MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR

Miljökontoret informerar om MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR Miljöråd och krav för verksamheter med fordonstvätt i Borlänge kommun Information från miljökontoret våren 2009, reviderad hösten 2011

Inledning I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur fordonstvättar kan påverka hälsa och miljön. Som ansvarig för verksamheten måste du ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Att följa råd och krav från myndigheter och branschorganisationer är en förutsättning för att utsläppen från olika verksamheter ska minska. Kontakta gärna oss på miljökontoret om du vill veta mer eller om något är oklart. Källor till skriften: Miljösamverkan i Västra Götaland, Miljöförvaltningen i Stockholms stad (inklusive Käppala-förbundets policy), Jönköpings kommun, Västerås stad, Mora kommun samt Håll Sverige Rent. Bildkällor: Clipart online, Käppala-förbundet, Håll Sverige Rent samt Miljökontorets egna bilder. Innehåll Vad är en fordonstvätt? 1 Lite fakta om fordonstvättarna i Sverige 1 Miljökvalitetsmål 2 Miljöpåverkan från fordonstvätt 2 Oljeavskiljare 3 Reningsverk 4 Riktvärden för utsläpp till vatten / avloppsnätet 5 Provtagning av utgående vatten 5 Kemikalier 6 Farligt avfall 7 Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla 8 Egenkontroll 9 Tillsyn 9 Mer information (länkar) baksidan

Vad är en fordonstvätt? Med fordonstvätt avses en anläggning som används för att yrkesmässigt tvätta fordon. Det omfattar såväl manuell som automatisk tvätt. I manuell tvätt ingår t ex Gör-Det-Själv-hallar. Krav och rekommendationer som ges i denna skrift ska tillämpas för fordonstvättar i Borlänge kommun som yrkesmässigt tvättar bilar. Det gäller både för mindre och större verksamheter. Det vill säga både för verksamheter som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken (s k C-verksamheter) och sådana som inte är anmälningspliktiga (s k U-verksamheter). Kraven kan eventuellt frångås vid mindre verksamheter med oljeavskiljare där ett fåtal avsköljningar görs utan kemikalier vid enstaka tillfällen. Det kan t ex vara mindre bilverkstäder som ibland måste skölja av snö-/isbelagda fordon. Bedömning får göras från fall till fall. Anläggningar som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken är där minst 5000 personbilar tvättas per år eller minst 1000 tvättar av andra motordrivna fordon per år. Bildkälla Käppala-förbundet Lite fakta om fordonstvättarna i Sverige Enligt SPI (Svenska PetroleumInstitutet) fanns det år 2005 1100 tvättautomater, varav 400 med eget reningsverk, och 300 Gör-Det-Självhallar i Sverige. Under ett år tvättas närmare 30 miljoner personbilar. En tredjedel av tvättarna sker i automattvätthallar eller Gör-Det-Själv-hallar. Två tredjedelar av tvättarna sker på gatan, främst under sommarhalvåret. Belastningen på fordonstvättarna blir därmed störst under vinterhalvåret. Men förutom personbilar så tvättas en mängd fordon som används yrkesmässigt såsom lastvagnar. Sammantaget så släpps det ut en mängd föroreningar genom tvättvattnet. Information till privatpersoner om varför bilen inte ska tvättas på gatan är viktigt eftersom vattnet då går rakt ut i naturen. Naturligtvis är det även viktigt att utsläppen minimeras vid de yrkesmässiga anläggningarna då det är där fordonen bör tvättas. Därför har många kommuner börjat ställa tydligare krav på vad som gäller för fordonstvättarna. 1 (9)

