MILJÖTILLSYN FORDONSTVÄTTAR

Transkript

1 Miljökontoret Dnr Dpl 4268 MILJÖTILLSYN FORDONSTVÄTTAR Projekt våren 2009 Projektet utfört och sammanställt av: Mattias Nolåkers och Anette Stångmyr Miljöinspektörer

2 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 2 Genomförande 2 Resultat 3 Tvättanläggning 4 Provtagning och analys av utgående vatten 4 Kemikalier 4 Farligt avfall 4 Egenkontroll enligt miljöbalken 5 Kommentarer 5 Bild över fordonstvätt med reningsverk 7 Fordonstvättar som ingått i projektet 8 Mer information (länkar) baksidan Bildkällor Borsttvätt, framsida; Fordonstvätt, baksida; Clipart

3 Sammanfattning Miljökontoret har i ett tillsynsprojekt besökt samtliga fordonstvättar i kommunen. Ungefär en tredjedel av de 44 fordonstvättarna hade tidigare inte haft något tillsynsbesök. Målet med projektet är att utsläpp till miljön från tvättverksamheter ska minska. Av betydelse är vilken reningsutrustning som finns, vilka ämnen som släpps ut till avloppet, vilka kemiska produkter som används och hur det farliga avfallet hanteras. Målet med projektet är även att öka kunskapen hos verksamhetsutövarna för att underlätta bra rutiner och därmed minska miljöriskerna. Resultatet visar att endast sju verksamheter har ytterligare rening efter oljeavskiljare. Övriga har oljeavskiljare förutom två verksamheter där det troligen bara finns slamavskiljning. Kunskapen om oljeavskiljaren är bristfällig hos många. Rutiner för att undersöka det utgående vattnet finns hos två tredjedelar av verksamheterna. Det är knappt hälften av dessa som har rutiner för att följa upp och åtgärda eventuellt höga utsläppsvärden av till exempel tungmetaller och olja. Idag finns miljöanpassade tvättkemikalier till fordonstvätt. Ett stort utbud av schampo och avfettningsmedel finns. Trots detta är det endast drygt hälften av fordonstvättarna som använder dessa produkter. Några verksamheter använder till och med produkter som är märkta med symbol för Miljöfarlig. Kunskapen om kemikalier är otillräcklig, ofta beror det på leverantören vilka produkter som används. Aktuella säkerhetsdatablad med information om miljö- och hälsofarlighet saknas hos en fjärdedel av verksamheterna. Drygt en tredjedel förvarade kemiska produkter så att det fanns risk för utsläpp till avlopp, mark eller vatten. Det farliga avfallet förvarades också på ett riskfyllt sätt hos över hälften av verksamheterna. Vanligt var även att avfallet var otydligt märkt och inte hämtades av godkänd transportör. Två tredjedelar av verksamheterna körde själva bort sitt farliga avfall utan att ha anmält det till länsstyrelsen. Miljökontoret bedömer att tillsynsbehovet är relativt stort vid fordonstvättarna. Miljöpåverkan kan vara stor och verksamhetsutövarna har ofta inte kunskap om vilka områden som påverkar och vilka rutiner som krävs. I projektet har miljökontoret lagt stor vikt vid att informera verksamhetsutövarna om hur den egna verksamheten påverkar miljö och hälsa. Genom ökad kunskap kommer förhoppningsvis riskerna att minska och möjligheterna att uppnå nationella miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö underlättas. 1

