Skog & Ekonomi Nummer 2 Juni 2009 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Sågverksproduktionen rasar i Europa Positiva signaler för sågverken - men för hur länge? 3 TIMMER OCH MASSAVED Stort sug efter timmer Timmerpremier i sommar? 4 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Johan Padel, VD för Moelven Timber: Läget blir som mörkast under den kommande vintern. Anders Dahlqvist. Chef för marknadsutveckling Sveaskog: Prissänkningstrenden är bruten. Sågverken hämtar andan - men för hur länge? Sågverken har fått en välbehövlig andhämtningsperiod med höjda priser och ökade utleveranser. Priserna på sågad fura har ökat med 10 25 EUR och granen följer nu efter. Orsakerna är flera. Dels har köparna passat på att fylla sina tomma lager när priserna nått rekordlåga nivåer, dels har produktionen av trävaror minskat dramatiskt i Europa, -25 % jämfört med för ett drygt år sedan. Produktionsminskningen är sannolikt minst i Sverige beroende vår pressade kronkurs. Tyvärr talar dock mycket för att detta är en tillfällig återhämtning och att tuffare tider väntar igen. Den underliggande konsumtionen har nämligen inte ökat utan förväntas sjunka ytterligare. Ytterst få byggprojekt startas i Europa. Med höjda priser ökar samtidigt våra konkurrentländer produktionen och pendeln slår då tillbaks igen. Det enda som skulle kunna hålla priserna uppe är den risk för råvarubrist som många sågverk ser framför sig, inte minst i Finland. När massaindustrin dragit ner sina avverkningar så sinar även timmerflödet. Skogar med bara timmer är ännu ej uppfunna. 6 FASTIGHETSMARKNADEN Skogens dragningskraft håller men utbudet av skogs- och lantbruksfastigheter ökar 7 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Njut av din skog! Starta generationsskiftesdiskussionen i sommar Uppdatera skogsbruksplanen! 7 TRÄFFA BANKEN I SKOGEN Träffa oss på Elmia-Wood i Vaggeryd den 3-6 juni! Tävla och bli Årets analytiker! 8 MASSAMARKNADEN Kineserna avgör massaprisets utveckling 8 RÄNTOR & VALUTA Kronsförstärkningen dröjer
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN Positiva signaler för sågverken - men för hur länge? Sedan en dryg månad har sågverken haft en positiv utveckling på såväl efterfrågan som priser. Priserna på furuträvaror har kunnat höjas med mellan 10 25 EUR, från rekordlåga nivåer. Även på granvaror har vissa sågverk höjt priserna och dom följer säkert efter furan. Den marknad som visat störst vitalitet är en än en gång Nordafrika med Egypten, Marocko och Algeriet, men även i Europa har köparna vaknat till. SÅGADE TRÄVAROR Sågverksproduktionen rasar i Europa Sågverken har pressats av extremt låga trävarupriser som resulterat i negativa kassaflöden för de allra flesta sågverk i Europa. Produktionsneddragningarna har varit brutala. Enligt statistikföretaget Woodstat har sågproduktionen i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike sjunkit från drygt 5 milj. m3s/månad i början på 2008 till 3,8 milj ett år senare, se figur. En sänkning på 25 %! Då skall man komma ihåg att Sverige stått för en betydligt mindre produktionssänkning än exempelvis Finland där sänkningen är mer än 30 %. Det är naturligtvis den devalverade svenska kronan som gjort att Sverige påverkats minst. Även lägre timmerpriser har gynnat svenska sågverk. Det är dock värt att notera att det är få stora enheter i Finland och Tyskland som lagts ned, istället drar man ner skiftgången i väntan på bättre tider. - Frågan är om de bättre tiderna redan kommit? Total trävaruproduktion i Tyskland, Sverige, Finland och Österrike, 1 000 m3s/månad 5600 5400 Estimated figures 5200 5000 4800 4600 4400 4200 4000 3800 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Woodstat Dessa signaler har varit ett välbehövligt ljus i den så nattsvarta sågverkskonjunkturen och statistiken på orderläget talar sitt tydliga språk. Vi ser en dramatisk ökning av antalet sågverk som i dagsläget upplever orderläget som tillfredsställande, se figur på sidan 