Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015

Relevanta dokument
Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Epidemiologisk årsrapport 2015

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Å rsstatistik fö r 2016

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Å rsstatistik fö r 2017

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Inledande bestämmelse

Årsstatistik för 2014

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Årsstatistik för 2013

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Å rsstatistik fö r 2018

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Smittspårning Grundkurs regelverk

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Smittskydd&Vårdhygien

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

Nr Detta nummer innehåller:

Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län

Aktuellt från Strama Gotland

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Tarminfektioner, inledning

Smittspårningsutbildning 2016

Smittskydd Stockholm

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2012

Smittskydd&Vårdhygien

Februari 2006 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Medarbetare. Ett bra smittskydd som vill bli ännu bättre! Innehållsförteckning

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Kvalitetsbokslut 2012

Smitt. Smittskyddsenheten

Ebola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr

Februari 2008 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Nytt år och nya möjligheter. Nya medarbetare. Innehållsförteckning

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Smittskydd&Vårdhygien

Transkript:

Nr 1/216 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 215 Internationellt har vi haft det hittills största ebolautbrottet som drabbade Västafrika svårt. Efter att världssamfundet reagerade under hösten 214 vände situationen snabbt. Den 14:e januari 216 förklarade WHO att utbrottet är över efter att det gått sex veckor sedan det senaste faller diagnostiserades. Tyvärr upptäcktes dock redan senare samma dag ett nytt fall i Sierra Leone. Eftersom män kan ha kvar virus i sädesvätskan långt efter att man tillfrisknat får man räkna med att enstaka fall kommer att dyka upp. Enligt officiell statistik drabbades 28 637 personer varav över 11 dog. För drabbade länder i Västafrika kollapsade all sjukvård så det är troligen många fler som avlidit i behandlingsbara åkommor som ingen kunde ta hand om. Smittan finns kvar i djurvärlden så det kommer säkert fler utbrott. Vi får bara hoppas att världen då reagerar snabbare så att inte lika många behöver drabbas. Inom länet rönte ett caliciutbrott från frysta hallon stor uppmärksamhet. Det var äldreboenden i Ljungby som serverade en parfait med hallon som inte var upphettade. Utbrottet gav ett anslag på 36 % då 73 av de drygt 2 boende insjukande. Förutom i feces från de sjuka kunde viruset påvisas i en icke öppnad förpackning av frysta hallon från Serbien. Influensan var besvärlig säsongen 214-215. Många äldre behövde tas om hand vilket resulterade i högt tryck mot våra vårdplatser. De flesta drabbades av H3N2 influensa, en virusstam som brukar drabba de äldre svårare. Samtidigt visade det sig att viruset hade muterat så skyddet av vaccinet mot den dominerande stammen blev lågt. Årets influensa har börjat och det är ännu för tidigt att avgöra hur omfattande smittspridningen kommer att bli. I år har dock inte viruset muterat vilket gör att årets vaccin bör ge ett bra skydd. Anmälningar gällande resistenta bakterier fortsätter att öka år från år. Vi ser en klar ökning av både MRSA och ESBL. VRE har dock minskat något beroende på att vi under 214 hade en vårdrelaterad smittspridning. Inhemsk smittspridning av både campyloacter och salmonella har ökat. När det gäller campylobacter kan tillfälligt ändrade slaktrutiner för kycklingar haft betydelse. När det gäller salmonella beror ökningen på ett utbrott med S. enteritidis där smittan kom från en allkrydda. Många smittades på Öland där en restaurant specialiserat sig på plankstek med potatismoset som kryddades med just allkryddan. Även klamydiasmittan fortsätter att öka. Till en viss del beror ökningen på att vi har en effektiv smittspårning. Det tas även fler tester där speciellt egenprovtagningen ökar. Samtidigt har vi säkert en ökad smittspridning. Trots all information om att man ska skydda sig med kondom är det svårt att få till ett ändrat beteende. Calicisäsongerna var relativt mild under säsongen 214-215. Nedan följer kommentarer till de anmälningspliktiga sjukdomarna. På sista sidan finns en tabell som ger en överblick över utvecklingen. Campylobacter 3 Antalet fall har ökat, detta gäller främst de som smittats i 25 Sverige som nu utgör 55 % av fallen. Vi ser alltid flest fall 2 i slutet på sommaren men under årets första månader hade vi också en ökning som kunde relateras till nya 15 slaktmetoder för kyckling. Av dem som smittats 1 utomlands dominerar som vanligt Spanien och Thailand, vardera 11 fall, samt Turkiet med 1 fall. Dessa länder är 5 ju samtidigt stora turistmål dit många reser. Jan Mar Maj Jul Sep Nov Inhemsk Utländsk

