RAPPORT 2015:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME LÄNGS KV VÄPNAREN RAÄ 5 FOLLINGEGATAN SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT
Fjärrvärme längs kv Väpnaren Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte.................................................................... 6 Metod och dokumentation................................................ 6 Undersökningsresultat.................................................... 6 Källor................................................................... 7 Tekniska uppgifter....................................................... 8 Bilaga 1. Fyndlista........................................................ 9 Bilaga 2. Profilritning.................................................... 10 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Med anledning av schaktning för fjärrvärme i Follingegatan, längs kv Väpnaren 1, 10, 11 och 12 i Skänninge, utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Arbetet utfördes på uppdrag av Mjölby-Svartådalen Energi AB. Det sammanlagt 70 m långa schaktet uppvisade bevarade kultur- och odlingslager längs en ca 38 m lång sträcka. Kulturlagren hade en mäktighet av 0,2-0,5 m. Dessutom påträffades lämningar tolkade som en kokgrop och ett stolphål. Ann-Charlott Feldt antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
505000 Skänninge 1:2 Skänninge 1:1 Skänninge 32:1 Skänninge 18:1 Skänninge 19:1 Skänninge 19:2 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 13:5 Skänninge 13:1 Skänninge 12:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 21:1 Skänninge 14:2 14:3 14:4 14:5 14:1 Skänninge 3:1 Skänninge 5:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25:1 6472500 6472500 6473000 6473000 Lantmäteriverket MS2008/06551 505000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:4000. 3
Inledning Med anledning av schaktning för fjärrvärme i Follingegatan, längs kv Väpnaren 1, 10, 11 och 12, i Skänninge stad, Mjölby kommun och Östergötlands län utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Arbetet utfördes av Östergötlands museum efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Mjölby-Svartådalen Energi AB. Arbetet omfattade grävning av ett ca 60 m långt schakt för ny fjärrvärmeldning längs kv Väpnaren på Follingegatans östra sida samt två stick tvärs över gatan till fastigheter på dess västra sida. Sammanlagt omfattade arbetet ca 70 löpmeter schakt. Hela sträckningen var placerad inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Fältarbetet utfördes av antikvarie Anders Lundberg under april 2007. Rapporten har sammanställts av undertecknad utifrån fältdokumentationen. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under 1000- och 1100-talet och omnämns första gången år 1178. Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid, samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Skänninge når sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet. 1400-talet innebar en tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visat att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Undersökningsområdet ligger i den södra delen av det medeltida Skänninge. Follingegatan och Mjölbygatan tillhör sannolikt de medeltida gatusträckningarna i staden. Området är mycket intressant ur arkeologisk synvinkel med tanke på platsens äldsta bebyggelsefaser. I Follingegatan, Bjälbogatan och omgivande kvarter har härdar och andra anläggningar som troligen kan hänföras till förhistorisk tid och tidig medeltid påträffats vid ett flera tillfällen (Feldt 2004a med där anförd litteratur). Tidigare undersökningar i området Follingegatan har tidigare varit föremål för ett stort antal för under sökningar, antikvariska kontroller och schakt nings över vak ningar. I samband med fjärrvärmeut byggnad i Follingegatan/kv Folkungen 4-5 och byte av VA-ledning i kv Folkungen 4 i Skänninge dokumenterades odlingsspår, flera gatunivåer, raserings- och brand lager samt en härd som sannolikt var förhistorisk. Dessutom framkom två syllstensgrunder, varav den äldsta har 14 C-daterats till sen vikingatid/tidig medeltid. Vid undersökningen påträffades också rikligt med järnslagg (Feldt & Lindberg 2003). Slagg som påträffades på en gatubeläggning vid korsningen med Bjälbogatan kunde genom fynd av stengods av Siegburg-typ och yngre rödgods kan dateras till senmedeltid (Feldt & Lindberg 2002b). Även vid andra undersökningar i Follingegatans södra del (t ex Feldt i manus) har järnslagg påträffats vilket indikerar att smide förekommit i närheten. I gatans södra del har översandade anläggningar daterats till mesolitisk tid (Feldt i manus). Vid schaktningar för VA och el på fastigheten kv Jarlen 7 påträffades en härd som 14 C-daterades till romersk järnålder (Feldt & Lindberg 2002a). Vid samma undersökning dokumenterades dessutom rester efter eldhärjade byggnader från senmedeltid eller nyare tid. En annan härd vid Follingegatan 28 har daterats till förromersk järnålder (Feldt 2004b). Ytterligare en härd under kulturlagren har påträffats i