3. Frågan är bara hur länge denna marknadsförstärkning håller i sig. Orsakerna är i huvudsak två. Köparna har tidigare dragit ner sina lager till ett minimum. Med dessa mycket nedpressade priser så passar man nu på att återställa lagersituationen. Den andra orsaken är som vi nämnt tidigare, den kraftig reducerade produktionen. När produktionen minskat dramatiskt och köparna återställer lagernivåerna uppstår tillfälliga brister som direkt återspeglar sig i priserna vilket sker i dagsläget. Det är framförallt på sidobrädor man kunnat höja priserna mest. Normalt är svängningarna väldigt snabba inom sågverkssektorn. Frågan är därför om vi kan förvänta oss en kraftig prisuppgång framöver. Vi bedömer det som högst osannolikt och tror istället att vi tyvärr kan få en rekyl tillbaks igen. Orsaken är att det inte finns något grundläggande ökat behov på marknaden utan 2
konsumtionen fortsätter att minska. I Europa startas ytterst få byggprojekt, Japanmarknaden är nästintill helt död och ännu finns inga tecken på en vändning i USA. Samtidigt är sågverken snabba att reagera på den nu ökade efterfrågan och därför kommer hålen snabbt att fyllas. Figuren beskriver svenska sågverkens bedömning av exportorderingången Balance 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Woodstat Timmerbrist kan ge ökade trävarupriser Den enda faktor som skulle kunna motverka att trävarumarknaden snabbt mättas genom ökad sågproduktion är en annalkande timmerbrist. Avverkningsnivåerna har sjunkit dramatiskt överlag i Europa. Värst är det sannolikt i Finland där avverkningen under april månad var ofattbara 80 % lägre än samma månad för ett år sedan. Detta är säkert en extrem notering men får stå som symbol över effekten av massaindustrins köpstopp i kombination med kraftigt sänkta timmerpriser. Situationen har gett ett extremt lågt timmerflöde vilket fått till följd att Sveaskog nu har återupptagit sin timmerexport till Finland. Om avverkningsnivåerna skulle ligga kvar på nuvarande låga nivåer kan det uppstå timmerbrist i stora delar av Europa vilket då skulle hämma en ökad produktion i sågverken. Skulle denna situation uppkomma, kommer det att gynna sågverk med stora lager av rotstående skog eller vattenlager från exempelvis stormarna Per och Gudrun. ENERGIVED God tillgång på energived Under den senaste tiden har gränsen mellan de olika sortimenten klentimmer, massaved och energived varit flytande på många håll i landet. Stora kvantiteter massaved har sålts som energived vilket gjort att dessa köpare öppnat nya kanaler. Under den varma årstiden är marknaden naturligt lugnare. I höst tror vi dock inte på någon kraftig generell prisuppgång för energiveden då man nu på många håll sitter relativt välförsörjd och vanan att köpa massaved är etablerad. Samtidigt kommer det, som alltid, att finnas lokala aktörer med råvaruunderskott som är beredda att betala upp även till hösten. TIMMER OCH MASSAVED Stort sug efter timmer För timmer har marknaden vänt tidigare än kalkylerat. Avverkningsapparaten har gått på sparlåga under senvintern och våren. Fokus har då legat på gallring med mycket låg timmerandel. Detta i kombination med den ökade sågproduktionen ger nu ett starkt ökat intresse för timmer i marknaden. Skillnaderna är dock relativt stora i landet. De områden som märker av den största efterfrågan är framförallt Svealand och sydöstra Sverige där det finns fler privata aktörer utan stora lager av rotstående eller vattenlagrat timmer. I bolagsdominerade områden, som exempelvis Bergslagen och delar av Norrland är efterfrågan inte riktigt lika stor. Här har fler köpare förhållandevis stora rotstående lager samtidigt som bolagsledningarna pressar på för att minska kapitalkostnaderna och lagren i dessa bistra tider. Timmerpremier i sommar Skogsägarkåren upplever i dag virkespriserna som låga efter det snabba prisfall vi sett under det senaste året. Vår bedömning är att det kommer att bli mycket svårt att få igång slut- 3
