2016-04-28 Risk- och sårbarhetsanalys 2016-2019 för Dorotea kommun Foton Magnus Ström, Kommunens bildbank och Herman Persson Denna risk- och sårbarhetsanalys för Dorotea kommun är framtagen i samråd med samtliga förvaltningar i kommunen och sammanställt av räddningschef Lars Rydstedt och brandinspektör Herman Persson. Antagen av kommunfullmäktige: 2016-00-00 000
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING OCH INLEDNING... 3 Risk- och sårbarhetsanalyser är en del i det förebyggande och förberedande arbetet... 3 Bland de risker som kan ge de allvarligaste konsekvenserna i kommunen kan nämnas... 4 Syftet med Risk- och sårbarhetsanalysen är att:... 5 Mål med risk och sårbarhetsanalysen... 6 1. KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 6 Politiker och tjänstemannastab... 8 Doroteas kommunorganisation i stort... 8 2. ARBETSPROCESS OCH METOD... 9 Metod... 10 Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys... 12 3. IDENTIFIERING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM DOROTEA KOMMUNS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 12 Samhällsviktig verksamhet i kommunen... 13 Samhällsviktig verksamhet i kommunala bolag... 14 Övrig samhällsviktig verksamhet inom Dorotea kommuns geografiska områdesansvar... 14 4. ANALYSERADE OCH IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR DOROTEA KOMMUNS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET.... 15 5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER I DOROTEA KOMMUN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE.... 16 Vad är en risk?... 16 Dorotea kommuns bedömning av risker som kan inträffa ser ut som följande:... 16 Översiktlig beskrivning av kommunens hot och risker.... 17 Omfattande strömavbrott... 18 Bränslebrist... 18 Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen... 19 Hot mot information och kommunikation:... 19 Större olycka... 20 1
Farligt gods... 21 Smitta människor... 21 Hur påverkar pandemi samhället och kommunen?... 22 Extremt väder... 22 Hot och Våld i offentlig miljö... 23 6. IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRIS-BEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 25 Omfattande strömavbrott... 25 Erfarenheter från stormen Hilde... 26 Samverkan med elbolag, lantbrevbärare, kontaktmännen ute i byarna och samverkansmöten på länsnivå har fungerat bra.... 26 Bränslebrist... 27 Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen... 27 Hot mot information och kommunikation... 27 Större olycka eller brand... 27 Farligt gods... 27 Extremt väder... 28 Hot och Våld i offentlig miljö... 28 7. ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING (Handlingsplan)... 28 Inrikta säkerhetsarbetet med tydliga mål... 28 Planering... 28 Riskägare... 28 Utbildning/Övning... 29 Medvetenhet och information... 29 Samverkan och samordning... 29 Konkreta åtgärder... 29 Uppföljning... 30 Rapportering... 30 2
SAMMANFATTNING OCH INLEDNING I Doroteas kommun är konsekvenserna av långvarigt elbortfall en hög risk eftersom de flesta verksamheter är beroende av att elektricitet finns, inte minst fjärrvärmeverket. Reservsystem för elförsörjning i form av elverk finns, men tillgänglighet och status samt kapacitet väcker frågetecken som bör klaras ut. Rutiner för att underhålla och driftsätta måste klaras ut likaså hur bränsletillförsel ska säkerställas under ett krisläge. En mycket allvarlig konsekvens av elbortfall är risken för utkylda bostäder om samhället drabbas av elbortfall vintertid och extrem kyla råder. Kommunen är med sitt geografiska läge, i Lapplands inland, utsatt för sträng kyla vintertid vilket ökar sannolikheten av en faktisk händelse. Samtliga verksamheter är beroende av en oavbruten vattenförsörjning. Reservkraft för vattenförsörjning finns men avbrott på huvudvattenledning skapar stora störningar. Rutiner och planering för hur kriser ska hanteras är bristfällig och olika senarior bör tas fram och övas. Skolan är traditionellt sett ett av de stora riskobjekten i en kommun. Risken består främst i hot och våld, ryktesspridning via sociala medier, brand, samt stora konsekvenser vid el- och vattenbortfall. Risk- och sårbarhetsanalyserna visar att det råder skillnader mellan verksamheternas säkerhetsarbete avseende medvetenhet, erfarenhet samt planer och rutiner. De verksamheter som har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse omfattas oftast av lagar och förordningar som ställer krav på den egna verksamhetens säkerhet och egenkontroll. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna hantera kriser och samhällssäkerheten är personalens krismedvetenhet och förmåga att kunna hantera oväntade situationer varför övning är ett viktigt inslag i att kunna förebygga många situationer. Risk- och sårbarhetsanalyser är en del i det förebyggande och förberedande arbetet Dagens samhälle är sårbart. Olyckshändelser eller medvetna handlingar som medför skador på människor, miljö, egendom eller av ekonomisk art inträffar i större eller mindre omfattning förr eller senare i varje kommun. En risk- och sårbarhetsanalys ska i möjligaste mån identifiera de risker 1 och sårbarheter 2 som finns inom en kommun. Då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys pågå så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 3
