1 (5) Ungdomsrådet 2004-04-19 Plats och tid Landstingshuset, Frösön 2004-04-19 kl 9:15-16:00 Beslutande Eliasson Martin Flingdal Erica Jäghall Ken Nilsson Hans Norberg, Sara Rastbäck Emma Norberg Sara Wahlund Emma Westerberg Marie 12-16 Lindman Björn Olofsson Anders Oskarsson Olov Johansson David Bergqvist Bengt 12-15 Englund Runar Norlander Göte Brandum Granqvist Meeri Winberg Emilia Hoffner Elin Ersättare Ers för Weimer Kerstin Ers för Bergqvist Bengt Övriga deltagande Ansvarig för ungdomstinget Utses att justera Oskarsson Olof Justeringens plats och tid Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön, 2004-02-01 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 12-22 Organ Ungdomsrådet Ordförande Justerande Wahlund Emma Oskarsson Olof BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande 2004-05-11 Datum för anslags nedtagande 2004-06-01 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift
2 (5) 12 Presentation av deltagarna i ungdomsrådet Ungdomsrådet gamla och nya ledamöter presenterade sig för varandra. 13 Information om ungdomsrådet Bengt Bergqvist informerade om varför landstinget har ett ungdomsråd och hur det skall fungera. Se mera i reglementet (http://www.jll.se/ungdomsrad_forstasida.asp) 14 Val av justerare Olof Oskarsson föreslås till justerare. UNGDOMSRÅDETS BESLUT Ungdomsrådet utser Olov Oskarsson till justerare. 15 Val av ordförande Ordförande för ungdomsrådet 2003-04 förslås sitta som ordförande under mötet för att alla ledamöter för ungdomsrådet 2004-05 skall hinna lära känna varandra innan de utser ordförande. UNGDOMSRÅDETS BESLUT Emma Wahlund väljs som ordförande under dagen möte och ny ordförande utses under nästa möte. 16 Ungdomsinflytande och landstingets ungdomsting Landstingets politiska beredning för demokrati och länsutveckling har i uppdrag att fundera på hur landstingets ungdomsting skall se ut i framtiden. Beredningen har därför bjudit in Malin Hansson, ungdomstingsansvarig och Elisabet Ljungberg från Demokrati institutet för att prata om ungdomsinflytande. Malin berättar att ungdomarna är nöjda med ungdomstingen. Det är dock problem med att alla elever inte får reda på att tinget finns. Lärarna sprider det inte ordentligt. Urvalet till att delta sker också på många olika sätt. Det skulle vara bra om skolan tog till sig politiker i större utsträckning än nu. Det är ungdomarna som i hög grad bestämmer hur ungdomstinget skall fungera. Här har man stort inflytande. Däremot är inflytandet på landstingets verksamhet litet. Det är heller inte bra att det är så få kommuner som svarar på motionerna.
3 (5) Elisabet berättar att hon arbetar på Demokratiinstitutet, vilket är knutet till Mitthögskolan, med frågor kring media-makthavare-medborgare. Hennes specialintresse är ungdomsinflytande. Begreppet ungdom är flytande. Det finns en ganska naturlig undre gräns på 12-13 år, då man blir tonåring. Den övre gränsen kan vara ända upp till 25 år. Vanligt används gränserna 13-20 år. Det finns en kultur i vårt samhälle som värderar ungdom högt. Vi skall alla se unga ut så länge som möjligt. Detta syns tydligast på hur vi klär oss. Ungdomsperioden ses också som något man skall passera på väg till att bli vuxen. Det finns ett antal myter om ungdomar. En sådan är att man inte är politiskt intresserad. Ungdomar är i större utsträckning än vuxna samhällsintresserade. Däremot är ungdomar mindre intresserade av att engagera sig i politiska partier. En annan myt är att ungdomar är mera intresserade av en fråga i taget. Det visar sig dock att detta även gäller för vuxna. Det vanligaste skälet till att politiker engagerat sig i ett parti är att de velat arbeta med just en fråga. En tredje myt är att ungdomar inte accepterar den demokratiska politiska beslutsprocessen. Förklaringen är helt enkelt att de saknar kunskap om hur den egentligen fungerar. Det finns ett antal idealmodeller för politiker. Broilern en man som har många uppdrag Idealisten en kvinna som går på tron men ibland funderar på formerna Aktivisten förändraren Periodaren byter ofta sakfråga Sökaren är konstant engagerad men i fler olika grupper och sakfrågor Ungdomsråd skall ses som en mötesplats för ungdomar och för ungdomar och politiker. För att lyckas behövs ett tydligt syfte. Vad vill politikerna och vad vill ungdomarna? Tycker man samma? Vid en undersökning bland kommunala ungdomsråd visade det sig att 25 % av kommunerna hade ungdomsråd för att andra kommuner har det. Många kommuner vill ha råden i socialisationssyften. Ungdomarna skall få yttra sig i ungdomsfrågor. En framgångsfaktor är resurser. Det handlar om pengar och stödfunktioner, speciellt då en vuxen person som kan hålla rådet igång och lotsa frågorna framåt. Det gäller att ha tålamod och att bygga upp ett råd. Att ge rådet makt är inte nödvändigtvis en framgångsfaktor men är viktigt ändå. Mötesplatsen är viktig. Det finns en undersökning av en Peter Hall om vad som gör vissa städer mera framgångsrika än andra. Ett skäl är att det finns mötesplatser och ett annat att det finns utanförskap men en bro mellan de innanför och de utanför. Idag möter pampers-generationen pottstols-generationen i ungdomsråden. Det är viktigt att diskutera vilka attityder man har till att verka i ett ungdomsråd och de vuxnas attityder till ungdomarna. Man skall vara tydlig i svar speciellt om varför man inte kan stödja ett förslag. Och svara snabbt. Det borde gå att inbjuda motionären att närvara när svaret avges. Man skall dela med sig av makten. Ge ungdomarna inblick i systemet så de kan lära sig att det är en rolig form för att diskutera gemensamma frågor. Rådet skall kunna fungera som ett avstamp. Ett råd skall även kunna diskutera ideologi inte bara ungdomsfrågor. Det innebär inte att man skall koppla ihop ungdomsrådet med önskan att rekrytera till partierna.
