Årsredovisning 2011

Årsredovisning 2011

INNEHÅLL: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 VINGÅKERS KOMMUN... 4 OMVÄRLDSUTVECKLING... 4 Internationell ekonomi... 4 Svensk ekonomi... 5 Kommunsektorn... 5 Utsikter inför framtiden... 5 KOMMUNEN... 6 Befolkning... 6 Arbetsmarknad... 7 Viktiga händelser... 10 KOMMUNENS MÅL... 11 Finansiella mål... 11 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål... 11 Nämndernas mål och måluppfyllelse... 13 Lissabonstrategin... 16 Uthållig kommun... 16 Vision för Vingåkers kommun... 16 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING... 18 Anställningar... 18 Personalförsörjning... 19 Arbetstider och löner... 19 Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro... 19 Långtidsfrånvaro... 20 Korttidsfrånvaro... 20 Arbetsskador och tillbud... 21 Friskvården... 21 Arbetsplatsträffar... 22 Projekt Humlegården/Nordangård... 22 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 23 Årets resultat och balanskravet... 23 God ekonomisk hushållning... 23 Finansiella mål... 24 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag... 24 Pensionerna ett stort åtagande... 25 Likviditet och lån... 26 Skuldsättningsgrad... 27 Borgen... 27 Hyresavtal/Leasing... 28 Soliditet... 28 Känslighetsanalys... 29 DRIFTREDOVISNING... 29 Styrelse och nämnder... 29 Finansiering... 33 INVESTERINGAR... 35 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND... 36 Kommunkoncernen... 36 Koncernen AB Vingåkershem... 36 Vingåker Vatten och Avfall AB... 37 Verksamheter i annan juridisk person... 39

SLUTORD... 41 Framtiden... 41 Avslutningsvis... 43 RESULTATRÄKNING... 44 BALANSRÄKNING... 45 KASSAFLÖDESANALYS... 46 NOTHÄNVISNINGAR TILL RESULTATRÄKNINGEN... 47 NOTHÄNVISNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN... 50 NOTHÄNVISNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN... 55 DRIFTREDOVISNING, SPECIFIKATION PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 56 INVESTERINGSREDOVISNING, SPECIFIKATION... 58 NYCKELTAL OCH VERKSAMHETSMÅTT... 59 Kommunstyrelsen... 59 Utvecklingsnämnden... 60 Kultur och fritidsnämnden... 60 Socialnämnden... 60 Barn och utbildningsnämnden... 61 ORD OCH BEGREPP... 62 REDOVISNINGSPRINCIPER... 63 REVISIONSBERÄTTELSE... 65 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 67 VAD ANVÄNDES PENGARNA TILL?... 69 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Jag har vid tidigare tillfällen lyft att vi stått inför utmaningarnas tid och det är bara att konstatera att det gör vi fortfarande. Vad det gäller världsekonomin så är det fortfarande svajigt, åtgärder har satts in för att försöka stabilisera läget, frågan är om åtgärderna varit tillräckliga för att främja tillväxten. Akut situation har rått och råder för länder i Europa som Grekland, Portugal och Irland. Självklart avspeglar detta sig i vårt avlånga land också, även om våra finanser är i förhållandevis gott skick. När det gäller kommunsektorn så ser 2011 ut att ha blivit ett tungt år. Även om staten skjutit till medel i offentlig sektor så är det en tuff match för kommuner och då i synnerhet mindre sådana (som Vingåkers Kommun), kraven på en bättre skola, kortare köer till sjukvården och ökad kollektivtrafik är starka. Samtidigt så gäller det att hålla i och hålla ut och vara beredd på att konjunkturen kan svänga lika snabbt som en pendel. Det gäller att anpassa verksamheterna efter ekonomin, även om jag skulle vilja kunna göra tvärtom. En kollektivtrafikmyndighet har bildats i länet, där alla nio kommuner och Landstinget är representerade. Hösten 2011 påbörjades rekryteringen av en ny kommunchef, och i samband med detta även en organisations- och lokalöversyn som beräknas vara klar 2012. Vi har antagit en reviderad styrmodell, internkontrollplan och Kommunövergripande mål utifrån vår vision. Familjecentralen slog äntligen upp sina portar under hösten 2011. Där kan vi hitta verksamheter som barnmorskemottagning, öppen förskola, familjerådgivning och barnavårdscentral. Detta är lite kort om vad som skett, det finns mer att läsa i detta dokument om vad som skett. Mycket gott sker i vår kommun och jag vill passa på att tacka alla medarbetare, förtroendevalda och medborgare för att ni är så goda ambassadörer för Vingåkers Kommun. Vi lever och verkar i en kommun att vara stolta över Camilla Anglemark Kommunstyrelsens ordförande (S) De medel kommunen har att röra sig med och som är grundbulten för att kunna utveckla våra verksamheter är skatten. Vi följer i stort sett prognosen om invånarantal och minskade med 69 personer under 2011. Demografiskt har vi ett större antal äldre än yngre, vilket också avspeglas i barnafödandet. Under 2011 skedde givetvis en hel del, både i verksamheterna och i politiken. Socialdemokraterna styr kommunen i minoritet och då är det än viktigare att föra en god dialog med oppositionen, vilket jag kan anse har gjorts, i första hand med allianspartierna (Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna). Att försöka vara eniga i en tid då det politiska ansvaret sätts på sin spets är viktigt, att ha den inställningen gör politiken mer trovärdig även om vi givetvis också har skilda åsikter i en del frågor. 3