avverkningsaktiviteten utan någon form av injektion i marknaden. Därför tror vi att det, på sina håll, dyker upp olika typer av kontrakteringspremier i marknaden redan i sommar. Dessa kommer dock att variera väldigt i landet. Sågverkens betalningsförmåga är mycket svag och en hel del tyder på att det ändå inte blir något ordentligt drag i trävarumarknaden. Därför kommer premierna att ligga på modesta nivåer och begränsas till tidig kontraktering under hösten Mycket gott om massaved i norr På grund av vintern och vårens marknadsbetingade produktionsstopp så har massavedsförbrukarna gott om råvara, över lag. Detta gäller framförallt i norra Sverige där det inte finns några som helst tendenser till ökat behov av massaved i marknaden. I södra Sverige upplever däremot alla aktörer ett ökat sug efter massaved. Steget därifrån till höjda priser kan dock vara långt. Hur massavedsmarknaden utvecklas framåt styrs nästan helt och hållet av den framtida massa och pappersmarknaden. I södra Sverige har volymen cellulosaflis från sågverken minskat och avverkningsnivåerna ligger mycket lågt. Om SÖDRA lyckas med sina massaprishöjningar så kan man spekulera i om detta sammantaget kan generera en symbolisk kontrakteringspremie även på massaveden. Allt för att ge en positiv signal till skogsägarna om ökad aktivitet. Avverkningstips till skogsägarna - var selektivt aktiv! Vi upprepar vårt råd att fortsätta att vara aktiv men samtidigt mycket selektiv i dina beståndsval. Skogsentreprenörerna är i stort behov av arbete och får dom inga uppdrag nu finns risken att du står utan arbetskraft när virkesmarknaden drar igång på allvar igen. Vi tycker fortfarande att du skall fokusera på arbetsintensiva avverkningar som exempelvis klena gallringar, renshuggning kring åkerkanter samt eventuellt svårtillgängliga slutavverkningar av sämre kvalitet. Allt under förutsättning att du har förhandlat fram ett pris innan avverkning. Samtidigt tycker vi i dagsläget att du skall undvika slutavverkning av dina filébestånd med högkvalitativa pelarsalar av såväl gran som tall. Men bevaka noga din timmermarknad. Det kan finnas lokala undantag. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen beskriver sin tro på marknaden för de närmaste kvartalet. Karl-Erik Andersson. VD och delägare i Derome AB. Ett av Sydvästsveriges ledande trämekaniska företag med bla. Sågverk och trähusproduktion. Trävaror: Vi ser ett hyfsat sug efter trävaror igen och har lyckats höja priserna från mycket låga nivåer. Det beror nog tyvärr inte på ökad förbrukning utan snarare på låg produktion i omvärlden. På villasidan så har svenska marknaden vaknat till ordentligt sedan i mars och kontrakteringen ligger nu på samma nivåer som för ett år sedan. På flerfamiljshus är det dock oerhört pressat. Timmer: Vi har ett tillfredställande inflöde av timmer för tillfället. Inför hösten kan det bli en marginell prisuppgång. Det finns dock ingen betalningsförmåga för några större prishöjningar i branschen. Massaveden: Det är inte troligt med prishöjningar i höst. Energived: Marknaden ser fortsatt positiv ut. 4
Tommy Karlsson. Koncernchef på AB Borgen, Sveriges största specialvirkesaktör med bla. AB Rundvirke. Trävaror: För specialvirke så slår konjunkturen väldigt olika. För infrastrukturprodukter som stolpar och slipers är nedgången marginell. För stängselstolpar har länder som Spanien och Frankrike tappat väldigt medan andra marknader är stabila. För fönsterämnen har vi haft ett kraftigt tapp i början av året men nu skönjer vi en viss återhämtning då mycket går till RoT-sektorn. För sågade trävaror i allmänhet ser vi en svagt positiv trend på furan. Det är dock snarare det minskade utbudet än en efterfrågeökning som driver marknaden. Tyvärr tror jag det dröjer innan vi får ett riktigt tryck i trävarumarknaden igen. Timmer: Jag tror att timmerpriserna kommer att sjunka ytterligare något i sommar. Massaved: Det blir svårt att sänka massavedspriserna ytterligare utan att aktiviteten stannar av i skogen. Johan