sätt att samla in pengar till juniorer från länder som är mer behövande. Kom tillsammans på de tre bästa argumenten till att vi människor ska vara drogfria. (Efter tävlingen kan ni göra en sammanställning på alla lagens argument, eller kanske göra tröjtryck med det bästa?) Demokrati Gör en sketch som handlar om en juniorförening som ska komma överens i en fråga detta ska ni göra genom omröstning. Frågan ni ska rösta om får ni själva välja. Varje grupp kan visa upp sin sketch på kvällen. lageridebok.indd 9 2007-05-04 08:54:33

Frågetävling Frågor som kan användas till tipspromenader eller lagtävlingar passar bra i många sammanhang. Använd gärna nedanstående frågor. 1. Cellerna i denna kroppsdel förstörs varje gång man dricker alkohol. 1 Njurarna X Hjärnan 2 Levern 2. Vad har IOGT-NTOs Juniorförbund för adress på sin hemsida? 1 www.junis.org X www.juniorerna.se 2 www.iogt.se 3. Vilka frågor är det IOGT-NTOs Juniorförbund tycker är särskilt viktiga (s.k. profilfrågor)? 1 Drogfrihet, bilfrämjande, vänlighet, frispråkighet X Drogfrihet, demokrati, internationell solidaritet, mänsklig miljö 2 Barnvänlighet, föräldraengagemang, alkoholfrihet, antirasism 4. Vad kallas det när man får i sig tobaksrök, utan att själv röka? 1 Passiv rökning X Självrökning 2 Direkt rökning 5. Vad kallas en person som tillhandahåller alkohol till minderåriga? 1 Smugglare X Langare 2 Hälare 6. Vad kallas det när man drogar sig inför en idrottstävling? 1 Dopning X Drogning 2 Sövning 7. Alla föreningar ska ha en styrelse. Vad kallas den som leder mötet och fördelar ordet? 1 Sekreterare X Ledamot 2 Ordförande 8. Hur gammal ska man vara för att handla folköl i en mat-affär? 1 16 år X 18 år 2 20 år 10 lageridebok.indd 10 2007-05-04 08:54:33

11 lageridebok.indd 11 2007-05-04 08:54:33

Vara annorlunda Man kan känna sig annorlunda av många olika anledningar. Det kan även vara så att det som känns annorlunda för en person är helt normalt för en annan och därför inte känns konstigt alls. Att ha ett funktionshinder kan göra att en person känner sig annorlunda och att träffa en person med ett funktionshinder kan kännas annorlunda. Genom kunskap och förståelse kan vi underlätta för alla! Bjud in en person som har kunskap eller erfarenhet av funktionshinder till ert läger. Skapa trygga samtalsgrupper, där det är okej att ställa frågor. Undersök om det finns möjlighet att ni kan låna hjälpmedel så att juniorerna kan prova på hur det är att ha olika funktionshinder. VIKTIGT! Låt det inte bli en lek. Det är viktigt att juniorerna får en möjlighet att leva sig in hur det är att leva med ett funktionshinder. Exempel på olika inlevelseaktiviteter: Att vara blind Ät med förbundna ögon. Gå en hinderbana med förbundna ögon både med och utan käpp. Var blind en hel dag (kan vara skönare med svartmålade skidglasögon än bindel). Försök lära er blindskrift gör en tipspromenad där alla frågor är skrivna med blindskrift. Att vara döv Lär er teckenspråk. Låna hörselskydd och försök prata med varandra. Ha disco med hörselskydd. Att sitta i rullstol Låna rullstolar och försök köra en hinderbana. Sitt i rullstol en hel dag på lägret. 12 lageridebok.indd 12 2007-05-04 08:54:33

Kamratskap Börja lägret med att göra gemensamma kompisregler som gäller under lägret. Se mera i Junis SafeKids-material, träff 1 och 10 i avsnittet Räddare. Där finns också andra förslag på aktiviteter inom mobbning/ kamratskap, t.ex. tillitsövningar, hemlig kompis och dilemman. Må bra Barnen intervjuar varandra om vad de mår bra respektive dåligt av. Diskutera i grupp. Fortsätt med andra frågeställningar, t.ex. Vem är normal? Hur är en bra förebild? Vad betyder ensamhet? Fakta om mobbning kan hämtas på www.friends.se och www.bris.se Miljöbovar I Junis SafeKids-material finns en träff som heter Miljöbovar (Deckare 7). Där finns fakta om miljöfrågor och exempel på aktiviteter med anknytning till temat stora och små miljöbovar, bland annat scenarioövningen Sopspioner. 13 lageridebok.indd 13 2007-05-04 08:54:33