4 Bakgrund och syfte Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsynsansvar över fordonstvättar. Verksamheten vid en fordonstvätt påverkar framför allt utsläpp av metaller, olja och andra organiska och oorganiska ämnen till avloppsvattnet. Utsläppen från fordonstvättar kan variera kraftigt. Det beror till stor del på val av tvättkemikalier och skötsel av slam- och oljeavskiljare och andra reningsanläggningar. Föroreningarna, särskilt utsläppen av metaller, påverkar om slammet från reningsverken ska kunna användas på våra åkrar. Miljöpåverkan från fordonstvättar har betydelse för om vi ska nå de nationella miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. De större fordonstvättarna har genom åren haft regelbunden tillsyn medan många av de mindre verksamheterna aldrig kontrollerats. Miljö- och byggnadsnämnden har därför dålig kunskap om miljöpåverkan från de mindre anläggningarna. Det är därför angeläget att även de mindre fordonstvättarna ingår i tillsynsprojektet. Resultatet kommer att utgöra grund för kommande tillsynsplanering. Syftet med projektet är att utsläppen från fordonstvättarna i kommunen ska minska. Syftet är även att genom de kommunala miljökraven och riktlinjerna öka kunskapen hos verksamhetsutövarna om hur den egna verksamheten påverkar miljön och hur riskerna kan minskas. Förutom utsläpp till avloppsvatten är hantering av kemikalier och farligt avfall viktiga områden. Genomförande Tillsynen genomfördes i projektform. Samtliga verksamheter i kommunen (som miljö- och byggnadsnämnden känner till) som utför någon form av fordonstvätt ingick i projektet. Detta innebär att fordonstvätten ofta är en biverksamhet eller en slags extra service till kunderna. Exempel är bilförsäljare, verkstäder och drivmedelsanläggningar. För att hitta verksamheterna studerades företagsregister, telefonkatalog och annonsblad. Totalt ingick 44 fordonstvättar i projektet. Av dessa besöktes 43, en verksamhet hade ännu inte startat. Verksamheterna är både större som omfattas av anmälningsplikt enligt miljöbalken (13 stycken C-anläggningar) och mindre anläggningar (31 stycken U-anläggningar). Hälften av de mindre verksamheterna hade tidigare inte haft något tillsynsbesök. Besöken föranmäldes genom brev med information om projektet cirka en månad före besöket. Riktlinjer för miljökrav utformades som behandlades i miljönämnden. En informationsbroschyr baserad på riktlinjerna överlämnades till verksamheterna vid besöken. Miljökontoret förklarade kraven och gick igenom broschyren med verksamhetsansvarig. En särskild checklista användes som inspektionsunderlag för att bedömningen skulle bli enhetlig. Eventuella brister framfördes muntligt. Efter besöken skickades inspektionsrapport med begäran om förbättringsåtgärder. Projektrapporten kommer att skickas till verksamheterna. 2

5 Resultat Nedan redovisas ett sammanfattande diagram över de vanligaste områdena som uppvisade brister hos fordonstvättarna. Efter diagrammet redovisas resultaten med kommentarer utifrån huvudrubrikerna i checklistan. Andel fordonstvättar med brister inom följande områden: Oljeavskiljare Utg vatten aldrig analyserats Analyssvar utg vatten Godkända kemikalier Miljöfarliga kemikalier Förvaring kemikalier Säkerhetsdatablad Förvaring farligt avfall Transporter farligt avfall 10 % 28 % 26 % 36 % 43 % 45 % 38 % 38 % 58 % Tvättanläggning Av de inspekterade fordonstvättarna finns åtta automattvättar. Övriga är manuella tvättar av olika omfattning. Oljeavskiljare finns vid samtliga anläggningar. Eventuellt är det endast slamavskiljare vid två anläggningar. Reningsverk (ytterligare rening efter oljeavskiljare) finns hos sju verksamheter (17%). Olika tekniker används; tre har kemisk rening, tre biologisk rening och en anläggning elektrisk flockning. Verksamhetsutövarna hade goda kunskaper om hur reningen fungerade. De flesta verksamheterna (80%) har rutiner för tömning av oljeavskiljare. Tömning sker oftast genom fast rutin minst en gång per år. Hälften av fordonstvättarna har andra verksamheter kopplade till oljeavskiljaren, till exempel verkstad eller målarrum. Hälften av verksamheterna saknar larm för oljeavskiljaren eller vet inte om det fungerar. Övriga brister för oljeavskiljaren består av att tömning endast sker vid larm eller att det är oklara kunskaper om oljeavskiljaren. Provtagning och analys av utgående vatten Två tredjedelar av verksamheterna (64%) har fungerande rutiner för att regelbundet undersöka vad som släpps ut till avloppsvattnet. Däremot saknar nästan hälften av dessa (43%) rutiner för att hantera analyssvaret. Några verksamheter (4 st) har genomfört åtgärder efter att analyssvaren visat på exempelvis höga halter av tungmetaller eller olja. Åtgärderna har varit byte av tvättkemikalier, minskad användning av kemikalier (istället hetvattenspolning) eller tätare tömning av oljeavskiljaren. 3

