Ekonomiavdelningen Ärendenr: 2016/275 Fastställd: KS 2016-09-07 Reviderad: - RIKTLINJE Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Definition Social investering... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Vem kan ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven?... 4 Kriterier... 5 Beslutsordning... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Återföringsmodellen... 6 Kostnadskalkyl... 6 Ekonomisk redovisning... 7 Källförteckning/Litteratur:... 7 Bilaga 1 - Mall för ansökan... 8 Bilaga 2 - Mall för kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter... 9 Bilaga 3 Stödmaterial projektansökan enligt Logikmodell (Källa: Skl Uppdrag Psykisk hälsa)... 10 Dokumentansvarig: Controller Giltighetstid: Tillsvidare Foto: Mostphotos
Bakgrund I samband med bokslutet för år 2013 beslutades att avsätta medel för att inrätta en Lokal Utvecklingsreserv (LUR). Medlen i den lokala utvecklingsreserven ska kunna disponeras för: - Förebyggande sociala insatser - Investeringar/Satsningar som stärker kommunens utveckling Särskilda riktlinjer skall upprättas för disposition och redovisning av medel från den lokala utvecklingsreserven. Ursprungligen avsatta medel till lokal utvecklingsreserv uppgick till 12.092 tkr, motsvarande de återbetalade medlen från AFA sjukförsäkringsavgifter år 2013. Eftersom medlen är begränsade kommer riktlinjerna för användning av medel från lokal utvecklingsreserv att begränsa sig till satsningar på det sociala verksamhetsområdet. Medel för investeringar/satsningar för kommunens utveckling får därför prövas och behandlas inom ordinarie budgetarbete. De riktlinjer som är framtagna bygger till stor del på de projekt som bedrivits i kommunsverige gällande sociala investeringar. Definition Social investering (Källa definition: Skl Uppdrag Psykisk Hälsa) En social investering är en insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället. Med ekonomisk vinst menas att kostnaden för insatsen idag är lägre än summan av framtida kostnadsbesparingar och intäktsökningar. Insatsen ska vara avgränsad i tid och omfattning samt följas upp med avseende på mänskliga och ekonomiska utfall. Investeringsbegreppet betonar ett långsiktigt perspektiv, både vad gäller effekten av insatsen och det som på kort sikt är en kostnad. Sociala investeringar innebär att medel avsätts för avgränsade insatser för att förbättra situationen för en målgrupp eller minska ett socialt problem. Insatserna ska vara evidensbaserade eller inbegripa metodutveckling, med ett underliggande antagande om ett samband mellan insats och utfall. Insatserna följs upp noga och utvärderas både avseende mänskliga och ekonomiska effekter och kostnader, ur ett samhällsperspektiv. Vad skiljer arbete med sociala investeringar från ordinarie tidiga och förebyggande insatser? Sociala investeringar är ett sätt att genomföra tidiga och förebyggande insatser. Tidiga insatser är insatser som sker tidigt i ålder eller tidigt i en process för att minska ett indikerat problem. En förebyggande insats görs ett steg tidigare än en tidig insats, det vill säga innan det finns ett indikerat problem. En förebyggande insats kan antingen vara generell eller riktad mot vissa grupper som bedöms ha en högre risk för ett negativt utfall. Sociala investeringar innehåller vanligtvis tidiga insatser eller förebyggande insatser som är riktade mot riskgrupper.
I det arbete som växt fram i Sverige kan sociala investeringar särskiljas gentemot ordinarie insatser i att sociala investeringar ofta bedrivs som verksamhetsöverskridande, strategiskt utvecklingsarbete. För att genomföra framgångsrika sociala investeringar behövs i praktiken också: ett strikt arbetssätt med behovsanalys utveckling av insatser uppföljning och utvärdering samt implementering och uppskalning Det är framför allt det strikta arbetssättet samt kopplingen till ekonomiska utfall som i praktiken skiljer sociala investeringar från traditionellt förebyggande arbete. Syfte Syftet med sociala investeringar skall vara att stimulera till och möjliggöra genomförandet av tidiga insatser för att nå de medborgare som annars riskerar att hamna i utanförskap, stora sociala eller ekonomiska problem. En högre kostnad uppstår på kort sikt, men innebär positiva mänskliga som kommunal- och samhällsekonomiska effekter och besparingar på längre sikt. I förlängningen handlar det om att förändra synen på förebyggande och tidiga insatser samt deras möjligheter att förändra människors framtidsutsikter. Mål Det främsta målet med sociala investeringar är att uppnå ett minskat utanförskap och att färre hamnar i djupa sociala eller ekonomiska problem. För att nå det målet behövs nya sätt att arbeta och tänka och inom ramen för sociala investeringar finns verktyg och resurser för detta.. Sociala investeringar ska: utgöra tidiga och förebyggande insatser vara målgruppsfokuserade insatser vara samverkande mellan olika aktörer vara utvecklande och nytänkande insatser vara uppföljningsbara och möjliga att beräkna, värdera och mäta leda till minskade resursbehov i framtiden kunna leda till uppskalning för att ingå i ordinarie verksamhet inte vara ett allmänt ramtillskott Vem kan ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven? Inledningsvis är huvudregeln att det är kommunala verksamheter som får möjlighet att ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven. Kravet är att minst två förvaltningar eller verksamheter ska beröras av satsningen. Om även andra aktörer från det civila samhället (t ex föreningar, stiftelser, kooperativ, välgörenhetsorganisationer eller liknande) berörs får en sådan ansökan prövas från fall till fall.
