Granskning av årsredovisning 2006

Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2006 Landstinget Halland Datum 2007-03-12 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson *connectedthinking

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande synpunkter...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod...3 3 Förvaltningsberättelse...4 3.1 Måluppfyllelse...4 3.2 Tillgänglighet...6 3.3 Finansiell analys...7 3.4 Personalredovisning...9 4 Redovisning...10 4.1 Resultaträkning...10 4.2 Balansräkning...11 4.3 Driftredovisning...11 4.4 Investeringsredovisning...12 4.5 Finansieringsanalys...14 4.6 Prognoser...14 4.7 Övrigt...15 5 Verksamhetsberättelser...16 6 Finansförvaltning...17 6.1 Likvida medel...17 6.2 Pensionsmedelsförvaltning...17 7 Miljöredovisning...17 8 Sammanställd redovisning...19

1 Sammanfattande synpunkter Vår bedömning är att upprättad årsredovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild över landstingets resultat och ekonomiska ställning för räkenskapsåret 2006 och är upprättad enligt god redovisningssed. Vårt helhetsintryck är vidare att upprättad årsredovisning är av god kvalitet. Med utgångspunkt från våra granskningsiakttagelser vill vi nämna följande: Nämndernas redovisning av sitt uppdrag. Vi bedömer att nämnderna i stort följer den struktur som anges i anvisningarna. Nämnderna redogör på övergripande nivå för avstämning av mål och måluppfyllelse. I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett positivt resultat. I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades en prognos med ett positivt resultat på 200,1 mnkr för landstinget. Årets resultat slutade på 205,6 mnkr. Vi har noterat att träffsäkerheten i prognoserna under året har varit relativ god. Ett av landstingsfullmäktiges mål från 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2002 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 101,9 % till 96,2 % för år 2006. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98% och därmed har 2006 års verksamhet kunnat bedrivas inom en nettokostnadsandel som uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Även landstingets mål med att soliditeten skall överstiga 60,0 procent har uppfyllts då landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelser uppgick till 63,0 procent. I jämförelse med år 2005 är det en förstärkning av soliditeten med 1,0 procent. I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförelser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas. Sammantaget anser vi också att måldokumentet i årsredovisningen har utvecklats. Det finns konkreta målsättningar och lättillgängliga bedömningar av måluppfyllelsen för besöks- och behandlingsgarantierna. I förvaltningsberättelsen ska enligt lagstiftningen finnas en tydlig koppling mellan resursåtgång och verksamhetsresultat (kvalitet och prestationer) och av denna anledning anser vi att landstinget bör utveckla sin målformulering med inriktning på perspektivet god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. För att

skapa förutsättning för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan målsättning och resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att nå de krav som ställs utifrån den nya lagstiftningen anser vi att förvaltningsberättelsen behöver utvecklas genom att resursåtgång och verksamhetsresultat mer tydligt kopplas samman i en samlad analys och utvärdering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med egen verksamhet tidigare år och/eller snittet för riket. Vi har granskat att landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer gällande normering. Landstinget följer merparten av rekommendationerna på ett bra sätt. När det gäller byggnader påbörjas avskrivning för 2006 året efter färdigställandet. En förändring kommer att ske fr.o.m. 2007 då avskrivning kommer att påbörjas när anläggningen tagits i bruk. Landstinget Halland periodiserar skatteintäkterna för 2006 enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting och följer inte som tidigare år och enligt god redovisningssed prognoser från Ekonomistyrningsverket. Avvikelsen mellan prognoserna är 19 mnkr som skulle påverka resultatet i positiv riktning. Landstingets arbete med dokumentationen av redovisningssystemet påbörjades under 2003 men har inte slutförts. Kravet att dokumentera sitt redovisningssystem har funnits i KRL sedan 1998, varför vi anser att landsstinget bör anpassa sig till lagen utan fördröjning. 2

2 Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Landstinget Hallands revisorer granskat årsredovisningen för 2006. 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. Vad gäller nämndernas redovisning, d v s internredovisningen, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 3