6 Hälften (48%) av de verksamheter som tagit prov på utgående vatten har tagit provet som ett stickprov. Detta ger inte en realistisk bild av vattnet utan ett samlingsprov ska tas under minst sex timmar. En fjärdedel av verksamheterna har detta som rutin (24%). En tredjedel (36%) av fordonstvättarna har aldrig analyserat det vatten som släpps ut till avloppsnätet. Två fordonstvättar har enskilt avlopp och är ej anslutna till det kommunala avloppsnätet. Men även här är det minst lika viktigt att inte tillföra tungmetaller och andra ämnen till omgivningen. Kemikalier Alla kemiska produkter som används vid fordonstvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller Bra miljöval eller ingå i Kemikaliesvepets aktuella listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel. (Kemikaliesvepet var ett projekt som drevs av miljöförvaltningen i Göteborg och som resulterade i att särskilda kriterier togs fram för bilvårdsprodukter). Drygt hälften (55%) av fordonstvättarna använde godkända tvättkemikalier. Hos övriga hade cirka en fjärdedel (27%) någon godkänd produkt, till exempel schampo eller avfettningsmedel, men dessa användes inte idag. Hos fem verksamheter användes produkter med märkningen Miljöfarlig. Hos en fjärdedel (26%) saknades aktuella säkerhetsdatablad över de kemiska produkter som används. Drygt en tredjedel (38%) av verksamheterna förvarade de kemiska produkterna på ett olämpligt sätt eller att kärlen var otydligt eller felaktigt märkta. Exempel är risk för utsläpp till avlopp, mark eller vatten eller att märkningen inte överensstämde med innehållet på behållaren. Tvättkemikalier används utanför tvätthallen vid sju anläggningar (16%). Detta förekommer främst vid automattvätthallarna. Vid två verksamheter fanns anvisningar uppsatta till kunderna om att tvättkemikalier endast får användas i tvätthallen. Farligt avfall Mer än hälften (58%) av fordonstvättarna hade brister i förvaring av farligt avfall. En tredjedel (33%) förvarade avfallet med risk för utsläpp till avlopp, mark eller vatten. En fjärdedel (26%) hade otydlig märkning, eller saknade helt märkning på kärlen. Godkänd transportör hämtar det farliga avfallet hos de flesta verksamheter. Rutinerna skiljer sig åt. Vissa verksamheter har fast rutin, till exempel varje år, för hämtning medan andra ringer vid behov. Det är dock vanligt att verksamhetsutövarna transporterar mindre mängder själva. Många (38%) visste inte att egna transporter kräver anmälan till länsstyrelsen. Tre verksamheter anger att det inte uppkommer något farligt avfall förutom från oljeavskiljare. 4