Vingåkers kommun Vingåkers kommun har en befolkning på drygt 8.800 invånare och är belägen i västra Södermanland. Kommunens landsortssamhällen består av Baggetorp, Marmorbyn, Österåker och Högsjö. Kommunen gränsar mot både Örebro län och Östergötlands län. Kommunen har en relativt hög industrisysselsättning och en lång tradition av textil- och konfektionsindustri, där de största privata arbetsgivarna än idag är tillverkare av industritextilier. En av de konfektionsfabriker som länge dominerade i Vingåker rymmer idag en av landets största butiker för fabriksförsäljning av märkeskläder. På samma område finns idag även fabriksförsäljning av bland annat skor och porslin. Vingåkers kommun är även en jordbruksbygd med närhet till natur och vatten. En tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden eller i kommunens landsortssamhällen. Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, består av 35 ledamöter. Förutom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och valnämnden har kommunen från och med 2011 fyra nämnder; socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utvecklingsnämnden. De tre förstnämnda nämnderna har egen förvaltning för beredning av ärenden samt verkställande av beslut fattade i nämnden. Utvecklingsnämndens ärenden hanteras inom kommunstyrelsens verksamheter. Efter valet 2010 ser mandatfördelningen i kommunfullmäktige ut enligt diagrammet som följer. Socialdemokraterna har 15 mandat, moderaterna har sju mandat och vägen till livskvalitet (VTL), som är ett lokalt parti, har fyra mandat. Två mandat vardera har centerpariet, kristdemokraterna och miljöpartiet medan folkpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har ett mandat vardera. Mandatfördelning efter valet 2010. Vingåkers kommun har två helägda bolag; AB Vingåkershem samt Vingåkers Vatten och Avfall AB. Vidare har kommunen tillsammans med Katrineholms kommun gemensam räddningstjänst i kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst samt gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor genom Viadidakt. Kommunen har också samarbete med andra kommuner genom Vårdförbundet Sörmland, Hjälpmedelsnämnden, Patientnämnden och Samordningsförbundet RAR. Organisationsschema för Vingåkers kommun finns på sidan 70. Omvärldsutveckling Internationell ekonomi En alltmer samstämd pessimism har under året brett ut sig om världsekonomin. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter. Finanspolitiken har varit expansiv och räntorna har hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario där risken för en bankkris och recession 1 bedöms som allt mer överhängande. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. I USA har tillväxten varit svag under året. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. Budgetunderskottet är stort, ca 10 procent av BNP. Skatteunderlaget är emellertid förhållandevis lågt. Den stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder, Grekland, Portugal och Irland, har bedömts behöva stöd från övriga länder inom euroområdet, Europeiska centralbanken och internationella valutafonden för att klara upp den akuta situationen. Även stora länder som Italien och Spanien har betydande problem. För de europeiska ekonomierna har prognosen över tillväxten justerats ned betydligt för 2012. De stora underskotten och statsskulderna kvarstår och besparingar kommer att bli nödvändiga. Lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stora behov av budgetkonsolidering är ingen lätt uppgift för länderna i södra Europa att hantera. 1 Recession innebär i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur, en avmattning på ett lands ekonomiska utveckling. 4

Men även en robust ekonomi som Tysklands, påverkas av skuldkrisen någonstans måste skulderna finansieras. Tyskland bidrar med lejonparten av finansieringen av ESFS-fonden (Euroländernas räddningsfond, som har till uppgift att låna ut pengar till krisländer som har svårt att låna på finansmarknaden). Svensk ekonomi Under det senaste året har de negativa nyheterna från omvärlden duggat tätt. Turbulensen på de finansiella marknaderna har varit uppenbar och oron har satt avtryck även på hemmaplan. Svenska statsobligationer har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden efter en större nedgång kommit att fluktuera våldsamt från den ena dagen till den andra. Den internationella oron om ekonomins framtid är något vi numera delar med övriga världen. Vår oro har dock mest handlat om förutsägelser, för ännu märks få tydliga spår av någon mer påtaglig inbromsning i ekonomin. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi jämfört med många andra länder i vår omvärld, är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Samtidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektorn betydande överskott. På sikt är det rimligt att dessa överskott reduceras. En sådan process innebär betydande tillskott till efterfrågan i form av investeringar och konsumtion. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. Det sker direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden begränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationell efterfrågan och en stärkt kronkurs gör att den svenska exporten beräknas växa med endast 4,3 procent 2012. Skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårt i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att inte bara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar av svenskt näringsliv. Skuldkrisen och oron på de internationella marknaderna har samtidigt fört med sig lägre räntor för svenskt vidkommande. Man räknar med att räntorna förblir låga även 2012 och riksbanken beräknas inte heller att höja styrräntan. Låga räntor bidrar till att hushållen blir mer intresserade av att konsumera och att företagens investeringsvilja ökar, vilket förstärker aktiviteten i ekonomin. Kommunsektorn Efter flera år med sammantaget starka resultat i kommunerna kommer antalet kommuner med underskott att öka år 2011. Resultaten faller från 2010 till följd av minskade statsbidrag och engångskostnader på grund av att kommunernas nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med den historiskt låga svenska räntan. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer ett antal kommuner och även landsting att få det mycket tufft. De goda åren 2009 och 2010 var en följd av att krismedvetande och besparingsbeting var höga med anledning av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stor som bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer till sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav. Utsikter inför framtiden Befolkningsökningar och förändrad sammansättning av åldersgrupperna medför att kommunernas kostnader ökar med i genomsnitt en halv procent per år. En stor utmaning för kommunerna, som inleddes redan 2009, är att gruppen 16 19 åringar minskar kraftigt till 2015. För att klara ökade behov inom andra områden, till exempel förskola och grundskola krävs det att kommunerna anpassar kostnaderna inom gymnasieskolan och genomför nödvändiga omprioriteringar. Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Först och främst ökar de till följd av löneökningar, då kommunal verksamhet till största delen består av lönekostnader. Priser på andra varor och tjänster bidrar också till att kostnaderna ökar. 5