Miljökvalitetsmål Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål och delmål som syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. När det gäller fordonstvättar bedöms miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö vara mest relevanta. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. God bebyggd miljö Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljöpåverkan från fordonstvätt Vid fordonstvätt släpps metaller, oljeprodukter och andra organiska och oorganiska ämnen ut med avloppsvattnet. Föroreningarna kommer från smuts från vägbeläggning, fordon och däck samt från tvättkemikalierna. Vägsmutsen är säsongsberoende och påverkas av vägsalt och dubbar. Den innehåller bland annat partiklar från däck, metaller, asfalt, oljor, salt, sand och drivmedel. Vid tvätt kan även metaller frigöras från själva fordonet, till exempel tungmetaller ( bland annat kadmium) från vissa lackpigment och zink från däckpartiklar och gallerdurkar. Även rester av rostskyddsmedel kan frigöras vid tvätt. Allmänt kan man säga att utsläppen är som störst under vinterhalvåret då mera tvättkemikalier används på grund av svårare smutsförhållanden. Utsläppen från fordonstvättar kan variera kraftigt. Det beror till stor del på val av tvättkemikalier och skötsel av slam- och oljeavskiljare och andra reningsanläggningar. Fordonstvättar som endast har oljeavskiljare har betydligt högre utsläpp jämfört med anläggningar med kompletterande rening. Föroreningarna, särskilt utsläppen av metaller, har betydelse för om slammet från reningsverken ska kunna användas på våra åkrar. Därför finns idag riktlinjer i många kommuner för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. I Dalarna har samtliga dalakommuner (Dala VA, Dala Vatten & Avlopp) arbetat fram gemensamma riktlinjer som finns i en broschyr som kom 2008. De riktvärden som anges bör inte överskridas. 2 (9)

Oljeavskiljare Alla fordonstvättar ska vara utrustade med oljeavskiljare. I verkstäder där även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara avloppslös, alternativt ha separat oljeavskiljare skilt från fordonstvätten. Tänk på att vissa tvättmedel och avfettningsmedel gör att det bildas oljeemulsioner som inte kan avskiljas. Om inte självspaltande eller självseparerande avfettningsmedel används kan stabila emulsioner uppstå, som inte kan avskiljas i konventionella avskiljare. (Se även under Kemikalier, sidan 6). Varför oljeavskiljare? Oljeavskiljare används för att förhindra att oljeförorenat avloppsvatten når avloppsreningsverk eller dagvatten. Avloppsreningsverken är främst till för att rena avloppsvatten från hushållen och det är viktigt att övrigt avloppsvatten inte innehåller ämnen som kan påverka reningsprocessen. Avloppsvatten från dagvattenbrunnar kan innehålla ämnen som skadar djur och växter och detta vatten avleds ofta till sjöar och vattendrag utan föregående rening. Det är därför extra viktigt att detta vatten passerar en oljeavskiljare så att naturen inte förorenas. Hur fungerar oljeavskiljaren? Oljeavskiljaren är en vattenfylld tank som bygger på principen att olja är lättare än vatten och därför lägger sig ovanpå vattenytan. Slam och tyngre partiklar sjunker och lägger sig på botten. Det är viktigt att tänka på att vatten som innehåller andra kemikalier än olja inte renas i en oljeavskiljare. Avskiljaren ska inte ses som en reningsanläggning, utan som ett skydd mot utsläpp av olja till avloppsnätet. Oljan och slammet kan slamsugas och det (olje)renade vattnet rinner sedan vidare till avloppsnätet eller ut i dagvattnet. För att oljan ska hinna stiga är det viktigt att uppehållstiden för det förorenade vattnet är tillräckligt, annars går det orenade vattnet rakt igenom oljeavskiljaren. Godkända avskiljare Oljeavskiljare ska vara av Klass 1-typ och uppfylla Svensk Standard SS-EN 858, del 1 och 2: SS-EN 858-1 Avlopp - separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin). Del 1: Principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. SS-EN 858-2 Avlopp - separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin). Del 2: Val av nominell storlek, installation, drift och underhåll. Oljeavskiljare ska vara försedd med larm och en provtagningsenhet. Ett prov visar vad vattnet som går ut från avskiljaren innehåller. Om oljeavskiljaren saknar provtagningsenhet kan prov tas i en brunn efter avskiljaren. Tömning Oljeavskiljaren ska tömmas regelbundet. Beroende på verksamhetens storlek och art kan tömningsintervallen variera. Efter tömning ska oljeavskiljaren fyllas med färskvatten, annars finns det risk för att olja följer med ut när nivån når avloppsröret. 3 (9)