4 (5) Ungdomarna behöver rötter att ha som grund (att veta) och vingar (att pröva) En studie i Jönköping visade att ingen i rådet gått med i ett parti 10 år efteråt men att man ansåg sig ha fått ett kapital och är inte rädda att ta kontakt och vet vägarna. Det finns ungdomsting i Jönköpings län, Kalmar, Skåne, Sörmland och Uppland. Viktigt att tänka på för att lyckas är att ha klara spelregler så alla vet förväntningarna, att attityderna är genomdiskuterade och det finns en tydlighet om vad som är ungdomsfrågor och vem som definierar dem. I diskussionen kom det fram att: Det är bra att kunna påverka utan att behöva tillhöra ett fack (t ex ett parti), man slipper stämpeln med allt vad det innebär. Det finns inte så många ställen man kan göra det. Vårt råd kan föra frågor direkt till landstingsstyrelsen. Sen kan man också skriva medborgarmotioner. Rådet finns till för att ungdomarna inte skall behöva vänta i 10 år för att få fram sina idéer. 17 Diskussion om hur förra årets ungdomsråd fungerat Ungdomarna och politikerna sitter var för sig för att diskutera erfarenheterna. Därefter en gemensam redovisning. Politikerna i ungdomsrådet tyckte att det varit ett trevligt år och en bra aktivitet. De ser sig själva som lotsar som kan tala om hur systemet fungerar. De tillhandahåller verktygen som ungdomarna behöver för att utöva inflytande på frågor där ungdomar kommer in. De anser att politikerna måste bli bättre på att besvara motioner och vara mer ödmjuka i sina svar som bör innehålla en motivering. Ifall att det finns specialintressen i rådet föreslås att arbetsgrupper inrättas. För att bredda perspektivet föreslås samarbete med andra ungdomsråd, kommuner och andra. Ungdomsledamöterna ansåg att ungdomsrådet har givit ungdomarna inblick och insikt i vad landstinget gör. De upplever att det varit roligt. Politikerna har varit duktiga på att lyssna och inte tagit över. Däremot är de kritiska till att det har varit för dålig närvaro bland politikerna vilket ger ett dåligt intryck. De som inte prioriterar ungdomsrådet uppmanades att lämna sin plats åt andra som är mer intresserade. Ungdomarna efterlyser bättre riktlinjer över hur och vad rådet skall göra och vad de får göra. Det finns inga frågor som inte är ungdomsfrågor då de påverkas av alla frågor direkt eller indirekt. Rådets nya representanter uppmanades att väcka egna frågor och ta egna initiativ. Förslag på att diskussionsforum startas på landstingets hemsida så att alla får tycka till. 18 Information - vad gör landstinget? Emilia Winberg berättar om landstingets politiska struktur, vad landstinget gör vad som händer med ett medborgarförslag när det kommer in till landstinget.
5 (5) 19 Planering för verksamheten 2004. Ungdomarna önskade en diskussion med Länstrafiken, information och studiebesök på länskulturen. Dessutom behövs mera information ute i skolorna då många fortfarande inte vet att landstinget har ett ungdomsråd. De är positiva till att åka på någon konferens och skall fundera på kommande aktiviteter till nästa möte. 20 Nästa möte Nästa träff föreslås bli torsdag den 6/5 9:15-16:00. UNGDOMSRÅDET BESLUTAR Nästa möte skall vara den 6 maj klockan 9:15 till 16:00. 21 Praktiska frågor om arvode, mm. Malin Hansson informerar om praktiska frågor kring att vara med i ungdomsrådet. 22 Övriga frågor David Johansson tog upp att Östersunds kommun diskuterat politiskt fadderskap, det blir en naturlig kanal mellan politiker och ungdomar som träffas ca åtta timmar per år. Ett förslag som även andra kommuner kan ta till sig.