Padel. VD för Moelven Timber, en av Skandinaviens större trävaruproducenter med industrins tyngdpunkt i Värmlandsregionen. Trävaror: Vi tror på en fortsatt sjunkande förbrukning av trävaror i såväl USA som Europa. Läget blir som mörkast under den kommande vintern då konsumtionen bottnar. Men just nu har vi en bättre balans i marknaden beroende på den minskade produktionen. Prisfallet har stannat av och vi ser prishöjningar på 10 20 EUR för furan framförallt från Nordafrika. Denna prisökning räcker inte för att såga med vinst och det är mycket svårt att bedöma om marknadsbalansen håller i sig under året. Timmer: Sågproduktionen har sjunkit och betalningsförmågan är låg, timmerpriserna ligger fast i höst. Massaved: Industrin kommer att köra med relativt högt kapacitetsutnyttjande och priserna lär ligga fast. Magnus Juntikka. Virkeschef på Skogssällskapet. En av Sveriges större förvaltare av privatägda skogsfastigheter. www.skogssallskapet.se Timmer: Nu är det sug efter timmer i hela Sverige och vi kommer att se lokala bristsituationer runt om i landet. Jag kan mycket väl tänka mig att det blir lokala premier på timmerprislistan i höst. Massaved: Situationen är tudelad. I norr är det svårt med avsättningen då många bruk inte går för fullt. Från Gävle och söderut är marknaden i balans. Där är det inte omöjligt att det blir brist med därtill hörande kontrakteringspremier i höst. Biobränsle: Marknaden har varit mycket positiv under våren. Men mycket massaved har gått till biobränsle så marknaden kan mycket väl dämpas i höst. Anders Dahlquist. Chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog, landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Allmänt: Virkesmarknaden är något bättre och vår avverkningsorganisationen kör för fullt igen. Höstens utmaning blir att balansera produktionen så vi inte får ut för mycket massaved men tillräckligt med timmer. Timmer: Generellt har vi en ökad efterfrågan i hela landet nu när sågproduktionen ökar. Prissänkningstrenden är bruten. Snarare kommer vi att se prishöjningar i höst men sågverkens betalningsförmåga ger definitivt inte utrymme för något prisrally. 5
Massaved: Marknaden är fortfarande trög, framförallt i norra Sverige. I Syd- och Mellansverige är efterfrågan något bättre. Även här tror jag att prissänkningsperioden är över. FASTIGHETSMARKNADEN Skogens dragningskraft håller men utbudet ökar Intresset för skogsmark verkar vara fortsatt mycket stort samtidigt som utbudet ökar kraftigt. Lantmäteriets prisstatistik, se figur visar visserligen på en genomsnittlig prissänkning för skogsmark på ca 5 % under det senaste halvåret. Detta stämmer väl överens med den bild vi beskrivit tidigare. Enligt undersökningen ligger priserna still i Götaland medan Mälardalen och Norrlands kustland har fått en prissänkning på ca 5 %. För Svealand/södra Norrland och Norrlands kustland har prisnedgången varit ca 10 %. Mäklarkåren upplever nu ändå att intresset kommit tillbaks väldigt starkt. Framförallt säljarna har vaknat till och många som tvekat under vintern inser nu att läget ändå är rätt. Vi räknar med ett kraftigt ökat utbud av skogs- och lantbruksfastigheter under sommaren och hösten. Frågan är då om detta skulle kunna mätta marknaden? Normalt sett är marknaden så lokal att ett ökat utbud generellt i landet inte påverkar prisnivån. Skulle det däremot bli stort utbud av fastigheter inom ett begränsat område så vet vi sedan tidigare att det kan få en mycket prisdämpande effekt. I Stockholmsregionen är det nu ett ovanligt stort utbud av stora fastigheter. Vi tror dock inte att det är tillräcklig för att dämpa prisnivån i denna marknad. En trend som märks är att utbudet av fastigheter som juridisk person kan förvärva ökar på marknaden. Vi bedömer att denna utveckling håller i sig en period då många juridiska ägare nu sonderar möjligheterna att sälja i ett läge där priset på egendomen är högt samtidigt som kapitalbehovet ofta är stort i den övriga verksamheten. Ett typiskt sådant