2010-06-29 Samrådsunderlag Vindpark Ånimskog
Innehåll SÖKANDE 4 PROJEKTÖR 4 FASTIGHETER 4 ÅMÅL VINDKRAFT AB 5 GOTHIA VIND AB 5 BAKGRUND OCH ÖVERGRIPANDE PROJEKTBESKRIVNING 6 VINDKRAFT 6 Vindpark Ånimskog 6 TIDSPLAN 7 Fundament 7 Vägar och transporter 7 Elanslutning 7 LOKALISERING 7 Huvudalternativ 8 Huvudalternativet 9 Alternativ lokalisering 11 Nollalternativet 11 PLANFÖRHÅLLANDEN 12 Fornlämningar 12 Arkeologisk Utredning och Naturvärdesbedömning 13 Fågellivet 15 Riksintressen i området 16 Boende i området 17 VERKSAMHETENS OMFATTNING 18 1
Miljöpåverkan från verken 18 Sveriges miljömål 18 Buller 19 Skuggor 19 Visuell påverkan 19 Kemikalieanvändning 20 SAMLAD BEDÖMNING 20 KÄLLFÖRTECKNING 22 2
Samrådsunderlag Gothia Vind AB kommer att söka miljötillstånd för uppförande av maximalt nio vindkraftverk kring Ånimskog. Idag omfattar projektet totalt nio vindkraftverk på fastigheterna i Åmåls kommun Slobol 1:14 (1 st.), Slobol 1:37 (1 st.), Slobol 1:59 (1 st.), Slobol 1:54 (1 st.), Skållebyn 1:8 (1 st.), Yllingebol S:1 (1st.), Gasebol 1:13 (1st.) samt Yttre Bodane 1:23 (2 st.) Detta samråd gäller ansökan om miljötillstånd (enligt miljöbalken) för vindkraftsetableringen. Verksamhetskod i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 40.90 (B-verksamhet). Den verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Denna information är ett led i samrådsprocessen. Det ska genomföras innan ansökan upprättas och ges in till länsstyrelsen. Sökanden ska lämna upplysningar till de berörda så att de ges möjlighet att fråga och lämna synpunkter. Den här informationsskriften är avsedd att tillgodose upplysningsskyldigheten. 3
Sökande Åmål Vindkraft AB Org.nr: 556753 6080 Box 205 433 24 Partille Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910 amal@gothiavind.se Kontaktperson: Johan Särg, projektansvarig Projektör Gothia Vind AB Org.nr: 556753 6031 Box 205 433 24 Partille Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910 johan.sarg@gothiavind.se Kontaktperson: Johan Särg, projektansvarig Fastigheter Åmål Gasebol 1:13 Åmål Skållebyn 1:8 Åmål Slobol 1:14 Åmål Slobol 1:37 Åmål Slobol 1:54 Åmål Slobol 1:59 Åmål Yllingsbol S:1 Åmål Yttre Bodane 1:23 4
Åmål Vindkraft AB Åmål Vindkraft AB har bildats för att driva vindkraftsprojekt i Åmåls kommun. Bolaget ägs till 100 % av Gothia Vind AB. Gothia Vind AB Gothia Vind projekterar vindkraft i olika delar av landet, med bas i Göteborg och Västsverige. Affärsidén är att projektera, driva och äga vindkraftparker i Sverige. Bolaget startades 2006 och har sitt kontor på Järnringen 2 i Partille utanför Göteborg. Antalet anställda är idag 12 personer, men personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. 5
Bakgrund och övergripande projektbeskrivning Vindkraft Vinden är en förnybar energikälla som människan använt sig av sedan lång tid tillbaka, bland annat för malning (väderkvarnar) och för att driva skepp framåt (segla). Idag är ett av användningsområdena att producera el med hjälp av vindkraftverk. Redan i slutet av 1800-talet byggdes i USA världens första elproducerande vindkraftverk. Verket användes för att ladda batterier och var i drift i 20 år. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Framgångarna har många orsaker, bland annat att vindkraften i det närmaste totalt saknar negativa miljöeffekter och att bränslet både är gratis och förnybart. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser ger en ökad växthuseffekt och en snabbare utveckling av de negativa effekterna, som att jordens temperatur ökar. Detta medför att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan långsamt stiger. För att förhindra en skenande växthuseffekt är det viktigt att utsläppen av växthusgaser stabiliseras. Vindkraft är ett steg i rätt riktning. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. En stor del av vår energi produceras idag från fossila ändliga bränslen. Vinden är en förnybar energikälla och vindkraft är därför ett mycket bra komplement till vår energiförsörjning och ett steg mot en hållbar framtid. Vindpark Ånimskog I området kring Ånimskog planerar Åmål Vindkraft AB en etablering av maximalt nio vindkraftverk. Utöver dessa nio i dagsläget aktuella positionerna har två positioner utretts som alternativa verksplaceringar. Etableringen kommer i fortsättningen att omnämnas som Vindpark Ånimskog. Slutgiltigt val av tillverkare och modell för vindkraftverken är idag inte fastställt, utan bedömning och val kommer att ske parallellt under tiden som vindmätningar utförs och utredning av miljökonsekvenserna pågår. Vid val av vindkraftverk måste en rad bedömningar göras utifrån ett antal parametrar som beräknad driftsäkerhet, tillgång till serviceorganisation, produktionsförmåga, produktionsförmåga i förhållande till pris på verken, livstid, leveranstid på verken med mera. Leveranstiden på verken beräknas idag att uppgå till cirka ett år. Vindkraftverkens maximala storlek och effekt visas i Tabell 1 se nedan. Livslängden för ett vindkraftverk ligger mellan 20 och 30 år. Tabell 1: Tabellen visar storlek och effekt för vindkraftverken. Antal 9 st. Effekt 2 3 MW Total effekt 18-27 MW Rotordiameter 112 m Navhöjd 119 m Totalhöjd 175 m Antal vingar 3 st Detta är de maximala uppgifterna för verken. De slutgiltiga uppgifterna beror på val av leverantör. 6
Vindmätning med mätmast påbörjades under våren 2009. Den kommer att pågå under åtminstone ett års tid. Under hösten 2010 planerar Gothia Vind att placera ut en SODAR. Tidsplan En preliminär tidsplan för projektet har tagits fram, se nedan. - Sommaren 2010 lämnas tillståndsansökan in. - Tillstånd klara 2:a kvartalet 2011. - Konsultutredningar för elanslutning och vägar klart 4:e kvartalet 2011. - Markarbeten färdiga 2:a kvartalet 2012. - Byggnation av vindkraftverk under 2013. - Godkännande och driftsättning 2013. Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land, gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. För bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Val av fundament kommer göras i ett senare skede och i samråd med konsulter och tillverkare av vindkraftverket. Vägar och transporter Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kommer dessa att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggande av nya vägdragningar kommer att bli aktuellt. Planering av vägarna görs i samråd med markägarna och vägdragningarna kommer att anpassas efter resultatet av de utredningar som görs för etableringen (till exempel arkeologisk utredning). Transporter av vindkraftverken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under driftstiden kommer transporter i huvudsak ske med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder kommer tyngre fordon att användas. Elanslutning Vattenfall är nätägare i området och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. Inom parken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur dragningen slutligen kommer att ske går idag inte att säga. Det är troligt att det blir markförlagd kabel. Vi har kontinuerlig kontakt med Vattenfall. Anslutningspunkt för inkoppling på elnätet planeras till Mo väster om Ånimskog. Vid inkoppling av mer än 14 MW så kommer man behöva bygga ut transformatorstationen. Lokalisering Placeringen av ett vindkraftverk är viktig för elproduktionen. För att ta reda på om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett flertal faktorer in så som vind och topografi/terräng. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika faktorer och platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. Det blåsigaste stället är inte nödvändigtvis det bästa, andra egenskaper kan bli utslagsgivande. Det 7