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling samt efterlevnaden av balanskravet. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. 3 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall bl. a innehålla: en översikt över utvecklingen av landstingets verksamhet en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet en redovisning av hur utfallet förhåller sig till budget Vi har granskat att förvaltningsberättelsen innehåller tillräckliga uppgifter om: förhållanden som är viktiga för ekonomin händelser av väsentlig betydelse förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Förvaltningsberättelsen innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen i Landstinget Halland, ekonomisk analys samt redovisningar avseende personal, miljö, välfärd samt kvalitet. 3.1 Måluppfyllelse Fr o m 1 december 2004 har kommunallagen kompletterats med föreskrifter som förtydligar synen på god ekonomisk hushållning i kommunal och landstingskommunal verksamhet. Förändringen innebär bl a att landstinget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens mål och finansiella mål ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Enligt KL 9:9 a ska revisorerna avge en skriftlig bedömning till fullmäktige avseende måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål respektive verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt landstingets årsredovisning är det landstingsfullmäktiges mål och därtill hörande strategier som ska styra landstingets verksamhet. Driftnämndernas uppgift är att verka för 4

att dessa mål infrias genom sitt ansvar för verksamhet, personal och ekonomi inom respektive nämnds område. De övergripande målen konkretiseras och specificeras på nämnds- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. Landstingsfullmäktiges mål som gäller från år 2004 är: - God hälsa - Nöjda och engagerade invånare - God vård - Stark ekonomi - Stolta och engagerade medarbetare Finansiella mål Ett av landstingets mål är Stark ekonomi och här finns delmål uppsatta om främst Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag. Detta mått bör långsiktigt vara högst 98%. Vidare har landstinget som mål att soliditeten ska överstiga 60% och att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Målen med nettokostnadsandel på högst 98% och soliditet överstigande 60% har uppfyllts för 2006. Däremot uppgick soliditeten inklusive ansvarsförbindelser, dvs inkl pensioner intjänade för 1998 till -4,8%, innebärande att landstingets mål i detta avseende inte uppfylldes. Orsaken är att pensionsförpliktelser intjänade före 1998 har ökat med 521mnkr under 2006 beroende på nya antaganden avseende livslängden i KPA:s beräkningar. Verksamhetsmässiga mål I förvaltningsberättelsen ska enligt lagstiftningen finnas en tydlig koppling mellan resursåtgång och verksamhetsresultat (kvalitet och prestationer) och av denna anledning anser vi att landstinget bör utveckla sin målformulering med inriktning på perspektivet god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. För att skapa förutsättning för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan målsättning och resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförel-ser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas. För att nå de krav som ställs utifrån den nya lagstiftningen anser vi att förvaltningserättelsen behöver utvecklas genom att resursåtgång och verksamhetsresultat mer tydligt kopplas samman i en samlad analys och utvärdering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med egen verksamhet tidigare år och/eller snittet för riket. I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive 5

mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförelser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas. 3.2 Tillgänglighet Det finns ett starkt samband mellan tillgänglighet till vården och om invånarna är nöjda med servicen. Därför används uppföljning av tillgänglighet inom primärvården och länssjukvården som en indikator. Målsättningen är att minst 90% av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida samt känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Målet följs upp genom: - Uppföljning av Vårdbarometern en gång per år. - Uppföljning av tillgängligheten inom primärvård och länssjukvård två gånger per år. Resultat från intervjuer publicerade i Vårdbarometern 2006 visar att invånarna i länet är mer nöjda med vården än riksgenomsnittet och andelen nöjda har även ökat jämfört med föregående år. Alla verksamheter kan ännu inte erbjuda väntetider inom garantitiden. Kökortningssatsningar och ökad produktion har minskat väntetiderna inom specialistvården. Primärvården Målsättningar: - Alla patienter ska kunna få kontakt med primärvården samma dag. Detta mäts via andelen besvarade samtal till Sjukvårdsupplysningen. Under oktober 2006 redovisades att 98,6% av samtalen besvarades, vilket är klart över riksgenomsnittet på 77,7%. - Besök hos läkare inom primärvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar. Vid den senaste nationella mätningen redovisades att 97% erbjöds besök inom garantitiden att jämföra med riksgenomsnittet på 87%. Högst tillgänglighet redovisades för Falkenberg och Halmstad och lägst i Varberg som dock fortfarande låg över riksgenomsnittet. Specialistvården Målsättningar: - Besök hos specialist ska kunna erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss. Speciellt prioriterade patienter ska erbjudas ett första läkarbesök inom en månad och hälften av mottagningarna har tagit emot mellan 90 och 100% av dessa patienter inom en månad. 6

