Historiebidrag www.vmfqbera.se RUMELUREN Personaltidning för VMF Qbera nr3 dec 2006 Ajourhållning av Skoglig VägDataBas - SVDB i I 2004-års första nummer av Qrumeluren fanns en artikel om hur några av VMF Qberas medarbetare var engagerade i insamling och uppdatering av vägdata för SVDB Mitts räkning. Sedan dess har en hel del hänt på området och VMF Qberas uppdrag och ansvar har både breddats och fördjupats. Den organisation som tidigare hanterat vägdatafrågor, SVDB Mitt, har nu gått upp i VMF Qbera genom en fusion eftersom det i grunden rörde sig om samma intressenter i båda organisationerna. VMF Qbera har sedan genom ett avtal med Vägverket fått uppdraget att ajourhålla all information om skogsbilvägnätet inom vårt verksamhetsområde som ligger lagrad i den nationella vägdatabasen, NVDB. Från denna vägdatabas hämtas sedan uppgifter till en vägdatabas som är speciellt upprättad för skogliga användningsområden, SNVDB. Denna vägdatabas finns hos SDC och kommer inom en nära framtid att spela en viktig roll när exempelvis ett transportavstånd för en virkestransport skall beräknas. U r i n n e h å l l e t : Vd har ordet 2 Kvalitetssäkring 3 Skogens dag 4 Besök från Norge 5 Slaggtippen 6-7 Skogsdag vid Tisnaren 6-7 Arbetsmiljöarbetet 2006 8 Kusutbilning i Gävle 9 Det stora fiskafänget 10 VMF-kryzz 3/2006 11 Personalsidan 12 Fortsätt läsa 0m ajourhållning SVDB på sidan 4 Tävlingsdax! En pojke bad sin mor sy ett par underbyxor som han kunde ge sin fästmö i julklapp. När de var färdiga tyckte mamman att de såg rätt tråkiga ut, så för att göra det lite festligare broderade hon med korsstygn GOD JUL på det ena byxbenet och GOTT NYTT ÅR på den andra benet. På juldagen möttes de unga tu i julottan. -Tack för presenten. Du är välkommen mellan jul och nyår viskade flickan blygt till honom. Grattis! Hi-hi! Hi-hi! 2006 års vinnare är utsedda! Tävlingsdax! Inskickad av Bengt Lundberg I Fototävlingen Bästa VMF-bild utsågs Kristina Eriksson för sin bild på lilla Ida när hon kör familjens elgräsklippare (Nr Ha-ha-ha! 2, 2006). Pris för årets Bästa historia gick till Owe Kilström med sin historia om Tuppen. (Nr 1, 2006). Nya historiebidrag hittar ni här på sid an och på sid an 15. Pristagarna kommer att föräras var sin varm och trendig parkas. Fortsätt maila era bidrag under 2007 till hasse@gepdesign.se Fina priser utlovas även till nästa år!
Qrumeluren nr3/2006 VD har ordet j Tidrapportering i tiden! Just nu pågår en intensiv införandefas av vårt nya webb-baserade tidrapporteringssystem Flex. När detta system är i full drift är VMF Qbera helt klart i framkanten av utvecklingen vad gäller effektiva och användarvänliga rapporteringssystem för fakturering- och löneberäkning. IDÉ SOM NU BLIR VERKLIGHET Tanken på att hitta effektivare och mer ändamålsenliga system och arbetssätt kring hanteringen av uppgifter för fakturering och löneberäkningar är inte ny. Detta var en av de frågor som fältcheferna tog upp bland de viktigaste utvecklingsfrågorna redan inför starten av VMF Qbera år 2000. Ett beslut om en gemensam upphandlig av ett nytt lönesystem tillsammans med VMF Syd var också en del av den samverkansplan mellan VMF:arna, som beslutades 2002. Först nu, 5-6 år senare, finns dock tillräckligt bra systemverktyg för att fullt ut genomföra de visioner som funnits för utvecklingen inom detta område. Även Ansvarig utgivare: Anders Rixon MEDARBETARE Redaktör: Siv Julin Hurtig Telefon: 023-456 72 e-post: siv.julin.hurtig@vmfqbera.se IT-kommunikationen på mätplatserna förbättras nu i en takt som innebär att det är möjligt att ta steget mot daglig tidrapportering via webben. TYDLIG VISION Huvudinriktningen för utvecklingen av de nya arbetssätten kring tidrapporteringen och lönehanteringen har varit att så långt som möjligt decentralisera jobbet. Mätarna rapporterar löpande avvikelser från de arbetsscheman som MO-ledningarna lägger upp. Dessa scheman fungerar även som planeringsunderlag för den operativa arbetsplaneringen inom mätningsområdena. MO-ledningarna lägger sista handen på lönearbetet och attesterar lönen medan Falukontorets roll övergår mera till att stödja MO-ledningarna kring frågor om systemen samt lag- och avtalsfrågor. LYCKAT PROJEKTARBETE Qberas ledningsgrupp beslutade i slutet av 2005 att driva projektet kring VD Anders Rixon ny tidrapportering och lönesystem med hjälp av en extern projektledare samt med representation från såväl MO-ledningarna som lönefunktionen på Falukontoret. Projektgänget har gjort ett jättebra jobb i uppdraget att utvärdera olika rapporteringssystem i marknaden samt att anpassa systemet efter våra artikelkoder m m samt för att passa vårt lokala löneavtal. Vi hoppas nu att införandet blir lika lyckat som uppbyggnaden av systemen och att alla inblandade parter kommer att uppleva att systemet spar tid eller ger ökad värdefull information som gör att vi kan fortsätta att förbättra vår verksamhet. Anders Rixon, VD Redaktionsekreterare: Gun Westlund Telefon: 023-456 74 e-post: gun.westlund@vmfqbera.se Lokalredaktörer: Peter Eriksson, MO Borlänge Telefon: 0243-232 630 e-post: peter.eriksson@vmfqbera.se Tord Wengelin, MO Gävle Telefon: 026-192 448 e-post:tord.wengelin@vmfqbera.se Jerry Myrén, MO Karlstad Telefon: 0550-321 18, 070-865 24 53 e-post: jerry.myrén@vmfqbera.se Bengt Lundberg, MO Norrköping Telefon: 023-456 62 e-post: bengt.lundberg@vmfqbera.se Qrumeluren VMF Qbera Box 1935 791 19 FALUN Telefon: 023-456 72, 456 74 Telefax: 023-456 09 e-post: qrumeluren@vmfqbera.se Några ord från redaktionen Med året sista nummer av Qrumeluren har vi avverkat totalt sex år med tidningen, sammanlagt arton nummer. Denna gång lyckades vi inte riktigt fylla sexton sidor som vi gjort de senaste åren. Vi saknar redaktörer på flera MO:n och trots uppmaningar om att tipsa är det ingen som gör det. Alla utvecklingsprojekt som pågår, införande av tidredovisningssystemet