7 Egenkontroll enligt miljöbalken Kravet på egenkontroll är ett generellt krav som gäller alla verksamheter, såväl större som mindre. De större verksamheterna känner väl till kravet på egenkontroll och har ofta ett dokumenterat kontrollprogram. Det är dock olika hur egenkontrollen fungerar i praktiken. Hos de mindre verksamheterna är kravet på egenkontroll okänt hos vissa. Andra mindre verksamheter har istället mycket goda kunskaper och väl fungerande praktiska rutiner. Kommentarer till resultatet Miljökontoret bedömer att tillsynsbehovet är relativt stort vid fordonstvättarna. Detta gäller såväl större som mindre verksamheter. Miljöpåverkan kan vara stor och verksamhetsutövarna har ofta inte kunskap om vilka områden som påverkar och vilka rutiner som krävs. Generellt kan miljökontoret inte se någon större skillnad mellan små och stora verksamheter. Det finns större verksamheter som ska ha ett fungerande egenkontrollprogram, men som inte fungerar. Det finns exempel på mindre verksamheter som aldrig haft tillsyn tidigare men som har väl fungerande rutiner och mycket goda kunskaper om sin egen miljöpåverkan. Liknande projekt som genomförts i andra kommuner har inte fått liknande resultat. Bedömningen har där ofta varit att kunskapsnivån har varit mycket låg, särskilt hos de mindre verksamheterna. Att kunskapen om oljeavskiljarna var dålig var förväntat. Ofta är det fastighetsägaren som har kunskap om oljeavskiljaren. I äldre fastigheter kan det vara svårt att få fram uppgifter om vilken typ av oljeavskiljare som finns. För verksamhetsutövaren kan det då bli svårt att skapa bra rutiner. Att ta prov på utgående vatten kan ge en indikation på om avskiljningen fungerar godtagbart. Samtliga verksamheter har fått krav på provtagning av utgående vatten under nästa vinterhalvår. Tillsynsprojekt i andra kommuner som inriktats på fordonstvättar har ställt olika krav på större och mindre anläggningar. Vanligt är dock att samtliga fordonstvättar ska installera reningsutrustning efter oljeavskiljare men inom olika tidsaspekt. I Borlänge ställs eventuella krav på reningsutrustning efter att verksamheterna visat vilka ämnen som släpps ut till avloppsnätet. Ett grundläggande krav i Borlänge är dock att alla fordonstvättar ska ha en oljeavskiljare. Vid nyinstallation ska den vara av Klass1-typ. (Mer om kraven finns att läsa i broschyren Miljökrav för fordonstvättar i Borlänge kommun). Miljökontoret hade förväntat sig bättre kunskap om tvättkemikalierna. Sedan 1990-talet har det funnits miljövänliga tvättkemikalier för fordonstvättar. Större fordonstvättar litar på branschförbundet och leverantörer. Trots detta var det några av de större verksamheterna som uppvisade stora brister i kemikaliehanteringen. Däremot fanns mindre verksamheter som aktivt gjorde egna val av tvättkemikalier utifrån Kemikaliesvepets lista. I allmänhet, hos de verksamheter som använde godkända tvättkemikalier, berodde det ofta inte på kunskap hos verksamhetsutövaren utan på intresset hos leverantören. Flera verksamheter hade kemiska produkter som är godkända av Kemikaliesvepet, men som inte användes (skulle kastas) för att ny leverantör anlitats. De nya kemikalierna var inte miljögodkända. Genom projektet hoppas miljökontoret att verksamhetsutövarna ställer högre krav på leverantörerna. Brister i hanteringen av farligt avfall beror också, i de flesta fall, av brist på kunskap. Vid flera verksamheter samlades avfall under lång tid, många gånger i omärkta kärl och på 5

8 olämplig plats. Vid storstädning transporterades det bort av verksamheten själva. Ibland behövde avfallet då hällas över i mindre kärl. Alla led med brister i hanteringen utgör risker för utsläpp. Projektet har syftat till att ge råd och information till verksamheterna för att öka kunskapen och därmed minska riskerna för miljön. Miljökontoret upplever att besöken i de flesta fall varit uppskattade och att tydlig information och tydliga miljökrav underlättar för verksamheterna att skapa bra rutiner. Det är dock av stor vikt med uppföljning och regelbunden tillsyn. Under hösten kommer de verksamheter med större eller många brister att återbesökas (cirka en femtedel av fordonstvättarna). Nästa år kommer uppföljning att ske genom att granska analyssvar från provtagning av utgående vatten. Därefter kommer framtida tillsynsbehov att bedömas för varje enskild verksamhet. 6