2 Salmonella Av årets 55 fall är hela 2 smittade i Sverige. Tretton av dessa är S. enteritidis av en speciell fagtyp. Enstaka fall fanns redan i början på året med spridning i hela landet. Trots omfattande efterforskningar kunde smittkällan inte hittas förrän ett stort antal fall dök upp på en restaurant på Öland. Det visade sig att det var en allkrydda som var orsaken. Av de utlandssmittade står Thailand för 1 fall. Länderna runt Medelhavet genererade sex fall (Turkiet 3, Tunisien 2 och Egypten 1 fall). Nio personer fick sin smitta i Östeuropa. 1 Utlands 8 6 4 2 Inhemska Shigella Hos tre av årets sju fall har Sverige angetts som smittland. Smittkällan har då troligen varit mat som man själv tagit in i landet alternativt via anhöriga från andra länder. EHEC Under året anmäldes tio fall med EHEC där alla smittats i Sverige. EHEC finns nu i matkedjan och det vanligaste är enstaka fall där man inte hittar en smittkälla. Åldern varierar mellan 2 och 72 år. Några av barnen har gått på förskola men inga sekundärfall har registrerats. Giardia lamblia Av årets 2 fall har 16 hittats i samband med hälsoundersökning av flyktingar varav tio kommer från Afrikas horn. Ett barn är smittat i Sverige. Barnet gick inte på förskola och smittvägen har förblivit okänd. Cryptosporidium Den kraftiga ökningen beror på att labbet nu infört PCR diagnostik som är betydligt känsligare än mikroskopi som vi använde tidigare. Alla utom en är smittade utomlands. Cryptosporidier är protozoer som främst sprids via vatten. Typiska symtom är vattniga diarréer och buksmärtor. Inkubationstiden ligger normalt kring en vecka och de flesta tillfrisknar spontant inom en vecka. Echinokockinfektion Vårt enda fall hade smittats i Libanon. Denguefeber Antalet denguefall har ökat under de senaste åren. Thailand har dominerat mycket beroende på att många reser dit. Våra fyra fall är dock smittade i Malaysia, Indonesien och två i Costa Rica. Entamöba histolytica Under året har vi inte haft något fall. På mikrobiologen har man nu en PCR diagnostik vilket gör att man kan skilja mellan den patogena Entamöba histolytica och den apatogena Entamöba dispar. Vid mikroskopi ser de likadana ut. Vibrio exkl kolera Dessa bakterier kan ge s.k. badsårsfeber som vi ser efter bad i Östersjön varma somrar. Årets enda fall blev smittad i Röda Havet. Yersinia Endast fyra smittade, alla i Sverige.

21 23 25 27 29 211 213 215 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Hepatit A Tre fall är asylsökande från Syrien som troligen smittats under resan till Sverige. Ett fall bodde på ett evakueringsboende så där fick vi ge gammaglobulin till en större grupp än hos de båda andra patienterna som bodde privat hos anhöriga. En äldre svensk man blev troligen smittad av frysta bär. Hepatit B Under året diagnostiserades 53 fall där samtliga var kroniska smittbärare. Majoriteten hittades vid hälsoundersökning av asylsökande där Syrien dominerar följt av Eritrea. Endast en av patienterna är smittad i Sverige. Hepatit C Antalet fall minskar även detta år. Av de 18 anmälningarna har sju Sverige som smittland. Intravenöst missbruk är den dominerande smittvägen. Gonorré Under senare år har antalet gonorréfall ökat i landet. För två år sedan införde vi ett kombinationstest där alla klamydiaprover även testas för gc. Av årets 13 fall är nio heterosexuellt smittade och 4 män som har sex med män. Sverige anges som smittland för fem patienter varav tre är heterosexuellt smittade. HIV Under året har 1 nya patienter anmälts i länet. Vid årsskiftet hade 97 patienter behandlande läkare i länet. Klamydia Antalet klamydiafall har ökat med 9 %. Efter att tidigare legat Klamydia G-län 8 bland de regioner som haft lägst incidens närmar vi oss nu 6 rikssnittet. 4 Medelåldern för kvinnor är 22 år och för män 24 år. Andelen män är 43 %. 2 Andelen som upptäcks via smittspårning har ökat från 39 till 44 %. Totalt har 8 828 klamydiatest utförts på mikrobiologen. Detta är en ökning med 2 % sedan 214. Andelen som lämnar egenprovtagning ökar för varje år och utgör nu nästan en tredjedel av antalet prov. Provvolym, andel positiva 1 Staplarna i diagrammet visar antalet klamydiaundersökningar som görs årligen d.v.s. både vanliga prov och egentester. Linjen 5 i diagrammet visar på andelen av testerna som är positiva för klamydia. Under 215 ökade andelen positiva test från 7 till 7,5 %. En del av ökningen av antalet klamydiafall kan förklaras av effektivare smittspårning där fler kontakter hittas. Detta är dock inte hela sanningen utan vi ser även en ökad smittspridning. Trots omfattande informationskampanjer är det svårt att få till ett ändrat beteende där man skyddar sig med kondom. Här måste vi bli bättre. Syfilis Endast en patient är anmäld med tidig syfilis. MRSA MRSA-fallen ökar för varje år. Av de 126 patienterna är drygt 7 % smittade utomlands där Syrien och Afghanistan ligger högst. Nästan hälften har hittats via smittspårning medan resten av fallen fördelas på screening och kliniska fall där bölder dominerar. 15 1 5 2 25 21 215 3 15% 1% 5% %