Väntetiden för besök inom 90 dagar har förkortats. 71% av mottagningarna har en väntetid på högst 90 dagar, vilket kan jämföras med 60% vid årsskiftet 2005/2006. Större avvikelser från garantitiden redovisas för ortopedmottagningen vid Sjukhuset i Varberg och urologmottagningen på Länssjukhuset i Halmstad. - Efter beslut om behandling ska patienterna erbjudas behandling inom 90 dagar. Klara förbättringar kan noteras under 2006, väntetider på max 90 dagar redovisas för 62% av behandlingarna jämfört med 33% vid årsskiftet 2005/2006. - Barn- och ungdomspsykiatriska och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar redovisar en väntetid till besök inom garantitiden (mellan 1-12 veckor). Andelen mottagna inom garantitiden är 100 % som är i likhet med 2005. 3.3 Finansiell analys Budgeterat resultat för 2006 var ett överskott på 44,9 mnkr. Bokslutet visade ett överskott på 205,6 mnkr. Utvecklingen under den senaste femårsperioden visas nedan (mnkr); Nettokostnadsutveckling: 2006 2005 2004 2003 2002 Nettokostnader 1) 5 207 4 937 4 136 4 107 3 837 Skatteintäkter 4 251 3 954 3 768 3 675 3 507 Statsbidrag 1) 1 101 1 042 296 289 269 Finansnetto 61 91 63 93-21 Summa: 5 4 13 5 087 4 127 4 057 3 755 Nettokostnader = 96,2% 97,0% 100,2% 101,1% 101,9% Skatt/statsbidr/finansnetto 1) En avvikande post är att statsbidraget för läkemedel har flyttats från verksamheternas intäkter till raden statsbidrag. Detta belopp motsvarar 594,0 mnkr 2004. Skatteintäkternas ökning mellan år 2005 och 2006 är 7,5 %. Landstingets skatteintäkter var 86,4 mnkr högre än budgeterat bl.a. beroende på en starkare sysselsättningsutveckling än förväntat. Landstingets goda likviditet och skuldfrihet har varit en stor tillgång genom åren och de finansiella intäkterna har bidragit till finansiering av verksamheten. En buffert av medel för pensionsskulden har också kunnat byggas upp. Landstingets beroende av finansnettot visas av nedanstående tabell (mnkr): 7

