ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Relevanta dokument
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Tvärprofessionella samverkansteam

Insatser från Barnhälsovården

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård


VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Öppna förskolan Gläntan

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Slutrapport angående utvecklingsmedel för tidiga insatser till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, Projektet Sköra föräldrar

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Tvärprofessionella samverkansteam

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

Barn till missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta ska ha rätt till gruppstöd

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

Barns psykosociala ohälsa

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

En god start i livet, ett jämlikt GBG

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola

Uppföljning av familjecentrerat arbetssätt - ett samarbete mellan mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och råd och

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Drogfokus

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Familjecentral i Hedemora

Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp

Psykisk ohälsa under graviditet

Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Familjecentralssamverkan som gör skillnad

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Brukarundersökning Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

Löltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom

Stina Lasu leg psykolog

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Förebyggandevecka på Fabriken.

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

GOS-G för blivande föräldrar

Verksamhetsbeskrivning

Uppmärksamma den andra föräldern

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Välfärd i förändring

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samordnade insatser för barn och unga

I detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Glädje och utmaningar

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

Transkript:

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007 när en projektledare anställdes på Preventionsenheten för barn och ungdom för att söka upp föräldrar med psykisk ohälsa och med dem formera en föräldrabarngrupp. Med psykisk ohälsa menar vi det som en forskargrupp vid Linköpings universitet har funnit, nämligen att psykisk ohälsa är motsatsen till god mental förmåga och god social emotionell förmåga. Hur föräldrar knyter an till sina barn, särskilt under de första levnadsåren, har en avgörande betydelse för barnens hälsa, ända upp i vuxen ålder. Verksamhetens utformning Föräldrabarngruppen startade den 30 oktober 2007. Projektledaren och en familjebehandlare träffar gruppen en eftermiddag per vecka. Fem mammor med barn deltar från januari i år. Innan dess bestod gruppen av tre mammor med barn. Barnens åldrar vid första gruppträff varierar mellan 2-9 mån. Tre av mammorna kommer att sluta delta i gruppverksamheten under våren när deras barn börjar på förskola. Tre andra mammor med barn kommer att ta deras plats. Ytterligare två mammor står f n på tur att intervjuas för ev plats i gruppverksamheten. Sedan projektets början har projektledaren varit i kontakt med ytterligare 6 mödrar för att motivera dem att börja i föräldrabarngruppen. Ett par av dessa mödrar har valt annat stöd av socialtjänsten och de andra har avböjt medverkan p g a att de inte vågat ta steget in i gruppverksamheten. Arbetet med att motivera föräldrar att delta i gruppverksamheten tar lång tid och består av flera möten och samtal med föräldrar och remittenter. Tre av gruppmedlemmarna hade en startsträcka på 3-4 månader innan de bestämde sig. Mammorna har hänvisats till gruppverksamheten av Södermalm Gamla Stan psykiatriska mottagning, BUP, BVC och socialtjänsten. BMM har hört sig för om vi kan ta emot även gravida kvinnor. Projektledaren ingår i det tvärprofessionella samverkansteam, som träffas 1 gång/månad där representanter för BVC, BMM, BUP, Södermalm Gamla Stan psykiatriska mottagning, Södersjukhusets kvinnoklinik och socialtjänsten ingår. Samverkan är speciellt riktad till gravida och nyblivna spädbarnsföräldrar med

2 psykisk ohälsa. Detta är en välfungerande samverkan som pågått under flera år och som riktar sig till samma målgrupp som projektet. Gruppträffarna inleds vid matbordet med kaffe och smörgås för de vuxna och mat till barnen. Man pratar om vad som hänt under veckan med fokus på barnen. Efter måltiden samlas gruppen i barnrummet, där man samtalar om olika teman; barns utveckling, mat, sömn, barnomsorg, familjeekonomi och parrelationer. Gruppträffarna avslutas med sångstund, som engagerar både barn och föräldrar. Utöver att mödrarna deltar i gruppverksamheten med sina barn, har flera av dem också genom gruppledarna fått sig förmedlat andra insatser från socialtjänsten; t ex familjepedagogiska stödinsatser, samspelsbehandling med barnet i syfte att stärka anknytningen samt enskilda samtal av familjebehandlare. Mödrarna ges också tillfälle till kontakt med gruppledarna mellan grupptillfällena. Projektledaren har gått en utbildning till instruktör i spädbarnsmassage för att kunna lära ut till mammorna hur de kan massera sina barn. Syftet med detta är dels för föräldern att fördjupa och utveckla samspelet med sitt barn, dels att öka den fysiska närheten mellan barn och förälder, vilket är viktigt för barnets förmåga till närhet senare i livet. Gruppledarna har handledning var fjortonde dag av Janne Wendin, som genom bl a sitt arbete på Duvnäshemmet, har stor erfarenhet av föräldrar som behöver mycket stöd i början av sitt föräldraskap. SAMARBETSPARTNERS HUR SER SAMVERKAN UT? Det är framför allt Barnavårdscentralerna, BVC, Barnmorskemottagningarna BMM, BUP och psykiatrin, som är samverkanspartners i projektet. Via BVC och BMM rekryteras de sköra föräldrarna till gruppverksamhet och enskilda samtal. Rekrytering av gruppdeltagare sker även från Individ och Familjeomsorgens utredare. Gruppledarna ingår sedan tidigare i en tvärprofessionell grupp för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk problematik på Södermalm, se avsnittet ovan. Det finns även samverkan mellan Preventionsenheten, socialtjänsten, förskola och BVC, Barnläkarmottagning BLM och BUP i en formell samverkansgrupp enligt BUS-överenskommelsen med landstinget. Avstämning gentemot angivna mål

3 att intensifiera det uppsökande arbetet på BVC, BMM, psykiatrin och socialtjänsten för att hitta de föräldrar som behöver mer stöd än det som ges alla föräldrar genom universell preventiv hälsovård. Gruppledarna besöker regelbundet BVC, BMM och psykiatrin. De har tryckt upp informationsbroschyrer, en till landstingspersonal och en till föräldrar. Den uppsats två socionomstuderande skrivit om vad om är avgörande för hur föräldrar med psykisk ohälsa väljs ut till projektet, har gjort oss uppmärksamma på hur viktigt det är med tät personlig kontakt mellan gruppledare och landstingspersonal. att skapa nätverk kring föräldrar med psykisk ohälsa, så att deras barn får känna trygghet i att vara omgärdade av många vuxna som bryr sig om dem och deras utsatta situation. Deltagandet i gruppverksamheten har medfört att ett par mammor har träffats privat. Mammorna har under gruppträffarna tipsat varandra om olika aktiviteter för barn och föräldrar. att minska behovet av senare, ofta mycket kostsamma åtgärder. En satsning på föräldrastöd är en långsiktig besparing. Bra föräldrastöd stabiliserar föräldrarnas förmåga att utöva sitt föräldraskap. De åtgärder som några mödrar nu fått utöver själva gruppdeltagandet, är ej kostsamma och inte heller stigmatiserande. att få de psykiskt sköra föräldrar som vi knyter tätt till oss, att känna en högre grad av psykisk hälsa och därigenom ges större möjligheter till stabil föräldrakraft. Med stabil föräldrakraft avser vi föräldrar som oftast klarar föräldraskapet på egen hand, men om de fallerar, har förtroende nog att söka hjälp i tid. Det är för tidigt att uttala sig om huruvida mödrarna känner förtroende för andra representanter inom samhällsapparaten än gruppledarna, men de föräldrar som behövt, har tagit emot hjälp från socialtjänsten. Planerad budget framöver Se bilaga. Tidpunkt för när projektet beräknas avslutat och integrerat i ordinarie budget Projektet avslutas sista juni 2008 då gruppverksamheten slutar för terminen. Eftersom det tog drygt två månader att samla föräldrar till gruppverksamheten, kommer denna första grupp inte att ha pågått i två terminer, vilket var tanken. En uppföljning av deltagarna - hur de har upplevt verksamheten, hur deras nätverk och psykiska hälsa eventuellt har förändrats är planerad innan projekttiden går ut, d v s före den 31 augusti 2008.

4 Fortsättning av projektet Vi önskar utvidga och förlänga projektet i första hand under 12 månader till. Vi behöver mer tid för att utveckla innehåll och struktur i själva gruppträffarna och också utveckla det stöd föräldrarna behöver utöver gruppverksamheten. Föräldrarna ska kunna erbjudas en vårdkedja som håller. Inom gruppverksamheten kommer vi att fortsatt erbjuda föräldrarna en 5- veckorskurs i spädbarnsmassage. Under våren har projektet blivit mer och mer känt och fler föräldrar (mödrar) har hänvisats till gruppverksamheten. Eftersom en lagom gruppstorlek är fem mammor med barn, kan verksamheten förmodligen utvidgas till två föräldrabarngrupper. Genom det intensifierade uppsökande arbetet hos landstinget har önskemål kommet från framför allt BMM och psykiatrin, att vi ska ta oss an de gravida kvinnor, som barnmorskorna och personal från psykiatrin, redan under graviditeten uppfattar som psykiskt sköra och i behov av mer än vad ordinär mödra- och barnhälsovård kan ge. Dessa gravida kvinnor är ofta sjukskrivna av BMM eller psykiatrin. De kan också sakna förvärvsarbete. Önskemålet är att bilda en grupp av dessa kvinnor och sedan slussa in dem i befintlig morbarngrupp alternativt skapa egen föräldrabarngrupp om befintlig grupp är full. Vi önskar även utvidga verksamheten med kontinuerlig uppföljning 1-2 år efter avslutad gruppverksamhet. När barnen börjat på förskola och föräldrarna har daglig sysselsättning, är önskan från dem att få fortsätta träffas dels på egen hand, men också tillsammans med gruppledare. De mödrar vi nu haft i gruppverksamheten saknar fungerande nätverk. Föräldrarna har framfört önskemål om att en gång var tredje vecka, på kvällstid, träffas tillsammans med sina barn och laga middag ihop med gruppledare. Varje middagsträff skulle också innehålla ett tema att diskutera kring. Projektledaren ska tillsammans med en familjebehandlare under ytterligare 12 månaders projekttid skapa en grupp för gravida kvinnor, två grupper för föräldrar med barn 0-18 månader och en grupp med middagsträffar för föräldrarna när deras barn börjat förskola. Bilaga C-uppsatsen En plats i gruppen? Ellen Fjellstedt Collin Thomas Mattssson

5