Ett eget reningsverk Fler enkla och viktiga experiment finns i boken Rädda Världen som är utgiven av Världsnaturfonden WWF. Detta behövs för att göra ett reningsverk: Filmjölk Järnklorid (finns på apotek) Två burkar Kaffefilter Gör så här: 1. Grumla vatten med filmjölk i den ena burken. 2. Häll detta genom ett kaffefilter i en annan burk. 3. Droppa i några få droppar järnklorid och rör om. Vänta en stund och filtrera igen. Det kommer att klumpa sig. 4. Filtrera i ett kaffefilter till och vattnet blir nästan klart. Det är ungefär så det går till i ett riktigt reningsverk. Först grovfiltrering, sedan biologisk filtrering där syre tillförs och slutligen kemisk rening med järnklorid. 14 lageridebok.indd 14 2007-05-04 08:54:37

15 lageridebok.indd 15 2007-05-04 08:54:38

Anders och Joakim Högläsning ur böckerna om Anders och Joakim där barnen får lyssna till när bröderna debuterar med droger och vad som händer. I böckerna finns exempel på frågeställningar att diskutera. Perfekt vid små lägerbål att läsa något kapitel varje kväll. Böckerna om Anders och Joakim kan du beställa från Junis. Bea & Todd Låt barnen prova Junis skolmaterial på cd-skiva Bea & Todd. I det tar man upp de vanligaste drogerna samt mobbning, snatteri med mera. Diskutera gärna några av materialets frågeställningar efteråt. Du hittar frågor i lärarhandledningen. Droger gör dig passiv Lär ut sången Droger gör dig passiv med rörelser. Förklara vad texten betyder eftersom den innehåller några svåra ord. Löftesavläggning Ordna en minnesvärd löftesceremoni för de juniorer som vill avlägga medlemslöftet. Tänk på att gå igenom vad löftet står för innan ceremonin. Exempel på upplägg hittar du i Junis profilpärm. 16 lageridebok.indd 16 2007-05-04 08:54:38

Argumentera Dela upp juniorerna i grupper med två personer i varje. Gruppdeltagarna blir sedan tilldelade var sin roll (se exempel nedan). Varje person ska prova att spela två roller. Alla paren gör övningen samtidigt, så att ingen får publik. Efter varje övning är det viktigt att diskutera hur det upplevdes, kändes och om det kan gå till så här. Du har bestämt dig för att inte ens prova att röka eller dricka lättöl. Du träffar en kompis som står och röker. Försök få henne/honom att sluta. Du är ett småsyskon som ber ditt större syskon köpa ut folköl och/eller cigaretter från affären. Du är det större syskonet som köper ut öl till ditt lillasyskon. Den andre är förälder som pratar allvar med syskonet som köpte ut. Du är 9 år och tycker att röklukt är äckligt och farligt. Din mamma /pappa röker. Du är en 13-årig flicka som vill pröva att röka och försöker övertala sin kompis som inte alls vill pröva. Här finns frågor som barn i åldern 7-14 år har skickat in till Junis frågespalt Solsidan. Använd nedanstående frågor eller sök på www.junis.org/solsidan efter frågor som passar just din barngrupp. Så här kan du göra: 1. Skriv ut de frågor som du vill använda direkt från frågespalten Solsidan. 2. Klipp ut varje enskild fråga och lägg dem i en påse. 3. Dela upp lägerdeltagarna i smågrupper. 4. Dra en lapp och läs frågan. Låt de som vill prata om vilket råd de vill ge till den som skrivit frågan. 5. När alla pratat klart kan ni läsa svaret som brevskrivaren fått på Solsidan. Det finns flera olika råd att ge samma frågeställare. Barnen är experter och har många bra råd och tips att komma med. Det är viktigt att lyssna på allas råd utan att värdera dem. Du hittar också många frågor som du kan använda i boken Måste man skratta även om hjärtat gråter?. Boken kan beställas från Junis på info@junis.org. 17 lageridebok.indd 17 2007-05-04 08:54:39