När behovet eller ambitionsnivån för en kommunal service förändras, antingen genom demografiska förändringar, förändringar i lagstiftningen eller lokala politiska ambitioner, påverkas också kostnadsutvecklingen. Finansieringsprincipen är grundbulten för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Kommuner ska inte behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera statliga beslut som direkt påverkar verksamheten. Det finns genom åren en del statliga reformer som varit mindre lyckade ur ett finansieringsperspektiv. På senare tid är det den genomförda gymnasiereformen som är det största avsteget från finansieringsprincipen. Ett annat exempel är propositionen Offentliga bidrag på lika villkor. Syftet med det nya regelverket skulle vara ett förtydligande av gällande regler. Några kostnadskonsekvenser skulle därför, enligt propositionen, inte uppstå. Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en uppföljning av propositionen och funnit att de nya reglerna för hur bidrag till fristående skolor ska beräknas har medfört kostnadsökningar för kommunerna med över 230 miljoner kronor. Kommunerna arbetar hela tiden med att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar och det sker kontinuerligt ett förbättrings- och effektiviseringsarbete. Medelskattesatsen för kommunerna har varit relativt oförändrad de senaste åren. Om det är ett uttryck för att kommunerna undviker att använda skattesatsen som ett verktyg för att balansera intäkterna mot kostnadsutvecklingen, innebär det att större krav ställs på att anpassa kostnaderna till att bli långsiktigt hållbara. Kommunen Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun fortsätter att följa de senaste 25 årens trend och minskade från 8.893 invånare vid slutet av 2010 till 8.824 invånare vid slutet av 2011. Detta innebär en minskning med 69 invånare och följer 2011-års befolkningsprognos. Minskningen beror främst på ett negativt födelsenetto (-44 personer), men även på ett negativt flyttningsnetto (-21 personer). (Källa: www.scb.se) Kommunens befolkningsutveckling sedan slutet av 60-talet visas av diagrammet nedan. 10 200 10 000 9 800 9 600 9 400 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 På grund av kommunens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har kommunen de flesta åren haft ett negativt födelsenetto. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Under 2011 föddes 72 personer, vilket är fem personer färre än året innan. Senaste gången Vingåkers kommun hade ett positivt födelsenetto var 1994. 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Befolkningsutveckling i Vingåker sedan 1968. 2007 2008 2009 2010 2011 Antal födda 67 71 65 77 72 Födelsenetto -41-37 -64-14 -44 6

Vingåkers kommun har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2011 flyttade 553 personer in till kommunen medan 574 personer flyttade ut. Under de senaste åren har det varit fler som flyttat ut från kommunen än in till kommunen. Det negativa flyttnettot har dock minskat de senaste åren. Kommunen har under de senaste åren haft ett inflyttningsunderskott i åldrarna 15-24 år, men ett inflyttningsöverskott i åldrarna 0-9 år, 30-34 år samt 55-69 år. Detta framgår av tabellen nedan. (Källa: SCB:s områdesstatistiska databas.) Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 0-4 år -1 16 18 14 17 5-9 år 3 2 2 2 2 10-14 år 1-16 -11 0-1 15-19 år -32-28 -26-17 -6 20-24 år -58-64 -27-22 -31 25-29 år 2 18 17 12-2 30-34 år 0 10 14 2 6 35-39 år -10-2 -14-6 9 40-44 år 7-4 -9-9 -11 45-49 år -5 2 6-1 -9 50-54 år -8 4-12 0-2 55-59 år 5 20 0 5 6 60-64 år 6 4 14 11 1 65-69 år 7 5 11 11 4 70-74 år -1-7 1-2 -5 75-79 år -5-2 -7-3 -1 80-84 år -1-5 -1-3 4 85- år 3-3 3 3-2 Flyttnetto i olika åldersgrupper 2006-2010. Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. År 2009 var 3.243 personer sysselsatta i Vingåkers kommun, vilket kan jämföras med 3.947 sysselsatta år 1990. Största minskningen har skett inom tillverkningsindustrin då konfektionsindustrin flyttade utomlands under 90-talet. Under 2011 minskade antalet sysselsatta i kommunen till 3.183 personer. (Källa: www.scb.se) Enligt Arbetsförmedlingens årsstatistik för 2011 var 3,8 procent av befolkningen i kommunen i åldrarna 16-64 år öppet arbetslösa medan 3,7 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 3,4 procent öppet arbetslösa i riket som helhet och 2,8 procent i program med stöd samt 4,2 procent öppet arbetslösa i länet samt 4,0 i program med stöd. (Källa: www.arbetsformedlingen.se.) 7

Arbetsmarknadsläget är extra svårt för unga. 5,9 procent av Vingåkers befolkning i åldrarna 18-24 år öppet arbetslösa medan 8,5 procent var i program med ersättning. Detta kan jämföras med 4,1 procent öppet arbetslösa respektive 5,7 procent i program med ersättning i riket som helhet eller 5,5 procent öppet arbetslösa och 8,5 procent i program med ersättning i länet. (Källa: www.arbetsformedlingen.se) En annan grupp med högre arbetslöshet än genomsnittet är personer som är utrikesfödda. (Källa: www.arbetsformedlingen.se) Andelen öppet arbetslösa och andelen i program med stöd i åldern 18-24 år över tid ANDEL ÖPPET ARBETSLÖSA Andel sökande i program med aktivitets- har arbete med Andel sökande som stöd stöd Vingåker 19,5 7,0 1,8 Södermanlands län 11,0 7,0 1,8 Riket 8,0 4,8 1,5 Arbetsmarknadsstatistik för utrikesfödda december 2010 Enligt Arbetsförmedlingens prognos från den 7 december 2011 för Södermanlands län minskade sysselsättningen i länet med 5.900 personer under lågkonjunkturen. Under 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökade med 1.200 personer, prognosen för åren 2011 och 2012 är att sysselsättningen stiger med 800 person under 2011 och sjunker med 600 personer under 2012. Antalet personer i arbetskraften beräknas minska under prognosperioden. Fram till sista kvartalet 2012 beräknas arbetslösheten stiga med 800 personer. Andelen totalt inskrivna arbetslösa är hög i länet endast ett annat län hade en högre arbetslöshet än Södermanland som tappat positioner jämfört hur det såg ut under inledningen av 2011. Södermanland har en högre andel långtidsarbetslösa (nästan var tredje person) än riket i nära nog samtliga undersökta grupper under kvartal tre under 2011. 8

Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen, vilket betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet. Goda kommunikationer blir därför en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. (Källa: www.arbetsformedlingen.se.) Bostadsmarknad I kommunen finns cirka 4.256 bostäder, ungefär 67 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. Figuren nedan visar antal lägenheter i flerbostadshus respektive småhus över tid (Källa: www.scb.se.) Antal lägenheter efter hustyp 1990-2009 Statistik från SCB visar att bostadsbyggandet varierat stort genom åren i Vingåkers kommun. Figuren nedan visar antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus under perioden 1975-2010. (Källa: www.scb.se) Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och tid 9

Statistik från Värderingsdata som sammanställer fastighetsinformation från Lantmäteriet visar att 70 villor och 22 fritidshus har överlåtits inom Vingåkers kommun under de senaste 12 månaderna. Statistiken visar även att snittpriset för sålda villor var 936 tkr medan snittpriset för fritidshus var 974 tkr. (Källa: www.bopriset.nu) Viktiga händelser Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget bildat en ny kollektivtrafikmyndighet. Förändringen tar sin utgångspunkt i den nya lagstiftningen gällande kollektivtrafik som trädde ikraft den 1 januari 2012. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett funktionellt, attraktivt och hållbart kollektivtrafiksystem i Sörmland, vilket är integrerat i hela storstadsregionen Stockholm. Under hösten 2011 har arbetet med att se över organisationen tillsammans med rekrytering av ny kommunchef påbörjats. Styrgrupper för detta har utsetts. Översynen av lokaler har även fortsatt under 2011, framförallt i samband med uppdraget kring det sammanhållna kommunkontoret, som syftar till en generell verksamhetsoch lokalöversyn i hela den kommunala organisationen. Uppdraget har dessutom inneburit avyttring av skolfastigheter där värderingar gjorts och där lokaler är ute till försäljning. Under 2011 har ett antal nya planer, riktlinjer och policys antagits, bland annat: reviderad styrmodell, internkontrollplan och kommunövergripande mål utifrån visionen, samt näringslivspolitiskt program. Den reviderade styrmodellen syftar till en tydligare styrningsprocess och större möjligheter till systematiskt kvalitetsarbete. Styrmodellen har under hösten 2011 börjat implementeras genom arbetet med att forma nämndplan för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Under året har Österåkersbygdens friskola startat och detta har delvis påverkat barn- och utbildningsnämndens planeringsarbete samt inneburit ett minskat elevunderlag i årskurserna F 2-5. Nedläggning av Ekesjö skola på Östgötasidan inför läsåret 2011/2012 har dock medfört ett elevtillskott till Vingåker i årskurserna F-6. Ökningen motsvarar nästan minskningen med anledning av friskolan. Under våren 2011 öppnade HVB-hemmet (Hem för Vård och Boende) Fenix för ensamkommande barn i kommunen. Samtliga 11 platser var belagda vid slutet av 2011, tre av dessa platser är reserverade för asylsökande barn. Inom handikappomsorgen har en ny servicebostad enligt LSS 3 startat. Under året har dessutom elever från Sävstaskolan ätit sin lunch på Sävstagården och Humlegården, detta på grund av renoveringsarbete i Sävstaskolans matsal. Inom äldreomsorgen har en demensavdelning stängts på grund av låg beläggning. Den 4 november arrangerade kultur- och fritid, föreningslivet i Vingåker och Sveriges Olympiska kommitté Olympic Day. Det blev en mycket uppskattad dag med 150 barn som sportade och trivdes tillsammans med några av Sveriges olympiska idrottare. Detaljplanen för Tennisparken har under försommaren varit ute på samråd. Därtill kan även nämnas att den nya plan- och bygglagen som trädde ikraft 2 maj 2011 har inneburit stora förändringar för verksamheten knuten till utvecklingsnämnden. Under hösten 2011 öppnade familjecentralen. Under ett och samma tak finner man numera barnmorskemottagning, öppen förskola, familjerådgivning och barnavårdscentral. 2 F = förskoleklass. 3 LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Kommunens mål Finansiella mål Vingåkers kommun har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för 2011-2013: Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. En amortering av låneskulden ska göras med 500 tkr år 2011 samt med 1,0 mkr årligen från och med 2012. Måluppfyllelsen beträffande de finansiella målen redovisas under avsnittet Ekonomisk översikt och analys på sidan 25. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige har med god ekonomisk hushållning i åtanke beslutat om ett antal övergripande verksamhetsmål. Dessa mål berör ökad befolkning, minskad korttidsfrånvaro, lägre ungdomsarbetslöshet, effektivare lokalanvändning, effektivare logistik samt ökad avtalstrohet. Nedan presenteras kommunens måluppfyllelse av dessa verksamhetsmål. Befolkning Vingåkers kommun ska verka för ett ökat kommuninvånarantal genom ökad inflyttning. Invånarantalet i Vingåkers kommun var den 31 december 2011 8.824 personer, vilket är 69 personer färre jämfört med samma tidpunkt 2010. Under 2011 flyttade 131 personer från utlandet in till kommunen medan 422 inrikes födda flyttade in till kommunen. Under samma period flyttade 556 inrikes födda ut från kommunen medan 18 personer från utlandet flyttade ut från kommunen. Födelsenettot för 2011 låg på -44 personer. Det går därmed att konstatera att målet om att öka kommuninvånarantalet inte är uppfyllt för 2011. Kommunen har genomfört att antal åtgärder i syfte att öka invånarantalet. Under våren har arbetet med en fördjupad översiktsplan för Vingåkers tätort påbörjats, syftet är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda boendemiljöer. Våren har också inneburit ett fortsatt detaljplanearbete med Tennisparken. Planen är en del av centrumutvecklingen av Vingåkers tätort och syftar till att synliggöra och tillgängliggöra Tennisparken samt utveckla handelsstråket i tätorten. Under sommaren 2011 har 11 feriearbetande ungdomar deltagit i Framtidsboxen, en satsning som är en fortsättning från 2010. Syftet är att ungdomar långsiktigt ska få ökat inflytande i kommunen. Uppdraget för 2011 var att komma med 10 nya förslag på ökat ungdomsinflytande i Vingåkers kommun. I slutrapporten presenterade ungdomarna fem olika konkreta förslag för att öka ungdomars inflytande samt sju olika idéer för att öka ungdomars aktiva fritid i Vingåker. Genom att sträva efter att erbjuda ett attraktivt utbud gällande barnomsorg, social service, kultur och fritidsaktiviteter så bidrar kommunens verksamheter indirekt till att uppfylla målet om ökad inflyttning till kommunen. Bland annat har starten av boendet för ensamkommande barn bidragit till en positiv befolkningsutveckling. Även projekt såsom ALVA (resursskola) och familjecentralen kan ses som en indirekt påverkan på en positiv befolkningsutveckling. Korttidsfrånvaro Vingåkers kommun ska verka för att kommunanställdas korttidsfrånvaro ska minskas med en dag per anställd och år. Den genomsnittliga korttidsfrånvaron för samtliga kommunanställda under 2011 var 5,86 dagar. Vid samma tidpunkt 2010 var den genomsnittliga korttidsfrånvaron 5,94 dagar. Därmed har det skett en marginell sänkning av korttidsfrånvaron med 0,08 dagar jämfört med 2010. Detta innebär att målet om att minska med en dag per anställd och år inte är uppfyllt. Friskvårdens aktiviteter är en viktig del i kommunens arbete med att sänka sjukfrånvaron. Friskvården har under 2011 fortsatt sitt arbete i liknande regi som under föregående år. Tyvärr har intresset för att delta på ledarledda träningspass minskat och dessutom har det skett en minskning av antalet personer som utnyttjar lokalen. Under Vår Ruset 2011 deltog 60 personer, detta jämfört med Vår Ruset 2010 då 134 personer deltog. Det finns sammanlagt 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna och de träffas fortsatt en gång i kvartalet. Ett friskvårdsprojekt för personal på Humlegården har genomförts, i syfte att försöka sänka korttidsfrånvaron. 11