Flex, utvecklingen av MAS, nytt mätplatssystem m fl kräver mycket arbete just nu men vi hoppas dock kunna få rapportera om lyckade införanden i nästa nummer. I detta nummer kan vi bl a läsa om hur SVDB tagit form i vår verksamhet. Den första artikeln i ämnet fanns i nr 1-2004, där även de ansvariga mätarna presenterades. Ytterligare ett nytt uppdrag för VMF utgör den växtskyddskontroll som ska utföras på vissa inspektionsplatser, se artikeln om kusutbildning i Gävle. Jerry har lämnat en målande beskrivning både från en alldeles speciell mätstation samt från ett fiskafänge, som kanske kan beskrivas som mindre lyckat! Roligt att läsa om i alla fall. Dessutom finns som vanligt lite smått och gott om skogsdagar, personalnyheter samt, inte att förglömma, vårt jämställdhetsarbete på VMF Qbera. Redaktionen tackar för det gångna året. Vi hoppas se fler medarbetare bland oss snart och vill önska dem och alla andra En God Jul och ett Gott Nytt År Siv Julin Hurtig 2
Kvalitetssäkring av skördarnas dimensionsmätning i I början av oktober var undertecknad och Stefan Ericsson, ambulerande mätare på MO Norrköping, inbjudna till att medverka på en kurs som Skogforsk anordnade. Qrumeluren nr3/2006 Det var en kurs som handlade om kvalitetssäkring av skördarnas dimensionsmätning. Anledningen till att vi var inbjudna är att VMF Qbera, och då framförallt Stefan, följt en maskin på Sveaskog under detta år och på detta vis tillägnat sig god kunskap i det praktiska arbetet. Den här kursen hölls även i Färna under våren 2006 men nu var det dags för våra nordliga bröder och systrar att lära sig mer om detta. Deltagarna kom bl a från Norra skogsägarna, Sveaskog, SCA, och kollegor på VMF Nord. Genomgång av maskinen. Praktisk övning i hur korrekt mätning går till. Kursledare var John Arlinger och Johan J Möller från Skogforsk, som höll i de praktiska delarna och de flesta teoripassen. Även SDC medverkade och berättade via Lars Henriksson om det system som de tagit fram för analys av mätdata från skördarna. Undertecknad höll också ett föredrag som handlade om den kommande VMR instruktionen som VMR, VMF Qbera och flertalet skogsföretag kommit fram till, vad gäller driftsättning och uppföljning. Dag ett tillbringades på rummet och dag två började ute i skogen i ett kylslaget Västerbotten, där Stefan gick igenom hur man klavar och mäter korrekt under det att jag i fält berättade om driftsättning av maskiner. Eftermiddagen tillbringades sedan inne i lektionssalen, där alla fick möjlighet att testa Skogforsks program för analys av mätdata. Även här kom Stefans kunskap väl till pass då han redogjorde för de mätningar han gjort på en maskin som går på Sveaskog i Västmanland samt berättade om hur man tolkar informationen från skördarens mätning och från de efterföljande manuella mätningarna. Text och foto: Fredrik Hansson OBS! Visste du... BIDRAG TILL STUDIER Vet du att du har möjlighet att få bidrag till fritidsstudier i t e x matlagning? Se P -803 ang personlig utveckling. Det högsta bidraget kan du få för studier i ämnen som ligger nära till ditt yrkesområde men även andra studier som innebär personlig utveckling premieras. Text: Siv Julin Hurtig! Manusstopp nästa nummer (nr 1/2007) 5 mars Är du säker på att du saknar det du söker? (Okänd) 3
Qrumeluren nr3/2006 Fortsättning från sid 1 Ajourhållning av Skoglig VägDataBas - SVDB Skogens dag vid Högbo Bruk i Sandviken ssöndagen den 27 augusti var det åter dags för den årliga och välbesökta skogens dag. Lokalredaktören var på plats. I arrangemang av Skogsstyrelsen ordnades familjedag med tipsrunda och fint väder i Högbo Bruks vackra omgivning. Dagen till ära fanns också en kolmila tänd. Röken skapade en extra fin atmosfär över området. Kolbullar stektes och korv grillades. Representanter för skogsbruket och naturvårdsorganisationerna fanns utplacerade i stationssystem längs en skogsstig och informerade om sin verksamhet och arbetsområde. Vid VMF Qberas station fanns Ove Söderkvist och Bernt Mattson, som kunde svara på frågor och informera både praktiskt och teoretiskt om virkesmätning i alla dess former. Jag rekommenderar ett besök rent allmänt i Högbo Bruk för den som inte har varit där. Det var här Sandvik startade sin verksamhet. Området En särskild vägvalskomponent kommer här att kunna ta fram en väglängd, som av alla inblandade parter kommer att betraktas som ett krönt vägval. På så sätt kommer då inte, som ibland nu, flera olika väglängdsuppgifter att förekomma i transportredovisningen. En förutsättning för att man skall kunna arbeta med ett krönt vägval/ väglängd genom en sådan här vägdatabas gär naturligtvis att all information som ligger lagrad är riktig och ständigt uppdateras. Det är i detta arbete som VMF Qbera nu fått den viktiga rollen att ajourhålla all vägdata för skogsbilvägarna inom vårt verksamhetsområde. Vi ska kontrollera och registrera in vägdata från alla ny- eller ombyggda skogsbilvägar när väghållaren väljer att inte utföra det arbetet själv. I de fall (vissa skogsbolag), där väghållaren väljer att själv utföra själva inregistreringen, är vi fortfarande ansvariga för en stickprovsvis kontroll av riktigheten i det data som har inregistrerats. VMF Qbera kommer även att ansvara för rättningar av felaktig vägdata som avvikelserapporterats från exempelvis virkesbilchaufförer, som i sitt arbete upptäckt att kartan inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Vid sådan avvikelserapportering kan mätplatsens personal komma att behöva hjälpa till. Till en början blir det rapportering via de blanketter som finns utlagda i chaufförsrummen på mätplatserna. Men i förlängningen blir det även möjligt att rapportera in felaktigheter genom SNVDB på Webb, som kommer att vara möjligt att nå från exempelvis vårt intranät och kanske även från de fordonsdatorer som blir allt vanligare i virkesbilarna. Jonny Karlsson