Frågor och svar från Solsidan: Jobbigt vara nykterist Jag är med i Junis så jag dricker inget själv men jag har kompisar som gör det. Ibland frågar kompisen om jag ska ha och jag säger alltid nej. Men det är jobbigt att hela tiden behöva gör det. Ibland låtsas jag att jag har druckit för att ingen ska bry sig så. Jag tycker det är jobbigt att vara nykterist ibland. Min mamma säger att jag ska stå på mig men jag tycker det är skitsvårt ju äldre jag blir. Har du något bra knep på hur jag ska göra? Hej vännen! Jag förstår att det kan vara ett starkt tryck från kompisar i din ålder och att det kan vara svårt att stå emot. Det är heller inte så lätt att byta kompisar och försöka få vänner som inte dricker. Det är tufft att vara ung med krav från kompisar, föräldrar, lärare och från musikindustrin som tycker man är cool genom att droga. När jag beslöt mig för att leva nykter och drogfri hade jag samma krav från min omgivning och människor hade svårt att acceptera ett, nej tack. Det blev mycket enklare när jag blev medlem i IOGT-NTO, det gav en acceptabel förklaring till mitt nej. Försök att få med dina vänner i Nykterhetsrörelsen annars träffar du säkert nya på Junis. Du kan också gå med i någon förening som arbetar med hälsofrämjande frågor, där tar man också ställning till ett nyktert liv t.ex. Friluftsfrämjandet, natur och miljöföreningar som Fältbiologerna m.fl. En del kyrkor har också en bra ungdomsverksamhet. Tjatar dina kompisar fast du säger nej så är dom inga riktiga vänner. En vän gillar dig som du är och respekterar de beslut du tar. Lycka till i ditt sökande. /Olle Tjuvröker min bror? Min bror är 11 år och jag misstänker att han tjuvröker! Hur ska jag göra för att få reda på sanningen? Kan man se på honom om han röker? Finns det något kännetecken på att han röker? Hoppas på svar! Om din bror röker så kanske han luktar rök. Röken försvinner inte så lätt ur kläder. Annars kan det vara svårt att veta om han röker på ett så tidigt stadium det syns ju inte direkt utanpå om en person röker. Du kan påverka honom att inte röka om du misstänker att han gör det genom att informera honom om vad som kan hända med hans kropp om han fortsätter att röka. Alla som röker blir faktiskt nästan alltid 18 lageridebok.indd 18 2007-05-04 08:54:40

sjuka på ett eller annat sätt. Det vanligaste är att man får mera problem med luftrör speciellt när man är förkyld. Astma och magkatarr är också vanligt. På lite längre sikt får man mycket större risk att få hjärt och kärlsjukdomar som infarkt och diabetes. Lungcancer är också vanligt. Nästan alla drabbas så småningom av KOL som är en sjukdom i luftrören som i sämsta fall innebär att man sakta kvävs. När han har förstått hur farligt det är att röka så vill han kanske sluta och då finns det hjälpa att få plåster, tuggummi och annat med nikotin som kan göra övergången lite lättare. Ju längre man har rökt desto svårare är det nog också, så det borde gå lätt för honom om han bestämmer sig nu och inte om 10 år. /Eira Min kompis tar droger Jag måste berätta om en kompis till mig. Jag vet att han håller på med droger och sådant och ibland frågar han mig om jag ska ha men jag säger alltid nej. Nu har han blivit så där konstig och sur när vi är tillsammans. Jag vet inte om han vill vara kompis med mig längre. Jag är orolig att han tagit för mycket droger. Jag har frågat honom men då mumlar han bara att jag inte förstår. Finns det något man kan göra för att hjälpa honom? Jag tycker du hjälper din kompis på bästa sätt redan, genom att tacka nej när han försöker bjuda dig och vara en nykter, stark och normal förebild för honom. Om han fortsätter att droga så kommer ni säkert att glida ifrån varandra. Det verkar som det redan har börjat för han har tydligen svårt att svara på dina frågor. Det börjar bli besvärligt för honom nu, han börjar dölja, ljuga och smussla. När droger och han själv är ett känsligt samtalsämne som han försöker undvika, är det ett tecken på att han har problem. Det kan också yttra sig i starka försvar och förnekanden. Det bästa sättet du kan hjälpa honom på nu är att sätta en gräns för vad du accepterar. Tala om för honom att du vill att han ska vara drogfri och ärlig tillsammans med dig. Du måste också vara beredd på att ta avstånd från honom om han inte är det. Tala om för honom att du gillar den han är när han är drogfri och att du gärna är hans vän då, men att du annars måste be honom gå. Man hjälper inte någon genom att blunda och hoppas att det går över av sig själv. /Olle 19 lageridebok.indd 19 2007-05-04 08:54:40