Resultatutveckling 2006 2005 2004 2003 2002 Resultat före finansnetto 145,0 58,8-71,6-142,7-60,6 Finansnetto 60,6 91,6 63,1 93,3-21,1 Resultat efter finansnetto 205,6 150,4-8,5-49,4-81,7 I den finansiella analysen redogörs för ett antal faktorer som på olika sätt påverkar landstingets ekonomi och verksamhet. I analysen behandlas främst samhällsekonomins påverkan, skatteutjämningssystemet, nationella handlingsplanen, läkemedelsförmånen, ekonomiska spelregler samt en ekonomisk översikt. Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och den finansiella analysen i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analysen av årets resultat och ekonomiska ställning lämnar enligt vår bedömning rättvisande information om bokslutsåret 2006. Ett av landstingsfullmäktiges mål från 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2002 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 101,9 % till 96,2 % för år 2006. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98% och därmed har 2006 års verksamhet kunnat bedrivas inom en nettokostnadsandel som uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Även landstingets mål med att soliditeten skall överstiga 60,0 procent har uppfyllts då landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelser uppgick till 63,0 procent. I jämförelse med år 2005 är det en förstärkning av soliditeten med 1,0 procentenheter. Vi anser att landstingets målmedvetna arbete med att skapa en ekonomi i balans har utvecklats i positiv riktning har givit önskat resultat. Ändamålsenliga metoder för att styra ekonomin åt rätt håll har utvecklats. I årsredovisningen görs en finansiell analys av landstingets ekonomi enligt den s k RKmodellen, en modell som lämnar fyra aspekter vid finansiell bedömning; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa aspekter knyts ett antal nyckeltal för att göra en bedömning av landstingets finansiella ställning och utveckling. Vår bedömning är att årsredovisningens finansiella analys är ändamålsenlig, pedagogisk och sammantaget av mycket god kvalitet. Särskild betoning läggs vid vikten av att ha en ekonomi i balans. 8

3.4 Personalredovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter avseende antalet anställda, könsfördelning, sysselsättningsgrad, åldersstruktur, pensionsavgångar, arbetsmiljön och personalförsörjning. Antalet anställda uppgick per 2006-12-31 till 7440 fördelat på 6 275 tillsvidareanställda, 609 visstidsanställda samt 556 timanställda. Av redovisningen framgår att det totala antalet anställda har ökat med 35 personer. Rekryteringssituationen är överlag god. Från och med 2003-07-01 har lagen om kommunal redovisning förändrats så att arbetsgivare är skyldig att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Med syfte att få en enhetlig redovisning skall landstingen redovisa sjukfrånvaron utifrån nedanstående kriterier: hela landstinget sjukfrånvaron i % av sammanlagd ordinarie arbetstid långtidsfrånvaro mer än 60 dagar könsuppdelning åldersgrupper, - 29 år, 30-49 år, 50 år uppgifterna skall inte kunna härledas till enskild individ Vi bedömer att landstinget uppfyller lagstiftningens krav. Under 2006 har 77 procent av landstingets medarbetare mindre än 10 dagars sjukfrånvaro, vilket är en procentenhet högre än under 2005. Ett av landstingets fem övergripande mål att minst 75 procent av de anställda ska ha mindre än 10 dagars sjukfrånvaro är därmed uppfyllt. Olika diagram visar det totala sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid, sjukfrånvaron per åldersgrupp och redovisning av sjukfrånvaron som avser frånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Antalet tillsvidareanställda den 31 december 2006 som under 2007 blir 60 år eller äldre uppgår till 1 010 personer (921 personer). Endast 3,3 % av de tillsvidareanställda är under 30 år vilket är 0,25% lägre än 2005. 9

4 Redovisning 4.1 Resultaträkning Resultaträkningens uppgift är att redovisa samtliga intäkter och kostnader så att de ger en rättvisande bild av resultatet, d v s hur det egna kapitalet har förändrats under året. Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat I tabellen nedan redovisar vi resultaträkningen i jämförelse med budget (mkr). Budget 2006 Bokslut 2006 Verksamhetens intäkter 604,6 601,7 Verksamhetens kostnader -5 651,9-5 620,5 Avskrivningar -198,7-188,5 Verksamhetens nettokostnad -5 246,1-5 207,3 Skatteintäkter 4 165,0 4 251,4 Generella statsbidrag och utjämning 1 079,4 1 100,9 Finansiella intäkter 65,7 74,4 Finansiella kostnader -19,2-13,8 Årets resultat 44,9 205,6 Avstämning mot balanskrav Realisationsvinst vid försäljning RESULTAT ENL. BALANSKRAV Not enl Mål och budget 2005 Planerad ökning av eget kapital för pensionskostnader Resultat efter reservering -30,0 14,9-1,6 204,0-30,0 174,0 Vi kan konstatera att landstinget i huvudsak följer gällande principer, råd och anvisningar som gäller för den kommunala redovisningen. Bokslutet för 2006 visar ett överskott på 205,6 mnkr. Ovanstående uppställning visar att balanskravet uppfyllts enligt de regler som gäller enligt Kommunallagen 8 kap 5. 10

Vi anger nedan sammanfattande synpunkter utifrån resultatet av våra granskningsinsatser: Periodiseringar Vi har gjort en periodiseringskontroll på ett urval av fakturautbetalningar. Några avvikelser av väsentlig storlek har inte påträffats. 4.2 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen (KRL 5:2). Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL samtliga poster medtagits i balansräkningen upptagna tillgångar och skulder existerar och är värderade enligt principerna i KRL noter finns i tillräcklig omfattning specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Patientfordringar tandvård Vi har stickprovsvis granskat utestående tandvårdsfordringar på några primärvårdsförvaltningar. Vi kan konstatera att några kliniker har fordringar på större belopp på enskilda patienter vilket inte är förenligt med landstingets policy. Interimsfordran Sjukhuset i Varberg fakturerade 2004 SU för bestridna kostnader inom transplantation och hematologi. Belopp 3,5 mnkr. Fordran fanns upptagen i föregående års bokslut men har kostnadsbokförts under 2006. Vi bedömer att balansposterna i allt väsentligt är redovisade på ett tillfredsställande sätt och har styrkts med specifikationer. 4.3 Driftredovisning Driftredovisningens uppgift är att redovisa utfall i förhållande till fastställd driftbudget både vad avser verksamhet och ekonomi. Vi har granskat att: redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen jämförelse med tidigare år görs 11

samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning samt redovisning föregående år driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Nedanstående tabell visar nämndernas resultat och avvikelse mot budget 2006 (mnkr): NÄMND/STYRELSE FINANSIERING NETT0 1) NETTOKOSTNAD 2006 RESULTAT 2006 BUDGET- AVVIKELSE Länssjukvårdsnämnden 2 873,7-2 900,2-26,5-26,5 Närsjukvårdsnämnden i 395,4-398,2-2,8-2,8 Kungsbacka Primärvårdsnämnden i 372,6-370,1 2,6 2,6 Halmstad Primärvårdsnämnden i Varberg 240,5-233,9 6,7 7,2 Primärvårdsnämnden i Hylte 53,8-49,3 4,5 4,5 Primärvårdsnämnden i 184,7-172,3 12,4 12,4 Falkenberg Primärvårdsnämnden i Laholm 107,5-106,1 1,4 1,4 Psykiatrinämnden 348,4-347,4 1,0 1,0 Hjälpmedelsnämnden 55,3-53,7 1,6 1,6 Servicenämnden -0,3 0,5 0,3 0,3 Landstingsstyrelsen 501,8-472,3 29,6 38,1 Finansiering 2) 279,4-104,5 174,9 17,2 TOTAL 5 412,9-5207,3 205,6 56,9 1) Består huvudsakligen av landstingsbidrag 2) Verksamhetens kostnad avser ersättning per barn inom tandvården Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. 4.4 Investeringsredovisning Årsredovisningen skall innehålla en samlad bild av landstingets investeringsverksamhet samt en redogörelse över budgetutfallet för verksamheten. Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed 12

beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring jämförelse med tidigare år görs I nedanstående tabell visas investeringarna 2006 jämfört med budget (mkr). NÄMND/STYRELSE BUDGET NETTOINV AVVIKELSE Länssjukvårdsnämnden 119,7 83,5 36,2 Närsjukvårdsnämnden 18,0 15,4 2,6 i Kungsbacka Primärvårdsnämnden i 1,5 1,7-0,2 Varberg Primärvårdsnämnden i 1,0 1,9-1,0 Falkenberg Primärvårdsnämnden i 1,0 0,7 0,3 Hylte Primärvårdsnämnden i Halmstad 4,5 2,6 1,9 Primärvårdsnämnden i 1,0 0,8 0,2 Laholm Landstingsstyrelsen 312,9 242,2 70,7 Psykiatrinämnden 2,4 2,9-0,5 Hjälpmedelsnämnden 0,0 0,0 0,0 Servicenämnden 10,0 1,7 8,3 TOTALT 472,0 353,4 118,5 Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet. Jämförelse görs mot utfallet från föregående år. Större investeringsprojekt finns redovisade. Nettoinvesteringarna uppgår till 353,4 mnkr vilket är 118,6 mnkr lägre än den fastställda investeringsbudgeten på 472,0 mnkr. Investeringarna fördelat på mark- och byggnader 219,2 mnkr och inventarier 134,2 mnkr. Bland de större investeringsobjekten kan nämnas; Byggnation; ny entré och mottagningsbyggnad, Länssjukhuset i Halmstad (96,6 mnkr), Sjukhuset i Varberg, vårdavdelning och operationsblocket (25,1 mnkr), Närsjukvården i Kungsbacka, ombyggnad av vårdavdelning och ombyggnad av vårdcentral och medicinoch geriatrik mottagning (12,6 mnkr), Löftadalens folkhögskola (Region Halland) nya elevbostäder (8,7 mnkr), Psykiatrin i Halland, psykiatriprojekt (5,3 mnkr). 13

Inventarier; hemdatorer för uthyrning (13,8 mnkr), röntgenutrustning bildarkiv, datorer, kem.lab Länssjukhuset i Halmstad (26,5 mnkr), röntgenutrustning, basutrustning nya UVA, Sjukhuset i Varberg (11,45 mnkr) och utbyte av ambulanser (6,9 mnkr). Avskrivningar mark och byggnader I Landstinget Halland påbörjas avskrivning av maskiner och inventarier månaden efter att fakturan har bokförts. Undantag från denna regel kan ske om fakturorna inte sammanfaller med slutleverans av vara. Däremot när det gäller byggnader påbörjas avskrivning för 2006 året efter färdigställandet. En förändring kommer att ske fr.o.m. 2007 då avskrivning kommer att påbörjas när anläggningen tagits i bruk. Landstinget Halland följer Kommun- och Landstingsförbundets rekommenderade avskrivningstider. 4.5 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande delar av årsredovisningen Vi bedömer att finansieringsanalysen är upprättad i enlighet med de principer som gäller för god redovisningssed. Av analysen framgår landstingets förändring av rörelsekapitalet samt hur investeringarna finansierats. 4.6 Prognoser I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett positivt resultat. I delårsbokslutet efter tre månader 91,4 mnkr och efter åtta månader förväntades att årets överskott skulle uppgå till 200,1 mnkr. Utfallet för helåret 2006 uppgick till 205,6 mnkr. För länssjukvårdsnämnden redovisades ett förväntat underskott på 16,3 mnkr i augustiprognosen i samband med delårsrapporten. Här blev utfallet för helåret 2006-26,6 mnkr efter större avvikelser än förväntat både vid Sjukhuset i Varberg och vid Länssjukhuset i Halmstad. 14