på MO 6 och Leif Danielsson på MO 2, som redan tidigare varit engagerade i vägdata- Bernt Mattson och Ove Söderkvist vid VMFs station på skogsdagen I Högbo Bruk. omfattar vandringsleder, äventyrsupplevelser, utställningar, avkoppling, mat och kaffe i mycket vacker bruksmiljö. Text och foto: Tord Wengelin. basfrågor och som sedan tidigare har en mycket stor kunskap i området, kommer även i framtiden att vara våra nyckelpersoner i ajourhållningen. Till sin hjälp kommer de nu att få tillgång till moderna GIS-hjälpmedel för inmätning och digitalisering av själva vägsträckningen (vägens linjeföring). De GIS-program och handdatorer de kommer att använda kan även nyttjas för registrering av alla olika företeelser som skall uppdateras för varje skogsbilväg. Det kan även bli så att Jonny och Leif kommer att behöva ta hjälp av någon eller några inom övriga MO:n för att utföra de fältarbeten på andra mätningsområden som kommer att krävas. I så fall kommer de personer som skall syssla med detta få en grundläggande GIS-utbildning på ungefär samma sätt som Jonny och Leif nu fått. Text: Peter Högberg 4 Varje grässtrå får sin del av himlens dagg (Amerikanskt ordspråk)
De gamla tror allt, de medelålders misstror allt, de unga vet allt (Oscar Wilde) Besök från Norsk virkesmåling vvi fick en förfrågan från våra Norska kolleger om de kunde få komma och titta på hur vi hanterar bränsle idag från mätning/provtagning till redovisning. Vilket vi givetvis svarade ja på. Både Lars Friman (kvalitetsrevisor) och jag tyckte detta skulle bli roligt. Qrumeluren nr3/2006 Kontakten togs av Inge Sveen, distriktchef/kontrollant i region 8, som ligger omkring Lillehammer. Från huvudkontoret i Oslo medverkade Steinar Kristiansen, chef på kvalitetsavdelningen och Svend Skarå, datakonsult. Vi startade dagen på Skoghalls mätstation, som under året byggts om för att klara den ökande volymen av bränsle. Det beräknas passera mellan 20-30 bränslebilar per dygn, året runt. Då behövdes bl a ett dragskåp med ventilation att blanda TH-provet i och en till ugn (finns idag tre till flis/bränsle). Själva tycker vi att ombyggnaden blivit bra och fyller funktionen när det gäller miljön omkring den här hantering. I Norge är bränslehanteringen i sin absoluta linda. De har tills nyligen haft ett acceptabelt elpris men närmar sig nu raskt svensk nivå. All olja som pumpas upp hamnar någon annanstans än hos innevånarna för priset där är också likvärdigt med vårat. Industrin ser således att något måste göras och tittar bl a på biobränsle. Vi förevisade exempel på kravspecifikation som parterna bestämt och som vi gjort mätbestämmelse efter. Gick Deltagare från det norska besöket. Från vänster; Steinar Kristiansen, Inge Sveen, Erik Magnusson, mätare på Skoghall, Svend Skarå, Lars Friman igenom steg för steg hur rutinerna fungerar hos oss. Vi fick också mycket tillbaka hur de jobbar idag med olika saker. Efter lunch åkte vi vidare till Karlstad kommuns fjärrvärmeverk, Hedenpannan. Där har vi idag två bemyndigade mätare året runt och en VMF anställd under högsäsong, ca fem månader per år. Hanteringen här är mer maskinell. Provtagningen sköts av en borr som går över ekipaget och slumpar ställe och djup som provet tas på. Sedan är det kort och streckkoder som gäller, ytterst lite handpåläggning behövs med penna. Vi avslutade dagen med ett studiebesök inne på pannan och tittade även på sophanteringen där. De har två olika pannor, en för biobränsle och en för sopor. Otroligt vad mycket avfall vi producerar i vår välfärd. Bra att det går att ta tillvara på den energin. Vi skildes åt och de startade sin färd västerut, vi skickade med att ta täta raster eftersom lunchen bestått av ärtsoppa Vid pennan Jan Nilsson Lite joll från Glada Hudik När det här läses, då är kanske julen och tomten i antågande. Men när det skrivs då är det fotbollskval till VMF som gäller, plus att hockeysäsongen är i full gång. Inte att förglömma alla Nobelpris som delas ut just nu. Tänk om man tidigare i livet hade kommit på hur axtrabakylgeneratoraxelns negativa funktion på jordaxelns vridning påverkar oss människor när det regnar, ja då kanske man hade kammat hem ett Nobelrpis, på, ja kanske ett par millar. Nä, vad jag tänkte påminna om det är alla gamla välkända idrottsmän och givetvis kvinnor också, som förgyllde livet tidigare. Minns ni t ex han som.. nähä inte det, ja då tar vi någon mer bekant. Ja, jag tänker inte på Gunder Hägg och grabbarna, trots att de är värda att minnas minsann. Nej, jag tänker på den holländske bandyvirtuosen, Hick van Läskendryck, å en sån kämpe. Ja kämpe, då kan man inte glömma finnen på skidor, Hack i Hälinen, han vallade bort sig ibland, men kämpa det kunde han. Skotten MacMiss, mer känd som det verkliga stolpskottet, då är det fotboll som åsyftas, han kunde minsann. Det finns hur många prestationer som helst att minnas. Om man tänker på friidrott t ex, men kommer ni ihåg längdhopparen Hoppalång Cassidy, jäklar vad han tog i, synd att han ofta trattade på arslet, men vem gör inte det ibland. Som han stavhopparen, Old man River, som vid en tävling i Östra Sibirien, en disig, dimmig dag, försvann en stund i de låga molnen, ingen vet säkert än idag hur högt han hoppade, ribban syntes aldrig till, så tävlingen avbröts. Ja det var tider det. På spinnsidan finns många att minna om. Den enormt tjocka kärr nej jag menar den något mulliga kvinna från Mongoliet som dängde iväg kulan över 28 metersstrecket, men diskades för att hon fastnade i behåbandet, och fick otillåten hjälp av det. Det är med nedslagen blick jag nämner nästa dam, men hon är för bra för att inte få vara med jag tänker på den lilla bryda och späda finländskan Låtmigpuppavaara, hon åkte ifrån alla. För att inte åka in så slutar jag tvärt. Hej då! Åke Jansson 5