Varför slutar inte mina föräldrar att röka? Jag tycker inte att alkohol och tobak ska säljas. Mina föräldrar röker. Jag tycker inte om det. Hur ska jag göra för att få dem att sluta upp med det? Det enda du kan göra är att prata med dina föräldrar och tala om hur du upplever om deras rökning. Du kan inte få dem att sluta om de själva inte vill. Det du kan göra är att ställa krav på att du själv ska slippa få konsekvenser av att de röker. Kräv att de ska gå ut om de röker så att det är rökfritt hemma. /Olle Min bästa kompis skolkar och röker Jag är en tjej som är 13 år och började 7:an i höstas. Jag blev jättebra kompis med en tjej som heter Sofia direkt. Vi lovade varandra att vi inte skulle röka och skolka. Det löftet höll vi ganska länge tills en dag då jag kände att hon luktade rök. I början sa hon att hon bara hade stått jämte några som rökte och att det var därför som hon luktade rök. Men hennes andedräkt luktade också. Till slut berättade hon för mig att hon rökte. Men hon sa att hon inte rökte så mycket, bara två gånger i veckan. Sen kom hon inte på lektionerna ibland. Hon började röka och dricka på helgerna och nu har hon skolkat på varenda lektion i två dagar. Jag har sett henne i skolan och pratat med henne. Och idag var hennes pappa i skolan och tvingade henne att gå på två lektioner. Jag fattar inte. Vad det är med henne? Din kompis har det nog inte så lätt här i livet. Det måste kännas svårt för dig när hon ljuger för dig och börjar göra saker som intej är bra för henne. Det verkar som om hon är inne på en mycket farlig väg som kommer att leda till ett missbruk och kanske andra farliga beteenden. De vuxna kring henne är förmodligen medvetna om problemet eftersom hennes pappa varit i skolan. Hoppas att hon kan komma till rätt hjälp som får henne in på andra vägar. Du måste se till att du inte är så lojal mot henne att du själv hamnar i samma situation. Du kanske måste ta avstånd från din vän så länge som hon håller på med sitt destruktiva liv. Ni håller nog på att glida isär från varandra. Hennes intressen kommer inte att vara samma som de ni hade tillsammans förut. Hon är förmodligen inne i ett drogtänkande som innebär att hennes intressen kommer att cirkulera kring att dricka, röka och umgås med människor som har samma intressen som hon. Får inte din vän hjälp av någon vettig vuxen, kommer det att sluta väldigt illa för henne. Hoppas inte att du hamnar i samma situation. /Olle 20 lageridebok.indd 20 2007-05-04 08:54:40