kan till exempel vara vägar, elledningar, markdispositionen, befintlig bebyggelse. Det finns krav och regler för hur vindkraftverkverk ska placeras som måste uppfyllas för att få bygglov, till exempel avstånd till bebyggelse, buller och skuggor. När en lämplig lokalisering är vald och avtal tecknats med berörda markägare startar förstudier, planering av infrastruktur, tillståndsprocess med mera. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift är det i det närmaste fritt fram att använda kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk. Huvudalternativ Vindkraftsetableringen ligger i ett område där det finns motstående intressen. Vindpark Ånimskog omfattar i dagsläget upp till nio vindkraftverk och planeras inom ett område som sträcker sig från Lundby i norr till Yttre Bodane i söder. Parken planeras i Åmåls kommun på fastigheterna; Slobol 1:14 (1 st.), Slobol 1:37 (1 st.), Slobol 1:59 (1 st.), Slobol 1:54 (1 st.), Skållebyn 1:8 (1 st.), Yllingebol S:1(1st.), Gasebol 1:13 (1st.) samt Yttre Bodane 1:23 (2 st.), se karta 1. 8
Karta 1: Kartan visar placeringen av de nio planerade vindkraftverken. Gothia Vind planerar att söka miljötillstånd för dessa verk på de berörda fastigheterna. Huvudalternativet Huvudalternativet består av nio vindkraftverk, se karta 1. Vindparken ligger inom utpekat område, Å8 i Utställningshandling 2010-04-26, plankarta Vindbruk Dalsland. 9
Karta 2: Kartan visar huvudalternativ (det södra området) samt alternativ lokalisering. 10
Alternativ lokalisering En alternativ lokalisering på området öster om Ånimskog består av sex vindkraftverk, se Karta 3. Vindförhållandena i detta område är ungefär som i huvudalternativet. Nackdelen med detta område är att det ligger närmare bostäder och att det rymmer färre verk. Tre av verken ligger innanför utpekat område, Å7 i Utställningshandling 2010-04-26, plankarta Vindbruk Dalsland. Gothia Vind har inte tillgång till området. Karta 3: Alternativ lokalisering, bestående av sex vindkraftverk. Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. En nolletablering skulle innebära att inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Den minimala påverkan som vindkraft ger på sin omgivning, särskilt då verken efter sin livslängd kan monteras ned och platsen i det närmsta helt återställas till sitt tidigare tillstånd, bör tas i beaktande. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och 11
Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte ersätter vatten- eller kärnkraft, utan importerad kolkraft. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med 370 kg, koldioxid med 850 000 kg, kväveoxider med 2 600 kg, stoft med 100 kg samt ett fast avfall i form av slagg med ca 52 000 kg i jämförelse med ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Regeringen har formulerat en handlingsplan för förnybar energi. Det nya målet för produktion av förnybar el innebär en ökning i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av denna mängd förnybar el bedömer Svensk Vindenergi att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Nollalternativet bidrar inte till Sveriges produktionsmål för förnybar el. När vindkraftverken är i drift sker inga utsläpp, den påverkan vindkraft ger är vid produktion och montering av verken. Transportering av verken sker via både båt och speciallastbil. En etablering innebär framdragning av ordentliga vägar och även etablering av elnät och elnätanslutningspunkt. Planförhållanden Lokaliseringen ligger söder om Ånimskog Åmåls kommun. För Åmåls kommuns del finns en översiktsplan som är antagen av Stadskontoret i juni 1999. En vindkraftsplan är under upprättande tillsammans med omkringliggande kommuner i Dalsland. Hela arbetet med översiktsplanen skall vara klar senast 2010. I våtmarksinventeringen som finns tillgänglig via Lantmäteriets Se Sverige-tjänst finns närmsta sumpskog ca 30 m från vindkraftverket som planeras längst åt sydost. För övriga verk är minsta avstånd ca 45 m, se även karta 7. Fornlämningar I området kring Vindpark Ånimskog finns några fornlämningar som Riksantikvarieämbetet har genomfört en inventering av. Gothia Vind har undvikit etablering på och alltför nära dessa, se Karta 6. 12
Karta 6: Kartan visar de av Riksantikvarieämbetet inventerade fornlämningarna som registrerats i FMIS fornsök. Stjärnorna representerar fornlämningar och de röda markeringarna är varje planerat vindkraftverk. Arkeologisk Utredning och Naturvärdesbedömning Detta avsnitt innehåller en kortfattad sammanfattning av de utredningar som Rio Kulturkooperativ har utfört för Vindpark Ånimskog. Inledning Rio Kulturkooperativ har fått i uppdrag av Gothia Vind AB att utföra en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning inom områden för vindkraftsutbyggnaden, se Karta 7. Under 2009 utreddes de vid tillfället aktuella verksplaceringarna. 13
Karta 7: Kartan visar tidigare dokumenterade naturvärden, fornlämningar och kulturlämningar. Naturvärdena utgörs av våtmarker från Våtmarksinventeringen samt nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar som finns registrerade hos Skogsstyrelsen. Inritade vägar är enbart preliminära. Källa: Rio Kulturkooperativ 14
Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Utredningen hade också i uppgift att översiktligt inventera och bedöma naturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet. Utredningsområdet är beläget mellan väg E45 och Vänern, sydost om Ånimskog, och utgörs av skogsmark. Väster och norr om skogsområdet finns dalgångar med gårdar, öppen jordbruksmark och mindre vattendrag. Söder och öster om utredningsområdet tar Vänern vid. Naturreservatet Yttre Bodane ligger söder om utredningsområdet. Hela kustområdet, inklusive utredningsområdet, är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken, och för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. Resultat Under utredningen registrerades 110 lämningar, Rio 0910:1-70, 72-106 och 108-112. Dessa utgjordes av 88 gränsmärken, tre vägmarkeringar, nio husgrunder, sex hägnader/stenmurar och två förhistoriska gravar i form av stensättningar. Naturvärden i området utgörs till största delen av hällmarkstallskogar och våtmarker. En del av dessa miljöer har registrerats som naturvärden och sumpskogar hos Skogsstyrelsen eller i Våtmarksinventeringen. Två större våtmarker ligger inom utredningsområdet: Siri mosse och Rotö mosse. Siri mosse utgörs delvis av mosseskog dominerad av tall. Rotö mosse utgörs till stor del av mosseskog med tall och myrskog med blandskog. Några av sumpskogarna är också registrerade som naturvärden av typen barrsumpskog och blandsumpskog. Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning Verksplaceringarna (numrering enligt karta 7) bedömda att vara utan större konflikter med natur- och kulturvärden är 1, 2, 4-7, 11 och 16-24. Som tveksamma bedömdes verksplats 12 och 14, och som olämpliga verksplatser 3, 8-10 och 13. I området finns värdefulla biotoper, främst på hällmarker, och rikligt med kulturlämningar, mestadels i form av gränsmärken och husgrunder. Ett antal värdefulla element och små biotoper finns spridda över området. Dessa bör undvikas genom generell hänsyn. Möjliga konflikter Våtmarkens växt- och djurliv kan påverkas negativt om man till exempel genom anläggning av en väg ändrar de hydrologiska förhållandena. Fågellivet En studie av höstfågelsträcket i området har utförts av Rio Kulturkooperativ, Gerre 2008. Studierna tyder på att hela utredningsområdet ligger inom en flyttled med höststräckande fåglar. De huvudsakliga flygvägarna går längsmed Vänerkusten och längsmed jordbruksmarken väster om Rotö skog. Verken föreslås bli placerade relativt glest och i ungefär nord-sydlig riktning och kommer troligen inte att skapa en större barriär för de flyttande fåglarna. Påverkan på sträckande fågel bedöms som relativt liten. 15
Naturcentrum har under sommaren 2009 genomfört en häckfågelutredning i området kring Vindpark Ånimskog, där analysen är följande: En vindkraftsetablering på Rotö skog kan lokalt försämra livsmöjligheterna för några skyddsvärda fågelarter (bl.a. nattskärra), men påverkan på bestånden regionalt eller nationellt är ändå liten. Det finns inga studier som visar hur känslig tjädern och nattskärran är för vindkraftsutbyggnad. Det är kanske inte helt självklart att tjädern störs av vindkraft, så länge verket inte hamnar mitt på spelplatsen och anläggningsarbetena sker vid lämplig tid på säsongen. Riksintressen i området De riksintressen, enligt miljöbalken kapitel 4, som finns i närheten av Ånimskog är Friluftsliv och Rörligt friluftsliv, se Karta 8. Karta 8: Kartan visar de riksintresseområden som finns i området. Teckenförklaringen till höger om kartan visar vilka områden som är riksintressen för friluftsliv, kulturmiljövård, Natura2000, naturvård och rörligt friluftsliv. Den röda ellipsen visar placeringen av parken. Källa: Länsstyrelsernas GIS-tjänst, VindGIS. Gothia Vind anser att en etablering av vindkraft i detta område inte strider mot något av de närliggande riksintressena. 16