Qrumeluren nr3/2006 Besök på en mätstation hhällefors är en gammal bruksort som ligger i Västmanland på gränsen till Värmland. Samhället ligger s a s mitt i skogen och här bor ca tiotusen invånare om man räknar med Grythyttan och Hjulsjö. Den dominerande industrin har väl varit stålindustrin och fram till början av nittonhundranittiotalet fanns ett väl fungerande sågverk, som de sista åren ägdes av Stora Skog. Det lades dock ner till förmån för Gruvöns sågverk i Grums. SLAGGTIPPEN Alldeles i utkanten av samhället ligger en enormt stor plan som går under namnet slaggtippen. Namnet har den naturligtvis fått av att stålverket tippade sina slaggprodukter där på den tiden man fick göra så. Tack vare det underlaget har den i många år utnyttjats som terminal för Stora Skogs (sedermera Stora Ensos) virke, eftersom den inte är påverkad av tjällossning. Periodvis har där lagrats mycket stora mängder både barr- och lövmassaved samt gransågtimmer. Virket har sedan under tjällossningsperioden hämtats med virkesbilar och körts till Grums och Skoghall. Mätstationen, som då bestod av en liten, gul glasfiberkoja utan el och med gasolkamin, bemannades av olika ambulerande mätare de dagar det var inkörning. Men för ca fyra år sedan skedde en förändring. Stora Enso började ett samarbete med Trätåg. Man skulle köra ett tågsätt med granmassaved till Kvarnsveden varje vardag och det innebar att en fast anställd mätare behövdes på Slaggtippen. Det betydde också att miljön förbättrades. En ordentlig barack med elektricitet, telefon, kylskåp och mikrovågsugn ställdes upp. Det blev även en annan mätbrygga med belysning. Kvantiteten granmassaved på tågsättet ligger på mellan trehundrafemtio och fyrahundra m 3 fub per dag, d v s nio till tio billass. Dessutom mäts ett antal lass med s k bränsleved, som körs till det gamla sågverksområdet för upphuggning till bränsleflis. Virkesmätaren som ombesörjer det hela är Kent Hjul, som tidigare var timmermätare på Valåsens sågverk i Karlskoga. Men eftersom Kent dessutom är guldkortsinformatör (heter det så?) och ställföreträdande kvalitetsrevisor Skogsdag vid Tisnaren fför 19: e året i rad anordnade Forssjö Bruk en skogsdag, denna gång på Beckershovs marker vid sjön Tisnaren strax sydväst om Katrineholm. Trots hot om en storm nästan i klass med Gudrun, kom en stor skara intresserade skogsägare och andra för att titta och lyssna och diskutera. får också jag rycka in ganska ofta. Kent jagar även älg mer eller mindre på halvtid hela hösten. NYBYGGNATION Under många år har jag hört att Stora Enso haft planer på en större utbyggnad på Slaggtippen. För fem år sedan sa jag till bevakningsledaren på hälleforskontoret att jag skulle be färdtjänsten om att få åka och titta hur det blev när det blev färdigt. Men nu ser det faktiskt ut som det skall bli av. En stor mätstation skall byggas med en mätbrygga på varje sida. Järnvägsspåren skall förlängas genom samhället och dras ända in på Slaggtippen och stora delar av planen skall asfalteras. Byggnationen beräknas komma i gång i mitten av oktober 2006 och vara klar Veine Wahlbeck på Boo-Forssjö hälsade alla välkomna och berättade att temat för dagen var Ökad skogsproduktion. Sågverken, massaindustrin, energisektorn, alla vill ha vår skog. Har vi möjlighet att öka vår produktion och i så fall på vilket sätt? Se hur vi på Boo- Forssjö tänker och agerar. Finnvid Prescher från Svenska Skogsplantor berättade om växtförädling av den nya generationen högproducerande skogsplantor av tall och gran. Deltagarna fick sedan gå en slinga på ett par km med olika stationer där man visade olika metoder för att öka virkesproduktionen, gödsling, dikning, röjning, gallring och åkerplantering av löv. VMF Qbera hade en station där vi visade exempel på olika timmerkvaliteér och även massaved. Många besökare hade vi på vår station och kvalitetsdiskussionerna var stundtals heta, så de ambulerande mätarna Rolf, Gunnar och Jonny, alla med tillnamnet Karlsson, samt Stefan Eriksson och undertecknad var engagerade mest hela tiden. De flesta besökare gick nog därifrån med nya kunskaper om virkesmätning och virkesmätningens organisation. 6 Att födas till gentleman är en tillfällighet, att dö som en är en prestation (Okänd).
innan tjällossningen år 2007. Vi får väl se hur det går. Meningen är att det allra mesta av närområdets virke skall gå med tåg till Kvarnsveden och industrierna vid Vänern. Mätningen kommer, enligt planerna, att ske under tre skift måndag-fredag och det hela väntas ge tio till tolv arbetstillfällen på Tippen. NÄR MAN FÅR OVÄNTAT BESÖK Onsdagen den fjärde oktober 2006 var en sån där dag jag hade äran att få arbeta i stället för Hjul, som var på kurs. Eftersom tågtiderna är som de är, börjar vi arbetsdagen kl 04.30. Efter att ha mätt två lass redan före 05.30 blev det lugnt och jag satte på radion och började skriva på datorn. När det gått en liten stund hör jag ett kort skrik. Jag reagerar inte så mycket på det men efter en kort stund hör jag det igen. En räv låter det som och det låter som om den är mycket nära. Efter några sekunder hör jag lätet igen och nu reagerar jag! Det är ingen räv. Det är en lo! Jag stänger av radion och släcker innerbelysningen. Försiktigt öppnar jag ytterdörren och tittar ut. Nu hör jag att ljudet är mycket nära. Men jag har baksidan av ljusrampen mitt i ögonhöjd och ser inte särskilt långt. Sakta tar jag av mig skorna och tar några steg fram till trappräcket på mätbryggan. Då ser jag honom helt öppet på grusplanen. Fyrtiofem meter bort kommer en mycket stor lokatt. Men det är inte den som skriker. Någonstans i mörkret utanför mitt tillgängliga ljus finns en till. Den jag ser är helt tyst och går sakta och målmedvetet rakt fram. När den är mitt på grusplanen och jag ser den som tydligast i ljuset hostar jag till medvetet. Den stannar i steget och vänder huvudet åt mitt håll. Så blir den stående i femton kanske tjugo sekunder, sen går den lika sakta vidare åt samma håll