När kommunen ska stärka sin krishanteringsförmåga är det därför angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag, samverkande myndigheter och privata aktörer deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. I enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 3 i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser påverkar den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Samhällsstörningar eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få allvarliga negativa konsekvenser, t.ex. skador på människors liv, miljö, egendom och produktion. En händelse kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i samverkan med andra berörda aktörer. Bland de risker som kan ge de allvarligaste konsekvenserna i kommunen kan nämnas Omfattande brand i skola, vårdhem, flerbostad eller kommunalhus Långvarigt avbrott i elförsörjningen Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Otjänligt vatten Olycka eller sabotage med bortfall av ett eller flera IT-system Bränslebrist Större olycka (Skolbussolycka, Farligt godsolycka, Flygplansolycka) Extrem vädersituation (Kyla, Nederbörd, Storm) Pandemi/Epidemi Hot och Våld i offentlig miljö 1 En risk är en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. 2 Sårbarhet är de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. 3 Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (2006: 544 1 kap 4 ) 4
Syftet med Risk- och sårbarhetsanalysen är att: Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten. Bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Dorotea kommun ska enlig lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), analysera de hot och risker inom kommunens verksamhets område som kan leda till att kommunens förmåga till verksamhet kan försämras i händelse av en extra ordinär händelse. Även skall analysen omfatta kommunens geografiska områdesansvar. Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.. 2 kap. 1 LEH. D.v.s. det är kommunens ansvar att minska sin sårbarhet inom Dorotea kommuns verksamhetsområde (Dorotea kommuns förvaltning och Dorotea Hus) före, under och efter en svår påfrestning, extraordinär händelse. Kommunens krishantering skall vara uppbyggd och formad i likhet med hur krishanteringssystemet är uppbyggt på nationell nivå och kommunens analys skall bygga på de tre grundprinciperna i krishanteringssystemet: Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör så också under en krissituation. Likhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen Först då de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala resurser. Risk- och sårbarhetsanalysen skall ses som ett verktyg i kommunens krisarbete och medvetengöra samt öka kunskaperna om de risker samt sårbarheter som finns, samt vilka konsekvenser dessa kan få. Analysen skall även fungera som ett beslutsunderlag där förslag på åtgärder tas fram som skall öka kommunens förmåga att hantera identifierade hot och risker. Den skall ge beslutsfattare samt verksamhetsansvariga en grund till ett långsiktigt och målinriktat arbete inom kommunen med förebyggande och förberedande verksamhet. Analysen skall revideras varje mandat period där mål uppföljning samt nya mål skall ligga i fokus. Risk- och sårbarhetsanalysen är grund i det kommunala säkerhetsprogrammet. 5
Mål med risk och sårbarhetsanalysen Målet med analysen är att Dorotea kommun skall ha en god kännedom om vilka risker och hot som kommer påverka kommunens förmåga till funktion vid en extra ordinär händelse samt hur sårbar kommunen är mot dessa hot och risker. Över tid ska risker eller hot ellimineras eller i vart fall decimeras genom prioriterat arbete med denna RSA som stöd. 1. KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE Dorotea (på sydsamiska Kraapohken tjielte), kommun är den sydligaste av inlandskommunerna i Västerbottens län och är inkörsporten till landskapet Lappland. Kommunen har cirka 2750 invånare på en yta av 2949 kvadratkilometer, vilket ger en befolkningstäthet på ca 1 invånare per kvadratkilometer. Till ytan är kommunen lika stor som landskapet Blekinge (ca 15 mil långt). Detta gör kommunen till den 30:e största kommunen i Sverige till ytan. Ungefär 50 % av innevånarna är bosatta i tätorten Dorotea, övriga invånare bor i någon av byarna runt om i vår fina kommun. Landskapet domineras av skogar, ett stort antal sjöar några älvar, samt den vackra fjällnaturen som finns på många ställen i kommunen och det rika djurlivet och fisket mm gör kommunen till en attraktiv kommun. Borgafjällsområdet med Dabbsjön är avrinningsområde för Faxälven som mynnar ut i Ångermanälven. Faxälven är utbyggd och inom kommunen finns två stora dammar, Dabbsjö och Borgadammen som är klassade som 2:4 anläggningar enligt Lag om skydd mot olyckor (2004:778). Dessutom finns andra stora dammar i Storrajjan och Ormsjö som inte klassas som 2:4- anläggningar. Dorotea får anses som en relativt säker kommun utifrån riskanalysen. Kommunen har god infrastruktur vad beträffar; järnväg (Inlandsbanan) samt väg E45, väg 92 med person- och tung trafik, busstransporter, taxi mm. Genom kommunen sker även farligt gods transporter. Väg1052 (Borgavägen) har under helger och högsäsong en hög belastning av både personbilsoch tung trafik då gästerna i fjällvärden besöker sina stugor eller besöker några av hotellen 6
eller liknande. Kommunen gränsar till Åsele och Vilhelmina kommun i Västerbottens län, Sollefteå kommun i Västernorrlands län samt Strömsund i Jämtlands län. Antalet besökare i Borga blir fler under högsäsongen vår och höst med turister, stugägare, jägare, svamp och bärplockare som bevistar vår fina natur i området. Mindre skador från mindre utsläpp från främst oljeprodukter i mark har en högre sannolikhet då kommunen trafikeras av många lastbilar och arbetsmaskiner. I handlingsprogrammet för skydd mot olyckor har Dorotea kommuns olika olyckor, risker, ålderstruktur redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren 2008-2014. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden för olyckor som kan föranleda räddningsinsats är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut, utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år (37%). Dessa är klart överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken, men inte i Dorotea. I denna Risk och sårbarhetsanalys som Du håller i din hand kan du se att Dorotea kommun har en låg riskbild med avseende på olyckor och andra risker. Dorotea kommun har en låg andel trafikolyckor jämfört med likvärdiga kommuner, trots att E 45 går igenom kommunen, men även jämfört med Sverige i stort, sett till invånarantalet. I centralorten finns utbud av offentlig service, handel, sjukvård, idrott, nöjen samt utbildning och i kommunen bedrivs utbildning på grundskolenivå, d.v.s. upp till årskurs 9. Andelen högskoleutbildade i kommunen är 12,5% ( i riket 25%). I tätorten finns ett fjärrvärme nät som ägs och drivs av Solör Bioenergi Fjärrvärme AB Dorotea kommun är den största offentliga arbetsgivaren med ca 475 anställda. De största privata arbetsgivarna är Dorotea Mekaniska och Solifer Polar. Skogsindustrin är också en näring i regionen som sysselsätter många människor inom Doroteas kommun. Andelen företagare i kommunen är 10,8 % mot rikets 6,7 %. Det genomförs inga stora evenemang i kommunen som gör att kommunen markant ökar antalet besökare som vistas i kommunen, förutom ökning i fjällområdet med Borgfjäll som den mest växande orten under vårsäsongen. Även hösten bidrar med ökat antal personer i hela kommunen med jakt, bär och svampplockning mm. 7
Politiker och tjänstemannastab För att få en förståelse för vårt dagliga arbete är det av betydelse att man vet hur en kommun fungerar. En kommun består av en politisk del och en förvaltningsorganisation som skall arbeta vid störningar inom kommunen när kommunen går in i stabsarbete vid en extraordinär händelse. Förvaltningsorganisationen benämns tjänstemannastaben i detta dokument. Kortfattat kan man säga att våra förtroendevalda tilldelar ekonomiska medel och sätter mål och ramar för verksamheten. Kommunens högsta beslutande organ är kommunalfullmäktige. I Dorotea sitter det 25 ledamöter i kommunalfullmäktige från 6 partier. Kommunalfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen blir aktiverad vid extra ordinär händelse Doroteas kommunorganisation i stort Valnämnd Kommunfullmäktige Doroteahus i Dorotea AB Valberedni ng Revision Överförmyndare Kommunstyrelse (Krisledningsnämnd) Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kommunchef Miljöinspektör Byggnadsinspektör Skolchef Socialchef - Ekonomichef - Personalchef - Räddnings-/säkerhetschef/beredskaps-/säkerhetssamordnare/säkerhetsskyddschef - IT-chef - Teknisk chef - Kostchef - Tillväxtenheten/näringslivschef - Integrationsenheten - Service Tjänstemannaorganisationen leds av kommunchefen under kommunstyrelsen. I kommunchefens tjänstemannastab finns funktionerna som redovisas i bilden ovan. I huvudsak är dessa funktioner servicefunktioner till den kommunala verksamheten. Kommunen har utöver kommunstyrelsen även en miljö- och byggnadsnämnd, kultur- och utbildningsnämnd och en socialnämnd. 8
Inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde verkar en miljöinspektör och en byggnadsinspektör. Dessa hanterar kommunens tillstånds- och tillsynsärenden inom sina respektive områden. Kultur- och utbildningsnämndens verksamheter leds av skolchef och omfattar all skolverksamhet samt bibliotek och sim- och sporthall i Dorotea kommun. Socialnämndens verksamheter leds av socialchef. Inom den verksamheten bedrivs all äldreomsorg och övrig social omsorgsverksamhet. Doroteahus i Dorotea AB är ett helägt allmännyttigt fastighetsbolag som har till huvudsakligt syfte att tillhandahålla bostäder och lokaler med hyresrätt i Dorotea kommun. 2. ARBETSPROCESS OCH METOD Arbetet med Risk och sårbarhetsanalysen inom Dorotea kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Risk och sårbarhetsanalysen utgör ett övergripande styrdokument som skall beskriva kommunens mål för hur förhöjda risker och hot ska hanteras. Analysen baseras på de sju punkter som beskrivs i MSB:s föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, (MSBFS 2015:5): 1. Ge en övergripande beskrivning av kommunen och dess geografiska område. 2. Ge en beskrivning av arbetsprocessen samt metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en lärande process där kommunens krishanteringsförmåga utvecklas. Beredskapssamordnaren samordnar de verksamheter inom kommunens geografiska område som berörs av risk- och sårbarhetsanalysen och initierar dessa i sitt analysarbete. Doroteas kommuns tjänstemannastab har i den inledande fasen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser identifierat samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Urvalet bygger på MSB:s Vägledning för samhällsviktig verksamhet (Publ.nr: MSB620 januari 2014) samt Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014. Verksamheternas riskoch sårbarhetsanalyser ska kunna ge en samlad riskbild dels för den egna organisationen men också för hela kommunen. Var och en av de identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom kommunal verksamhet har under en dag tillsammans med beredskapssamordnaren analyserat hot och risker inom det egna verksamhetsområdet. Analysen har gjorts utifrån ett antal delmoment; riskidentifiering, riskanalys, bedömning av konsekvenserna, riskutvärdering, sårbarhetsanalys samt 9
förmågebedömning. Utifrån analysen identifierades kritiska beroenden samt behov av åtgärder. Produktion av denna handling har genomförts med respektive verksamheter vid ett antal chefsträffar, mail och telefonsamtal. Arbetet i tjänstemannastaben har till största delen utvärderats i analysdelen samt viss annan sammanställning. Räddningschefen som tillika är säkerhetssamordnare i kommunen, har sedan genomfört den avslutande sammanställningen och redovisning i denna risk- och sårbarhetsanalys. I arbetet har, i olika delar, också andra aktörer inom kommunens geografiska områdesansvar deltagit. Några av dessa är elleverantören EON som levererat analyser rörande störning i strömförsörjning samt Solör Bioenergi Fjärrvärme AB som levererar fjärrvärme i centralorten. Under hösten 2013 inträffade stormen Hilde i Västerbotten. Stora delar av Dorotea kommun drabbades, då framförallt byar runt om tätorten och västerut mot fjället där de drabbade fick känna av ett längre strömavbrott som varade olika länge vid de drabbade byarna och som mest i 5 dagar. Stormen Hilde klassades inte som en extraordinär händelse i Dorotea, men var en påfrestning över det normala. Erfarenheterna från utvärderingen av det kommunala arbetet under stormen Hilde har tagits med som underlag i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Delar av dessa erfarenheter redovisas i kapitel 6. Den händelsen var en tankeställare för många inom kommunen och första gången som kommunförvaltningen och tjänstemän deltagit i skarpt läge. Ovanan i att kommunen hade ett större problem med att invånarna i byarna, (särskilt de äldre), utsattes för avsaknad av el för vatten, värme och ljus i sina hem, stora problem med att det fasta och mobila telefonnätet inte fungerade på många områden i kommunens byar var en nyttig lärdom. Kommunens arbete med Styr-El har varit till stort stöd och varit grund för delar av risk- och sårbarhetsanalysen i framför allt de delar som rör identifiering av samhällsviktig verksamhet och elberoende. Identifierade risker och hot har genomlysts med syfte att likrikta sig mot av Länsstyrelsens riksinventering som redovisas i riskmatrisen. Resultaten från den analysen ska sedan användas som underlag i kommunens fortsatta säkerhetsarbete för det kommunala säkerhetsprogrammet och för utbildning och övning. Analysen ska användas i kommunens proaktiva arbete för att bättre klara svåra påfrestningar samt i det förebyggande arbetet enligt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor som tagit fram och beslutats i kommunfullmäktige november 2015 för mandatperioden 2015-2019. Metod Metoden som använts är i grunden Hamiltons riskanalysmodell där riskerna värderats i en riskmatris (figur 1) enligt följande: 10
Riskidentifiering. Hot och risker har tagits fram för den egna verksamheten. Riskanalys. Sannolikheten för att de hot och risker som har identifierats ska inträffa bedömdes med hjälp av riskmatrisen nedan (Figur 1). Bedömning av konsekvenserna. Bedömning för hur omfattande konsekvenserna blir av identifierade hot och risker gjordes med hjälp av en rankingskala från 1-5 (Figur 1). Riskutvärdering. Utifrån riskmatrisen (Figur 1) graderades riskerna från mycket låga till mycket höga. Sekretess. Delar av risk- och sårbarhetsanalysen bedöms som säkerhetsklassat material och redovisas därför inte öppet i detta dokument (Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap 13 ) Figur 1. Riskmatris som använts för riskvärdering. Riskmatrisen är tagen från MSB:s vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser (Publ.nr: MSB245 april 2011). 11
Förmågebedömning. Förmågebedömningen är en form av sårbarhetsanalys och varje verksamhet har bedömt sin egen förmåga att hantera identifierade hot och risker utifrån en 4 gradig skala: Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig Det finns ingen förmåga eller förmågan är mycket bristfällig Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys Utifrån verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser har några av riskerna i respektive verksamhet och inom kommunens geografiska område valts ut och sammanställts i denna översiktliga risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen har utförts av beredskapssamordnaren. 3. IDENTIFIERING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM DOROTEA KOMMUNS GEOGRAFISKA OMRÅDE Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig kris och när det gäller krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Det är dels de verksamheter som måste fungera för att vi inte ska hamna i allvarliga kriser, dels de som ska hantera kriser när de väl inträffar. Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner och samhällsviktig verksamhet kan identifieras är följande: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård Omsorg Skola Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning 12
Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Ett exempel på en Samhällsviktig verksamhet är vattenverk, som tillhör en viktig samhällsfunktion, nämligen dricksvattenförsörjning. Dricksvattenförsörjning är en viktig samhällsfunktion i samhällssektorn Kommunalteknisk försörjning (Figur 2). SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Vattenverk VIKTIG SAMHÄLLSFUNKTION Dricksvattenförsörjning SAMHÄLLSEKTOR Kommunalteknisk försörjning Figur 2. Illustration av samhällsviktig verksamhet, samhällsfunktion och samhällssektor. Nedan beskrivs de verksamheter som oavsett kris/hot har bedömts vara samhällsviktiga verksamheter både inom kommunkoncernen och inom Doroteas kommuns geografiska områdesansvar: Samhällsviktig verksamhet i kommunen Samhällssektor: Samhällsfunktion: Aktör: Omsorg och sjukvård. Kommunala äldreboenden: Bergvattengården och Sofiagården Sociala avdelningen Omsorg och sjukvård. Gruppboendet Sofiavägen 10 och 23:an (LSS boende). Sociala avdelningen. Omsorg och sjukvård. Hemsjukvård. Sociala förvaltningen. Omsorg och sjukvård. Hemtjänst Sociala avdelningen. Omsorg och sjukvård. Trygghetslarm till äldre. Sociala avdelningen samt It avdelningen. Omsorg. Samlingslokaler: Medborgarhuset, Sociala avdelningen, tekniska avdelningen samt räddningstjänst. Barn och utbildningsnämnden Omsorg. Livsmedel (matproduktion till b.la. äldreboenden, omsorgsboenden m.m Barnomsorg: Förskolor samt grundskola Köket BVG, köket Strandenskolan samt privata matställen Barn och utbildningsavdelningen. Kostenheten och privata anläggningar 13
Offentlig förvaltning. Krisledningsnämnd (Kommunala ledningsplats). Kansliet/kommunstyrelsen. Information och kommunikation. Telefoni med växel. Kommunens växel. Information och kommunikation. It, hemsidan funktion av datasystem inom kommunen. Kabeltv nätet It- data avdelningen. Information och kommunikation. RAKEL/utalarmering Räddningstjänsten Kommunalteknisk försörjning. Avloppsreningsverk: Dorotea, Lavsjö, Svanaby, Högland, Risbäck, Avasjö, Borga Tekniska avdelningen. GVA Skydd och säkerhet. Räddningstjänsten. Räddningstjänst avdelningen. Kommunalteknisk försörjning. Dricksvattenförsörjning vattenverk: Lajksjö, Avaträsk, Ormsjö, Högland, Risbäck, Avasjö, Borga Tekniska avdelningen. GVA Kommunalteknisk försörjning. Väghållning. Tekniska avdelningen. Kommunalteknisk försörjning Fastigheter service mm till boende Dorotea Hus Finansiella tjänster Lönehantering fakturahantering mm Personal och ekonomiavdelningarna Energiförsörjning Värmeproduktion. Solör Bioenergi Fjärrvärme Samhällsviktig verksamhet i kommunala bolag Verksamhet Uthyrning av bostäder och öppning av lokaler Internet Aktör Doroteahus i Dorotea AB Doroteahus i Dorotea AB Övrig samhällsviktig verksamhet inom Dorotea kommuns geografiska områdesansvar Verksamhet Polisverksamhet Energi/värmeförsörjning Sjuk och hälsovård, ambulans Telefoni, internet, radio & tv Drivmedelsförsörjning Livsmedelsdistribution Finansiella tjänster Loomis Posthantering Läkemedelsdistribution Sjuktransporter (Taxi) Begravningsverksamhet Förvaring avlidna Alarmering, trygghetslarm VAKA Väghållning 14 Aktörer Polisen Västerbotten EON/Vattenfall Landstinget Västerbotten Telia, AC Net, Teracom m.fl. OkQ8 samt Skellefteåbränslen ICA, COOP, Norrmejerier Handelsbanken, Swedbank, Posten Kronans droghandel Landstinget, taxi Privata aktörer landstinget, Svenska kyrkan SOS Alarm Livsmedelsverket Trafikverket
I kommunens fortsatta arbete med krishantering i kris- och säkerhetsgruppen kommer verksamhetsrepresentanter från verksamheter som i analysen tagits med som samhällsviktiga aktörer inom kommunens geografiska områdesansvar att bjudas in till möten med risk- och säkerhetsgruppen. Vilka som bör delta kommer att styras av scenario. 4. ANALYSERADE OCH IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR DOROTEA KOMMUNS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET. Kritiska beroenden, är beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Kritiska beroendena varierar bland verksamheterna. Stödfunktioner som IT, kök och information är kritiskt beroende av el, infrastruktur, varor och tjänster för att kunna leverera medan barn- och äldreomsorg även är kritiskt beroende av skydd och säkerhetsfunktioner. Några kritiska beroenden är gemensamma för samtliga av de samhällviktiga verksamheterna i kommunen: Personal El Elektronisk kommunikation Varor och tjänster (t ex mat och transporter) Verksamhetssystem (bl a journalprogram inom omsorgen) Drivmedel Skydd och säkerhet (tar avstamp i social oro och brist på poliser i Dorotea) Dricksvatten I analysarbetet som tjänstemannastaben gjort för kommunen så är slutsatsen att många av de kritiska beroendena återfinns i samhällsviktiga verksamheter inom kommunens förvaltningar. Nedan redovisas kritiska beroenden för varje samhällssektor under vilken flera samhällsviktiga funktioner finns. Byggandet av den kommunala ledningsplatsen med b.la. reservkraft på den kommunala förvaltningsbyggnaden (kommunkontoret) har inneburit en ökad förmåga för kommunen att leda arbetet vid kriser samt att det kritiska beroendet minskat i det avseendet. Aktuella ledningsplaner och rutiner skall revideras och uppdateras. Gemensamma kritiska beroenden ses i framför allt elförsörjning, reservkraft samt personal. Vård- och omsorg är de som uppvisar de snabbaste sårbarheterna, därför är det viktigt att känna till vad som måste göras för att öka kommunens förmåga vid en extraordinär händelse. Arbete med att förse bland annat vattenverk och råvattenverket med kopplingspunkter för reservkraft, samt tillgängligheten för inkoppling av reservkraft har installerats för att snabbt kunna koppla in reservel via portabla elverk. Reservkraft finns för värmeverket och tillhandahålls från EON, men finns inte på plats i Dorotea, utan transporteras till tätorten efter begäran från Solör Bio-energi Fjärrvärme. 15
I studien kommer kommunens samhällsviktiga objekt att genomlysas för att kunna tillgodogöra sig drivmedel till det stora värmeverket och även till det lilla som fungerar som reservvärmeverk. Reservkraft saknas för möjligheten att kunna få tillgång till drivmedel vid de tankställen som finns inom kommunen. Reservkraft saknas för t.ex. banker i kommunen. Det är viktigt för att minska beroende i finansiella system (kontanthantering) och de olika affärerna. Ica Nära Dorohallen har reservkraft som förser kassaterminaler mm med el vid strömavbrott. Samverkan med livsmedelsdistributörer saknas. Analyserade beroenden är beroenden som bedömts som kritiska. Varje verksamhet skall känna tills dessa beroenden och hantera dessa som sårbarheter som ska ellimineras eller i vart fall decimeras. Flera av de analyserade kritiska beroendena är gemensamma för flera verksamheter/samhällssektor, där elbortfall får anses som det största hotet då störning i elförsörjning generar sekundära sårbarheter. 5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER I DOROTEA KOMMUN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE. Vad är en risk? Med risk menas i den här risk- och sårbarhetsanalysen de skadliga konsekvenserna av en till tidpunkt och utsträckning eller utformning okänd framtida händelse vilken skulle kunna drabba Dorotea kommun och dess innevånare och besökare. Begreppet risk ska ses som en funktion av sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen av att denna händelse inträffar. Detta kan redovisas i en matris som finns på sidan 11 i detta dokument. Dorotea kommuns bedömning av risker som kan inträffa ser ut som följande: Omfattande störning i elförsörjning Störning i bränsle försörjning för värmeproduktion Störning i drivmedelsförsörjning Höga flöden/översvämning Oväder (Snöstorm, åska, kraftiga regn). Isstorm Dammbrott i Borgadammen eller Dabbsjödammen Bussolycka i kommunen eller utanför kommunens geografiska område, men med kommunmedborgare som passagerare Större brand i samlingslokal Brand i äldre boende Stor skogsbrand Farligt gods olycka Antagonistiska hot 16
Familjedrama Övergrepp i kommunal förvaltning (barnomsorg, äldrevård) Pandemi Omfattande störningar i elektroniska kommunikationer (mobil telefoni, kommunens telefon växel) Omfattande störning i It/data Omfattande störning i dricksvatten försörjning Omfattande störning i värmeproduktion Omfattande störning i avloppssystem Omfattande störningar i finansiella system Omfattande störningar i samhällsviktiga transportsystem Drabbade kommunbor i katastrof utanför kommunens geografiska område. Översiktlig beskrivning av kommunens hot och risker. Brand i särskilda boenden som uppstått t.ex. genom att någon glömt en påslagen spisplatta eller tänt levande ljus innebär oftast en komplicerad utrymning, då vårdtagare kan vara sängliggande eller ha annat rörelsehinder. Allvarliga konsekvenser som dödsfall, svåra personskador, brännskador och psykiska problem kan bli följden av en omfattande brand. Varje år omkommer cirka 120 personer i Sverige i bränder, de flesta av dem i samband med bränder i bostäder. Många enkla åtgärder kan vidtas för att förhindra brand och för att minska dess konsekvenser. Dorotea Hus som är kommunens allmännyttiga bostadsbolag har försett alla lägenheter brandvarnare. Enligt Handlingsprogram för skydd mot olyckor ska alla utrymmen för bostadsändamål inom kommunen vara utrustade med minst en fungerande brandvarnare. I boenden i flera av byarna bedöms risken för personskador och dödsfall vid uppkommen brand högre, då dessa byar inte har tillgång till snabb räddningstjänst i samma utsträckning som Dorotea tätort. I Borgafjäll finns ett räddningsvärn som larmas ut via sms och personsökare, personal i räddningsvärnet i Borgafjäll har ingen beredskap vilket medför en risk att det under särskilda förhållanden inte finns brandpersonal tillgänglig. Socialförvaltningen anser att deras förmåga att hantera uppkommen brand, tack vare att larmrutiner och kunskap tränas och övas är god, så risken för omfattande brand kan framöver bedömmas som mycket låg. En brand som utbryter i en skola kan innebära mycket svåra och allvarliga konsekvenser för hela kommunen. Dödsfall, personskador, trauman samt att branden skadar klassrum, övriga lokaler eller hela skolan är några sådana risker. Sanerings- och återuppbyggnadsarbetet kan medföra att skolan tvingas stänga och att skolverksamheten tvingas flytta till andra lokaler. Strandenskolan har vid förlust av lokaler, stora problem att kunna få möjlighet att inhysa hela kommunens elever i grundskolan, även skolköket kan drabbas. Det brandlarm som finns på Sofiagården är av sämre kvalité och generar ett stort antal felalarm, vilket är till stort irritation bland boende. Vid allt för många felaktiga larm är det lätt att larmet nonchaleras och risk för personskador ökar. 17
Omfattande strömavbrott Vårt moderna samhälle är beroende av elektricitet och elavbrott drabbar i stort sett alla verksamheter. Om elavbrottet blir långvarigt i samband med låga temperaturer får kommunen problem med värmeförsörjningen. Människor kan behöva evakueras från ordinarie boenden och äldreboenden. Förskole- och skolverksamheter måste flyttas, alternativt ställas in. Värmestugor måste upprättas för de medborgare vars egna bostäder riskeras bli utkylda. Dels krävs elkraft för själva produktionen av fjärrvärme men det krävs också elkraft hos brukaren, för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten. Alla centralvärmesystem behöver el för cirkulationspumpar och reglercentraler, brännare för flis, pellets eller briketter, fläktar för förbränningsluft, matningsanordningar för bränsle kräver alla elkraft för att fungera. Det är nästan bara i gamla hus byggda före 1950-talet som man kan hitta värmesystem som kan gå med självcirkulation. Mobil och fast telefoni kommer vid ett långvarigt elavbrott sannolikt slås ut, med följd att trygghetslarmen hos de äldre slutar fungera och möjligheten att påkalla hjälp uteblir. Enligt risk- och sårbarhetsanalysen orsakas elavbrott ytterst sällan av störningar i själva elproduktionen eller av störningar i eltillförseln till kommunen. Långvariga elavbrott i lokalnät orsakas främst av kraftiga stormar eller mycket blötsnö och nedisning på luftledningar. Åska orsakar av och till kortare avbrott. Andra vanliga felkällor är materialrelaterade eller orsakas av säkringsbrott eller av olyckor. Blir det ett avbrott i stam- och regionnät riskerar väldigt många inom landet att drabbas. Risken att Dorotea kommun därmed drabbas av längre elbortfall än önskat är betydande med anledning av att elleverantörerna prioriterar andra områden. Avbrott i stam- och regionnätet kan exempelvis orsakas av isstormar, kraftiga stormar/orkaner eller tekniska fel som resulterar i bortkopplingar. EON Elnät har under december genomfört en analys av konsekvenserna på elnäten vid dammbrott i bl.a. Borgadammen. Resultatet är ännu inte klart att lämna ut till berörda kommuner. Värsta scenario är att elkraftstationen i Dabbsjö vattenskadas med omfattande elavbrott i regionen som konsekvens. Beroende på skadornas omfattning kan Dorotea kommun drabbas av elavbrott under 1-3 veckor. Bränslebrist Försörjningen av drivmedel i olika former har en stor betydelse för det moderna samhället. För Sveriges del gäller det framförallt transportsektorn, men även drivmedelsförsörjning till reservkraftverk för att dessa ska fungera vid långvariga elavbrott. Ett avbrott i drivmedelsförsörjningen kan redan efter en kort tid orsaka allvarliga konsekvenser för samhällsviktig 18
verksamhet, till exempel riskerar livsmedelstransporterna och hemtjänst, hemsjukvården att drabbas mer eller mindre direkt av drivmedelsbrist. Regeringen får föreskriva att ransoneringslag (1978:268) får tillämpas om det på grund av utomordentlig händelse föreligger knapphet, eller betydande fara för knapphet, på förnödenhet av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Vid en svår drivmedelsbrist kan regeringen utfärda en förordning som begränsar möjligheten för olika användarkategorier att skaffa drivmedel. Energimyndigheten kan sedan med stöd av en sådan förordning utfärda ett mer detaljerat regelverk i form av föreskrifter. Ransoneringslagen möjliggör därmed prioritering av olika användarkategorier av drivmedel som en beredskapsåtgärd om regeringen föreskriver om detta. Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Vatten är vårt viktigaste livsmedel och vattenförsörjningen är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även vid en krissituation. Att ha kontinuerlig tillgång på friskt vatten är således mycket viktigt men även sårbart. VA- och Gatuenheten ansvarar för vattenförsörjningen i kommunens olika vattenverk. Kommunen har inget ansvar för fastigheter som har egen brunn. I Doroteas tätort och byarna Lajksjö, Lavsjö och Svanabyn försörjs ca 1800 personer från kommunens vattenverk. I tätorten vistas många skolbarn i skolan och på förskolorna under dagtid, samt alla de som arbetar på de olika arbetsplatserna i tätorten. Doroteas tätort försörjs med vatten via en rågrundvattentäkt. Vattnet i tätorten förvaras i en vattenreservoar i Dorotea. Denna vattenreservoar är högt belägen för att hålla självtryck i vattenledningsnätet. Samtliga färskvattenanläggningar i kommunen saknar stängsel och larm vid sabotage mm, vattenverket saknar brandlarm som skulle ge tidigt larm vid eventuell brand. De största riskerna för vattenförsörjningen i Dorotea är om det sker en stor skada vid råvattentäkten. T ex ett utsläpp av farligt ämne som diesel, bensin, hydraulolja mm, eller annan olycka som gör vattenverket eller vattenreservoar obrukbar. Sabotage eller olycka som medför otjänligt vatten kan vidare leda till mycket stora direkta hälsoeffekter och kostsamt att åtgärda. Detta medför att många människor blir sjuka samtidigt vilket kan få långtgående allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. Ytvattentäkter är generellt sett mer sårbara än grundvattentäkterna eftersom vattenytan är stor och fritt exponerad för föroreningar via luften, olyckor, utsläpp från avlopp och diffusa utsläpp, därför kan Doroteas vattentäkt anses mindre sårbar då den är en grundvattentäkt. Hot mot information och kommunikation: Elektronisk kommunikation är ett hjälpmedel som dagligen används av en stor del av befolkningen, av företag och myndigheter och där störningar, avbrott eller andra incidenter kan påverka enskilda och samhället som helhet negativt. Det gäller givetvis även Dorotea 19
kommun. Vår verksamhet är i mycket uppbyggt på att våra datasystem och servrar fungerar för att kunna ge tjänstemän och medborgare den service som behövs. Det främsta yttre hotet mot elektronisk kommunikation är ett längre strömavbrott då verksamheter utan reservkraft drabbas och det mobila kommunikationsnätet sannolikt går ner. Stora delar av det mobila och fasta kommunikationsnätet har någon form av system för reservkraftförsörjning. I händelse av ett elavbrott ska systemen automatiskt träda in för att kunna bibehålla kraftförsörjning inom en anläggning. Enligt PTS risk- och sårbarhetsanalys 2014 kan flertalet lokala och långvariga avbrott i elektronisk kommunikation vid långvariga regionala elavbrott förväntas. Särskilt viktiga nätfunktioner i aggregeringsnät kan förväntas ha en uthållighet på ca ett dygn även utan tillförsel av drivmedel. En brand i kommunens serverrum skulle kunna få allvarliga konsekvenser. All datorstödd produktion kan upphöra och driftstoppet drabbar kommunens alla verksamheter, men särskilt de centrala ledningsfunktionerna, äldreomsorgen och den kommunala sjukvården. Backup finns, men i dagsläget finns inget krav från verksamheterna på hur länge ett driftstopp får vara. Förutom brand och elavbrott är sabotage i serverrummet en händelse som kan få stora och allvarliga konsekvenser för IT-verksamheten. Andra händelser med konsekvenser är virusattack i nätverket eller i någon databas. Känsliga uppgifter kan komma i orätta händer vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för den enskilda individen eller kommunen som helhet. Att upptäcka en virusattack och avgöra hur mycket information som kan ha blivit skadad är en mycket svår uppgift där IT-enheten mest troligt blir beroende av extern konsulthjälp för att snabbt täppa till skadan eller på annat sätt mildra så att skadan skall bli få så liten påverkan som möjligt. Avgrävda kablar och fiberbrott är andra exempel på risker som hotar elektronisk kommunikation, dessa kostar både tid och pengar och i många fall sker detta på grund av slarv att begära ledningsanvisning mm. Större olycka Kommunens POSOM-verksamhet och informationsfunktion får särskilt stor betydelse vid större olycka. Möjlighet till stöd finns i BOJ (Dorotea brottsoffer jour) som är en ideell förening för stöd. BOJ har inga ekonomiska resurser, utan fungerar mest som stöd och liknade till drabbade som behöver stöd. 20