Ungdomsarbetslöshet Vingåkers kommun ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2 procentenheter årligen under planperioden. Andelen öppet arbetslösa i åldern 18-24 år var 2011 5,9 procent, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd var 8,5 procent 2011, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Målet om att minska ungdomsarbetslösheten är därmed inte uppfyllt. Kommunen arbetar aktivt med att öka sysselsättningen bland ungdomar. Kommunfullmäktige beslutade i februari att även under 2011 avsätta 600 tkr extra till sysselsättning för ungdomar. Detta har inneburit att samtliga som gick ut första klass på gymnasiet och som sökte feriearbete i kommunen erbjöds det. Under sommaren 2011 har sammanlagt 76 ungdomar haft feriearbete, under föregående år var det 79 ungdomar som hade feriearbete. Socialförvaltningen jobbar aktivt med att sänka ungdomsarbetslösheten genom att samverka med Viadidakt, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och samordningsförbundet RAR 4 med flera. Barn och utbildningsförvaltningen fortsätter med projektet Framtidspiloterna på Vidåkersskolan, detta för att öka samarbetet med näringslivet och för att utveckla elevernas företagsamhet. Samarbete i projektform har ägt rum mellan Viadidakt (nämnden för vuxenutbildning), socialförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm och barn- och utbildningsförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm. Syftet är att bidra till ökad social sammanhållning och ett arbetsliv med plats för alla. Fokus har legat på ungdomar i åldern 16 till 24 år, som idag står långt från arbetsmarknaden. Lokalöversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning. Lokalbehovet ska anpassas till befolkningsförändringen. Översynen av lokaler har fortsatt under 2011, framförallt i samband med uppdraget kring det sammanhållna kommunkontoret, som syftar till en generell verksamhets- och lokalöversyn i hela den kommunala organisationen. Framförallt har uppdraget under första halvåret av 2011 inneburit avyttring av skolor där värderingar gjorts och där lokaler är ute till försäljning. 4 RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma resurser. Det gäller Baggetorps skola, skollokaler i Österåker samt minskning av lokaler i Högsjö, genom en integrering av skola och barnomsorg. Även den Kernellska villan i anslutning till Vidåkersskolan är såld. Handikappomsorgen har fortsatt sin omflyttning av daglig verksamhet och socialpsykiatri, vilket innebär färre externa lokaler. Överenskommelse har nåtts med Katrineholms kommun gällande uthyrning av delar av Ekgården under cirka två år. Mötesplatsen har flyttat till en större lokal på Storgatan, samtidigt som en näringsidkare fått tillgång till de lokaler han önskar. Fritidsgården har minskat sina ytor genom att upplåta övervåningen till skolans ALVA-projekt. Fyra personer från barn- och utbildningsförvaltningen har flyttat in i lediga kontorsutrymmen på slottet. Det går sammanfattningsvis att konstatera att målet om en förbättrad och mer effektiv lokalanvändning delvis är uppfyllt. Logistiköversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller leasingbilar och transport av livsmedel och post. Under 2011 har kommunen fortsatt arbetet med att öka andelen miljöbilar. Miljöbilarna som upphandlas drivs i möjligaste mån av förnyelsebara bränslen, framförallt etanol. Förbrukningen av drivmedel uppgår under 2011 till 52.832 liter. Detta kan jämföras med 56.700 liter för samma period 2010 och 53.913 liter för samma period 2009. Utvecklingen visar alltså en stadig minskning av förbrukningen. Barn- och utbildningsförvaltningen försöker i möjligaste mån effektivisera skolskjutsarna. Målet är också att kollektivtrafik ska användas istället för leasingbilar när det är möjligt. Nytt avtal gällande leasingbilar har slutits, därmed har byte av samtliga bilar påbörjats under 2011. Målet kan anses vara delvis uppfyllt. Upphandling Vingåkers kommun ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Ett kontinuerligt arbete pågår med att samordna upphandlingen i kommunen och att på olika sätt underlätta för avtalstrohet. Genom att uppmärksamma och informera om gällande avtal och vikten av avtalstrohet minskar risken för felaktiga inköp. I syfte att skapa ett kontaktnät för informationsspridning ut i förvaltningarna har ett arbete gentemot dessa påbörjats. 12

