Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Relevanta dokument
Presentation av Unga16. Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 18. Hur mår tonåringarna i Umeå kommun?

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Tid: Fredagen den 27 maj 2016 kl. 09:00-12:10 Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset. Se nästa sida.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Hälsofrågor i Gymnasiet

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Hälsofrågor i årskurs 7

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP om Trygghet och hälsa

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

X Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Värt att veta om ungas livssituation

Hälsofrågor i årskurs 4

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Att vara ung i Hylte kommun

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

För litet fritidsutbud: åk8

Om mig. Länsrapport

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Liv & Hälsa ung för alla

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Drogvaneundersökning 2016

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Barn - och ungdomsenkät i Krono bergs län Gymnasiet åk

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

Hälsofrågor årskurs 7

Hälsofrågor gymnasiet

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Hälsa på lika villkor

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

LUPP med fokus Osbeck

X Unga vuxna år

Stockholmsenkäten 2008

Transkript:

UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström

Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat vad har hänt sedan sist? Sammanfattning

Syfte med undersökningen Hur mår unga mellan 13 och 18 år? Beslutsunderlag för kommande arbete insatser i skolan politiska insatser prioritering m.m.

Folkhälsoområden i enkäten Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i skolan Fysisk aktivitet Psykisk hälsa Matvanor och livsmedel Sexualitet och reproduktiv hälsa Tobaksvanor, alkohol, droger m.m.

Bakgrund till undersökningen Unga-enkäten genomförs vartannat år på uppdrag av SDL, Umeå kommun Feb (vecka 7 9), över 60 frågor 13 18 år, högstadiet och gymnasiet Cirka 4 600 ungdomar svarade, 70 procent Uppdelad på viktiga bakgrundsvariabler: kön, födelseland, gymnasium/högstadium, funktionsnedsättning, familjetyp, stadsdelar m.m.

Förändringar i enkäten? Få förändringar har skett med enkäten Möjligheter att jämföra resultat mot tidigare Nya frågor: Breddat alternativ om funktionsnedsättningar Människors lika värde Öppet svarsalternativ om orsak till kränkningar Oro för föräldrars alkoholvanor Klusteranalys (+ korstabulering, beslutsträd)

Resultat Presentation av Unga16

Hur ser könsfördelningen ut? Fördelning av de som svarat Kön 2289 103 Kille Tjej Annat 2182

Hur bor ungdomarna? 3500 Familjetyp 3000 2964 2500 2000 1500 1000 500 0 Båda föräldrar 588 Växelvis boende 320 Mamma 235 212 Jag bor själv Mamma och någon annan vuxen 80 77 52 50 Annan Pappa Pappa och Andra vuxna någon annan vuxen

Hur stor andel är utrikes född? Var är du född? 2% 5% 93% Sverige Övriga Europa Utanför Europa Vet inte

Delaktighet och inflytande Hur mycket kan jag påverka? 10 (+2 %) (+2 %) (0 %) (0 %) (+1 %) (0 %) (-1 %) (+1 %) (0 %) (+1 %) 95% 96% 9 84% 87% 75% 68% Tjej 39% 39% Kille 16% 18% Möjlighet att påverka skolans verksamhet Är med och påverkar sin skolas verksamhet Är med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra Bestämmer själv vad man gör på sin fritid Bestämmer över sitt liv

Ekonomiska och sociala förutsättningar Hur har min familj det ställt ekonomiskt? 10 (+ 1 %) (+ 4 %) 9 75% Tjej Kille 23% 19% 5% 4% 2% 2% Bra eller mycket bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Vet inte

Ekonomiska och sociala förutsättningar 10 9 Råd att köpa mindre än andra 17% 15% 14% 13% 11% 11% 11% 9% 8% 8% 8% 8% 8% 6% 6% 6% 5% 1%

Barns och ungas uppväxtvillkor Jag känner mig trygg? (0 %) (- 1 %) (- 15 %) (0 %) (- 1 %) (0 %) 10 97% 97% 96% 97% 96% 94% 96% 94% 91% 9 58% Tjej Kille...i hemmet... i området där jag bor när jag går hem ensam på kvällen på nätet... i skolan

Bonusbild 10 9 Otrygga att gå hem ensamma på kvällen efter stadsdel (tjejer) Nej, ganska otrygg Nej, mycket otrygg