Reningsverk De verksamheter som inte klarar av att uppfylla riktvärdena för utsläpp till avloppsvatten ska installera ytterligare rening efter oljeavskiljare. Det finns olika tekniker för att rena avloppsvattnet från en fordonstvätt. Kemisk rening i någon form är en av de vanligaste metoderna, till exempel kemisk fällning och mikroflotation. Båda metoderna bygger på tillsats av fällningskemikalier och medel för ph-justering. Andra metoder är biologisk rening eller oxidation. Vid biologisk rening utnyttjar man befintliga mikroorganismers förmåga att bryta ner organiska ämnen. Oxidationsmetoder är till exempel ozonbehandling som innebär en kraftig oxidation av vattnet genom syresättning. Metaller reduceras vanligtvis i liten utsträckning varför metoden kan behöva kompletteras med annan teknik. Ett annat exempel är elektrokemisk rening där flockar bildas genom en likströmsspänning. Flockarna binder föroreningarna på samma sätt som vid kemisk rening. Andra reningstekniker är filtreringsteknik och hydrocyklonrening som ofta används i kombination med annan vattenreningsteknik för att få bort partiklar. Även om det finns många olika reningstekniker så är grunden i processen lika; Grovavskiljning i slam-oljeavskiljare, Flockning/Fällning av föroreningar, Avskiljning och Efterbehandling. Oljeavskiljare och reningsverk ska installeras, tömmas, bytas och skötas i enlighet med fabrikantens anvisningar så att dess funktion inte nedsätts. Det finns möjlighet att Svanenmärka biltvätten. Här visas en bild från Håll Sverige Rent över en fordonstvätt med oljeavskiljare och reningsverk: 1. Biltvätt 2. Grovslamtank 3. Pumpkammare med oljeavskiljning 4. Lokalt reningsverk 5. Sedimenteringstank med oljeavskiljare 6. Provtagning 7. På väg mot reningsverket 4 (9)

Riktvärden för utsläpp till vatten / avloppsnätet Miljöbalken ställer krav på att minska utsläppen så långt det är möjligt. Vid tillsyn vid fordonstvättar ställer miljö- och byggnadsnämnden bland annat krav på analys av utgående vatten och krav på åtgärder för att minska utsläppen. Dala VA, där Borlänge Energi ingår, har tagit fram riktvärden för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Dalarna (broschyr finns). Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att de riktvärden som anges här i tabellen ska gälla för fordonstvättar. Överskridande av riktvärde medför krav på åtgärder. Dala VA har lägre utsläppsvärden för kadmium och zink. Det är huvudmannen, Borlänge Energi, som avgör vad som får släppas till avloppsnätet. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer genom tillsyn varje verksamhet och ser att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt för alla fordonstvättar, oavsett storlek, att uppfylla de lägre riktvärdena. Bly Krom Nickel Kadmium Zink Koppar Oljeindex 50 µg/liter 50 µg/liter 50 µg/liter 0,5 µg/liter 500 µg/liter 200 µg/liter 50 mg/liter ph 6,5-10 Konduktivitet 500 ms/m Målet är att åtgärderna vid fordonstvättarna ska resultera i att Dala VAs riktvärden uppnås. Ytterligare övervakning och underlag behövs för att avgöra om det är rimligt. Provtagning av utgående vatten Alla fordonstvättar ska under vinterhalvåret, perioden november mars, ta prov på det spillvatten som släpps ut till avloppsnätet. Minst ett prov på utgående vatten ska analyseras på samtliga parametrar som anges i tabellen med riktvärden för utsläpp. Provet ska vara ett samlingsprov taget under minst sex timmar. Provtagning ska utföras av certifierad provtagare och analyseras av ackrediterat laboratorium. Analyssvaret från provtagningen ska redovisas för miljökontoret senast 30 april årligen. Bilden visar orenat biltvättvatten (till vänster) passerat genom biltvättens reningsverk som filtrerar bort 80 procent av föroreningarna (mitten). Vanligt dricksvatten till höger. (Källa: Håll Sverige Rent) 5 (9)