Likaså finns ett register över gällande avtal på intranätet där avsikten är att på ett tydligt sätt förmedla information till verksamheterna om aktuella avtal. Här krävs att förvaltningarna håller sig uppdaterade via informationen på intranätet och hos upphandlingssamordnaren gällande upphandlingspolicy, vilka avtal som gäller och övriga regler inom upphandlingsområdet. Revidering av upphandlingspolicyn påbörjades under 2011. Arbetet med att ta fram en övergripande rutinbeskrivning vid upphandling påbörjades även under 2011. Målet kan anses vara delvis uppfyllt. Nämndernas mål och måluppfyllelse Styrelsens och nämndernas mål finns angivna i respektive budget och verksamhetsplan. Målen uttrycks som ett antal fokusområden där styrelse/nämnd bedömer vilka insatser som behöver genomföras under året för att uppnå dels kommunfullmäktiges mål och dels en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Måluppfyllelsen redovisas till årsredovisningen i respektive nämnds verksamhetsberättelse för helåret. Generellt kan konstateras att många av nämndernas angivna mål är uppfyllda 2011. I några fall pågår dock ett arbete utifrån fokusområdena och målen har ännu inte uppfyllts. Nedan redogörs för nämndernas måluppfyllelse av de fokusområden som angavs i verksamhetsplanerna för 2011. Värt att nämna är att jämfört med 2010 har nämndstrukturen förändrats till 2011. Tekniska servicenämnden, bygg- och miljönämnden samt näringslivsnämnden har upphört från och med 2010-12-31. Den tekniska verksamheten har uppgått i kommunstyrelsens verksamhetsområde medan verksamheterna i de andra nämnderna från och med 2011-01-01 uppgått i den nybildade utvecklingsnämnden. Kommunstyrelsens ansvarsområde har under det senaste året tillförts verksamheter som tidigare låg under egna nämnder, framförallt teknisk verksamhet, vilket medfört en stor bredd vad gäller fokusområden. Generellt kan sägas att flera av de aktiviteter som angetts i relation till fokusområden genomförts. Ärendehanteringssystemet W3D3 har uppgraderats, vilket är förutsättningen för att kunna gå vidare med en utvecklad användning av systemet. Likaså har inom administrationen ett förberedelsearbete skett för införandet av nytt lönesystem, vilket sker våren 2012. Även ekonomisystemet ska utvecklas och där har också vissa förberedelser gjorts. Ett annat viktigt mål som uppfyllts är revideringen av styrmodellen, vilket slutfördes under våren 2011. Modellen innebär i korthet att styrningen i större utsträckning anpassats till budgetprocessen, att den blir tydligare samt att den ska möjliggöra ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska bland annat förverkligas genom kvalitetsdeklarationer som upprättas inom respektive nämnds verksamhetsområde i nämndplanen och sedan följs upp i samband med verksamhetsberättelserna. Ytterligare styrdokument som färdigställts under våren är de kommunövergripande mål som är kopplade till den vision kommunfullmäktige beslutade om 2009. Målen kommer att arbetas in i budgetarbetet under hösten 2011, inför budget 2012. Kommunstyrelsen har också slutit ett nytt avtal med Polismyndigheten. Avtalet pekar ut fem olika områden och syftar till att förstärka och utveckla samverkan och planering av gemensamma insatser. Inom ramen för kris- och säkerhetsarbetet har under våren en lednings- och samverkansanalys för införandet av kommunikationssystemet Rakel genomförts. Analysen syftar till att kartlägga informations- och kommunikationsbehovet i verksamheterna vid krissituationer. I Vingåkers kommun kommer kommunikationssystemet framförallt att förstärka en utökad krisledningsfunktion. Systemet införs under 2012. Inom den tekniska verksamheten finns flera fokusområden att relatera till. Inom ramen för utveckling av intern styrning och kontroll har tekniska enheten arbetat för att verksamheten ska vara kostnadseffektiv, vilket också uppnåtts. Enheten har också verkat för en minskad miljöbelastning, vilket även det uppnåtts. Servicen till brukare och medborgare ska utvecklas och där har enheten fortfarande insatser att göra för att målet ska uppfyllas. Likaså har det övergripande målet att hålla verksamheten inom tilldelade ramar inte uppnåtts, vilket främst beror på omfattande snöröjning den gångna vintern. När det gäller försäljning av nedlagda skolor och andra externt uthyrda lokaler pågår arbetet. I ärendet med Viks deponi finns en sluttäckningsplan framtagen, men fortfarande återstår godkännande från länsstyrelsen och arbete med kostnadsberäkning. Inom kostverksamheten har en kostpolitisk plan arbetats fram som under våren 2012 är ute på remiss till de politiska partierna. Kosten har även anställt en produktionsansvarig kökschef samt påbörjat ett anpassningsarbete till den nya skollagens krav på näringsriktig mat. 13

