I begreppet vegetabilier ingår alla livsmedel som härrör från växtriket och innefattar frukt, bär, grönsaker, potatis, rotfrukter och spannmål.



Relevanta dokument
IKG119, Introduktion till kostvetenskap, 7,5 högskolepoäng Introduction to Food and Nutrition, 7.5 higher education credits

Litteraturlista för 6KN009 Hem- och konsumentkunskap, distans A, 30.0 hp

Litteraturlista för 6KN008 Hem- och konsumentkunskap A, 30.0 hp

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Utbildningsplan för Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap

Kursplan för examensarbete inom masterutbildningar i teknik.

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng

Mat & hälsa - kandidatprogram, 180 högskolepoäng

IKG128, Livsmedelsvetenskap, 9,0 högskolepoäng Food Science, 9.0 higher education credits

Måltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?

LHK150, MAT OCH MÅLTIDER I ETT HÅLLBART SAMHÄLLE, 10 poäng Food and meals in a sustainable society Introductory level

Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

Så här beräknar vi din kontrolltid BILAGA

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Litteraturlista för 2KN008 Kostvetenskap B, 30.0 hp

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan. Masterprogram i förpackning TAPAC

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Samiskt mathantverk. Innehåll

Examensarbete Information den 19/ CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN FÖR BIOTEKNIK OCH KEMITEKNIK

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

IDROTTSVETENSKALPIGA PROGRAMMET internationaliseringsinslag

Industriellt byggande, 7,5 hp

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

STYCKNINGS- OCH CHARKUTERIKUNSKAP

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

MHG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng

Du har en produkt som får oss att må bra

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

TEK125 Logistik. Ola Hultkrantz Division of Logistics and transportation Chalmers University of Technology 1

Anvisningar för examensarbeten inom energiteknik Grundnivå och avancerad nivå

Hållbar utveckling och företagande

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Hem- och konsumentkunskap

Bäst lämpad överlever

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2019.

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

9. Checklista för dig som är: Konsument

Hur tillverka havtornsprodukter i industriell skala? Ingegerd Sjöholm

Problemformulering, analys och tolkning (P-A-T) Kursansvarig: Fil. dr Magnus Ljunge (ML)

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Samhälls och beteendevetenskap 1

Teknik som skolämne del 1, 15 hp

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

Examensarbete Information 2018

RÄSK02, Rättssociologi: Examensarbete för kandidatexamen, 30 högskolepoäng Sociology of Law: Bachelor Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Arkeologi kandidatkurs (AR 3001)

Industriellt byggande, 7,5 hp

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Studiehandledning. Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p. Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen Irene Mattisson Ulla Johansson

Kursplan. Inst. för pedagogik 356/ / Kurskod IDI202 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Medicin, Fysiologi med anatomi, 15 högskolepoäng Medicine, Physiology with Anatomy, 15 Credits

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Utbildningsplan för Hälsopromotion, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! - bilaga

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

Beskrivning av kurs ht 2015

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap B, hp, 30 högskolepoäng

Medie- och kommunikationsvetenskap

Industriutbildningar. Hösten 2014

Nordiska näringsrekommendationer rekommendationer om näring och fysisk aktivitet Livsmedelsverket : URL: Pdf-fil Obligatorisk

Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

,z w, %ü"dilj; kodiltrgl%ltiêlå. ååh *BILAGA ' 4 I: .--- ä_. u-l.«_-.:_i:-" n ~ " g, ..4 « _n- _kl. t ' ...A... ,on _,... x V,.4. _ann_. ..-in. " u.

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

Säljande uttryck Stödjande information för livsmedelskontrollen

Medicin, Fysiologi med anatomi, 15 högskolepoäng Medicine, Physiology with Anatomy, 15 Credits

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Transkript:

Programkurser årskurs 2 Programkurser höstterminen Vegetabiliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA40 Animaliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA45 Livsmedelsteknik II, 7,5 hp, YTHA35 Produktionsplanering, 7,5 hp, YTHA55 Beskrivning av programkurserna Vegetabiliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA40 t med kursen är att ge kunskap om odling, hantering och lagring av vegetabilier så att både färska och processade vegetabilier når konsumenten med optimal kvalitet och med minimal påverkan på den yttre miljön. I begreppet vegetabilier ingår alla livsmedel som härrör från växtriket och innefattar frukt, bär, grönsaker, potatis, rotfrukter och spannmål. I begreppet vegetabiliska livsmedel ingår frukt, bär, grönsaker, potatis, spannmål och alla produkter därav. Området är stort och viktigt och diskuteras ständigt i medierna; EHEC i sallat, shigella i hallon, fiberinnehållet i bröd, lågt GI i pasta, antioxidanter, ½-kg frukt och grönsaker om dagen, fettinnehållet i pommes frites, flygtransporterade sockerärtor från Kenya, KRAV vs konventionell odling, urkokta grönsaker, plastad gurka Kursen tar upp hela kedjan från odling, skörd, lagring, försäljning, tillagning och industriförädling fram till konsumtion. Valet av råvaror, hanteringsrutiner och utrustning kommer att diskuteras utifrån ätkvalitet, duglighet som råvara i livsmedelsindustrin samt ur miljösynpunkt. Kursen inleds med ett avsnitt om grönsaker, frukt och bär, därefter kommer potatis, ris, pasta och andra stärkelserika vegetabilier att diskuteras och avslutningsvis behandlas spannmål, bröd och övriga spannmålsprodukter. Kursen består av föreläsningar, laborationer, fördjupningsuppgifter och studiebesök. Böcker Jonsson, L et al. (2007). Livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur (395 s) ISBN: 979144043463 Abrahamsson L et al.( 2006). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber AB (464 s) ISBN: 91-47-05355-0. Sidorna 89 90, 225 232, 257 260, 271 274, 289 293, 300 305 H. Thougaard m fl (2007). Grundläggande mikrobiologi med livsmedelsapplikationer, 2:a upplagan, sidorna 353-367. Kompendier Furugren, B. Livsmedelskemi och matkunskap (2010). Vegetabilier. Ca 350 sidor. Finns att köpa vid kursstart. G. Molin. Livsmedelsmikrobiologi (1998). Sidorna 121-144 samt 175-189. Finns att köpa vid kursstart. Nilsson, H.(rev 2010). Kompendium i kommunikation. Kan tillhandahållas av programansvarig. Internet Marie Olsson, Kristina Mattsson (2003). Kvalitet på grönsaker och frukt, Jordbruksverket, www.sjv.se http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/trycksaker/pdf_ovrigt/p7_14.pdf Hans Lindmark (2002). Mikrobiologisk riskprofil för frukt och grönsaker, Livsmedelsverket, www.slv.se http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/bakterier_virus_mogel/riskprofil_frukt_gronsaker.pdf Fredlund et al (2009). Mögel och mykotoxiner i livsmedel. Livsmedelsverkets rapport 4, 2009. 82 sidor.

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/bakterier_virus_mogel/2009_4_livsmedelsverket_riskprofil_moge l_och_mykotoxiner.pdf. Artiklar Artiklar till fördjupningsuppgifterna, se litteraturförteckningen till resp fördjupningsuppgift Artikelkompendium omfattande ca 50 sidor om aktuella frågeställningar vad gäller sambandet kost hälsa Referenslitteratur Blücher A (red) 2005 Functional foods Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur (201 s) Lindeberg S 2003. Maten och folksjukdomarna ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (265 s) Andersen, PE 1993. Livsmedelsteknologi 2, Vegetabiliska livsmedel. Lund: Studentlitteratur (464 s) Eva Jonsson (red) 1993. Våra livsmedelsråvaror. Stockholm: Utbildningsradion och Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN: 91-26-92106-5. Sidorna 50-67, 32-39, 11-31. Finns att köpa av kursansvarig (132 s). Animaliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA45 Animaliska livsmedel omfattar produktion av mjölk, ägg, kött och fisk. t med kursen är att ge kunskap för att såväl färska som industriförädlade produkter ska nå konsumenten med optimal kvalitet och med minimal påverkan på den yttre miljön I begreppet animaliska livsmedel ingår mjölk, ägg, kött, fisk och förädlade produkter av dessa. Kursen tar upp hela kedjan från uppfödning, industriförädling, annan vidareförädling, tillagning och konsumtion. Valet av råvaror, hanteringsrutiner och utrustning kommer att diskuteras utifrån ätkvalitet, duglighet som råvara i livsmedelsindustrin samt ur miljösynpunkt. Kursen består av föreläsningar, laborationer, gruppuppgifter och studiebesök. Andersen, P: Livsmedelsteknologi 3. Studentlitteratur 1993. ISBN: 91-44-31781-6 Våra livsmedelsråvaror. Utbildningsradion och Sveriges lantbruksuniversitet 1993 ISBN: 91-26-92102-2. Dahlgren, Ö: Laga Mat - Hur gör man och varför. Liber utbildning 1994. ISBN: 91-634-0881-3. Furugren, B: Kompendium om Animalier. Molin, G: Livsmedelsmikrobiologi. Göran Molin Förlag AB 1998. ISBN: 91-7970-588-X Livsmedelsteknik II, 7,5 hp, YTHA35 t med kursen är att ge kunskap om de olika viktiga operationer och tekniker som används vid framställning av livsmedelsråvaror till färdig mat. Kursen ska ge kunskap om hur olika tillverkningslinjer ser ut vid produktion av livsmedel/mat inom livsmedelsindustrin men också hur mat i stor skala tillverkas i olika typer av storkök. Denna kurs bygger på den grundläggande värmelära som förmedlades i kursen Livsmedelsteknik I värmelära (YTHA30). I denna kurs kommer olika tillverkningslinjer för livsmedel att beskrivas, alltså råvarornas omvandling till färdig produkt. Tillverkningslinjerna kan vara kontinuerliga eller i batch och de kan vara öppna eller slutna. Varje