En allvarlig olycka t.ex. en bussolycka med elever och personal på skolutflykt eller till och från skolan där elever och barn omkommer eller blir skadade är en typ av händelse som drabbar hela skolan och även kommunen väldigt hårt. Strandenskolan och Risbäckfjällskola har rutiner framtagna för att starta upp krisgrupp, för att snabbt kunna hantera olyckor som berör skolorna, men en extraordinär händelse kräver även stora insatser av kommunens krisledning. Skolans interna krisgrupp kan startas upp av rektor, skolchef, skolsköterska/ kurator eller Tib (tjänsteman i beredskap på räddningstjänsten som har beredskap i räddningstjänstregionen DoViÅs = Dorotea, Vilhelmina och Åsele). Enligt olycksstatistik nationellt är det främst vid av- och påstigning i samband med skolskjuts eller hämtning av elever som olyckor sker. Men krisgrupp kan behöva startas upp i samband med suicid eller annat som påverkar starkt skolans arbete och även idag få hjälp av BOJ. I Dorotea kommun finns inte någon Posomverksamhet vilket i sig är en risk för att drabbade inte tillräckligt snabbt får den avlastning och stöd som denne behöver i en händelse av ovanstående dignitet. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Till exempel kan farligt gods ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Exempel på farligt gods är bensin, gasol, cigarettändare, svavelsyra, arsenik, radioaktiva ämnen, fyrverkerier och sprayburkar. Europaväg E45 längs med Storgatan genom Doroteas tätort är den väg som används för transporter av farligt gods. En farligtgodsolycka mitt i samhället skulle kunna medföra mycket svåra konsekvenser på miljön, egendom och risk för många skadade och döda om den inträffar på ogynnsamt ställe nära skola, affärer mm. Det förflyttas cirka 30 transporter av farligt gods till och genom Dorotea per vecka. Det mesta av godset är bränsle och några är transporter som måste in i samhället för att leverera drivmedel till de olika tappställen. (källa Trafikräkning av farligt gods på väg i Västerbottensläns inland, framtaget av Länsstyrelsen ärende beteckning 452-1474-2013) Smitta människor Vad är pandemi? En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av världen. Pandemia kommer från grekiskan och betyder hela folket. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. 21
En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas, det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. Hur påverkar pandemi samhället och kommunen? En influensapandemi kommer, men vi vet inte när eller vilka effekter den kommer att medföra. Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, vilket innebär att situationen försvåras gradvis. Ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors handlingsmönster. Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin. En krisplan för pandemisk influensa är framtagen för Doroteas kommun på rekommendation av Länsstyrelsen och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samtliga prioriterade verksamheter som måste upprätthållas under en pandemi finns fastslagna i krisplanen. Dessa verksamheter har i sin tur beredskapsplaner och miniminivåer för vad de ska kunna leverera i händelse av pandemi. Extremt väder Extremt väder bedöms utgöra en medelhög risk men när klimatet förändras kommer fler extrema väderhändelser som ligger utanför vår nuvarande hanteringsförmåga att inträffa, och vi kan därför behöva anpassa oss för att öka hanteringsförmågan. Extrema väderhändelser, som exempelvis intensiva skyfall och värmeböljor, kommer att inträffa oftare och förändras både i intensitet och i geografisk spridning. Ökningen av extrema väderhändelser kommer i sin tur att öka påfrestningen på samhällsfunktioner som el- och vattendistribution, avloppssystem, kommunikationsleder och omsorg. Intensiva skyfall kan ge stora ekonomiska skador. Dagvattenledningar kan bli överbelastade med källaröversvämningar och bräddning av avloppsvatten som följd. Översvämningar kan även leda till bortspolning av vägar och vägbankar, skador på broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. 22
Extrema snömängder skulle ge konsekvenser för samhället då begränsad framkomlighet på vägarna påverkar räddningsfordon, hemtjänst, hemsjukvård och transporter. Snötyngden kan även orsaka strömavbrott, omfattande takras mm. Fordonens funktionalitet vid extrem kyla kan förväntas vara nedsatt men konsekvenserna av extrem kyla anses bara bli allvarliga om det sammanfaller med ett elbortfall. Sannolikheten för extrem kyla bedöms dock minska med klimatförändringarna. Perioder av höga temperaturer och högre maxtemperaturer förväntas med ett ändrat klimat. Långvariga värmeböljor kan leda till ökad dödlighet, särskilt bland sårbara grupper som äldre och sjuka. Doroteas kommun består till stor del av skogsmark och myrmark. Med ökade temperaturer och ökad risk för extrema stormar och åskoväder ökar också risken för omfattande skogsbrand. Dorotea har hittills varit relativt förskonade från extrema väderhändelser som ligger utanför vår förmåga att kunna agera eller som påverkat medborgare, samhällsverksamheter mm inom kommunen som bland annat kan resultera i höga flöden och liknande. Hot och Våld i offentlig miljö Den sociala oron eskalerar och många känner sig osäkra när den ökar nationellt i landet. I dag bedöms sannolikheten för skolskjutning vara betydligt högre än för bara några år sedan. Bombhot eller ett gisslandrama mot skola, vård- och omsorgsboende, ensamkommande på Berghem, kommun-kontoret (ex vis socialförvaltningen), flyktingverksamheten, Migrationsverket eller lärcentrum är en ökande risk som kan innebära mycket allvarliga konsekvenser för både flyktingar, ensamkommande flyktingbarn, nysvenskar, kommuninnevånare, elever, personal, anhöriga och andra besökare i kommunen. Forskning och erfarenheter visar på att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågående dödligt våld i skolmiljö på allvar. Pågående dödligt våld i skolan är ett samlingsbegrepp där så kallade skolskjutningar är den allvarligaste formen. Skolskjutningar är en extrem form av våld i skolmiljö där elever eller personal utsätts för våld med skjutvapen. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis, räddningstjänst, kommunledning. Alla får vara uppmärksam att även detta kan komma till våra trakter i norr och även också till Dorotea. Från att tidigare varit ytterst sällan förekommande visar det nu att incidenterna ökar i skolvärlden med hot och dödsfall nu senast år 2015 den 22 oktober skedde en massaker på Kronans skola i Trollhättan med ett flertal döda. Knivmord på skola i Göingeskolan i Broby där en 14 årig elev knivmördade en 15årig elev i början av januari 2016. 23