9 Här visas en bild från Håll Sverige Rent över en fordonstvätt med oljeavskiljare och reningsverk: 1. Biltvätt 2. Grovslamtank 3. Pumpkammare med oljeavskiljning 4. Lokalt reningsverk 5. Sedimenteringstank med oljeavskiljare 6. Provtagning 7. På väg mot reningsverket (Bilden finns även i broschyren Miljökrav för fordonstvättar i Borlänge kommun). 7

10 Fordonstvättar som ingått i projektet Här listas de verksamheter som deltagit i projektet. Större verksamheter är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Anmälningsplikten avser inte enbart fordonstvätten utan verksamheten som helhet. Verksamhet Huvudverksamhet Anmälningspliktig Övrigt AME Kommunal verkstad Nej Tvätt av kommunala fordon Banverket Produktion Entreprenadverksamhet Nej Bergvik Skog Plantskola Nej Enskilt avlopp Bilmetro Bilförsäljning Nej Bilvårdscenter Recond Nej Borlänge Biluthyrning (AVIS) Borlänge Energi Depåträdgård Borlänge Energi Hönsarvet Borlänge Energi Verkstad Biluthyrning Växthus Verkstad Nej Nej Nej Tvätt av egna fordon och pumpar Verkstad Nej Tvätt av egna fordon Bärgarkungen Bilbärgning Nej Dala Hyrbil (Europcar) Biluthyrning Nej Erikslundsgymnasiet Skola Nej Erikssons Bygg & Entreprenad Maskin Entreprenadverksamhet Nej Tvätt av egna fordon Euromaint Rail Tågverkstad Ja Floc Bilvård Fastighetsservice Nej Tvätt av rälsgående fordon Hans Granlunds Åkeri Åkeri Ja Hushagen Flaket Fastighetsservice Nej Hushagen Släpet Fastighetsservice Nej Lantmännen Maskin Entreprenadverksamhet Nej Tvätt av egna maskiner och fordon Lastbilsteknik Verkstad Nej 8

11 Lennes Buss Bussbolag Nej Enskilt avlopp Mats Bilar Bilförsäljning Nej Motorcity Bilförsäljning Nej MV Bilrecond Recond Nej OK-Q8 Bygatan Drivmedel Ja OK-Q8 Masergatan Drivmedel Ja Polismyndigheten Polis Nej Tvätt av egna fordon Ragn-Sells Avfallsentrepenör Nej Tvätt av egna fordon RK Tvätt & Import Fordonstvätt Ja Har ej startat Rolf Ericson Bil Bilförsäljning Ja Rolf Ericson Lastvagnar Lastbilsservice Ja Rostskyddsspecialisten Verkstad Ja Räddningstjänsten Brandkår Nej Tvätt av egna fordon Shell Kupolen Drivmedel Ja Shell Tunabro Drivmedel Ja Stora Tuna Kyrkoförvaltning Maskinservice åt kyrkan Nej Tvätt av egna fordon Statoil Bygatan Drivmedel Ja Statoil Kvarnsveden Drivmedel Ja Swebus Bussbolag Ja Svenska Kyrkan Norra Griftegården Maskinservice åt kyrkan Nej Tvätt av egna fordon Tomas Kaakinen Bil Bilförsäljning Nej Toyotacenter Bilförsäljning Nej Tunabyggen Fastighetsbolag Nej Tvättplatta för egna fordon, används ej nu Vägverket Krisberedskap Entreprenadverksamhet Nej 9

12 Mer information: Dala Vatten & Avlopp nås genom Borlänge Energi Energimyndigheten Håll Sverige Rent Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionens föreskrifter Kemikaliesvepets listor över godkänd miljömärkning (sök fordonstvätt och avfettning) Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext Miljömålsportalen Naturvårdsverket Svanen Svensk Standard Svenska Petroleuminstitutet Vattenmyndigheterna samt miljökontorets egen broschyr: Miljökrav för fordonstvättar Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor: