2 s kommun i omvärlden 2.1 Ortsstruktur Detta kapitel beskriver s kommun i ett omvärldsperspektiv, med särskild fokus på och. Kapitlet behandlar befolkningsutveckling, näringsliv, service och sysselsättningsmönster. I samband med 19-talets kommunsammanslagning blev kommunerna, och nya s kommun. ligger i nordvästra delen av s kommun, som till ytan är en av Dalarnas största men till folkmängden den tredje minsta av kommunerna ( och är mindre). Avstånden är stora och transportinfrastrukturen är bristfällig. fjällen och Sälenfjällen är dock Sveriges bäst tillgängliga fjällområden och har besökare inte bara från Stockholm utan även från södra Sverige, Finland, Osloregionen, Danmark och även övriga EU-länder. Från s kommuncentrum i söder till de två församlingarna och i norra kommundelen är avstånden stora, 8-12 km. s och s roll som basorter är av mycket stor betydelse för att den omfattande turismen i Fjäll och närliggande anläggningar ska fungera, vilket är viktigt för den svenska rese- och turismnäringen, samt för den regionala- och nationella ekonomin. Ytterligare turistiska områden som både breddar utbudet och behöver och som basorter är Sveriges senaste nationalpark Fulufjället, Njupeskär (Sveriges högsta vattenfall), och Grövelsjöfjällen. Tromsö Kiruna Bodö Rovaniemi Mo i Rana Kemi Luleå Oulu Skellefteå Kajaani s kommun Umeå Trondheim Östersund Kuopio Vaasa Joensuu Ålesund Jyväskylä Sundsvall s kommun Tampere Pori Bergen Lahti Turku Helsinki Uppsala Oslo Stavanger Stockholm Kristiansand Göteborg Kommunbefolkning 4 2 4 Århus Odense Øresundsregionen 5 2 3 4 5 km km Figur 2.1. är beläget i den södra delen av Sveriges glest befolkade fjällvärld. Samtidigt är denna fjällvärld den bäst tillgängliga från storstadsregionerna2 8 Befolkning/km2 5 2 5 5 Norrköping Linköping Ålborg Esbjerg Figur 2.2. Befolkning per kvadratkilometer i mellersta Sverige. och ligger i ett påtagligt glest befolkat område med attraktiv fjällnatur3
2.2 Befolkningsutveckling dämpades påtagligt genom etableringen av Fjäll, men fortsatt befolkningsminskning har skett sedan 198 med viss accentuering efter 19954. Befolkningsförlusten leder till minskade skatteintäkter för s kommun, under 22 motsvarade ca 5 miljoner kronor, av totala ca 18 miljoner kronor under bara ett år, och för de senaste åren motsvarande 75 miljoner5. Jämförbara tätorter har haft relativt positiv befolkningsutveckling bl. a. Sälens tätort, som hänger samman med turismen i Sälenfjällen. Även små, kulturhistoriskt attraktiva tätorter nära arbetsmarknadsstödjepunkter som och har haft god befolkningsutveckling. Periferiorter utan offensiva turistiska satsningar har samtidigt förlorat stora delar av sin befolkning. Befolkningen i Dalarna är starkt koncentrerad till / och Siljansbygden. Fjällkommunerna, samt angränsande Härjedalen har avsevärt mindre befolkning. Engerdal kommune, på norska sidan gränsen, med 1 55 invånare präglas av stora avstånd och spridd bebyggelse. Samtliga kommuner i regionen har liksom flertalet landsbygdskommuner i landet haft befolkningsminskningar under de senaste fem åren. Kvinnounderskott råder i flertalet av kommunerna, till följd av begränsade, mansbetonade arbetsmarknader4. och församlingar hade under tiden 19619 mycket negativ befolkningsutveckling, till följd av omstruktureringar i de skogsbaserade näringarna och inom gruv- och mineralnäringarna. Etableringen av Fjäll år 1968/69 gav emellertid kraftigt förbättrade förutsättningar, särskilt för men i väsentlig grad även för. har således haft viss befolkningstillväxt 1975-1995, varefter svag minskning skett. s befolkningsminskning Befolkningsförändring 196-23 2 4 1968/69 togs Fjäll i bruk 2 2 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 196 1965 19 1975 198 1985 199 1995 2 23 Figur 2.5. och hade en mycket negativ befolkningsutveckling 196-19. Fjälls etablering gav positiva effekter för befolkningsutvecklingen, särskilt för och i väsentlig grad även för. Utvecklingen börjar nu åter vika nedåt3 Kommunbefolkning 1998-23 Tätortsbefolkning 2 2 5 25 5 Förändring 95-6-9% ökning 3-6% ökning -3% ökning -3% minskning 3-6% minskning 6-9% minskning > 9% minskning >3% 1% - 3% -1% - +1% -3%- -1% -7%- -3% <-7% Äl vd ale ns Vemdalen +31 ko Norge m m un -5-114 Sälen Siljans- bygden Sälen +22-122 2 3 4 2 3 4 5 km 5 km Figur 2.3. Kommunbefolkning ytproportionellt redovisat i resp. kommunhuvudort. Befolkningsutveckling redovisad i färg, visar att s kommun har en allvarligt negativ befolkningsutveckling3 Figur 2.4. Befolkningsminskningen i Dalarna sker i hela länet och även i periferiorterna i angränsande län. Kartan visar befokningsförändringen i tätorter mellan åren 1995 och 23 9
2.3 Näringsliv Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i regionen. s kommun har sedan 196-talet förlorat merparten av sin sysselsättning inom skogsbruket (som mekaniserats), gruv- och mineralnäringen, vattenkraftsutbyggnden samt tillverkningsindustrin 4. Det närliggande Bergslagsområdet har av tradition betydande tillverkningsindustri och har trots omfattande strukturomvandling med stora befolkningsförluster klarat att vidareutveckla/bibehålla betydande industrisysselsättning. s grannkommun har framgångsrik tillverkningsindustri och dessutom betydelsefull sysselsättning inom turismen. Turismen är särskilt betydelsefull sommartid, men också vårvintertid genom Vasaloppet, som dessutom har betydelse för s kommun (Evertsberg och ) och s kommun (Sälen). Den offentliga statistiken visar ej turismens andelar separat, men dessa avspeglas bäst av Handel och Tjänster 6. Turismen är motorn i ekonomin. Av kommunens skatteintäkter 23 på 198 Mkr kom 8 Mkr från turismen i --Grövelsjöområdet plus Mkr i s församling. Totalt skapar turismen sysselsättning för ca 75 personer till kommunen. Av hela kommunens arbetskraft har 26% sin sysselsättning genom turismen. För den norra delen, --Grövelsjöområdet, är andelen ännu högre - hela 8% är beroende av turismen för sin sysselsättning 7, 8, 9. Stiftelsen Fjäll har här bidragit med ett starkt varumärke och fungerat som dragare och investerare i marknadsföring. Det finns idag rund 15 företag i --Grövelsjöområdet 4, de allra flesta fåmansföretag och direkt eller indirekt beroende av turismen. Detta innebär att - - Grövelsjöfjällen har den absoluta merparten av kommunens turismarbetstillfällen, medan centralorten har små andelar. Påtagliga skillnader råder således mellan kommunens olika delar. församling kan anses som en av väldigt få i Sveriges inland där förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling finns. Det beror huvudsakligen på den väl utvecklade turismen. Näringslivets inriktning 22 Sverige Stora delar i främst tillverkning, energi jord- och skogsbruk bygg handel tjänster, krediter myndigheter, utbildning, hälsovård Figur 2.6. Näringslivets sammansättning i kommunerna i regionen. Pajdiagrammen är placerade på kommunhuvudorten och är ytproportionella med antal sysselsatta. Vid jämförelse mellan tillverkningssektor (tillverkning, energi) och offentligsektor (myndigheter, utbildning och hälsovård) kan man utläsa om en kommuns näringsliv är i balans vad gäller arbetsmarknad. s kommun har en påtagligt liten tillverkningssektor, vilket av tradition är en stor mansdominerad bransch och leder till att fl ertal män söker arbete i bland annat 3
2.4 Turism Turismgästnätterna i regionen har de påtagligt största volymerna i s och i s kommuner, vilket i realiteten innebär Sälenfjällen resp fjällen. 95 % av s gästnätter är i /området. (Därför har i figuren nedan cirklarna för dessa kommuner flyttats till turistområderna.) Vinterturismen är särskilt stor i Sälenfjällen, som är Sveriges största vinterturismområde. Sommarandelarna i Sälenfjällen är dock mycket låga idag. fjällen har också stora vinterandelar men har klart större sommarturismandel än Sälenfjällen, vilket antyder intressanta potentialer för fortsatt utveckling. Se figurer sid 18. Siljansbygden har stora turistiska volymer sommartid. Antalet kommersiella gästnätter är dock betydligt lägre än i fjällanläggningarna 4. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Inom sommarturismen i fjällregionen konkurrerar främst med Lapplandsfjällen. Åre och Sälen satsar numera även på sommarturism, men ligger fortfarande på betydligt lägre andelar än. De turistiska resorna till/från området går idag till huvuddel med bil. Tågtrafiken och flygtrafiken har dock betydande potentialer ifall s roll som knutpunkt utvecklas. Tågtrafikens roll stärks ytterligare vid skärpta miljökrav på framförallt vägtrafik. Flygtrafiken får betydelse främst för högbetalande grupper och vid längre avstånd. Trender inom turismen: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd. Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande). Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. ca ca 72 Härjedalen Antal gästnätter och säsongsvariation 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn 5' 25' Sälen 5' jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 km Skidturismen är områdets basnäring. Barnfamiljer är Fjälls viktigaste målgrupp Figur 2.7. har en stor marknadsandel av både vinter- och sommarturismen i Sverige. Statistiken gäller gästnätter på kommersiella anläggningar (hotell, stugbyar och vandrarhem). Övernattning i fritidshus och privat uthyrning ingår ej i denna statistik 3 11
Vintersäsong Sommarsäsong Sälen har idag en dominerande roll för vinterturismen i Dalarna, närmast följt av fjällen. Beläggningen i är störst i mars, nära följt av februari, januari och april. December har ungefär hälften så stor beläggning och november ligger mycket lågt. hade under säsongen 3/4 59 skiddagar, vilket innebär fjärde mest i hela landet. Skiddagar är ett mått på hur många som vistas i skidanläggningen. De olika typerna av liftkort omräknas till skiddagar där ett veckokort antas motsvara sex skiddagar. fjällen har ett betydande antal gästnätter under sommarsäsongen och skiljer sig genom detta från flertalet Skandinaviska fjällområden. Fjällvandrare, orienteringsklubbar, fisketurister, etc är viktiga grupper. Den attraktiva golfbanan, 2 km från centrum, har medfört att även golfare är en betydelsefull kategori för sommarsäsongen. Juli har högst beläggning följt av augusti, september och juni, medan oktober och maj har mycket låg beläggning. Sammantaget för året har maj, oktober och november lägst beläggning. Härjedalen Härjedalen Riksgränsen Antal gästnätter vintersäsong 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn Antal gästnätter sommarsäsong 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn Kiruna 15 5 Hemavan/Tärnaby Luleå 5 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Umeå Åre Sollefteå Vemdalen/ Klövsjö Sundsvall Sälenfjällen Sälen Sälen Karlstad Stockholm Malmö Figur 2.8. Vinterturismen och dess fördelning över månaderna november - april. Kommersiella gästnätter per kommun3 12 Antal skiddagar 3/4 Hofor Göteborg 15 1 5 25 5 Figur 2.9. Antal skiddagar i svenska anläggningar11 Aves 2 3 4 5 km Figur 2.. Sommarturismen och dess fördelning över månaderna maj - oktober. Kommersiella gästnätter, per kommun3
2.5 Samhällsservice Tillgång till samhällsservice är grundläggande beståndsdelar i en levande region. För, och s kommun är avstånden stora och befolkningsunderlagen små till flera viktiga servicefunktioner. Länsdelssjukhus finns i, medan s kommun och övriga kommuner i regionen inte har några egna sjukhus utan endast vårdcentraler. har akutvårdscentral med ambulansservice. Länssjukhus finns i. Den mest kvalificerade specialistsjukvården finns i Uppsala. Högre utbildning finns närmast i / samt i. Större utbud finns i Uppsala och Stockholm. har vuxenutbildning på orten. Skolorna i och har sammantaget 92 resp 143 elever från förskola till åk nio (läsåret 24-25). Närmsta gymnasieskola ligger i. har dessutom en folkhögskola med särskild inriktning på turism med 25 boende elever. Äldre- och serviceboende samt tandläkarmottagningar finns i både och. Apotek och vårdcentral finns i. Polisen och tullen har en station i. Konsum och ICA finns i och även en säsongsöppen ICA i Fjäll. I finns nu endast Konsum kvar sedan ICA slog igen 22. tätort sedd mot sydost med sjön/västerdalsälven i bakgrunden Läns- och länsdelssjukhus Vårdcentral Högskola/ Universitet Polis I s kommun Gymnasieskola Folkhögskola Grundskola 1-9 Apotek Livsmedelsbutik Polis centrum 2 3 4 5 km Figur 2.11. Samhällsservicen i regionen I finns flera viktiga servicefunktioner 13