exempel är ett flertal kommuner som nu säljer av mark. Till köparna upprepar vi vårt tidigare råd. Vi tycker prisnivån på skogsmark är hög och ett förvärv ställer stora kunskapskrav på köparen. Ta god tid på dig. Läs på ordentligt och utvärdera fastigheten noga. Tag gärna hjälp av någon av våra erfarna Skogs & Lantbruksspecialister. Se www.danskebank.se Tio tips till fastighetssäljaren För dig som överväger en försäljning så torde läget vara fortsatt gott, förutsatt att priserna håller i sig. Vi på banken har arbetat med fastighetssäljare under många år och nu har vi sammanställt våra erfarenheter. Några av dessa har vi samlat i tio tips som du hittar på vår hemsida. www.danskebank.se Priser på skogsfastigheter kvartal 1 2009 451 kr/ m3sk 320 kr/ m3sk +-0% -6% 459 kr/ m3sk 256 kr/ m3sk -10% -10% -5% 286 kr/ m3sk Prisutveckling i procent senaste halvåret Källa:Lantmäteriet 6
Några kända mäklare ger sin syn på hur fastighetsmarknaden ser ut just nu och deras tro om framtiden. Karl Danielsson. Ordf. på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Marknaden är återigen lika het som förra våren vilket kan tyckas märkligt med tanke på konjunkturen. Efterfrågan drivs framförallt av ett intresse av investera i reala tillgångar i kombination med extremt låga räntor. Utbudet ökar nu dramatiskt, framförallt när det gäller större fastigheter. Säljare som tidigare avvaktat märker nu att det går att sälja till höga priser. Vi tror på fortsatt hög aktivitet under resten av året. Carl-Johan Jurss. Chef för mäklarverksamheten på LRF Konsult, rikstäckande på skogsoch lantbruksfastigheter. www.konsult.lrf.se Efter att säljarna varit avvaktande i början på året så är det nu fullt tryck och vi får in många objekt i hela landet. Jag tycker det är ett bra tillfälle att sälja nu när virkesmarknaden vänder uppåt igen, räntan är låg och priserna ligger kvar på 2008 års nivåer. Efterfrågan fortsätter att vara stor från såväl svenska som utländska intressenter, inte minst danskar. ATT TÄNKA PÅ FÖR DIG SOM SKOGSÄGARE Tag ut den själsliga räntan och njut av din skog! Det är nu du ska skörda den själsliga avkastningen av din fastighet. Plocka ut förräntningen genom att promenera på stigarna, lyssna till fågelsången samtidigt som du suger in dofter och historik, ensam eller med de nära och kära. Starta generationsskiftesdiskussionen i sommar Sommaren är tiden då familjerna träffas på sina släktfastigheter runt om i landet. Du som ägare i mogen ålder bör då ta tillfället i akt. Samla de berörda och starta diskussionen om vem eller vilka som vill och är bäst lämpade att äga fastigheten på sikt. Detta är en lång process där man tjänar på att alla inblandade är delaktiga och informerade redan från början. Våga ta upp frågan i sommar! Uppdatera skogsbruksplanen. Tag chansen att lära dig mer om din skog genom att själv uppdatera skogsbruksplanen. De flesta planer finns på interaktiva datamedier. Gå igenom vilka åtgärder som är gjorda sedan planstarten. Rådfråga din skogliga kontakt hur du uppdaterar volymer i gallrade bestånd. Skicka sedan in uppgifterna till den som gjort planen och begär en uppdatering. För en billig penning håller du planen aktuell samtidigt som kunskapen om din egen skog ökar. Träffa oss på Elmia-Wood i Vaggeryd 3 6 juni Tag chansen och träffa banken i skogen! Den 3-6 juni pågår världens största skogsmässa. Här kan du få råd om allt mellan fastighetsförsäljning till aktieplaceringar. Vi finns i monter 574 vid busshållplatsen på den första slingan. Tävla om att bli Årets analytiker! Ta chansen och var med i vår roliga och lärorika tävling: Årets analytiker! Gå in på vår hemsida www.danskebank.se och läs mer under Skog & Lantbruk. Årets tre bästa analytiker vinner en varsin lyxmiddag för två. 7