21 lageridebok.indd 21 2007-05-04 08:54:40

Skapa ett land 1. Starta med att samla alla juniorerna i en ring. Inled med ni ska nu få vara med om att skapa ett helt nytt land. Fråga: Hur vet man egentligen att ett land är ett eget land? Nu får juniorerna (använd handuppräkning) berätta det kan vara flaggor, skolor, djur, vatten t.ex. (ca 10-15 min). 2. Dela sedan in juniorerna i grupper, 4-5 personer i varje. 3. Varje grupp ska skapa sitt land. Använd gärna blädderblock där de kan rita sina länder, flaggor, kläder m.m. Juniorerna får även skriva/rita vilka regler som gäller i landet, vem som bestämmer, hur många som bor i landet, om barnen går i skola, om man har Junis-föreningar, finns det drogproblem osv. att de ska skapa en maträtt, ett språk, speciella traditioner o.s.v. 7. Avsluta med att prata om vad som gör att ett land är bra respektive dåligt att växa upp i. Fler frågeställningar: Hur kan vi påverka det land vi bor i? Om vi lär känna juniorer i andra länder, kan vi då få en bättre förståelse för varför de kanske gör saker på ett annat sätt än vi? Att vara annorlunda, är det detsamma som att vara fel? 4. Samla grupperna och låt juniorerna presentera sina länder. 5. Efteråt kan de återgå till sina grupper och eventuellt justera i sina länder om de har fått nya idéer från grannländerna. 6. Varje land ska nu skapa en lek från sitt land, som de ska lära ut till juniorerna i grannländerna. Detta kan utvecklas till 22 lageridebok.indd 22 2007-05-04 08:54:44

Sten, sax, påse I den kenyanska varianten byter man ut sten, sax och påse mot kvinna, man och björn. Kvinna vinner över man. Man vinner över björn och björn vinner över kvinna. Så här gör man: Två och två ställer sig rygg mot rygg. Man räknar till tre, på tre hoppar de runt för att mötas ansikte mot ansikte och gestalta en av de tre rollerna: Kvinnan skjuter ut sina stora höfter åt sidan med ljudeffekten KABOMM! som slår omkull mannen. Mannen med geväret skjuter den stora björnen med ljudeffekten PANG!. Björnen äter upp kvinnan med ett VRÅÅÅL. Till ljudeffekterna görs rörelser: Kvinnan stöter ut höften eller rumpan mot sin motspelare. Mannen formar händerna till ett gevär/pistol. Björnen höjer båda ramarna (armar och händer) och grimaserar ett vrål. Fruktsallad En annorlunda form av fruktsallad. Alla sitter på stolar i en ring. Ledaren säger namnet på en frukt till varje person, exempelvis 23 äpple, banan och apelsin. En person är utan stol och ställer sig i mitten. Hon eller han ropar ut en frukt, exempelvis äpple, då byter alla äpplen plats och personen i mitten försöker sätta sig på en ledig stol. Den som blir utan stol får i sin tur ropa ut en frukt. Istället för en frukt kan personen i mitten ropa fruktsallad och då byter alla plats. Efter ett tag kan högerregeln läggas till: Högerregeln: så fort platsen till höger blir ledig flyttar man till den stolen. Blir högerplatsen ledig igen upprepas högerregeln tills platsen blir upptagen. Fruktsallad kan också genomföras med andra teman som exempelvis: Djungel med olika djur som låter och har en rörelse. Havet med fisk, haj och båt eller liknande. Öken med kaktus, orm och sandstorm eller liknande. Huset med tvättmaskin, kylskåp och soffa eller liknande. Lägg gärna till ljudeffekter och rörelser så blir leken mer levande. lageridebok.indd 23 2007-05-04 08:54:44

Frågespår Låt juniorerna genomföra frågespåret i små grupper. Anpassa upplägget beroende på lokal och område. Blanda med uppdrag och andra frågor. Exempelvis: Gör en runda med marschaller i skogen. Skriv små lappar med vägbeskrivning till nästa uppdrag. Sätt fast ett långt snöre genom en lokal, tänd värmeljus vid frågorna, mörklägg lokalen. Låt juniorerna följa snöret. Sätt fast de numrerade frågorna på kluriga ställen i taket, under bordet och bakom dörren. Skriv en vägbeskrivning med ledtrådarna - fågel, fisk eller mitt emellan. Exempel på frågor: Fråga 1 Vilka tre av dessa är barns rättigheter enligt Barnkonventionen? 1) Rätten till lika värde oavsett hudfärg, kön, utseende, religion m.m. 2) Rätten att säga vad man tycker 3) Rätten att få dyra märkeskläder 4) Rätten att gå i skolan Fråga 2 Vad kallas den märkning av matvaror som visar att exempelvis chokladen du köper är schysst tillverkad, alltså att den inte är tillverkad av barn eller har bidragit till miljöförstöring? 1) Rättskaffensmärkt / Fantasimärkt 2) Rättvisemärkt / Fairtrade 3) Rättsligtmärkt / Formade Fråga 3 Vad kämpar IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis för? 1) Droger, byråkrati, nationell minoritet och inomhusmiljö 2) Drogfrihet, demokrati, internationell solidaritet och mänsklig miljö 3) Drama, myteri, kriminell integritet och trendig miljö Fråga 4 Junis stödjer andra juniorer i världen. I vilka delar av världen finns dessa? 1) Östafrika, Östeuropa, Syd- och Sydostasien 2) Östasien, Östra Nordamerika, Syd- och Sydost Australien 3) Västasien, Västeuropa, Nord- och Nordostafrika 24 lageridebok.indd 24 2007-05-04 08:54:44