27 28 29 21 211 212 213 214 4 Ornithos År 213 hade vi ett utbrott i länet som främst drabbade de västra delarna. Efter detta var där inga fall 214 och under 215 hade vi bara ett fall. Personen troligen smittad via fågelbord. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Vid halvåret 212 ändrades anmälningskriterierna. Tidigare var alla pneumokocker med MIC på,5 mg/ml anmälningspliktiga men ändrades då till 2 mg/ml d.v.s. bara resistenta stammar behöver anmälas. Av de resistenta bakterier som ingår i Smittskyddslagen ökar alla utom resistenta pneumokocker, detta beroende på att de resistenta stammarna trycks tillbaks med hjälp av vaccinet Prevenar. Under året diagnostiserades två fall båda utan koppling till förskola. ESBL och ESBL-CARBA Extended Spektrum Betalaktamas (ESBL) producerande tarmbakterier blev anmälningspliktiga 27, anmälningsplikten gäller dock bara de mikrobiologiska laboratorierna. Det rör sig om bakterier som utvecklat resistens mot även tredje generationens cefalosporiner som t.ex. Cefotaxim. Antalet fall ökar snabbt för varje år. Man skiljer ut ESBL-CARBA d.v.s. de stammar som dessutom utvecklat resistens mot karbapenemer. Dessa stammar är även kliniskt anmälnings- och spårningspliktiga. Under året har vi haft fyra fall som alla smittats utomlands. VRE VRE står för Vankomycinresistenta enterokocker. Eftersom bakterien kan överleva långa tider även på torra ytor är den speciellt besvärlig som nosokomial smitta. En patient smittades inom vården i Skåne där man hade ett utbrott under året. Hos oss screenas alla prov som kommer till labbet med frågeställning Clostridium difficile även för VRE. Dessa patienter har ofta fått mycket antibiotika och utgör därmed en riskgrupp. En annan riskgrupp är patienter som sjukhusvårdats utomlands. Dessa screeningar gav vardera upphov till två fall under året. Invasiva Grupp A-streptokocker Under hösten hade vi ett utbrott med barnsängsfeber som drabbade tre mödrar och ett nyfött barn. I övrigt är rosfeber det vanligaste symtomet. Två personer har drabbats av nekrotiserande fasceit. Invasiv infektion av Haemophilus influenzae typ B Anmälningsplikten finns för att följa upp vaccinationseffekten av HIB-vaccinet som ingår i barnvaccinationerna sedan 1993. Under året har vi haft 3 fall. Dessa var äldre patienter som aldrig ingått i något vaccinationsprogram. Invasiv pneumokockinfektion Anmälningsplikten infördes som en kvalitetskontroll av våra vaccinationsprogram. Sedan 28 erbjuds alla barn Prevenar vilket är ett s.k. konjugerat vaccin där pneumokockkapseln har kopplats till ett protein. Äldre riskpatienter har rekommenderats ett s.k. polysackaridvaccin (Pneumovax ). Folkhälsomyndigheten ser för närvarande över rekommendationerna som kan komma att ändras under 216. Av årets 26 fall var det ett barn som var vaccinerat med Prevenar. Barnet insjuknade dock med pneumokocker serotyp 8, en stam som inte ingår i vaccinet. Av de 18 som var 65 år eller äldre hade sju vaccinerats med Pneumovax av vilka fyra hade stammar som är inkluderade i vaccinet. Meningokockinfektioner Två fall båda orsakade av serotyp W135. En person smittad i Sverige och en i Italien. 25 2 15 1 5