samband med ledningsschaktningar i Follingegatan. Denna daterades dock inte i samband med undersökningen (Feldt & Lindberg 2003). Indikationer på hägnader, i form av störhål, har påträffats längs med Follingegatans västra sida vid schaktningar (Feldt 2001 och 2015). Störhålen uppträdde under de äldsta kulturlagren men daterades inte. Från VA-schaktningar i Borggatan, öster om Follingegatan, finns högmedeltida dateringar och fynd av hantverksspill i form av bearbetat ben (Feldt 2005). Vid ännu en undersökning i Follingegatan har bl a en äldre, stenlagd, gatunivå påträffats på ca 0,9 m djup (Konsmar 2007). Undersökningar i kv Folkungen har visat att bebyggelsen ute vid gatan har haft en helt annan karaktär än längre in på tomten. Slutsatserna från undersökningen 4
Profil Profil Figur 3. Schaktplan. Skala 1:400. 5
var att Skänninge sannolikt haft en förtätad bebyggelse redan från tidig medeltid utmed Follingegatan. Längre in på tomten har utnyttjandet varit av mer extensiv art (Lindgren-Hertz 1994). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av antikvarisk kontroll, var att se till att fast fornlämning inte skulle komma till skada vid de planerade arbetena. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet ska kunna kopplas till tidigare undersökningar och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Det bedömdes särskilt betydelsefullt för tolkningen av Skänninges medeltida utveckling att fastställa omfattningen och dateringen av de förhistoriska boplatslämningar som uppträder i och i anslutning till Follingegatan. Det saknas en säker begränsning av dessa lämningar i tid och rum. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en antikvarisk kontroll i samband med ledningsschaktningen. Påträffade kulturlager undersöktes genom grävning för hand och schaktprofiler dokumenterades genom inmätning och handritning. Docent Ole Stilborg, SKEA, har gjort en makroskopisk bedömning av ett förslaggat(?) keramiskt material som påträffades i en anläggning. De föremål som togs tillvara vid undersökningen förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer C4687 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Dokumentationsmaterialet i form av fält- och renritningar förvaras i Östergötlands museums arkiv. Undersökningsresultat Ett ca 60 m långt och 1,2 m brett schakt för ny fjärr värmeledning grävdes längs kv Väpnaren, på Follinge gatans östra sida. Dessutom grävdes två stick tvärs över gatan till fastigheter på dess västra sida. Stora delar av sträckning var störd av tidigare schaktningar av olika slag. Två partier om sammanlagt 10 m med bevarade kulturlager dokumenterades i den västra schaktväggen (se bilaga 1). I schaktets sydligaste del, längs en ca 28 m lång sträcka noterades att kulturlager förekom. Dessa hade samma lagerbild som de som dokumenterades med ritning vid 23-26 m räknat från schaktets startpunkt i norr. Av de två dokumenterade partierna med kulturlager sträckte sig det norra mellan 7,5 och 10,5 m, räknat från schaktets startpunkt i norr. Under 0,40-0,65 m tjocka bärlager framkom ett sandigt kulturlager (lager 4) och därunder ett knadderstenslager med en sandlins (lager 3). Detta lager utgör sannolikt en äldre nivå av Follingegatan. Det vilar på ett ljusbrunt sandlager (lager 2), som troligen ska tolkas som odlingsjord. Detta i sin tur överlagrar undergrundens sand. Vid 9,5 m fanns en mindre nedgrävning i undergrunden som var fylld med sotig, siltig sand. Huruvida denna var grävd genom kulturlagren går inte att avgöra då överliggande lager var bortschaktade. Söder därom fanns en stensamling som inte heller den gick att koppla till några lager. Den södra av de två dokumenterade partierna sträckte sig mellan 19,5 och 26 m, räknat från schaktets startpunkt i norr. Under 0,35-0,50 m tjocka bärlager framkom även här kultur- och odlingslager, vilka tolkades motsvara lager 2 och 4 i den norra profilen. I gränsen mellan lager 2 och 4 fanns spridda stenar och längst i söder övergick dessa i ett kompakt lager med grus och småsten (lager 9). Under odlingslagret (lager 2) fanns vid 21-22 m en grop med två lager (lager 7 och 8). Det övre lagret bestod av gråsvart, sotig och sandig silt och det undre av ljusgrå silt med knytnävstora stenar. I gropens undre lager påträffades förutom stenarna en hästskosöm och några små bitar förslaggat(?) keramiskt material. Cirka 2 m norr om gropen fanns en nedgrävning/ stolphål som gick snett ner i undergrunden. Söder om 22,5 meterspunkten tunnar odlingslagret (lager 2) ut från att norr därom vara 0,2-0,3 m tjockt till en tjocklek på endast 0,1 m. Förutom hästskosömmen och bitarna förslaggat(?) material påträffades endast några bitar djurben. Docent Ole Stilborg, SKEA, har gjort en makroskopisk bedömning av det förslaggade(?) materialet. De tre bitarna består av en plan botten(?) av ett mera siltrikt material och mycket biotitglimmer och en övre del med flera större stenkorn av bl a granit och flinta. Materialet består till största delen av sten. Delar av materialet är rödfärgade och andra glansigt svarta. Då det inte är magnetiskt innehåller det ingen större mängd järn. Den övre ytan är ojämn med avtryck efter större stenar. Flera fältspatkorn i graniten är röda och de större kornen är mer eller mindre uppspruckna. Om den lilla lerfraktionen i materialet är bränd gick inte att avgöra utifrån den makroskopiska bedömningen. Ett sammanpressat konglomerat av lera, sten, organiskt material (svarta områden), rost m m kan bli lika hårt. Den stora mängden lösa glimmerkorn och den 6