tillverkningslinje innehållet ett antal processer som brukar kallas enhetsoperationer. Exempel på enhetsoperationer är separering, sönderdelning, blandning, frysning, torkning och pastörisering. Kursen kommer att behandla de viktigaste enhetsoperationerna men kommer speciellt noga att jämföra olika metoder för torkning, pastörisering och sterilisering. Kursen kommer också att fokusera på tillverkningslinjer för produktion av färdig mat, antingen industriellt eller i storhushåll. Begrepp såsom sous vide, cook chill, vakuum och lagring i livsmedelsgas kommer att gås igenom liksom hur man på olika sätt kan förlänga hållbarheten på färdiga rätter genom t ex kylning, frysning, värmebehandling, lagring i modifierad atmosfär eller vakuum. Kursen kommer att innehålla ett laborativt moment där lagring i olika livsmedelsgaser jämförs med avseende på olika kvalitetsaspekter. Olika moment inom livsmedelsframställning/hantering är olika energikrävande. Kursen kommer att belysa detta faktum och också diskutera hur denna förbrukning kan påverkas. Jonsson Marklinder Nydahl Nylander Livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur. 2007 ISBN: 978-91-44-04346-3 Ekholm Fraenkel Hörbeck Formler & tabeller i fysik, matematik och kemi för gymnasieskolan. Konvergenta HB 2010. ISBN: 978-91-97-37086-8 Aktuell debattbok. Vilken meddelas i samband med kursstart Kompendium i livsmedelsteknik, finns att köpa av kursansvarig vid kursstart Produktionsplanering och ledarrollen, 7,5 hp, YTHA55 Kursen syftar till att utifrån olika intressenters behov och krav planera, utrusta och organisera en produktionslinje inom livsmedelsindustri, livsmedelsbutik, storhushåll eller restaurang ge grundläggande kunskaper om grupp-, organisations- och ledarskapsteorier ge grundläggande kunskaper om de processer och strukturer, som kännetecknar individers, gruppers och organisationers handlingsmönster och funktionssätt Myndighetskontakter Bygg- livsmedels- och arbetsmiljölagstiftning Ergonomi, buller och belysning Ritningsläsning med symboler, skalor m.m. Planläggnings- och byggprocessen samt programutveckling (System och kapacitet, verksamhet, lokaler utrustning och personal) Lean produktion, Miljöstyrning och Avfallshantering med återvinning Det förädlade livsmedlets betydelse som dimensionerande faktor. Produktionsplanlösning som förses med utrustning och inredning samt kontrollera att planlösningsförslaget innehåller alla krav i funktionsprogrammet. Jämförelse mellan olika projekteringar. Kravspecifikationer på utrustning och inredning Olika produktionshanteringssystem Mikrobiella kritiska punkter i produktionsplaneringen. Egenkontrollprogram Efter introduktion genomförs produktionsplaneringen som grupparbete i mindre grupper. Under projekttiden genomförs minst ett studiebesök. Livsmedelslagstiftningen Arbetsmiljölagstiftningen