1988 1991 1994 1997 2 23 26 29 212 215 5 Legionella Fem fall vilket är det högsta vi haft. Två smittade utomlands. Av de tre som smittats i Sverige bodde två ensligt med eget vatten och vedeldning där man haft för låg temperatur på varmvattnet. Ett fall hade kommunal lägenhet där utredningen inte kunde konstatera några förhöjda legionellavärden i vattnet. Kikhosta Vaccin mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 1996. Efter några år med få fall fick vi, liksom övriga landet, en ökning 214. Under 215 minskar dock åter antalet fall, i Sverige med 2 %. Under föregående år hade vi fyra fall varav ett spädbarn som ännu inte hunnit få några vacciner. Kikhosta kan vara en mycket svår infektion hos spädbarn och det är viktigt att tänka på kikhosta vid långvarig hosta framför allt om det finns spädbarn i omgivningen. 3 25 2 15 1 5 Listeria Under året endast ett fall. Trots att kommunens hälsoskydd provtog mat i patientens kylskåp kunde någon smittkälla inte identifieras. Tuberkulos Alla 13 fall är uppväxta i länder med hög tbc incidens. Afrikas horn står för sju fall och Afghanistan bidrar med tre. Även om många flyktingar kommer från Syrien har vi inga fall därifrån. Åtminstone före kriget hade landet en låg incidens av tbc. Av årets 13 fall hade nio lungtbc varav fyra även var direktpositiva dvs. extra smittsamma. I övrigt hade vi två körtel- och en skelettuberkulos och ett fall med pleurit. TBE Tre fall där en bor i Ljungby kommun och två i Uppvidinge. En av dessa kan dock ha smittats i Blekinge. Malaria Av året sju malariafall hade fyra Plasmodium falciparum, två P vivax och en P ovala. Alla hade smittats i Afrika och ingen hade tagit profylax. Fyra var asylsökande som nyligen kommit till Sverige och ytterligare en person hade sitt ursprung i Afrika där han varit hemma på besök. Influensa Under året har man ändrat anmälningskriterierna. Förra säsongen var det bara den pandemiska influensan H1N1 som var anmälningspliktig. Från denna säsongenen är all laboratorieverifierad influensa anmälningspliktigt från laboratoriet. Säsongen 214-215 var många sjuka och det var ett stort tryck på våra vårdplatser. Det var främst H3N2 som spred sig och då blir det alltid fler sjuka äldre av H3 stammar. Tyvärr hade viruset muterat så att skyddet var mycket dåligt vilket ytterligare förvärrade läget. Figuren visar antalet positiva laboratorietest per vecka säsongen 214-215. 25 2 15 1 5 5 4 3 2 1 42 45 48 51 2 5 8 11 14 17 2 Vecka Utrikes födda Födda i Sverige B H3N2 H1N1

6 Diagnos Snitt 28-212 213 214 215 Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter 141 151 144 191 Difteri EHEC 9 8 2 1 Giardia lamblia 32 35 34 2 Gonorré 5 2 12 13 Hepatit A 2 5 4 4 Hepatit B 59 7 52 53 Hepatit C 36 48 23 18 Hepatit D Hepatit E 3 HIV 1 15 8 HTLV I/II infektion Influensa 58 26 1 Klamydia 541 582 64 66 Kolera MRSA (anm.pliktig 2) 31 57 91 126 Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Pneumokock med nedsatt Pc känslighet 7 1* 5 2 Rabies Salmonellainfektion 73 56 26 55 därav inhemsk 13 16 7 2 Shigellainfektion 12 11 7 7 Syfilis 2 2 2 Tuberkulos 13 18 13 13 Tyfoidfeber Virala haemorragisk febrar exkl dengue sorkf. Anmälningspliktiga sjukdomar Atypiska mycobacterier 4 4** 5 Botulism Brucellos Cryptosporidium 1 7 Denguefeber 1 4 4 Echinokockinfektion 1 2 1 Entamöba histolytica 2 1 ESBL producerande enterobacteriacae 18 199 22 239 ESBL CARBA 1 2 4 Invasiva Grupp A streptokocker 8 19 7 17 Invasiv haemophilus inf 5 5 3 3 Harpest (tularemi) Kikhosta 1 11 4 Legionellainfektion 1 2 5 Leptospirainfektion Listeriainfektion 2 2 4 1 Malaria 3 1 7 7 Invasiv meningokockinfektion 1 1 2 Mässling 4 Papegojsjuka 12 1 Invasiv pneumokockinfektion 3 3 21 26 Påssjuka 1 2 Q-feber Röda hund TBE 1 3 3 Trikinos VRE 2 7 15 5 Vibrio exkl kolera 2 2 1 Yersiniainfektion 17 9 9 4 Summa 1171 1423 137 1516 *endast MIC>1 från juli 212 **från 213 endast labanmälan (tidigare klinisk relevans)