MASSAMARKNADEN Teemu Salonen Skogsindustrianalytiker på Investment Research, Danske Market Equities Kineserna avgör massaprisets utveckling Massaproducenternas lager har nu sjunkit två månader i rad, till 43 dagars förbrukning. En effekt av brukens produktionsneddragningar kombinerat med ökad efterfrågan från Kina. Kinesernas köp av pappersmassa på världsmarknaden ökade till 1 miljon ton/mån under Q1 09, hela 64 % högre än under samma period för ett år sedan! Med denna efterfrågeökning i ryggen har europeiska producenter annonserat prishöjningar i maj. Ambitionen är att höja långfibern till USD 600/ton och kortfibern till USD 500/ton. (vecka 21 låg långfibern NBSK på USD586/ton och kortfibern BHKP på USD 488/ton, FOEX). Så länge det ökade kinesiska intresset håller i sig så kan man åtminstone räkna med att prissänknings- perioden är över. Kapacitetsnedläggningen ligger i huvudsak på långfiberindustrier och därför borde dessa producenter ha större möjligheter att lyckas i sina prishöjarambitioner än kortfiberproducenterna. Ser man historiskt så har heller inte priset på långfibermassa gått under nuvarande nivåer i Euro på dryga EUR 430/ton Om vi blickar vidare så blir de klassiskt lugna sommarmånaderna styrketestet för massamarknaden. Kina präglas historiskt av oregelbundna order och skulle intresset därifrån svalna så ser läget utmanande ut för massaproducenterna. Mycket pekar på att den vikande efterfrågan hos alla andra viktiga köparländer fortsätter under hela 2009. Under Q1-2009 sjönk efterfrågan i Västeuropa med hela 1 miljon ton/månad eller 20 % jämfört med samma period 2008. I USA var marknaden ner 22 %, Japan -28 % och övriga Asien -13 %. - Kina är därför det halmstrå alla hoppas på. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD 1 000 Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Antal dagar i lager Lager globalt 70 900 65 60 800 55 700 600 50 45 40 500 400 300 95 96 97 '98 '99 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 35 30 25 20 8
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av sexton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västerbottens Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http:// danskeanalyse.danskebank.dk Kronförstärkningen dröjer Räntenedgången har nu kommit till vägs ände. Med senaste sänkningen till 0,5 % nådde Riksbanken i praktiken det nominella nollräntegolvet. Om man anser sig behöva öka stimulanserna ytterligare är det helt obeprövade åtgärder som kvarstår. Enligt Riksbanken skulle det i första hand bli fråga om direkta köp av statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer, detta för att sänka räntenivån på lån med längre löptider. Innan vi vet detaljerna i en sådan politik kan det finnas anledning att vänta med att binda räntan. Samtidigt skall man vara på sin vakt för tecken på stigande inflation. Enda syftet med nuvarande politik är nämligen att skapa inflation. Vid sådana tecken ska en framgångsrik skuldförvaltares (låntagares) ryggmärgsreaktion vara att binda räntan på en större del av din låneportfölj för så lång tid som möjligt. Från vårt perspektiv har också kronan försvagats långt mer än vad den makroekonomiska utvecklingen motiverar. Den starkt inflationsdrivande politik som nu förs i viktiga delar av vår omvärld (exempelvis Storbritannien och USA) borde absolut stärka den svenska kronan på lång sikt, framförallt med tanke på våra, sedan länge, starka statsfinanser och stora sparandeöverskott. Mer kortsiktigt väntas dock kronan drivas av riskaversionen på de finansiella marknaderna. Vår tro är att kronan försvagas upp mot10,80 kr mot EUR och 8,57 kr mot USD. Därefter bedömer vi att kronan inleder en stärkningsfas mot EUR för att på 12 månaders sikt handla till 10,00 kr. I USD-termer fortsätter dock försvagningen ytterligare, för att på 6 månaders sikt nå nära 8,70 kr. På 12 månaders sikt väntas kronan ånyo ha återhämtat sig och bör nå mot nivåer kring, eller till och med under 8,00 kr. Valuta Ränta GBP/SEK EUR/SEK 5 år SSOB 3 mån SSVX % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 USD/SEK % 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 06 07 08 09 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 9