2.6 Sysselsättning och arbetspendlingsmönster Arbetspendling K v i n n o r, - 1 k m 5 25-5 5- Sysselsättningsgraderna i området ligger under rikssnitt både för kvinnor och för män, se vidstående figurer. För kvinnor har särskilt och (i Norge) låga förvärvsfrekvenser, men även ligger under rikssnitt. För män ligger och strax under rikssnitt, medan, samt norska ligger klart under respektive rikssnitt. Jämfört med Bergslagen är sysselsättningen bättre i fjällkommunerna, särskilt för kvinnor. Detta hänger till stor del samman med turis men. Sysselsättningsgrad Arbetspendlingsströmmarna mellan kom Kvinnor, 22 jämfört med rikssnitt munerna i området visar att har stor >5% över -1% 3-5% -1-3% betydelse i arbetsmarknadssystemet både för 1-3% -3-5% -5-7% - 1% kvinnor och för män. >-7% under Statistik saknas för pendling mellan för 2 3 4 5 km samlingar. och synes dock vara Figur 2.12. Sysselsättningsnivå för kvinnor (efter korrigering för antalet ett påtagligt isolerat arbetsmarknadsområde. studenter)3 Restiderna till centralorten är alltför långa för att medge arbetspendling. Restiderna till den långväga kompletterande arbetsmarknaden är ännu längre, vilket innebär att vare sig centralorten eller stärker upp s och s arbetsmarknader. Därför är det av stor vikt att satsa på en så stark differen tierad arbetsmarknad som möjligt inom -Grövelsjöområdet. 2 3 4 5 km Figur 2.13. Kvinnors arbetspendling mellan kommuner3. Avståndet mellan och å ena sidan och och å den andra är för stort för dagspendling Arbetspendling Män, - km 5 25-5 5- Sysselsättningsgrad Män, 22 jämfört med rikssnitt >5% över 3-5% 1-3% - 1% 2 3-1% -1-3% -3-5% -5-7% >-7% 4 5 km Figur 2.14. Sysselsättningsnivå för män (efter korrigering för antalet studenter)3 14 2 3 4 5 km Figur 2.15. Mäns arbetspendling mellan kommuner3. Avståndet mellan och å ena sidan och och å den andra är för stort för dagspendling
2.7 Kompetensförsörjning med högre utbildade Utbildningsnivå män Utbildningsnivå kvinnor > 22% 18% 22% 16% 18% 14,9% 16% Kompetensförsörjningen är en långsiktigt Rikssnitt: 14,9 mycket viktig strategifråga, särskilt för att 12% 14,9% klara konkurrenskraften i befintligt näringsliv 9% 12% 7% 9% och för att förnya näringslivet. Detta gäller < 7% även turismföretagen i norra Dalarna som har svårt att rekrytera rätt kompetes. Bättre till 6,1% gänglighet till högre utbildning och bredare arbetsmarknad och attraktivitet för färdigut bildade är angelägna frågor för kommunen. Ett karaktäristiskt mönster för hela Sverige är att storstäder och länscentra, tillika utbild ningscentra har fler högutbildade än rikssnitt, medan övriga kommuner, särskilt i periferin, ligger under och mycket under rikssnitt.,, och har ut bildningsnivåer för kvinnor strax under riks snitt, medan ligger ytterligare under rikssnitt och mycket under rikssnitt. Figur 2.16. s kommun har mycket låga andelar högre utbildade. Andelen högre Statistiken på den norska sidan är inte 3 jämförbar, men ligger ungefär genom- utbildade kvinnor är betydligt lägre än rikssnittet snittligt för kommunerna inom den närmaste Rekryteringen till högskoleutbildning är delen på norska sidan. hög för universitets- och högskoleorterna, Högskolan i Dalarna har lång erfarenhet av men är betydligt lägre för periferiorterna, till turismutbildning och ett stort internationellt stor del beroende på långa restider till utbildnätverk som rör både forskning och utbildningsorterna. ning. Utbildningsprofilen inom turistområdet s kommun har mycket låg rekryteär internationell med tyngdpunkt på destinaring till högre utbildning. tionsutveckling