4.7 Övrigt Redovisning av leasing Under 2005 gjordes en översyn av landstinget leasingavtal. Under 2006 antog fullmäktige nya riktlinjer för leasing och hyra att tillämpas fr o m 2006-09-01. Sammanfattningsvis kan nämnas att landstingets uppfattning är att leasing- och hyresavtal är finansiella tjänster som ska jämställas med upplåning. Landstinget Halland har en mycket hög kreditvärdighet och god likviditet. Några ekonomiska skäl finns därför ej att använda leasingeller hyresavtal. Förvärv via leasing i olika former och hyresavtal är generellt dyrare än motsvarande köp och ska därför endast i undantagsfall tillämpas. Ett sådan undantag är billeasing. Om andra undantag ska tillämpas ska samråd ske med landstingsupphandling. Motiveras leasing/hyresavtal med att det är ekonomiskt fördelaktigare än köp ska detta styrkas genom upprättade kalkyler. Under tilläggsupplysningar redovisas antalet befintliga avtal om operationell leasing fördelat på typ av utrustning samt leasingkostnaden för perioden 2006-2008. Inventarieförteckningar Enligt gällande regelverk skall inventarieförteckningar upprättas av respektive förvaltning och uppdateras löpande. Inventarieförteckning skall upprättas för samtliga inventarier som bedöms som stöldbegärliga utifrån kriterierna värde/nytta, livslängd samt attraktionsvärde. Vi har stickprovsvis gått igenom nämndernas inventarieförteckningar och bedömer att underlagen i stort sett är av god kvalitet. Dokumentation av redovisningssystemet Landstingets arbete med dokumentationen av redovisningssystemet påbörjades under 2003 men har inte slutförts. Kravet att dokumentera sitt redovisningssystem har funnits i KRL sedan 1998, varför vi anser att landsstinget bör anpassa sig till lagen utan fördröjning. Interna kontrollen Landstinget Halland har genomgående bra rutiner även om det finns några förbättringsområden främst när det gäller: Avstämning av enheternas dagskassor; - Uppföljning av fordonskostnader - Registrering av reseräkningar via PS-självservice - Lämnande av uppgifter om syfte och deltagare vid representation/konferenser - Momsavdrag i samband med representation. 15

När det gäller uppföljning av fordonsparken är sjuktransportförvaltningen ett gott exempel att rekommendera för andra förvaltningar. Beträffande offentlighet och sekretess vill vi framhålla vikten av att landstinget har säkra och ändamålsenliga faxrutiner. I landstingets internkontrollreglemente betonas att nämnder och styrelser ska anta en särskild plan med aktiviteter för uppföljning av den interna kontrollen. Revisionen kommer framledes att följa upp att planer upprättas Lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisning har under 1998-2006 gett ut olika rekommendationer för kommunal redovisning. I 2006 års bokföring har den kommunala redovisningslagen och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats. Ett avsteg från rekommendationerna har skett då skatteintäkterna för 2006 har bokförts med Sveriges Kommuner och Landsting som prognosmakare istället för Ekonomistyrningsverket. Detta avsteg har skett med försiktighetsprincipen som grund och har påverkat resultatet med -19 mnkr. Pensioner Landstingets pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning finns redovisade på ett par olika ställen i årsredovisningen. Vi bedömer att en mer samlad redovisning av posterna skulle öka läsvärdet och bättre överensstämma med RKR:s rekommendation nr 7.1. Här bör också ingå en redovisning av Återlånade medel, vilket utgör skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet av finansiella placeringar avsedda för framtida pensionsutbetalningar. Vi anser vidare att något mer detaljerad information bör lämnas angående antalet visstidsförordnanden och de väsentligaste villkoren för dessa. 5 Verksamhetsberättelser Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har granskat nämndernas analyser och kommentarer som ingår i årsredovisningen. Nämndernas egna redogörelser och analyser för respektive ansvarsområde har översiktligt analyserats. 16