Kriterier Vid ansökan om medel ur Tidaholms kommuns medel för Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar) krävs att ett antal kriterier är uppfyllda för att ansökan ska anses som kvalificerad. Dessa kriterier är: Satsningen ska uppfylla de ovan nämnda definitionerna och kraven på en social investering Tidsperioden för satsningen ska specificeras och kan pågå mellan ett och tre år, med möjlighet till förlängning efter omprövning Satsningens problemformulering ska baseras på forskning eller annan erfarenhet och kunskap Målsättningarna, effekterna och resultaten ska vara mätbara Minst två förvaltningar eller verksamheter ska beröras av satsningen En kostnadskalkyl och en beräkning av nyttoeffekter ska bifogas ansökan. Mall finns i Bilaga 2. Plan för återbetalning ska vara förankrad Ansökan ska vara undertecknad av samtliga berörda förvaltningschefer Beslutsordning Ansökan inlämnas till kommunledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet efter politisk beredning av arbetsutskottet. I beslutet anges när medlen från den lokala utvecklingsreserven kan börja disponeras och i vilken omfattning årsvis. I beslutet redovisas även återbetalningsplanen för projektet i form av minskade kommunbidrag kommande år som följer projektets planerade effekter för den kommunala verksamheten i enlighet med återföringsmodellen. Uppföljning och utvärdering Fortlöpande avrapportering skall ske i samband delårsrapporteringen och årsredovisningen varje år under projekttiden. Efter projektavslut skall överlämnas en slutrapport till kommunstyrelsen. Ekonomichefen får i uppdrag att kontinuerligt följa och bevaka projektet under projekttiden. Den rapportering som inkommer efter att halva tidsperioden för satsningen har passerat ska även innehålla reflektioner kring en eventuell implementering av insatsen i ordinär verksamhet (implementering och eventuell uppskalning). Om större avvikelser uppstår under projekttiden inom satsningens budgetering ska de godkännas av kommunstyrelsen.
Återföringsmodellen För att säkra framtida medel tillämpas en återföringsmodell. Återbetalningsplaner upprättas för de verksamheter vars kostnader på sikt kommer att minska till följd av satsningarna och medel förs tillbaka till den lokala utvecklingsreserven och arbetet med sociala investeringar. På så sätt kan nya satsningar genomföras. Återbetalningen sker genom minskade budgetramar för de verksamheter som bedöms få effekter av insatsen. I samband med att uppföljning och slutrapport av genomförda insatser behandlas av kommunstyrelsen, kan beslutad tidplan för återbetalning justeras. Exempel: Återföring till Lokal utvecklingsreserv Besparing/Effekt Medel från Lokal utvecklingsreserv för finansiering av kostnader för projektet. Bilden ovan visar ett exempel på hur finansieringen av en insats kan se ut. Satsningen har beviljats 4 milj kr som får disponeras för projektet under två års tid. Under de följande två åren sker en återbetalning. De kostnadsminskningar och effekter som uppkommer åren därefter är resultatet för projektet ( ekonomisk vinst ). Kostnadskalkyl Satsningarna som genomförs med hjälp av medel från den lokala utvecklingsreserven innebär ökade kostnader i en verksamhet idag, men reducerade kostnader i verksamheten och/eller i en annan verksamhet i framtiden.