och marknadsföring. UtLångsiktig kompetensförsörjning kräver bildningen genomförs i nära samverkan med förbättrad rekrytering till högre utbildning turistnäringen i Dalarna. I samarbete med tuför kommunen och dessutom satsningar på ristföretagen i Sälen har en Coop-utbildning att rekrytera färdigutbildade, såväl med som utvecklats där studenterna kan kombinera utan ursprung från kommunen. En positiv högskoleutbildning med säsongsarbete under konsekvens av Tre Toppar kan bli en stärkt vintern. En utveckling av turistnäringen i efterfrågan på kompetens av mera varierat Kommunens enda gym-området kommer att ge högskolan slag, vilket kan öka kommundelarnas attraknasieskola ligger i Älvdai Dalarna bättre möjligheter att utveckla tutionskraft, särskilt för yngre. len ristutbildningen med fler samverkande parter. Distansutbildning har under de sista åren blivit en allt viktigare del av utbildningsväsendet. Sådana möjligheter finns givetvis också i norra Dalarnas glesbygd. 2 3 4 5 km > 22% 18% 22% 15% 18% 13,1% 15% Härjedalen Härjedalen Rikssnitt: 13,1 % 13,1% 7% % 5% 7% < 5% 3,7% 2 3 4 5 km Figur 2.17. Andelen högre utbildade män är påtagligt mycket lägre än rikssnitt för hela regionen3 HÖGSKOLENYBÖRJARE Antal per inv 16-64 år >14 12,5-14 11,5-12,5,9-11,5 Riksnitt:,9 -,9 8,5 - <8,5 s kommun 2 3 4 5 km Figur 2.18. Övergång till högre utbildning är starkt kopplat till tillgängligheten tilll utbildningar och studietraditionen i hemmet. s kommun har mycket låga andelar högskolenybörjare3 15
2.8 Transportinfrastruktur goda. kan utvecklas till gemensam transportknutpunkt, där såväl järnvägstrafiken som flygtrafiken får en stärkt roll med effektiv bussmatning till såväl fjällen, via Rv, som Sälenfjällen via Vasaloppsvägen (-Sälen). Region Siljans kommuner och företagen i dessa kommuner ställer sig tillsammans med fjällanläggningarna i Sälen bakom denna satsning på knutpunkt. Detta är betydelsefullt också för att klara en långsiktigt hållbar turismnäring. / är för tillgängligheten starkt beroende av riksväg, / - - / Fjäll. Huvuddelen av gästerna i regionen kommer idag med bil eller med buss. Fjäll betjänas av långfärdsbussar från de stora stadsregionerna. Anslutningsbussar samt ordinarie länstrafik transporterar turister mellan järnvägsstation och Fjäll. För länstrafiken innebär det ett resandetillskott som stärker busstrafiken för hela -Grövelsjöområdet. Anslutningstrafik sker också via flygplats. Denna har dock urholkats pga av nu rådande osäkerhet kring flyglinjens drift. Potentialen att utöka anslutningstrafiken bedöms som fjäll 25 Fjätervålen 92 35 33 81 45 12 E14 Röros Vemdalen Sundsvall 84 39 Flygplats E4 45 26 Göteborg, ca 58 km från Sälen 25 71 62 8 45 E4 Oslo Uppsala 5 km Karlstad E18 Örebro Figur 2.19. Övergripande vägnät, järnvägsnät och flygplatser i mellarsta Sverige norra om Mälardalen 16 Stockholm, ca 46 km från Figur 2.2. Avstånd i kilometer mellan orterna i nordvästra Dalarna NORGE Järnvägsstation Stockholm
Vemdalen 45 84 mot 311 Funäsdalen mot Norge E14 31 Hede 314 Vägstandard Europavägar, riksvägar och primära länsvägar 84 Hastighet 296 573 3 61 83 45 > m 8 - m 31 NORGE Vägbredd E4 297 1 km/tim 9 km/tim km/tim 5 km/tim <8m Sälen 296 71 31 294 E4 62 64 8 245 239 66 63 E18 Sala Uppsala 77 55 Upprustning av Rv är dock på gång13: Förbifart Sala. Planerad start 26, klart 28. Mötesfri väg (2+1) i ny sträckning. Länsgräns-. Ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg (2+1). Planerad start 26 med en första etapp (-). Cirkulationsplats i. Punktåtgärd. Sannolikt 26 eller 27. Trafikplats Smedjebacksvägen i. Osäker tidplan, kanske om 5-6 år. Trafiksäkerhetsåtgärder i Insjön, söder. Trafikplats på Rv, planerad start 26. Cirkulationsplats Gärdebyn (vid anslutning av Rv 8). Oklar tidplan, 27 eller senare. Vackert etapp IV, dvs den södra infarten till centrum. Planerad start 25 eller 26. klockan-noret, ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg (2+1), hösten 24. Cirkulationsplats Strandgatan/Älvgatan i. Punktåtgärd. Planerad