Exempel på uppdrag: Rita och skriv ett vykort som kan skickas till juniorer i världen. Hitta på ett nytt tema på leken fruktsallad. Hitta på en reklam för Junis. Lista fem starka kvinnliga hjältar. Hitta på en helt ny högtid som kan firas mellan midsommar och jul. Vad skulle firas, vilken mat skulle ätas och vilka dekorationer skulle användas? Rita, gissa, spring Dela upp deltagarna i lag. Låt varje lag få ett stort blädderblockspapper eller använd vita/svarta tavlan. En ur varje lag kommer fram till ledarna. Ledarna visar upp ett ord som ska förklaras för de andra i laget genom att rita ordet. Bokstäver och siffror får inte användas. Se till att de som kommer fram och läser ordet vet vad det betyder. Om de inte förstår ordet så förklara det eller byt till ett annat. Det lag som är snabbast att gissa rätt får ett poäng. Exempel på ord: vattenbrist, Internet, jämställdhet, elefantbajs, vattkoppor, tandläkare, demokrati, julgran, rasism, midsommar, hjälte, läppstift, joggingskor, is, Världens barn. Fjäderbollar från Vietnam 25 Fjäderbollar från Vietnam är ett slags badmintonspel där gruppen ska försöka hålla bollen i luften så länge som möjligt genom att slå fjäderbollen med handflatan. När gruppen tränat ett tag kan de försöka lageridebok.indd 25 2007-05-04 08:54:44

slå fjäderbollen med foten, axeln, knät eller huvudet. Köp fjäderbollarna pengarna går till juniorer i världen. Beställ dem på www. bistand.iogt.se Global shop. Höna, loppa, människa En vietnamesisk variant på sten, sax, påse. Hönan/tummen vinner över loppan/lillfingret. Loppan vinner över människan/pekfingret. Tummen/hönan äter upp lillfingret/loppan som biter människan så att hon tappar geväret/pekfingret som skjuter hönan. Den som är kvar har vunnit hela leken. De övriga som förlorar sätter sig ner. Barn från Junis projektland Besök webbplatsen www.bistand.iogt.se. Där kan du hitta fakta om barn från våra projektländer. Där skriver barn om familjer, skolan, landet och droger. Man får även se en bild på barnet och en ritad karta över deras by. Där finns också frågor som ni kan ta upp och diskutera med barnen. IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut har mer information om projektländerna. Gör gärna en turnering där alla ställer sig två och två och kör bäst av tre omgångar. Den som vinner letar upp någon annan som vunnit tills det bara är en person kvar. 26 lageridebok.indd 26 2007-05-04 08:54:44