En noggrann kostnadskalkyl beräknas till respektive insats för att ge en bild av hur mycket medel satsningen tar i anspråk. Mall för kostnadskalkyl återfinns i Bilaga 2. En uppskattad alternativkostnad, det vill säga den kostnad som beräknas uppstå om satsningen uteblir, skall även anges. En kalkyl över förväntade nyttoeffekter ska fyllas i. Mall för beräkning av nyttoeffekter återfinns i Bilaga 2. Även satsningens förväntade andra nyttoeffekter som inte kan beräknas, men som är minst lika väsentliga är viktiga att lyfta fram. Ekonomisk redovisning Rådet för kommunal redovisning (Rkr) har uttalat sin syn på begreppet sociala investeringar (artikel i Kommunal ekonomi nr 6 år 2012) där man uttalar att det inte är möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som det här blir frågan om. Utgifter för sociala investeringar skiljer sig inte från annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och redovisas i resultaträkningen det år då insatsen genomföres (kommunens externa redovisning). Källförteckning/Litteratur: Skl_Psykisk hälsa barn och unga Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga (2012) Skl_Psykisk hälsa barn och unga Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt (2014) Skl_Psykisk hälsa barn och unga Sammanfattning av seminarium, Almedalen (2015) Skl_Psykisk hälsa barn och unga Organisering-och-styrning-av-socialainvesteringar (2015) Skl_Psykisk hälsa barn och unga Vad är sociala investeringar 17 frågor och svar (2015) Skl_Psykisk hälsa barn och unga Logikmodellering (Från utbildning social investeringar 2016-04-26) Lars Hultkrantz att_utvardera_sociala_investeringar (2015) Lars Hultkrantz Sociala investeringsfonder i Sverige fakta och lärdomar (2015) Skl Sociala investeringar i Sveriges kommuner och Landsting/Regioner Resultat från enkätstudie (2015) RKR, Rådet för kommunal redovisning Uttalande angående redovisning (2012) Riktlinjer för sociala investeringar (exempel): Örebro kommun Norrköpings kommun SkolFam.se, SkolaFam Manual - En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola
Bilaga 1 - Mall för ansökan Samtliga nedanstående punkter ska finnas med i ansökan: 1. Namn på satsningen och dess tilltänkta tidsperiod (ett till tre år) 2. Beskrivning av satsningens innehåll och problemformulering 3. Redogörelse för evidens/forskning som styrker problemformuleringen 4. Beskrivning av metod för satsningen 5. Beskrivning av vilka verksamheter som deltar i satsningen och dess roller 6. Målgrupp för satsningen och hur den ska identifieras 7. Kostnad för satsningen, fördelat över tidsperioden (Bilaga 2) 8. Effekter (Bilaga 2): a. Beskrivning av vilka effekter satsningen kommer att ge för den identifierade målgruppen b. Tidpunkt för när de förväntade effekterna förväntas inträffa c. Beskrivning av metod för att mäta effekterna, samt tidpunkt för mätning 9. Återföring av medel: a. Beskrivning av satsningens bidrag till en minskad kommunal totalkostnad b. Beskrivning av i vilka verksamheter kostnadsminskningarna sker samt en uppskattning av kostnadsminskningarnas omfattning c. Tidsperiod för förväntade kostnadsminskningar d. Beskrivning av tilltänkt återbetalning 10. Beskrivning av eventuella följdinvesteringar som kan genomföras för att bevara effekten av satsningen under en längre tid 11. Underskrift av samtliga berörda förvaltningschefer, inklusive chefen för den förvaltning vars verksamheter får minskade budgetramar till följd av återbetalning Ansökan ska även kompletteras med kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter, se Bilaga 2. Till stöd för projektbeskrivning och ansökan samt för uppföljningen och utvärderingen skall bifogade stödmaterial användas enligt s k Logikmodellen. Se Bilaga 3.
Bilaga 2 - Mall för kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter (Länk mall i excel: Mall LUR Kostnad_Nytta ) Kostnader/Slag av kostnad År 1 År 2 År 3 Summa Kostnad 1 Kostnad 2 Kostnad 3 Kostnad 4 Kostnad 5 Kostnad 6 Summa Alternativkostnad (den kostnad som uppstår om satsningen uteblir) Nyttoeffekter: År 1 År 2 År 3 Summa Nyttoeffekt 1 Nyttoeffekt 2 Nyttoeffekt 3 Nyttoeffekt 4 Nyttoeffekt 5 Summa Ange verksamhet där effekt uppstår Nyttoeffekt som ej kan beräknas: Effekt 1 Effekt 2 Effekt 3 Effekt 4 Effekt 5 Effekt 6
Bilaga 3 Stödmaterial projektansökan enligt Logikmodell (Källa: Skl Uppdrag Psykisk hälsa) Interventionslogik Indikatorer Datakällor Antaganden/Hot Övergripande syfte och mål Vad förväntas satsningen uppnå på längre sikt? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningen ska uppnå de långsiktiga utfallen? Resultat och utfall Vilka resultat förväntas satsningen uppnå på kort sikt? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens kortsiktiga utfall uppnås? Aktiviteter och pro cessmått Vilka aktiviteter ska genomföras i satsningen? Hur mäts aktiviteternas genomförande och att målgruppen nås? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens aktiviteter kan genomföras? Resurser Vilka resurser, verktyg och strukturer behövs för att genomföra satsningens aktiviteter? Hur kan det mätas? Vilken data kan användas för mätning? Vilka antaganden är en förutsättning för satsningens insatta resurser? Logikmodellering: Resurser Aktiviteter Processmått/Prestationer Utfall/resultat/kortsiktiga effekter Långsiktiga effekter/påverkan