som förut. Under tiden skriker den andra lika ihärdigt som förut. Den jag ser försvinner genom ett buskage och Efter sedvanlig skogslunch bestående av ärtsoppa och smörgås samt braskaffe, hölls en kort marknadsinformation samt utlottning av ett antal priser, skänkta av de deltagande företagen. Den utlovade stormen den kom av sig, visst blåste det, men i det stora hela var det en ganska vacker och intressant dag. Text och foto: Bengt Lundberg blir borta, så jag försöker koncentrera mig på den som skriker. Men jag ser honom inte och när det gått en kvart sätter jag mig i bilen och åker mot ljudet för att möjligen få se den. Det gör jag inte. När jag kommer tillbaka till mätbryggan hör jag den fortfarande skrika men nu förflyttar den sig. Jag står kvar och lyssnar en stund men till slut tonar skrien bort i fjärran. Då går jag in och sansar mig med en kopp kaffe. Text: Jerry Myrén, MO5 Jerry Myrén på besök vid Slaggtippens mätstation. Politikernas problem är att de pratar för mycket, lyssnar för lite och knappt får tid att tänka (Heinz Riesenhuber) 7Qrumeluren nr3/2006
Qrumeluren nr2/2006 Arbetsmiljöarbetet år 2005 hhär nedan redovisas de olika mätområdenas genomförda arbetsmiljöarbete för år 2005. Likaså redovisas de tillbud och olyckor som förekommit under året. Respektive skyddskommitté har besvarat frågorna. UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETS- MILJÖARBETET På frågan hur samverkan i arbetsmiljöarbetet fungerat på de olika MO-na svarar alla att det fungerat bra eller godtagbart. Kommentar: Det vore önskvärt om samverkan fungerade bra och inte bara godtagbart i synnerhet mellan Qberas personal. Antalet skyddskommittémöten under året har varierat mellan 1 till 3 per MO. Kommentar: Vi har beslutat att det skall vara 2 möten per år. Arbetsförhållandena har under året undersökts med hjälp av skyddsronder, enklare besiktningar och uppföljningsbesiktningar. Täckningsgraden har varit 100 % på fyra MOn och 50-60 % på två MOn. Kommentar: Varje mätplats skall ha ett besök per år. Antalet mätplatsträffar med arbetsmiljöfrågor varierar från inga alls till 2 3 per mätplats och år. Planerade medarbetarsamtal förekommer regelbundet endast på ett MO. Företagshälsovården används i arbetsmiljöarbetet mer eller mindre på alla MOn. Åtgärdas överenskomna åtgärder? På MO1 och 3 svarar skyddskommittén ja på denna fråga. MO 2 svarar: Ja och nej, åtgärdas ej på en del mätplatser. MO 4 svarar: Ja, oftast mycket bra, men en del punkter kan dröja, dessa är av sådan art att de tenderar att hamna åt trivsel. MO 5 svarar: Oftast, förekommer ovilja och man ser kostnader. MO 6 svarar: Ja, men det tar lång tid med mycket tjat innan det är utfört. Kommentar: Virkesmätare, skyddsombud, MO ledning och representant från uppdragsgivare skall gemensamt genomföra skyddsronder eller enklare besiktningar och avslutningsvis skriva under på vad som skall åtgärdas, när det skall åtgärdas och vem som skall åtgärda. Om då inte överenskomna åtgärder åtgärdas så är det ett hån mot, framför allt, dem som skall arbeta på arbetsplatsen. På frågan om de som deltar i arbetsmiljöarbetet har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöproblemen inom virkesmätningen så svarar i stort sett alla: Nej eller nja. Det saknas kunskap inom bland annat den fysiska arbetsmiljön, lagstiftning och elsäkerhet. Ett par MOn saknar kunskap inom alla områden. Kommentar: Anlita extern experthjälp! Använd företagshälsovården! Mer utbildning! TILLBUD Under år 2005 har det rapporterats 20 stycken allvarliga tillbud (2004, 7 st.). Kommentar: Om tillbuden har blivit fler eller om rapporteringen har ökat vet vi inte. Det viktiga är att tillbuden rapporteras så att åtgärder kan sättas in så att tillbudet inte blir en olycka nästa gång. OLYCKOR Under år 2005 har 3 stycken olyckor rapporterats (2004, 2 st.). En på Siljans såg, lindrig hjärnskakning. En i Halmstad, tandskada. Forsby, fotskada. ÖVRIGT Från Tvärfackliga gruppen kom order om att vi under år 2005 skulle lägga särskild vikt på att undersöka temperatur och förekomst av ohälsosamma dammpartiklar. Frågan har tagits upp på samtliga MOn men inte på alla mätplatser. Text: Owe Kilström VMF Qbera Verksamhetshandboken 2002-08-20 RUTIN 7-22:5 Tillbudsrapportering (Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.) Ett ex sänds omgående till områdeschefen och ett ex arkiveras på mätplatsen. Tidpunkt, datum och klockslag Namn på den drabbade: Ålder: Anställd på Qbera eller extern: Arbetsplats: Arbetets art: ( ex stockmätning ) Mätområde:..... Tillfällig eller ordinarie arbetsplats för den drabbade:. Har tillbudet inträffat tidigare?.. Bedöms tillbudet som allvarligt? Tillbudsförlopp Var på arbetsplatsen:. Händelseförlopp: Eventuella skisser eller kort på bilaga:.. Troliga orsaker att tillbudet inträffade:.. Personskador som kunde ha uppstått:.. Åtgärder för att förhindra att tillbudet upprepas Omedelbara åtgärder:.. Åtgärder på längre sikt:... Sidan 1 av 1 8 Inget är så vältaligt som en skallerorms stjärt (Indianskt ordspråk)
Kusutbildning i Gävle vvirke som importeras från land utanför EU ska inspekteras för att förhindra att oönskade insekter kommer in och etablerar sig i Sverige. Jordbruksverket (SJV) har givit virkesmätningsföreningarna i uppdrag att vid vissa inspektionsplatser delta i växtskyddskontrollen av barrträ (utom lärk) från europeiska delen av Ryssland gällande timmer, flis, brännved, sågspån och träavfall. Virke från övriga länder och asiatiska delen av Ryssland samt lövved, virke av lärk och mer förädlade sortiment av barrved från europeiska Ryssland ingår inte i uppdraget. INSPEKTIONSPLATSER Ett antal inspektionsplatser har valts ut för regelbunden kontroll. På de platserna kontrolleras alla sändningar. De fasta inspektionsplatserna inom Qbera är Norrsundet och Korsnäs på MO Gävle. Kontrollen består av tre delar: Dokumentskontroll Utförs av SJV/regionkontor som, när detta är OK, klarstämplar. VMF kontrollerar att stämplat sundhetscertifikat finns, om ej skall lasten mätningsvägras. Identitetskontroll VMF kontrollerar lastens ursprung genom att jämföra sundhetscertifikat och andra följedokument. Sundhetskontroll Kontrollen innebär en fysisk kontroll, vilken går ut på att söka finna insekter som inte tillhör den svenska faunan. Om sådana insekter påträffas eller misstänks förekomma pga spår av deras aktivitet, skall prover tas ut. Tre olika prover tas: påträffade insekter samt spår av dessa skräpprov från virkes- och barkrester på däck och i lastrum PWN-prov (PWN = tallvedsnematod) Vid övriga inspektionsplatser (SJV) kontaktas VMF när dessa platser kan bli aktuella. Vid dessa platser sker identitets- och sundhetskontroller stickprovsvis. VMF rapporterar utfallet av kontrollen till SJV/regionkontor så fort de utförts. För att klara allt ovanstående anordnades insektskurs vid två tillfällen under senare delen av september. Utbildningen utfördes som en tvådagars övning vid Korsnäs industri. Berörd personal från hela landets VMFar hade samlats tillsammans med personal från SJV. Åke Lindelöf, SLU, höll i den insektsintensiva delen av utbildningen på ett som vanligt engagerande och intressant sätt. Text: Anders Persson Det är sådana här transporter som kan bli aktuella för provtagning. Båten på bilden heter Volgobalt 235 och kommer med virke från Ryssland, köpare StoraEnso, Skutskär bruk. ajämställdheten I VMF QBERA Alltsedan VMF Qbera bildades år 2000 har i enlighet med gällande lag en jämställdhetsplan upprättats varje år. Ansvariga för att planen tas fram är en grupp bestående av f n Boel Wangsten, Sif, Lars Nyman, Skog o Trä, Peter Bengtsson, Ledarna, Lilly-Britt Hanses, Sif, samt undertecknad som sammankallande. I planen, som finns att läsa på intranätet, redovisas antal anställda, sjukfrånvaro samt föräldraledighet fördelat på kvinnor och män. Dessutom sätts varje år upp ett antal mål för jämställdhetsarbetet och görs en utvärdering av föregående års uppsatta mål. Av årets utvärdering framgår att andelen kvinnliga anställda inte ökat totalt men ser man bara på korttidsanställningar innevarande år, sommarvikarier m fl, visar det sig att hela 28% består av kvinnor. Vi uppmanar därför inför kommande rekryteringar, att dessa kontakter och erfarenheter ska tas tillvara på bästa sätt. För att få mer ingående kännedom hur kvinnorna i VMF Qbera upplever sin arbetsmiljö och sina villkor gjordes en enkät bland dessa, där vi bad om svar inom områdena sexuella trakasserier, attityder samt löneoch arbetsvillkor. 71% svarade och av dem var nästan alla nöjda med sin situation. Det finns dock några ställen där man upplever kränkande behandling, dessbättre inte kopplat till manliga kolleger utan till besökare på mätstationen och det finns tyvärr också några ställen där kränkande bilder förekommer. Beträffande attityder från kolleger och chefer finns det ingen som upplever något negativt och många tycker att stämningen inom VMF Qbera blivit mer jämställd de sista fem åren. Av frivilliga kommentarer kan bl a utläsas vissa brister i klädutrustningen för kvinnor, problem med toalettutrymmen och att det skulle vara trevligt med en träff för alla kvinnliga anställda. Slutsatserna jämställdhetskommittén drar av enkätsvaren är att jämställdhetsläget inom vårt företag är gott, att de kvinnliga mätarna finner sig väl tillrätta i mansdominerade miljöer samt att det endast är i kategorin tjänstemän som en viss irritation kan spåras. Vi uppmanar alla ansvariga att göra sitt yttersta för att åtgärda de problem som kommit fram och vi tänker jobba vidare med uppföljning av de mål som satts upp i årets jämställdhetsplan. Text: Siv Julin Hurtig Qrumeluren nr3/2006 Det sundaste gymnastiska övningen är att resa sig från middagsbordet i rätt tid (Giorgio Pasetti) 9
Qrumeluren nr3/2006 Det stora fiskafänget ii många år har jag hört vilket enastående kräftfiske det är i Vättern. Folk tog,enligt hörsägen, upp tonvis. Äntligen skulle det bli av. Virkesmätaren på Bäckhammars mätstation, Finn Lindelöf, hans granne och jag skulle fiska till en av de största kräftskivorna på årtionden. Åtminstone på våra breddgrader. Det gällde verkligen att förbereda sig noggrant. Först måste man införskaffa nödvändiga redskap. Sex per person var vad som var lagligt. Biltema var de som hade de billigaste. Sagt och gjort. Tio mil t o r från Storfors till Karlstad. Arton burar och mjärdar á ca tjugofem kronor styck. Hem och försöka meta upp bete till arton redskap. Med tidigare erfarenhet vet jag att det är s k vitfisk som gäller. D v s mört, pankor, och braxen. Med majskorn som bete var det snart gjort Klockan tretton lördagen den tjugosjunde augusti satte jag mig i bilen för att köra de åtta milen ner till Hova i Västergötland. Det tog en timme. Jag fick vänta en halvtimme på Finn, som skjutsat en dotter till ett födelsedagskalas i Karlskoga. På hemvägen hade han köpt en stor jävla pizza som han var tvungen att äta upp innan vi kunde komma iväg. Grannen hade vi inte sett till än och det var han som hade bilen med dragkrok. När pizzan var avklarad måste Finn koka kaffe och bre mackor. Då dyker Grannen upp i full stridsmundering, kamouflageuniform, läderkängor och basker. Han hade varit på hemvärnsövning. - Jag skall bara åka till jobbet och hämta släpkärran säger han. Det tar väl fyrtio minuter. - Den kärran båten redan står på då? undrar jag. - Den är inte typbesiktigad, svarar Finn. Grannen åker efter att ha avsatt en kvart för att byta kläder och Finn och jag börjar se över de nyinköpta redskapen. Efter att burarna stått staplade på varandra måste de knytas ihop i botten, vilket visade sig inte vara det lättaste. Vi kanske har för stora händer. Sedan skulle de bindas ihop med en lina sinsemellan med fem, sex meters mellanrum