Internationellt spår Gör ett internationellt spår och namnge stationerna utifrån de projektländer IOGT- NTO är involverade i. Du hittar dem på www.bistand.iogt.se Visa på kartan och berätta om vad IOGT- NTO gör där och hitta på någon rolig aktivitet med anknytning till landet. Exempel på bra aktiviteter kan vara: Koka Thaisoppa på stormkök (Thailand). Det finns pulver om man inte vill använda färska råvaror. Stafett med att bära vatten på huvudet (Tanzania). Koka tallbarrs- eller björklövste (Sri Lanka). par exempel på aktiviteter inom urbefolkningar: Aboriginer Australiens urbefolkning uppfann boomerangen som jaktvapen. Grovsåga boomeranger ur plywood och låt juniorerna slipa och måla dem. Med lite kastkraft brukar de komma tillbaka. Aboriginerna använder även snurror som som avger ljud för att kommunicera med varandra. Ta ett snöre, fäst en bark- eller träbit på den och snurra runt den. Indianer Göra pilbåge, skinnslöjd eller ansiktsmålning. Om juniorerna får använda kniv kan man göra en liten totempåle. Om man har lång tid på sig kan man bygga en wigwam och kanske övernatta i den. Urbefolkning För att skapa förståelse för hur minoritetsgrupper lever, kan man ha ett urbefolkningsläger. Det innebär att juniorerna kan vara exempelvis massaier, inuiter, indianer, samer och/eller aboriginer. Förslagsvis fördjupar man sig i en urbefolkning per dag/aktivitetspass. Gör även lunchen till en del av temat. Här är ett 27 lageridebok.indd 27 2007-05-04 08:54:44

Packa och fly Läs upp följande berättelse för barnen: Tänk er in i den situationen att Sverige är i krig med ett annat land. Sveriges försvar är mobiliserat och har lyckats hejda fienden tillfälligt. Många städer har utsatts för flygplansbombningar. Människor i större städer har fått fly från sina hem. Det är tidigt en morgon. Klockan är bara 06.00 och en radiobil kör runt i området där ni bor. Genom högtalarna får ni beskedet att ni måste ge er av hemifrån. Alla ska befinna sig vid kyrkan kl 08.00, om bara två timmar, för vidare transport med buss till säkrare ställe. Ni får bara ta med er en resväska var. Ställ frågorna: Vad ska du göra under dina två timmar? Två liter vatten Be barnen berätta vad de använder vatten till varje dag och vad mer man behöver vatten till runtom där de bor, t.ex i skolan, till biltvätt och i simhallen. Häll sedan upp två liter vatten och ställ framför juniorerna. Berätta att i Sverige använder varje person i genomsnitt 200 liter vatten varje dag. Ungefär lika mycket som ett lagom fyllt badkar. I delar av Afrika använder man två liter vatten per dag. Låt barnen få fundera på: Vad räcker två liter vatten till? Vad skulle de använda vatten till om de bara hade två liter vatten om dagen? Vad ska du ta med dig i din resväska? Hur känns det att inte veta när du kan få återvända till ditt hem och om det kommer att finnas kvar? Låt gärna barnen få rita vad de packar ner i resväskan och låt dem sedan berätta om det för de andra. 28 lageridebok.indd 28 2007-05-04 08:54:44

29 lageridebok.indd 29 2007-05-04 08:54:44

Demokratipåsen I Junis demokratipåse finns en hel påse fylld med flera konkreta aktivitetsförslag om demokrati som ni kan använda. I den hittar du roliga och lärorika spel och lekar om demokrati. Allt från frågesport till att prova val. Folkomröstning Låt junisarna på lägret folkomrösta om speciella frågor, t.ex. pasta eller mos till lunchen eller lekval. Ordna det som en vallokal, där ni har röstlängd (deltagarlistan för lägret) och valförrättare som prickar av de röstande i röstlängden. Gör bås där man kan gå bakom och lägga sin röst i ett slutet kuvert. Sedan lämnar man det i valurnan hos valförrättarna. Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter kan användas på lägret. Ladda ned konventionen på www.barnkonventionen.nu Exempel på aktiviteter som man kan använda: Rollspel om de olika artiklarna i konventionen Rita och måla de olika artiklarna Spela reporter som reser runt i världen och intervjua föräldrar, politiker, lärare m.fl. om artiklarna i barnkonventionen Lägerriksdag Låt grupper utse ombud till lägerriksdagen. Riksdagen samlas under lägret och diskuterar samt beslutar om frågor som väckts av juniorerna och ledare innan riksdagens sammanträde. Viktigt att tänka på är att det är frågor som juniorerna verkligen kan få bestämma om så det inte blir en skendemokrati. 30 lageridebok.indd 30 2007-05-04 08:54:45

31 lageridebok.indd 31 2007-05-04 08:54:48

lageridebok.indd 32 2007-05-04 08:54:49