6 Finansförvaltning 6.1 Likvida medel Avkastningen på landstingets egna förvaltning av likvida medel uppgick till 2,9%. Jämförelsetalet utgörs av 180 dagars statsskuldväxelränta vilken för 2006 i genomsnitt uppgick till 2,5%. Vår bedömning från tidigare år kvarstår, landstinget har bra och ändamålsenliga rutiner samt en god kompetens för hantering av den egna värdepappersportföljen. 6.2 Pensionsmedelsförvaltning Landstinget Hallands värdepappersportfölj avsatta för pensionsmedel bestod per 2006-12- 31 av 62,2% räntebärande värdepapper samt likvida medel och 37,8% aktier. Förvaltningen har utvecklats mycket positivt under 2006. Totalt har marknadsvärdet ökat från 860,4 mnkr till 939,7 mnkr sedan årsskiftet 2005/2006. Den totala avkastningen har varit drygt 9% medan indexutvecklingen varit 8%. De svenska aktiefonderna Handelsbanken Aktiefondindex och Robur Småbolagsfond uppvisar en avkastning på 26,7% respektive 37,9%. Handelsbankens fond avviker marginellt från indexutvecklingen medan Roburs fond överträffar index med god marginal. De räntebärande medlen har avkastat något över index. Även portföljens riskjusterade avkastning under de senaste 24 månaderna har utvecklats bättre än index där den s k Sharpe-kvoten uppgick till 1,9 jämfört med index 1,4. Under tilläggsupplysningar redovisas en mer specificerad uppställning av pensionsmedlens fördelning på olika ränte- och aktieplaceringar. Avkastningen för en del av placeringarna redovisas men här förordar vi en något mer detaljerad redovisning. 7 Miljöredovisning Miljöarbetet styrs av landstingets Miljöpolicy 2004-2006, regionala och nationella miljömål samt gällande lagstiftning. Varje förvaltning ska visa hur denna miljöpolicy kan omsättas i den egna verksamheten genom miljömål och handlingsplaner. Miljöredovisningen beskriver landstingets åtgärder för att skapa en bättre miljö inom flera olika områden såsom; 17

Transporter Under 2006 ökade antalet körda mil i tjänsten, i nästan samtliga förvaltningar. Mycket beror på organisationsförändringar som bl.a. inneburit fler möten och allt fler har arbetsplatsen på flera orter. Landstinget har 34 s k miljöbilar i sin verksamhet. År 2005 var siffran 11 st. Bilarna drivs med alternativa bränslen såsom etanol, gas och el. Energianvändning Landstingsfastigheter arbetar aktivt för att minska uppvärmningen av fossila bränslen. Oljan är nästan avvecklad som värmekälla. Koldioxidutsläppet från uppvärmning har minskat med 99 ton jämfört med år 2005. Avfallshantering Under året har det skett en genomgång av avfallshanteringen med förbättringar av rutiner, instruktioner, förpackningar samt märkning av farligt avfall. Kemikalier, läkemedel Under 2006 har Länssjukhusets samtliga kemikalier riskbedömts. Bedömningarna visar att några av sjukhusets kemikalier bör ersättas med mindre farliga ämnen där så är möjligt. Användningen av lustgas, som är en stark växthusgas, är konstant jämfört med tidigare år. Integrerat ledningssystem Flera av landstingets förvaltningar har numera ett certifierat, integrerat ledningssystem. Miljöfrågorna är tillsammans med kvalitet och informationssäkerhet en del av detta system. Intentionerna är att samtliga förvaltningar skall ha ett integrerat ledningssystem. Miljödiplomering av ambulansstationer Sjuktransportförvaltningen har som mål att samtliga ambulansstationer ska vara miljödiplomerade till 2008 års utgång. Diplomeringen innebär att stationen arbetar systematiskt med miljöfrågorna, uppfyller fastställda miljökriterier och verkar för ständiga förbättringar. Under 2006 diplomerades de två första stationerna utav extern miljörevisor. Framtiden Förslag till ny Miljöpolicy för åren 2007-2010 har tagits fram under året och kommer att fastställas under första delen av 2007. I förslaget lyfts bl.a. fram; ökad satsning på miljöutbildning för all personal, mer ekologiska livsmedel och fler miljöbilar. Vi ser positivt på att landstingets arbetet aktivt med miljöfrågorna och att en ny miljöpolicy ska arbetas fram med bl.a. ökad satsning på miljöutbildning för all personal. 18

8 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av landstingets ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. I landstingskoncernen ingår Landstinget Halland, Hallandstrafiken AB till 50% och kommunalförbundet Region Halland AB till 33%. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en sammanfattande bild av landstingets resultat och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen grundar sig på preliminära uppgifter från Hallandstrafiken AB. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. 19