Barns och ungas uppväxtvillkor Jag känner mig trygg? 10 9 Trygghet i området där man bor 10 10 10 99% 98% 98% 98% 98% 97% 97% 97% 96% 96% 96% 96% 96% 95% 94% 92% 91%

Barns och ungas uppväxtvillkor Hur många litar jag på? 10 9 (0 %) (- 1 %) (0 %) (0 %) (0 %) (+ 1 %) 67% 72% 31% 25% Tjej Kille De flesta eller ganska många Ganska få eller inga Vet inte 2% 4%

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 10 (- 4 %) (- 2 %) (+1 %) (+1 %) (+1 %) (+2 %) (-1 %) (+1 %) (-1 %) (+2 %) 9 76% 71% 81% 83% 85% 81% 82% 57% 55% Tjej Kille Lär sig viktiga saker i skolan Hinner skolarbete Nöjd med skolresultat Respekterad av skolkamrater Respekterad av vuxna i skolan

Hälsa i skolan Hur upplevs skolan? 10 (+8 %) (+3 %) (+2 %) (+3 %) (+3 %) (0 %) (+2 %) (+3 %) 9 54% 33% 22% 24% 29% 27% Tjej Kille Har under de senaste 12 mån blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling Anser att man på skolan har tagit ställning mot alla former av kränkande behandling 6% Har fått obehagliga sexuella förslag eller blivit sexuellt ofredad på internet Har nån gång eller flera gånger hamnat i bråk de senaste 3 månaderna 2% 5% Anser inte att alla är lika mycket värda

Psykisk hälsa I vilken omfattning upplevs besvär? Varje dag eller flera gånger i veckan. 10 9 (+5 %) (+2 %) (+2 %) (+2 %) (+2 %) (+3 %) (-4 %) (-1 %) (+2 %) (+1 %) (-1 %) (0 %) 67% 58% 48% Tjej 27% 13% 8% 27% 33% 24% 31% 23% Kille Huvudvärk Magont Stress Svårt att somna Trötthet Sovit dåligt

Psykisk hälsa Hur har jag mått det senaste året? 10 9 (-4 %) (-1 %) (+3 %) (0 %) (+1 %) (+1 %) 76% 56% Tjej Kille 18% 14% Mycket bra eller bra Varken bra eller dåligt Dåligt eller mycket dåligt 6%

Funktionsnedsättningar 10 9 Tjej 29% 21% 31% 26% 27% 19% Kille 4% 5% 1% 2% Nedsatt syn Nedsatt hörsel Har diabetes Astma/allergier Psykiska besvär Nedsatt rörelseförmåga 2% 3% 6% 6% Annat

Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning 1013 4600 470

Psykisk hälsa Hur har jag mått det senaste året? 10 9 77% Allmänt välbefinnande 72% 71% 69% 69% 69% 68% 68% 67% 66% 65% 65% 65% 65% 64% 63% 62% 61%

Fysisk hälsa Hur ofta brukar du motionera så att du blir andfådd eller svettas? 10 9 (0 %) (-1 %) (0 %) (+4 %) (-1 %) (-2 %) (+1 %) (-1 %) 46% 45% Tjej Kille 11% 28% 23% 15% 12% Varje dag 3-6 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan Mindre än 1 gång i veckan

Fysisk hälsa Är du nöjd med din kropp? 10 9 (+2 %) (+1 %) 68% 46% Tjej Kille 27% 21% 25% 8% 2% 2% Ja Varken nöjd eller missnöjd Nej Vet inte

Matvanor 10 9 Varje dag eller flera gånger i veckan (+4 %) (+4 %) (+1 %)(+2 %) (0 %) (0 %) (+3 %) (0 %) (-2 %) (-2 %) (+6 %) (+1 %) Tjej Kille 26% 23% Hoppar över frukost 11% Hoppar över skollunchen 3% 2% Hoppar över middag/kvällsmat 23% 19% 16% 18% 9% Äter godis Dricker läsk Äter vegetarisk kost

Tobak och alkohol 10 9 (-2 %) (0 %) (0 %) (+3 %) (-2 %) (-0.5 %) (-1 %) (-1 %) Tjej 33% 28% 36% 34% Kille 4% 4% 3% 9% 12% 7% Röker dagligen Snusar dagligen Dricker alkohol Har föräldrar som tillåter att man dricker alkohol Oroliga över föräldrars alkoholkonsumtion