för att vi inte skulle behöva så många flöten. Flötena skulle också märkas upp med namn, adress och telefonnummer. Då kom Grannen tillbaka med släpkärran. Båten drogs av den gamla kärran och på den nya, med ett visst besvär, och spändes fast. De grejer vi tordes ha i båten lastades i. Det var nio burar, nio mjärdar, linor, tre flytvästar, sex flytdunkar som skulle fungera som flöten, plus en del annat smått och gott. Sist ställde jag dit en stor gul plasttunna med tillhörande lock. I den skulle kräftorna förvaras på hemvägen. Finn undrade om den kunde stå så där, så jag lade den ner. Efter att vi fått in ryggsäckarna med mat, kläder och ficklampor i bilen var vi till sist färdiga att åka. - Jag skall bara ge katten mat först och sedan släppa ut den, säger Grannen. Efter en kvart är han tillbaka. - Nu kan vi åka, säger han, jag skall bara fylla på olja i bilen vid Statoilmacken. Det tog inte mer än kanske fem minuter och sedan var vi ute på E-20 och äntligen på väg mot den stora kräftfångsten. När vi åkt en bit på E-20 undrar Grannen vad det är för något stort vitt som fladdrar efter släpkärran. Det var svårt att se ordentligt i backspeglarna eftersom kombin var tämligen fullastad. - Nu släppte den, sa Grannen. Det var min tygtrasa som vi skulle torka händerna på. Hur kunde den blåsa av? - Den hade jag ju lagt i plasttunnan sa Finn. - Skönt att det inte var båten. Vi svänger av stora vägen och åker in på en betydligt mindre väg vid Finnerödja och åker genom ett enastående vackert Tiveden med omväxlande natur och många sjöar. En del av dem med mycket lågt vattenstånd efter den regnfattiga sommaren. Småbåtarna låg vid sina förtöjningar flera meter uppe på land. Efter en dryg timme var vi framme vid Granvik vid Vätterns strand. Där var det betydligt mera vatten. KRÄFTFÅNGSTEN Nu var det dags att agna mjärdar och burar. Den frysta betesfisken hade hunnit tina upp under dagen (gott och väl) och skulle bara skäras isär och träs upp på betesstickorna i redskapen. Burarna gick väl an. Men mjärdarna! Det visade sig att de små låsen man använder när mjärdarna ligger hoptryckta hade trasslat in sig i maskorna. Jag kan försäkra att det är lite tålamodsprövande att pilla upp små lås när man tycker att tiden börjar bli knapp. Till slut var det i alla fall gjort och båten skulle i sjön. Som tur var fanns det en s k båtramp där Grannen kunde backa ner släpkärran och med gemensamma krafter kunde vi dra båten av kärran och ner i sjön. Ett par knapptryck på GPS:en för att vi skulle vara säkra på att komma utanför den trehundrametersgräns som gäller för de kräftfiskare som inte är markägare vid Vättern. En dryg kilometer ut tyckte vi att det kunde vara dags. Då kom nästa prövning. Det visade sig vara djupt där vi stannat. Mycket djupt! Och att få ner sex redskap hopbundna med en lina till fyrtio eller femtio meters djup kräver ett visst handlag. Det handlaget hade inte vi. Det trasslade sig! Jag hörde på Grannen att hans annars så goda humör började svikta. Men efter att vi dragit i en del olika ändar av linan började det gå bättre och till slut hade vi fått i alltihopa. Ett par nya tryckningar på GPS: en. Vi skulle ju hitta tillbaka i mörkret. Så åkte vi in till land igen för att tända grillen och äta lite innan det var dags att håva in den stora fångsten. Väl i land upptäcker Finn att locket till den stora gula plasttunnan är borta. - Fan,säger han, det kunde ju ha varit bra att haft det kvar så att inte kräftorna kryper ur. Och medan vi äter blir det snabbt mörkare och mörkare och efter ett par timmar tycker vi att det kanske kan vara dags att plocka upp grejerna. Båten, som vi burit upp på land för att den inte skulle ligga i vägen för andra fiskare, bärs i igen och så startar inte båtmotorn! Finn greppar årorna och börjar ro lite halvhjärtat medan grannen förtvivlat slåss med startsnöret. Jag börjar undra om vi är tillbaka i land innan det ljusnat. Då startar motorn och vi kommer i väg. Nu i ramsvarta natten är GPS:en bra att ha och med hjälp av den och ficklampan åker vi rakt på det första flötet. Eftersom jag sitter i fören kommer det på min lott att hanka upp den första buren. DEN ÄR TOM! Den andra också. Och den tredje. O s v. När jag fått upp alla sex redskapen har jag inte fått upp en enda kräfta! Nu får Finn prova om han har bättre tur. Det har han. I andra mjärden sitter en kräfta. Det är den kräftan vi får på arton redskap! Kräftan får respass tillbaka dit där den hör hemma. HEMRESAN Ja, det återstod ju inte så mycket mer än få upp båten på kärran, spänna fast den och åka hem igen. När vi har hundra meter kvar till E-20 säger Finn: - Fan, där låg locket. En häftig inbromsning och medan Finn och Grannen drar tillbaka båten som vid inbromsningen glidit in i bakluckan på bilen, går jag och hämtar det gula plastlocket. Det kan ju vara bra att ha en annan gång. Hur var det kärringen som klippte grisen sa? Mycket väsen för lite ull. Det stora kräftkalaset tror jag får vänta ett tag. Text: Jerry Myrén, MO 5 10 Arbete utvidgar sig så att det fyller den tid som står till förfogande för dess utförande (Parkinsons lag)
VMF-Kryss 3/2006 1:a och 2:a vinst: Något ur vårt profilsortiment. Kryss 2/2006, badhanddukar De två pristagarna i Kryss 2 är Hans Forsmark, Kvissleby och Agneta Gustafsson, Falun GRATTIS! Qrumeluren nr3/2006 Lösning till Kryss 2/2006 Namn: Adress: Postadress: Insändes senast den 5 mars 2007 till VMF Qbera Kryss 3/2006 Box 1935 791 19 Falun Historiebidrag Regnet det bara öser ner... En kvinna hade en älskare medan gubben var på jobbet. En dag då hon var i säng med älskaren, hörde hon till sin stora skräck att mannen parkerade på garageuppfarten. - Gode Gud, det är min man! Få på dig kläderna och hoppa ut genom fönstret! Han kommer hem tidigt idag! - Jag kan inte hoppa ut genom fönstret säger älskaren i panik. Det regnar där ute! - Om min man hittar oss tillsammans här inne, kommer han att döda oss båda! Han har temperament som en lieman och en stor revolver! Regnet är det minsta av våra problem, ropar kvinnan förskräckt. Älskaren glider ut ur sängen, griper sina kläder och hoppar ut från fönstret. Medan han börjar att springa nedöver gatan i strilande regn, upptäcker han snabbt att han har hamnat mitt i det årliga maratonloppet. Han är omgiven av minst 300 andra löpare. Älskaren gör sitt bästa för att springa i takt med de andra, men det är inte helt enkelt, i betraktning att han springer splitt naken med sina kläder under armen. En liten grupp joggare betraktar honom nyfiket innan de vågar sig upp till sidan av honom. - Joggar du alltid naken? frågar en av dem. - Ja visst, svarar älskaren och försöker få ordning på andningen. Det ger en vidunderlig frihetskänsla att känna vinden mot hela kroppen. En annan joggare frågar: - Joggar du alltid med kläderna under armen? - Ja visst, svarar älskaren flämtande. - På det sättet kan jag klä på mig så snart loppet är över, sätta mig i bilen och pallra mig hem! En tredje joggare vågar sig bort och frågar: - Har du alltid kondom på dig när du joggar? - Bara när det regnar! Inskickad av Christer Tengelin, MO Karlstad Ha-ha-ha! Vinnande bilhandel Menar du att du fick fyra tusen för den där gamla Saaben som inte klarat besiktningen på fyra år? -Javisst. -Hur bar du dig åt? -Jag gjorde ett lotteri, fyra hundra lotter för tio kronor styck. -Men var det ingen som upptäckte att bilen bara var skrot? -Jo, han som vann, men han fick tillbaka sin tia. Inskickad av Bengt Lundberg, MO Norrköping Om varje dag på året vore helg, så vore nöjet lika tungt som möda (William Shakespeare) 11
De som inte vill bli uppmärksammad under bemärkelsedagar, kontaktar redaktionen! NYTT FRÅN PERSONAL- AVDELNINGEN Skattefrihet för Hem-PC tas bort Pågående låneavtal för Hem-PC beskattas som fömån med 200 kr per månad fr o m 1 jan 2007. Förmånsvärdet ingår i underlaget för arbetsgivareavgifter och är pensionsgrundande. Sänkt inkomsttak för SGI Inkomsttaket i sjukförsäkringen återställs till 7,5 prisbasbelopp den 1 jan 2007. Nivån 10 prisbasbelopp gällde således endast sex månader. Sänkningen gäller dock inte föräldrapenningen. Även beräkningen av underlaget kommer att förändras och i avvaktan på dessa regler ska nuvarande beräkning multipliceras med 0,989. Text: Siv Julin Hurtig Vi gratulerar, vi gratulerar... BEMÄRKELSEDAGAR 60 år Område Larsson, Sten, 6 januari Torsby Julin Hurtig, Siv, 6 januari HK Gegerfeldt, Jan, 7 mars Borlänge Henriksson, Roland, 12 mars Söderhamn Fröberg, Gunnar, 16 april Karlstad Holmström, Jörgen, 23 april Norrköping Ankarsund, Göran, 25 april Karlstad 50 år Tillman, Gunnar, 9 januari Karlstad Frenell, Håkan, 16 april Söderhamn Bertilsson, Jan-Erik, 19 april Borlänge 40 år Eriksson, Jens, 19 januari Persson, Ove, 18 februari Olsson, Lars, 17 mars HK Borlänge Söderhamn PERSONALFÖRÄNDRINGAR MO KARLSTAD Erik Kumm har gått vidare inom skogsnäringen till WEDA Skog och arbetet som inköpare i Sunne med omnejd i Värmland. Erik har den senaste tiden i Qbera arbetat som ambulerande mätare. Vi tackar Erik för den tid vi jobbat tillsammans och önskar Lycka till i nya jobbet framöver. Text: Jan Nilsson Dagen då Berra avtackades Det blev en stor uppslutningsfest i Norrköping en solig augustikväll när ambulerande trotjänaren Bertil Berra Engstrand avtackades av sina arbetskamrater. Berra tackade för sig redan i somras ett år innan pension för att syssla med sin lantgård. Avtackningsfesten hölls hemma hos närmaste arbetskollegan tillika ambulerande mätaren Gunnar Karlsson i trakterna av Svärtinge i Norrköping. Det var en strålande sommarkväll och ett 15-tal gamla medarbetare hade slutit upp från större delen av distriktet. Kvällen innefattade allt från lekar, grållefärder (traktor med vagn), sågverksbesök, god mat och nostalgiska återblickar. Utan att gå in för mycket på detaljer så fanns det stora brister i vissa deltagares kunskaper i tävlingslekarna, men det lockade till många glada skratt. Vem som vann tävlingen med lekar står fortfarande skrivet i stjärnorna, men kvalitetsrevisor Singvald Jansson surade en del under kvällen så där gick det nog dåligt. En illustrativ gestaltning gjord av Bengt Lundberg. Från bilvägsmätning år 1956 till dagens förhållanden 2006. MO NORRKÖPING Daniel Einarsson, normalt fast stationerad i Braviken, kommer att under ett år i väntan på MAS:en att arbeta som ambulerande. Anna Janssson, tillfälligt anställd, kommer att vikariera för Daniel Einarsson i Braviken. Ulf Johansson, verkande vid Önnebo såg, har beviljats friår och kommer att vara ledig fram till och med september 2007. Roberth Lindell, tidigare stormmätare på VMF Syd i Kinda, ersätter Ulf Johansson vid Önnebosåg under dennes friårsledighet. Text: Stefan Backman Berra med presenter från arbetskamraterna. Singvald försökte i stället vakta målet då några prövade på med lite fotboll, tror inte det gick bättre där än i lekarna. Det blev mycket nostalgiprat och diskussioner om hur det var förr. Då Berra under större delen av sin tid (40 år) har arbetat som ambulerande och sett utvecklingen på många sågverk under tiden 1956-2006 så fanns det en hel del att prata om. En sak var samtliga överens om att Berra kommer att vara saknad av sina arbetskamrater ute på distriktet. Berra förärades också med ett antal presenter så som en alldeles egen Q-Berrakollektion (keps, t-shirt och förkläde med Q-Berra logga), träkonstverk och en guldklave. Bengt Lundberg höll ett tal där han påtalade att som arbetsledare har han många gånger önskat att man hade kunnat klonat Berra. Bengt hade också gestaltat utvecklingen på virkeshanteringen över åren 1956-2006 med ett illustrativt konstverk. Text och foto: Stefan Backman Fyrtio är ungdomens ålderdom, femtio är ålderdomens ungdom (Victor Hug) 12 www.vmfqbera.se