Boverkets byggregler Kommunala renhållningsregler Bellgran, M: Produktionsutveckling: Utveckling och drift av produktionssystem. Studentlitteratur AB 2005. ISBN: 9144033605 Bergenståhl - Perborg: Kompendium i Industriell anläggningsteknik, LTH, Lund 2005. Bohgard, Mats (2005) Arbete - Människa - Teknik. Sverige Prevent Programkurser vårterminen Produktutveckling, 7,5 hp, YTHA50 Näringslära II, 7,5 hp, YTHF05 Examensarbete, 15 hp, YTHL01 Beskrivning av programkurserna Produktutveckling Förpackat och klart, 7,5 hp, YTHA50 t är att belysa hur innovationsarbete och produktutveckling inom olika typer av livsmedelsföretag går till. Hela kedjan från idé till färdig produkt ska belysas, allt från valet av råvaror till valet av förpackning och distribution, liksom olika hjälpmedel som produktutvecklaren kan använda för att optimera arbetet. t är också att träna studenten i att alltid väga in etik och miljö i produktutvecklingsarbetet. Att utveckla nya produkter och anpassa och förbättra gamla är nödvändigt för alla företag. För att vara framgångsrikt måste företaget tänka strategiskt och då krävs ett aktivt och kreativt innovationstänkande och produktutvecklingsarbete. Produktutveckling handlar mycket om att arbeta i projektgrupper bestående av olika kompetenser. För livsmedelsteknikern gäller att förstå vad som händer i livsmedlet om man ändrar i ett recept eller i en tillverkningsanvisning. Livsmedelsteknikern ska också kunna översätta nya trender och nya forskningsrön till nya produkter som går att tillverka effektivt, lagra och som når konsumenten med god kvalitet samtidigt som ett hållbart samhälle hela tiden tas i beaktande. För att effektivisera arbetet och säkerställa produktkvaliteten är sensorik ett användbart hjälpmedel, andra är genomtänkt försöksplanering och utvärdering av resultat. Böcker Albinsson et al. (2009) Sensoriska tillämpningar inom industrin. SIK-rapport 791. ISBN: 978-91-7290-282-4 Skåneländska Gastronomiska Akademiens Skriftserie, nummer 3 (2000) Våra drycker, Hermansson, P (sid 176-190). Stockholm: Carlsson bokförlag. ISBN 91 7203 968 X om produktutveckling och marknadsundersökning tillkommer Artiklar Artikelkompendium tillhandahålles av kursansvarig vid kursstart Internet Internetadresser till myndigheter och branschföreträdare delas ut vid kursstart. Aktuell lagstiftning och vägledning till lagstiftningen rörande märkning och presentation av livsmedel, användandet av symboler, tillsatser samt förpackningsmaterial till livsmedel hämtas från Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se Referenslitteratur Lundgren, Birgit. (1981) Handbok I sensorisk analys, SIK-rapport. Göteborg : Institutet för livsmedel och bioteknik. (198 s). ISBN 0436-2071

Näringslära II, 7,5 hp, YTHF05 t är att studenterna ska fördjupa sina kunskaper om mat; råvaror, processade livsmedel och måltider och kopplingen till kostrelaterade sjukdomar, behov under livscykeln och kostvarianter. Kursens behandlar kost och hälsa i Sverige och världen. Ett fokus är på kunskapen om hur kända riskfaktorer för kostrelaterade sjukdomar såsom, metabolt syndrom, tarmsjukdomar, cancer och osteoporos, påverkas av maten, inkl functional foods som vi äter. I kursen tas också upp regler kring märkning och marknadsföring av hälsopåståenden. I avsnittet om matsedelsplanering ingår olika recepttekniker och gällande riktlinjer för måltider inom olika verksamheter. I grupparbete behandlas mat inom barnomsorg, skola samt för äldre sjuka. Flera specialkostområden såsom celiaki, laktosintolerans, allergier, kost och idrott mm. tas upp, både vad gäller bakgrund och vad som är viktigt att tänka på vid matsedelsplanering Abrahamsson L et al. Näringslära för högskolan. Liber AB 2006 ISBN: 91-47-05355-0 Blücher A (red) Functional foods Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur 2005 ISBN:91-44-03065-7 Formas Fokuserar, Forskare klargör - Myter om Maten. Formas 2004 ISBN:91-540-5918-6 Artikelkompendium omfattande ca 50 sidor om aktuella frågeställningar vad gäller sambandet kost hälsa Material från slv. www.slv.se (Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan, Mat och kostbehandling för äldre) Examensarbete, 15 hp, YTHL01 t med examensarbetet är att studenten skall utveckla och visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som livsmedelstekniker, att inhämta nya kunskaper samt tillämpa kunskaper förvärvade under utbildningen, applicera dessa på en problemställning inom teknikområdet och självständigt lösa den på ett professionellt sätt. I examensarbetet ingår En skriftlig rapport på svenska eller engelska med en sammanfattning på svenska och engelska En presentation vid ett seminarium vid LTH Muntlig opposition vid ett seminarium där ett annat examensarbete presenteras Rapporten skall vara tillgänglig i en version som medger granskning minst en vecka innan seminariet. Seminariet får förläggas utanför terminstid om student, handledare och examinator är överens om detta. Det är önskvärt men inget krav att rapporten granskas av annan examensarbetare vid seminariet. Samma rapport kan granskas av flera examensarbetare. Kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas fastställs av handledaren med hänsyn till examensarbetsuppgiftens karaktär