Tobak och alkohol 10 9 (+1 %) (-2 %) (+1 %) (+2 %) (-2 %) (-2 %) (-3 %) (0 %) 43% 52% Högstadium Gymnasium 5% 3% 2% 7% 6% Röker dagligen Snusar dagligen Dricker alkohol Har föräldrar som tillåter att man dricker alkohol 9% 11% Oroliga över föräldrars alkoholkonsumtion

Narkotika m.m. 10 9 (0 %) (+0,6 %) (0 %) (0 %) (0 %) (0 %) (-1 %) (+1 %) (0 %) (+4 %) Tjej Kille 1% 2% 0.16% 1% 0.48% 2% Har använt narkotika under de senaste 30 dagarna Har använt nätdroger de senaste 30 dagarna Har någon gång använt dopingmedel 12% 14% Har åkt motorfordon med berusad förare 0. 9% Har spelat om pengar någon gång i veckan eller varje dag

Tillägg 10 9 Psykisk funktionsnedsättning Annat kön Hörselnedsättning Utrikes född, utomeuropeisk härkomst Alla unga

Slutsatser i korthet, negativt 14 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har mått dåligt eller mycket dåligt de senaste 12 månaderna. Det är en försämring sedan 2014 där 13 procent av tjejerna och 5 procent av killarna uppgav att de mått dåligt eller mycket dåligt. En stor andel tjejer har också gått från att må bra eller mycket bra till att anta en mellanståndpunkt att hälsan varken är bra eller dålig. Omkring 20 procent av tjejerna och 8 procent av killarna har haft ont i magen flera gånger i veckan eller varje dag det senaste halvåret. År 2014 hade 18 procent av tjejerna och 6 procent av killarna haft magont flera gånger i veckan eller varje dag. Det senaste halvåret har 27 procent av killarna och 57 procent av tjejerna upplevt stress flera gånger i veckan eller varje dag. Även här har besvären ökat något sedan 2014.

Slutsatser i korthet, negativt Flera tjejer känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen på grund av rädsla för misshandel och/eller våldtäkt. Det har varit en kraftig försämring sedan 2014, som redan då låg på en hög nivå. År 2014 var det 23 procent som upplevde sig otrygga. Nu är nivån på 39 procent. Andelen tjejer som känner sig otrygga i skolan har ökat från cirka 3 till 5 procent. Närmare 33 procent av tjejerna och 23 procent av killarna uppger att de någon gång utsatts för nedvärderande eller kränkande behandling det senaste året. För tjejerna är det en ökning med 8 procentenheter och för killarna är det en ökning med 4 procentenheter. Andelen tjejer som utsatts för obehagliga sexuella förslag har ökat från 21 till 24 procent.

Slutsatser i korthet, negativt Andelen som hoppar över frukost har ökat. För tjejerna har ökning gått från 22 till 26 procent och för killarna från 20 till 23 procent. Dagligsnusandet har ökat hos killarna från 6 till 9 procent. Generellt sett mår fortfarande ungdomar med annan könstillhörighet mycket sämre än andra killar och tjejer.

Slutsatser i korthet, positivt Ungdomar upplever liksom tidigare att de bestämmer över sitt liv och sin vardag till mycket stor del. Möjligheten att påverka i skolan minskar enligt ungdomarna med stigande ålder men ungdomar i gymnasiet upplever nu oftare än 2014 att de kan påverka mer. Andelen som inte känner att de är med och påverkar har minskat med 5 procentenheter sedan 2014. Fler upplever nu än tidigare att de har en god ekonomisk situation. År 2014 var det många elever som inte kände till om skolan tagit ställning mot kränkningar och mobbing. Allt fler svarar nu att de känner till att skolan har en sådan hållning även om det fortfarande är många som inte vet. Medvetenheten har så gott som uteslutande ökat för ungdomar i gymnasiet.

Slutsatser i korthet, positivt Fler tjejer än 2014 är nöjda med sin kropp även om andelen som inte är nöjda fortfarande är hög. Det handlar om 25 procent av tjejerna som inte är nöjda med sin kropp och 8 procent av killarna. Andelen dagligrökande tjejer har minskat från 6 till 4 procent. För killarna är dagligrökandet oförändrat och det har blivit lite vanligare att de provar någon gång. Alkoholkonsumtionen har minskat hos både tjejer och killar. Främst bland yngre ungdomar.