Kultur- och fritidsnämnden har två fastställda mål som gäller för alla enheter. Dels finns ambitionen att genom omprioriteringar förbättra servicegraden vid de olika enheter som nämnden ansvarar för. Det handlar om utökade öppettider som är bättre anpassade till medborgarnas behov. Både när det gäller biblioteket och turistbyrån vid slottet har dessa utökat sina öppettider. Ett annat mål pekar ut en nöjdhetsgrad på 97 procent hos användare av verksamheternas service. Enheterna gör brukarenkäter vart annat år. Under 2011 genomfördes en sådan vid Säfstaholms slott. Resultatet är mycket positivt. Genomsnittsbetyg på bemötande, service och utställningar ligger på drygt 4,75 på en 5-gradig skala. Glädjande är också att antalet lokala besökare till slottet ökat. Flera av verksamheterna inom utvecklingsnämndens område tangerar mål inom både utvecklingsnämnden och kommunstyrelsen. Verksamheten handlar övergripande om samhällsbyggnad och tillväxt och i nämndens verksamhetsplan finns nio olika arbetsområden med i vissa fall flera fokusområden. Nedan anges måluppfyllelsen i sammandrag för dessa tio områden Inom området näringsliv och hållbar tillväxt har flera aktiviteter genomförts, varav flera är av pågående karaktär. Under 2011 har ett näringslivspolitiskt program tagits fram. Arbeten som är pågående är bland annat företagsbesök, frukostmöten med företag/näringsliv, samarbete mellan skola och näringsliv med fokus på entreprenörskap och kompetensförsörjning samt fortsatt arbete med fokus på nya företagsetableringar. Flera av målen inom området kan sägas vara uppnådda. När det gäller området samhällsbyggnad har ett viktigt arbete under våren 2011 varit att implementera en ny organisation för hanteringen av nya plan- och bygglagen. Förändringarna innebär bland annat en förstärkt handläggning och en mer omfattande delgivningsprocess vid ansökan om bygglov. Arbete pågår fortfarande med att få den nya organisationen att fungera optimalt. Ett viktigt arbete som inte är genomfört är att utreda behovet av ökad bostadsanpassning med anledning av en åldrande befolkning. Under våren har annonsering skett av lediga tomter i kommunen, framförallt i Marmorbyn. En tomtvisningsdag har hållits i Marmorbyn där kommunala tjänstemän fanns på plats för att förevisa tomterna. Dessutom har ett mark- och exploateringsmöte hållits på Båsenberga där markägare, företagare, byggare och andra berörda bjöds in för att få mer information om kommande satsningar och kring mark och exploateringsfrågor. Arbetet pågår kontinuerligt. Sammantaget görs bedömningen att flera av målsättningarna inom området är uppfyllda men att det fortfarande återstår vissa viktiga mål där ett arbete ännu inte är påbörjat. Inom miljöområdet, som utgörs av natur- och vattenvård, miljöskydd samt miljösamordning, har en ny energi- och miljöplan färdigställts. Likaså fortsätter arbetet med energieffektivisering där det finns en fastlagd plan för fortsatta aktiviteter. Under våren har arbetet framförallt varit inriktat på att energieffektivisera kommunens fastigheter. Utredning har också genomförts gällande framtida förutsättningar för att skapa ett tätortsnära natur- och rekreationsområde vid Hacksta ö. Kommunen har också deltagit i vattenvårds- och bygdeprojektetet Öljaren som bland annat bestått i en inventering av enskilda avlopp kring Öljaren. Inom miljöområdet pågår också kontinuerligt ett arbete med tillsyn av olika typer av verksamheter. Det rör sig generellt om verksamheter som kan innebära en olägenhet för människors hälsa och miljö. Kommunen ansvarar också för tillsyn och kontroll av livsmedel, receptfria läkemedel och tobak. Kontroll av livsmedel pågår kontinuerligt medan andra fokuserade aktiviteter främst är inne i en planeringsfas, till exempel provtagning av allmänna dricksvattenanläggningar. När det gäller planerade tillsynsåtgärder för receptfria läkemedel och tobak är åtgärder ej genomförda under 2011. Barn- och utbildningsnämnden relaterar målarbetet till en rad olika områden. När det gäller lärande är målet att alla elever som lämnar grundskolan ska ha självkänsla, empati, samarbetsförmåga, god livskunskap och lust till ett livslångt lärande. Målet mäts genom andelen elever som är behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Exempel på åtgärder som genomförts för att påverka måluppfyllelsen är kompetensutveckling för lärare, pedagogisk utveckling i grupp och värdegrundsarbete. Förvaltningen har också arbetat med utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och pedagogiska utredningar. 14

Målet att alla elever är behöriga är inte uppnått. 5,9 procent av eleverna har inte nått målen i engelska, 5,9 procent av eleverna har inte nått målen i matematik och 4,2 procent av eleverna har inte nått målen i svenska. Nästa målområde är värdegrund där Vingåkers skolor ska vara stimulerande, trygga och ha hög undervisningskvalitet. Enkätundersökningar visar att målet delvis är uppnått. En majoritet av föräldrar upplever att verksamheten och den sociala samvaron fungerar bra. Elevenkäter ger i stort sett samma resultat. Det tredje området är hälsa där målet är att alla ska respektera varandra och känna glädje och stolthet i en lärande organisation. Ur ett folkhälsoperspektiv prioriteras god hälsa, tobaks- och drogfria miljöer, goda matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på verksamhet som bedrivits för att uppnå målet är projekt för att motverka tidig alkoholdebut, tydligare organisation för elevvårdande verksamhet, kostpolitiskt program och öppen förskola. Målet är inte uppfyllt då undersökningar bland ungdomar visar att alla inte mår bra. Förvånansvärt många ungdomar upplever problem och har en mindre hälsosam livsstil. Ett fjärde område där barn- och utbildningsnämnden satt upp mål är kultur, vilken i vid bemärkelse ska genomsyra verksamheten. I målet finns två aktiviteter angivna, vilka inte är genomförda, men ett samarbete mellan kulturskolan och grundskolan fortskrider i positiv anda vilket innebär att målet kan sägas vara delvis uppfyllt. Nämnden har också ett femte målområde som benämns kommunikation där ett uttalat mål saknas, men där insatserna handlar mycket om ett förbättrat it-bestånd. Utvärderingar av nya dataprogram pågår. Slutligen finns området samarbete med näringslivet där målet är att kontakter mellan skolan och det lokala samhället/näringslivet ska vara en naturlig del av verksamheten. Verksamhet som bedrivits är projektet Framtidspiloterna. Målet är delvis uppfyllt, men fortfarande återstår mycket arbete då bra mötesplatser har varit svårt att skapa. Under våren 2011 besökte Skolinspektionen Vingåkers kommun för en regelbunden tillsyn. Skolinspektionens bedömningar kan uppfattas som en viktig del av utvärderingen av måluppfyllelsen. De pekar på att miljön vid Vingåkers skolor uppfattas som trygg, men att kunskapsresultaten behöver förbättras och att skolan i större utsträckning behöver stimulera eleverna till vidare utveckling och högre betyg. Likaså behöver arbetet med att stärka elevernas likvärdiga möjligheter att nå goda kunskapsresultat stärkas. Skolinspektionen gjorde den sammanfattande bedömningen att det finns goda förutsättningar till förbättringar genom den medvetenhet som finns om bristerna och det arbete som startats för att öka måluppfyllelsen för alla elever. Socialnämndens mål är uppdelade i dels övergripande mål för socialförvaltningens område och dels verksamhetsspecifika mål generellt och för de olika verksamhetsgrenarna. Vad gäller de övergripande målen har LOV 5 införts under 2011, en möjlighet för brukare att välja egna timmar för servicetjänster i hemtjänsten har införts, personaltätheten inom särskilt boende har ökat och tillgången till särskild boendeform har varit tillräcklig. För de verksamhetsspecifika målen redovisas ett urval. För uppfyllandet av de generella verksamhetsmålen har förutsättningarna för första linjens chefer stärkts genom att en pooltjänst tillsatts, styrnings- och kvalitetsledningssystem har systematiserats, det har införts tematräffar inom äldreomsorgen och ett resursfördelningssystem utifrån prestation har införts i hemtjänsten. Endast en liten del av målen redovisas då socialnämndens olika verksamheter har en stor mängd specifika och avgränsade mål. Inom individ- och familjeomsorgen har målet om oförändrat försörjningsstöd uppfyllts. Inom handikappomsorgen har målet om kompetensutveckling och rekrytering uppfyllts då kompetensen inom neuropsykiatrin har ökat genom flera genomförda utbildningar. Genomgång av kostvanor och mål har gjorts för varje brukare i gruppbostäder liksom att personalen har utbildats i kost och hälsa. Inom äldreomsorgen har målet om ett ökat stöd för anhöriga uppfyllts då en uppsökande verksamhet för kommuninvånare över 80 år har startat under 2011. Målet med ett förbättrat datorstöd har också delvis uppfyllts då upphandlingen av stödet har inletts. Det har även gjorts individuella vårdplaner/genomförandeplaner för 90 procent av brukarna i särskilt boende och i hemtjänsten. Demensteam och handlingsplaner för demensvården har införts och i samarbete med landstinget bedrivs verksamhet för att förhindra allvarliga vårdrelaterade infektioner. 5 LOV står för Lag Om Valfrihetssystem. 15