Kemikalier Inom bilvård förekommer många olika kemikalier med olika stor miljöpåverkan. Idag finns flera miljömärkta eller miljöanpassade produkter på marknaden vilket minskar belastningen på miljön och människors hälsa. Avfettningsmedel Avfettningsmedel innehåller ofta aromatiska lösningsmedel och tensider som är skadliga både för oss människor och för livet i vattnet. Det finns tre grupper av avfettningsmedel: petroleumbaserade (s k kallavfettningsmedel), vattenbaserade och miljöanpassade. Sämst för miljön är petroleumbaserade som ofta innehåller lacknafta. Lacknafta är miljöfarligt och skadligt för människor. Miljöanpassade produkter är minst skadliga och bryts lättare ner i naturen. Tvättmedel Alla bilschampon innehåller tensider som ofta är svåra att bryta ner i naturen. Tensider har egenskaper som gör att de ansamlas kring fiskarnas gälar och hämmar andningen. Miljöfarliga tensider är dessutom fettlösliga och svåra att bryta ner. Miljöanpassade schampon innehåller tensider som snabbare bryts ner i reningsverk och i naturen. Säkerhetsdatablad Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas för alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter som hanteras vid verksamheten. Leverantören av kemikalier ska lämna nya säkerhetsdatablad kostnadsfritt. Bladen ska vara på svenska. Förvaring Kemiska produkter ska lagras och hanteras så att det inte finns risk för spridning till avlopp. Kemiska produkter ska förvaras och hanteras skilda från farligt avfall. Rensa bort gamla produkter Produkter som inte längre används ska rensas bort och tas omhand på lämpligt sätt. I säkerhetsdatabladen ska det framgå om miljöegenskaperna är sådana att produkten ska hanteras som farligt avfall. Tveksamma fall bör lämnas som farligt avfall. Krav på produktval av fordonstvättmedel och avfettningsmedel Vid val av kemiska produkter ska miljöbalkens produktvalsprincip tillämpas. Det innebär att en kemikalie ska ersättas med en mindre farlig om det finns att tillgå. Alla kemiska produkter som används vid fordonstvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller Bra miljöval eller ingå i Kemikaliesvepets aktuella listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel. (Kemikaliesvepet var ett projekt som drevs av miljöförvaltningen i Göteborg och som resulterade i att särskilda kriterier togs fram för bilvårdsprodukter. Naturskyddsföreningen har numera ansvaret för att hålla listorna aktuella). 6 (9)

Farligt avfall Farligt avfall har egenskaper som är farliga för hälsan eller miljön. Även övrigt avfall måste hanteras så att man undviker skador på hälsa eller miljö. Hantering av farligt avfall Farligt avfall får inte blandas med annat avfall eller annat farligt avfall. Det ska således vara ett emballage för varje typ av farligt avfall. Emballaget ska märkas med innehåll samt texten Farligt avfall. Till exempel Spillolja Farligt avfall. Förvara farligt avfall i emballage som inte påverkas av innehållet och på sådant sätt att det inte finns risk för utsläpp. För anteckningar om den mängd och de slag av avfall som uppkommer årligen, var avfallet transporteras och av vem. Farligt avfall ska hämtas av transportör med tillstånd från länsstyrelsen. Transportdokument eller kopior på fakturor ska sparas och kunna uppvisas för tillsynsmyndighet. Exempel på farligt avfall från bilvårdsanläggningar Fast avfall från sandfång och från oljeavskiljare Slam från slam-/oljeavskiljare Olja från oljeavskiljare Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare Spillolja Oljefilter Bilbatterier Lysrör Elektronikskrot 7 (9)

Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla Miljöbalken inleds med orden: Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en god och hälsosam miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Fordonstvätt är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall så är det utsläpp av spillvatten som medför risker för människors hälsa och miljön. Hänsynsreglerna anger bland annat att bästa möjliga teknik ska användas om det inte kan anses orimligt. I miljöbalkens andra kapitel finns hänsynsreglerna som gäller för alla: 1 Beviskrav Det är verksamhetsutövaren som ska visa att hänsynsreglerna följs och att tillräckliga skyddsåtgärder för människors hälsa eller miljön vidtagits. 2 Krav på kunskap Verksamhetsutövaren ska kontinuerligt skaffa sig behövlig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller negativ påverkan. 4 Produktvalsprincipen Om det är möjligt att ersätta en kemikalie eller produkt med en mindre skadlig för människors hälsa och miljön ska man göra det. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 6 Lokaliseringsprincipen Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. En sådan plats ska vara vald så att ändamålet kan uppnås med minsta ingrepp och negativ påverkan på människors hälsa och miljön. 3 Försiktighetsprincipen Om det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada för människors hälsa eller miljön ska verksamhetsutövaren vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skadan. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. 7 Skälighetsregeln Krav på hänsyn enligt hänsynsreglerna gäller inte om det kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska nyttan av åtgärden jämföras med kostnaden. 8 Skadeansvaret Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada på miljön är ansvariga för att skadan avhjälps. 8 (9)

Egenkontroll ett krav och ett kvalitetsverktyg Kravet på egenkontroll är ett generellt krav som gäller alla verksamheter. Du som driver verksamheten har ansvaret för att se till att lagstiftningens och myndighetens krav följs genom egenkontroll. Ansvar Inom en verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av ansvaret för de frågor som regleras av miljöbalken. Rutiner Dokumenterade rutiner ska finnas för att kontinuerligt kontrollera att utrustning och annat är i gott skick samt att drift och underhåll fungerar. Även i andra lagstiftningar finns krav på egenkontroll. Exempel är systematiskt arbetsmiljöarbete och krav på förebyggande brandskyddsarbete. Dessa kontroller granskas av andra myndigheter än miljönämnd. De olika kontrollsystemen berör i flera fall samma saker och det är därför en fördel att man arbetar ihop de olika systemen i ett gemensamt kontrolldokument. Exempel på rutiner som bör finnas dokumenterade hos en fordonstvätt är antal tvättar, förbrukning av vatten och kemikalier, hantering av avfall, skötsel och funktion hos tekniska installationer, som t ex oljeavskiljare. Risker Riskerna med verksamheten ska systematiskt bedömas och undersökas ur hälso- och miljösynpunkt. Rutiner för att minska riskerna ska utarbetas. Tillsyn Kommunen har tillsyn över fordonstvättar. Tillsyn kan innebära både till exempel besök och granskning av handlingar. Kontrollen kan omfatta hela eller delar av verksamheten. Ofta görs en granskning av vilka försiktighetsåtgärder som gjorts för att förhindra utsläpp. Granskningen omfattar också den egenkontroll som verksamhetsutövaren är skyldig att utföra. Tillsynsavgift Regeringen har beslutat att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ska betala för det arbete som tillsynsmyndigheterna utför. Tillsynsavgiften kan vara utformad som en fast årlig avgift eller beräknad enligt en timtaxa. I Borlänge kommun följer man SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting) riktlinjer. Det innebär att från och med år 2009 har alla fordonstvättar en fast årlig avgift. Avgiften varierar beroende på anläggningens storlek. 9 (9)

Mer information: Dala Vatten & Avlopp nås genom Borlänge Energi www.borlange-energi.se Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Håll Sverige Rent www.hsr.se Kemikalieinspektionen www.kemi.se Kemikalieinspektionens föreskrifter www.kemi.se Naturskyddsföreningen, Kemikaliesvepets listor över godkänd miljömärkning www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/kopa/kemikaliesvepet Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext www.notisum.se Miljömålsportalen www.miljomal.nu Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Svanen www.svanen.nu Svensk Standard www.sis.se Svenska Petroleuminstitutet www.spi.se Vattenmyndigheterna www.vattenmyndigheterna.se Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor: 0243-740 00 (vxl) miljokontoret@borlange.se