rödfärgade uppspruckna graniten kommer sannolikt från skörbränd sten och Stilborg anser att den mest logiska förklaringen är att det antingen är ett bottenlager från en härd eller rester av en arbetsyta intill en härd. Mängden av järn är för obetydlig för att påstå att härden har med smide att göra, så funktionen går inte att fastställa. Utifrån ovanstående bedömning kan gropen med lager 7 och 8 troligen tolkas som en kokgrop. En tolkning som även stöds av stenarna i gropen. Inga daterande föremål påträffades och det gjordes inte heller någon 14 C-analys av gropens innehåll. Källor Feldt A-C. 2001. Follingegatan 27. Arkeologisk förundersökning, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport 80:2001. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. & Lindberg M. 2003. Follingegatan och kv Folkungen 4-5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 87:2003. Östergötlands länsmuseum. Hasselmo M. 1983. Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport. Stockholm. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red). 2013. Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Konsmar A. 2007. Äldre gatunivå och kulturlager i Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. UV Öst Rapport 2007:63. Riksantikvarieämbetet. Lindgren-Hertz L. 1994. Kv Folkungen 4-5. Arkeologisk förundersökning. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Rapport Riksantikvarieämbetet. Feldt A-C. 2004a. Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia. Uppsala Universitet. Feldt A-C. 2004b. Två vattenläckor i Follingegatan. Kv Tullnären 20 och Väpnaren 13, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2004:20. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2005. Medeltida kulturlager i Borggatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2005:13. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2015. Tre gropar i Follingegatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2015:17. Östergötlands museum. Feldt A-C. i manus. Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapportmanus. Feldt A-C & Lindberg M. 2002a. Äldre järnålder och medeltida byggnader i centrala Skänninge. Arkeologisk förundersökning 1993 och 1994. Kv Jarlen 7, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 32:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C & Lindberg M. 2002b. Follingegatan Bjälbogatan. Arkeologisk förundersökning 1993. Follingegatan 3-8 och Bjälbogatan 22-24, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 55:2002. Östergötlands länsmuseum. 7
Tekniska uppgifter Gator Follingegatan (längs kv Väpnaren 1 och 10-12) Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 5 Ekonomiska kartans blad Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem 085 41 (8F 4b Skänninge) 64F 7a SV SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Länsstyrelsens beslut 2006-09-12 Länsstyrelsens dnr 431-16217-06 Länsstyrelsens handläggare Annika Toll ÖLM dnr 377/06 ÖLM konto 530530 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Fältarbetsledare Rapportarbete Mjölby-Svartådalen Energi AB Mjölby-Svartådalen Energi AB Anders Lundberg Ann-Charlott Feldt Fältarbete 2007-04-24 26 Totalt undersöktes ca 70 löpmeter Foto - Fynd C4687:01-02 Analyser Ole Stilborg, SKEA Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:25 Östergötlands museum 8
Bilaga 1. Fyndlista Invnr Fynd Antal Föremål Material Teknik Vikt Lager Anmärkning C4687 01 3 Smälta Lera Bränt 37 7 C4687 02 1 Hästskosöm Järn Smitt 8,7 7 9
Dnr 377/06:2 V Bilaga 2. Profilritning 1 Gul, fin sand. 2 Gråbrun, siltig sand. Enstaka sotfläckar. 3 Småstensknadder + tunn sandlins. 4 Ljusbrun sand. 5 Svart, sotig, siltig sand. 6 Liknar L2, men med stenansamling. 7 Ljusgrå, sandig silt. 8 Gråsvart, sotig & sandig silt. 9 Gulvit, kompakt sand med småsten/grus i horisonten. 10 Tigerkaka. 26m 25 24 23 ~ ~ 2 4 T 9 10 ~ 1 10 V
V 11m 10 Profil mot NV 9 8 7,5m 4 ~ ~ ~ 6 5 1 3 2 Profil mot NV 22 21 20 19m T 4 B 2 8 7 1 0 1m Follingegatan Skänninge stad Mjölby kommun, Ög RAÄ 5 Profilritning Skala 1:20 Dnr 377/06 2007-04-26 Anders Lundberg Renritning Lasse Norr 11 V
12
Med anledning av schaktning för fjärrvärme i Follingegatan, längs kv Väpnaren 1, 10, 11 och 12, i Skänninge, utförde Östergötlands museum i april 2007 en arkeologisk förundersökning på uppdrag av Mjölby-Svartådalen Energi AB. Det sammanlagt 70 m långa schaktet uppvisade bevarade kultur- och odlingslager längs en ca 38 m lång sträcka. Dessutom påträffades lämningar tolkade som en kokgrop och ett stolphål. ISSN 1403-9273 Rapport 2015:25