start 26/27. Rv /45, förbifart etapp I, dvs från lasarettet (på 45 norr om ) till Kråkberg (på norr om ). Arbetsplan klar, kommer att omarbetas till mötesfri väg (2+1) när Vägverket får medel till detta. Hållstugan-Hållbovallen-. Rekonstrueras med bärighetspengar till 7,5 m bredd. En första etapp Bunkris-Särnstugan beräknas genomföras under 25, resten senare än 27. Väg 311 Rekonstruktionsåtgärder. Kanske om fem år. 68 244 E18 64 E18 Stockholm E2 Örebro E2 55 Figur 2.21. Dagens vägstandard. Färgen på linjerna visar skyltad hastighet, bredden visar breddklass12 45 52 64 288 72 24 Karlstad 272 233 246 61 68 E4 64 241 E18 6 45 62 71 45 175 8 Vägtrafiken är helt dominerande för tillgängligheten till men vägstandarden är förhållandevis bristfällig. Detta gäller såväl Rv och Rv 8 stråket från Stockholmsregionen som väg 297, Rv 71 och Rv 45 som sammanbinder med Göteborgsregionen. 51 57 55 52 53 E4 17
2.9 Fastighetsvärden har förhållandevis höga snittpriser på småhus (55 kr), vilket beror på Fjälls starka utveckling. Medelpriset på småhus i är däremot betydligt lägre (29 kr). s läge och förhållandevis mycket positiva utveckling innebär goda förutsättningar att attrahera nya boende, men expansionsytorna är relativt begränsade. Det perifera läget gör det svårt att få lån för nybebyggelse. En sannolik positiv konsekvens av Tre Toppar är förstärkt bostads och fastighetsmarknad. Det kan antas omfatta även. Restidsavståndet blir fördelaktigt särskilt till Fjätervålens expansion, men även till Gränjåsvallen och Fjäll. God boende- och rekreationsmiljö kombinerat med mycket låga villapriser kan antas bli intressant för barnfamiljer, som i sin tur är särskilt viktiga för att uppnå en långsiktigt hållbar befolkningsutveckling. Det gäller inte minst för som för turismens är en viktig kompletterande basort. Befintliga enbostadshus blir särskilt attraktiva och utbudet är/blir relativt stort beroende på rådande ålderssammansättning i. Tännäs 6 Hede 34 Linsell 2 55 29 4 Lillhärdal 2 Medelpris på småhus i -tal kr, 23 Transtrand 48 59 (Sälen) 79 Lima (Sälen) Venjan 69 28 59 38 1 2 och över 1-1 2 8-1 6-8 4-6 2-4 - 2 Få försäljningar Medelpris i riket 1 2 kkr Medelpris i riket exkl StorStockholm 98 kkr Uppsala Västerås Karlstad Örebro Stockholm Figur 2.22. Medelpris för småhus. De mest attraktiva vintersportorterna har förhållandevis höga villapriser, medan periferiorter utan smidig dagspendlingstillgänglighet till vintersportorter eller differentierade arbetsmarknader har mycket låga villapriser. (De gröna linjerna är kommungränser)3 18
2. Samverkande ortsstruktur s och s roll som basorter har mycket stor betydelse för att den omfattande turismen i Fjäll och närliggande anläggningar ska fungera, se fig 2.23 och 2.24. har idag km till Fjäll medan har 43 km. Med Tre Toppar tillkommer ytterligare arbetstillfällen i såväl Fjäll, Gränjåsvallen som Fjätervålen. Detta innebär att får stärkt tillgänglighet till arbetsplatsutbudet. 39 km till Grövelsjön 161 km till Röros (Norge) Golfbanan 2 km IDRE km Tre Toppar 6 km 43 km Hävlingskläppen Gränjåsvallen Fjäll 33 km Fjätervålen 32 km 3 km 19 km 68 km till Tännäs 35 km 25 km till P Fulufjället och Njupeskär 47 km till Lofsdalen SÄRNA Figur 2.23. Vägavstånd mellan centralorter och turistanläggningar i nordvästra Dalarna Buhögda 1122 Fulufallen Sensj öen Femund < R ö ro s Glötvola Sorken Gutulisj öen NOR ORGE 26 E nge re n Elgå Nyröstvåla Toberga Drevsjö Engerdal 97 Rya 1142 Svarthammaren Falkfangerhögda 1415 Store Svukuen FEMUNDSMARKA NASJONALPARK.1149 Lille Svukuen 1458 967 Sandtjörnvåla Elgåhogna 1344 Storslåga R östvållen Nyseter Österhågna Engerneset R önsj öen Fjellgutusj öen GUTULIA NASJONAL- PARK Storjyltingen Lillebu > Oslo Valdalen R öa Fl ötningen Busjön Sylfjell 1334 Gr öthågna 1384 Sylen Salsfjellet 1279 Lifjellet 1219 Härjehågna Stötfjell 11 Skärvagsjön S Fl ötningen t H ärje å n.36 Vith ågna Bryn Storsäter Storbo R ödfjället Skalfjellet Storbäcksvallen K ungsleden Guttusjön S örälve n Rogen Fosksj:a K ungsleden H ävlingen G uttuån Slagusj ön GRÖVELSJÖN Grövelfjäll St Våndsjön Grövelsjön TÖFSING- DALENS NATIONALPARK 927 H ågåvålen Lövåsen Björnliden Ulvsätern Aspdagen Drevdagen Lek åsen Lillådalen Stormorvallen Jonasvållen Falkfangerhögda 922 Drevfjället 25 Drevfjället 1129 Slagufjället 66 85 124 Foskdalen G rövlan 731 Tranuberget Drosbacken F os kan H ällsj ön Foskros Klingforsen S örälv e n Njupeskärs vattenfall Hågåån Fj ätfallen St Rörsjön Harrsjöarna Harrsjöhöa G ördalen Brattfj ället 41 Floen Tandsjövålen 993 Storvätteshågna LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVAT Lillvätteshågna Floåsen Sågliden Frönberget 2 3 km Figur 2.24. Översiktskarta 929 Hällsjövålen Tjärnvallen 51 Slottet 24 Storstöten 854 V e gan Ö stra Vattnan Yttre Fjätsjön Öv Hågåtjärnen IDRE Slöttjärnåsen 39 Lillfjället Burusjön sjön Tangsjöarna T angån St Harundsjön Lemmsjöarna Öresjön Högvålen Stor-Kölsjön K ölån Fjätvallen Grundagssätern fäbod STÄDJAN-NIPFJÄLLETS NATURRESERVAT Gammelsätern Mörkret Kringelfjorden Höstsätern FULUFJÄLLETS NATURRESERVAT Storhön Fulufjället Tangåfjället < T ä n n äs Fjätdalen Molnet 1192 Nipfj ället Fjäll G öljåfjället 995 Br ändåsen Fj ätsjöriet 7 Klutsjön Städjan 1131 Foskdalsvallen 311 Siksjöberget 791 Morbäckssätern Lillfjäten F os kan F uluälve n L ill-f Översj ön HÄRJEDALEN jätan S tor-f jätan Strömmen Fjätervålen Gränjåsvålen Grönåsen 2 Häggsberget 96 Gränjåsvallen 891 heden Foskvallen Strandvallen K ölsjöfjället 297 24. Digerhågna Stor-Fjällsjön Slagavallen Engerdalssettra Brennoddsetra Valdalsbygget Skisjön SÄRNA Ö jsj ön Storfjäten Nordomsj ön Mickeltemplet Sörberget Björnsjön Öjvallberget Husvallsgölen Strådalen Fonnfjället 82 Stor-Uckuvålen Nysätervallen F jätälv e n sjön N Lofsdalen 1195 S ömlinghågna Lofssj ön Nya Vasselvallen Östomsj ön Kryptjärn Glysjön Särnstugan Linsell >.19 Vedungfjället Milstenshågna.611 Hornberget Bredåsjön ÖSTER- DALÄLVEN H äggingfjället Bornåsjösätern R ånäs > 19 S ä len > S t öa
tätort ligger vackart vid sjön, se figur 2.25. Tätorten har ca 75 invånare och i församlingen bor ca 1 3 4. är en väl fungerande by med två affärer, två bensinstationer, ett antal restauranger, ett vandrarhem, ett hotell, 18-håls golfbana, två campingplatser, ålderdomshem, högstadieskola mm. Ortens serviceutbud kan bibehållas tack vare volymen gäster som genereras av Fjäll. Omvänt är en särskilt viktig basort för turismnäringens funktion i området. Den absolut största arbetsgivaren i är Stiftelsen Fjäll som anställer drygt 23 personer. Näst största är Städ och service AB med 2 anställda som likt många andra entreprenörer säljer sina tjänster till Fjäll 14. Nya bostäder har byggts med naturnära lägen på kullarna i östra. Intressanta potentialer för är att ta vara på området mellan bykärnan och sjön. Vidare skulle ett gång-/cykelstråk längs sjön och älven vara av stort intresse både för de boende och sommarturisterna. har även en flygplats, som inte längre är trafikeras reguljärt, men som har potential för små charterplan. Rörlokmyran Spångmyran fjäll N Företag i församling antal årsverken 14 Stiftelsen Fjäll 232 städ och service AB 2 Nya hallen AB 19 STF AB Grövelsjöns fjällstation 15 Samhall AB 15 Fliesbergs Outdoor AB 14 Lövåsgårdens fjällhotell AB 11 Storsätra fjällhotell AB, Grövelsjön fjällens turism AB taxi AB 9 Turistservice AB 9 Församling 8 Bensin & Service AB 8 Fortum 8 Konsumentföreningen 8 fjällens golfbana 8 Företagen under 8 anställda, sammantaget 141 Summa 545 Sporthotellet tätort sedd mot nordväst Tull Förskola ICA Turistbyrå Konsum Skola gården sjön Figur 2.25. med omgivningar 2 sjön Sundbäcken centrum sedd mot norr Grannäset