Lissabonstrategin Europeiska rådet enades i mars 2000 om en gemensam strategi för att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som EU står inför. Målet var att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi till år 2010. Lissabonstrategin innehåller ett hundratal mål som mäts i hela EU på kommun och regionnivå. I Sörmland har arbetet med att uppfylla Lissabonstrategin samordnats av Regionförbundet Sörmland. I Sörmland pekar en övergripande strategi ut följande prioriterade indikatorer: befolkningstillväxt, sysselsättning, sysselsättningsgrad för invånare av utomnordiskt ursprung, lönesumma/invånare, omsättningstillväxt, antal nystartade företag, andel befolkning med eftergymnasial utbildning, koldioxid/basår/invånare, andelen miljöklassade bilar, andel restavfall och slutligen ohälsotal. Av dessa indikatorer valde Sörmlands kommuner att börja mätningen av andelen restavfall, befolkningstillväxt samt miljöbilar inom ramen för kampanjen Du & EU på initiativ av Regionförbundet Sörmland. Kampanjen startade i maj 2009. Senare ersattes indikatorn restavfall med indikatorn nyföretagande. En redovisning av utfallet på de tre indikatorerna inom ramen för kampanjen Du och EU görs i årsredovisningen. Lissabonstrategin löper ut 2011. Trots vissa svårigheter att kommunicera och skapa engagemang kring Lissabonindikatorerna hos beslutsfattare och medborgare är de flesta inblandade överens om att det finns fördelar med de samarbeten och den samverkan som blivit resultaten av arbetet med Lissabonindikatorerna. Inom EU finns också en stor självkritik till hur Lissabonstrategin implementerades i medlemsländerna. Mycket av det som strategin syftade till har inte uppnåtts och den har inte fått det genomslag som EU hoppades på. Eftersom Lissabonstrategin avvecklas från och med 2011 har den under det gångna året haft mycket liten inverkan på den kommunala verksamheten. Från och med 2012 kommer Lissabonstrategin ersättas av EU 2020 som strategi för tillväxt och sysselsättning under parollen smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin ligger även till grund för regeringens nationella tillväxtprogram. Strategins tre prioriteringar är: Smart tillväxt kunskap och innovation. Hållbar tillväxt grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi. Tillväxt för alla hög sysselsättning och sammanhållning. Såväl EU 2020:s prioriteringar och mål som regeringens ligger väl i linje med Regionförbundets Sörmlandsstrategi. Uthållig kommun Uthållig kommun är ett samarbete mellan energimyndigheten och ett 60-tal kommuner. Programmet utgår från den medverkande kommunens ambitioner att göra det lokala samhället mer uthålligt. Målet är att kommunerna, med energin som utgångspunkt, ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. I Vingåkers kommun har fokus i arbetet inom ramen för Uthållig kommun legat på energieffektivisering inom kommunens fastigheter samt på fysisk planering. Under 2011 har en ny energi- och miljöplan arbetats fram. Arbetet med energieffektivisering i kommunens fastigheter pågår kontinuerligt. Inom området fysisk planering har arbetet under 2011 främst handlat om den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort. Från och med 2012 har Vingåkers kommun beslutat att avstå fortsatt deltagande i Uthållig kommun. Vision för Vingåkers kommun Kommunfullmäktige beslutade hösten 2009 om en ny vision för Vingåkers kommun som sträcker sig fram till 2020. Visionen för Vingåkers kommun 2020: Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkande och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi. Arbetet med att omsätta visionen i kommunövergripande mål slutfördes under våren 2011 i och med att kommunfullmäktige fastställde dessa i maj. Målen ska sedan användas som planeringsdirektiv i det fortsatta budgetarbetet. 16