har mycket fördelaktig ålderssammansättning för att vara en glesbygdsort. Sammansättningen är bara något sämre än riksgenomsnittet. Detta hänger samman med s roll för turismnäringen, som varit utbyggd i ca 25 år. Antalet ungdomar i åldern 15-24 är dock liten, främst beroende på att många av ungdomarna flyttat ut för gymnasiestudier, högskoleutbildning och introduktion på arbetsmarknaden. fjällens golfbana utsågs 25 av tidskriften Svensk Golf till Sveriges vackraste golfbana Fördelning enligt riket Kvinnor + 95-99 9-94 85-89 8-84 75-79 -74 65-69 6-64 55-59 5-54 45-49 4-44 35-39 3-34 25-29 2-24 15-19 -14 5-9 -4 Män -6-4 -2 2 4 6 Figur 2.26. Befolkningspyramid för församling. Svart kontur visar fördelning enligt det svenska genomsnittet. har relativt god försörjning av yngre och personer i barnafödande åldrar. Medelåldern är 41,6 år 3 21
var tidigare den största och viktigaste orten i norra Dalarna. Under 192-talet byggdes en järnväg mellan och, vilken under sina 2 år i drift hade direktturer till Stockholm. Järnvägen revs upp under 196-talet. Sedan slutet av 195-talet har orten fått halverad befolkning och har idag alltför begränsat underlag för att kunna klara flera viktiga servicefunktioner. Livsmedelsaffärer, verkstäder, biograf och detaljhandel har lagts ned till följd av avfolkningen och det kvarvarande kommersiella serviceutbudet är begränsat till en livsmedelsaffär och en bensinstation. Idag har församling ca 1 invånare 4 och befolkningssammansättningen visar ett oroande mönster, se fig sid 23. Befolkningen i barnafödande åldrar och yngre står för mycket lägre andelar än rikssnittet. Kraftfulla åtgärder i samhället är nödvändiga för att uppnå en balanserad befolkningsutveckling. ligger drygt fyra mil från Fjäll och arbetspendling sker idag i begränsad utsträckning. har goda möjligheter att bli en attraktiv boendeort vid en expansion av Tre Toppar, eftersom tillgängligheten till det samlade arbetsplatsutbudet förbättras. Konstruktiva åtgärder behöver dock bli verklighet för att den negativa utvecklingsspiralen skall kunna vändas. Orten behöver omfattande investeringar för att åter bli en attraktiv ort. utvecklingsförening driver sedan två år tillbaka ett arbete med att bromsa den negativa spiralen med utflyttning, äldre åldersfördelning och avveckling av verksamheter och samhällsservice samt att göra till en attraktivare ort. Tillsammans med Fjäll, s kommun och gärna med medel från bl a Besparingsskogen och Regleringsfonden, skulle kunna satsa målmedvetet på en upprustning och utveckling. Intressanta utvecklingsmöjligheter: Återskapa det öppna kulturlandskapet Omvandla nedgångna fastigheter längs genomfarten till positiva funktioner för ortens attraktivitet. Utveckla ett smidigt GC-stråk delvis längs gamla järnvägsbanken till samhällsservicen i sydväst. Utveckla ett attraktivt GC-stråk längs älven. Öka samarbetet mellan stödjepunkterna i s kommun Nordomsjön Manvallen N Blästflöten Öguviken GC-bro Färjan Sågudden sjön Skraknäset mot norr Skola Källan Apotek Vårdcental Hotell Njupeskär Östomsjön Gunnilnäset Berget 2 2 4 6 8 m Åsen Figur 2.27. med omgivningar mot öster 22 sjön Storsandheden Slättheden
Till skillnad från har en mycket problematisk befolkningspyramid. Andelen barn och medelålders är bara ungefär hälften av rikssnittet. Även om man skulle kunna klara flyttningsnetto skulle befolkningen ytterligare halveras på ca 4 år till följd av födelseunderskott. En injektion med inflyttning av yngre familjer är således angelägen. Företag i församling antal årsverken 14 Jehab städservice AB 29 Siljan Wood Products AB 16 skogstjänst AB 13 Svea Skogsförvaltning AB 11 Konsumentförening N Dalarna ek. för. OKQ8 8 Fjätervålens Skidlift AB 7 Församling 6 Anders Hedlund Entreprenad AB 6 Posten 6 Dalälvens vattenregleringsföretag 6 skogsmuseum 6 Hans-Olov Nyman Åkeri AB 5 Sko & Klädeshandeln i AB 5 Curt-Inge Lindén 5 Företag under 5 anställda, sammantaget 52 Summa 191 Genomfarten i centrala. I fonden mot väster den gamla biografen Kvinnor + 95-99 9-94 85-89 8-84 75-79 -74 65-69 6-64 55-59 5-54 45-49 4-44 35-39 3-34 25-29 2-24 15-19 -14 5-9 -4 Män -6-4 -2 2 4 6 Figur 2.28. Befolkningspyramid för församling. Svart kontur visar fördelning enligt det svenska genomsnittet. har ett stort underskott av yngre och personer i barnafödande åldrar, samt ett överskott av äldre. Medelåldern i församling är 48,4 år 3 23