Boende i området För att minimera störningar från en vindkraftsetablering är det viktigt att inte placera vindkraftverk för nära bebyggelse. Vindkraftverken orsakar både skuggor och buller som kan uppfattas som störande. Verken är placerade så att bullernivån på 40 db inte överskrids. Alla planerade verk har ett avstånd till närmsta bostad som överstiger 500 m, se karta 9. Karta 9: Avståndet till bebyggelse är mer än 500 meter. De röda cirklarna kring vindkraftverken har en radie på 500 m. 17
Verksamhetens omfattning I fallet med en etablering av 9 vindkraftverk (VKV) á 2 3 MW (beroende på val av tillverkare och framtida teknikutveckling) kommer att innebära en total installerad effekt på 18-27 MW. Med 9 st. 2 MW-verk beräknas produktionen till i genomsnitt cirka 5 600 MWh/år/VKV 1, vilket innebär en total årsproduktion med 9 verk på drygt 50 000 MWh. Detta motsvarar en årskonsumtion för 2 500 villor som förbrukar el för hushållskonsumtion och uppvärmning på 20 000 kwh/år. Den alternativa lokaliseringen har en beräknad produktion på drygt 34 000 MWh (cirka 5 700 MWh/ år/vkv 1 ). Miljöpåverkan från verken Vindkraftverk ger inga utsläpp när de väl är uppförda. Vindkraft ger varken försurande effekter eller bidrar till en ökad växthuseffekt. Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som bidrar till minskade utsläpp från fossila energikällor. Tillverkningen av vindkraftverken sker i industrianläggningar som strävar efter att minimera skadliga utsläpp. Cirka 3-9 månader efter ett verk tagits i bruk har det producerat lika stor mängd energi som det gick åt till att tillverka och transportera verket. Sveriges miljömål Vindkraft bidrar till att uppfylla 12 av de 16 svenska miljömålen samtidigt som branschen genererar en mer hållbar ekonomisk tillväxt. Ur ett regionalt och globalt perspektiv minskar miljöbelastningen markant jämfört med användningen av konventionella energikällor. Bland annat bidrar vindkraftverken inte, till skillnad från konventionella energikällor, till försurning, övergödning, marknära ozon och de konsekvenser som detta får för vår natur och således för oss själva. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft eftersom vindkraften inte bidrar med några utsläpp till luft, mark och vatten samt kan innebära att förorenande energikällor ersätts. Sveriges miljömål (vindkraften bidrar till att uppfylla miljömål skrivna i grön stil): Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 1 Produktionen är baserad på en drifttid på cirka 85 %. 18
Buller Buller från vindkraft uppstår främst i direkt anslutning till verken. Ju längre avståndet till verket blir desto lägre blir bullret. För riktvärden av ljudutbredningen hos vindkraftverk tillämpas Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5. Där fastslås att bullernivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket ungefär motsvarar ljudnivån på ett modernt kylskåp. Största delen av bullret från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska bullret. Det uppstår även ett mekaniskt buller från själva aggregatet, detta buller är med dagens serietillverkade turbiner knappt hörbart. Det aerodynamiska bullret som uppstår uppfattas av människan som ett svischande ljud. Buller från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger 8 m/s maskeras svischet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter från startvind 3-4 m/s och upp till 8 m/s som vindkraftverket hörs som tydligast. Spridningen av buller är vanligtvis ett problem när det gäller placering av vindkraftverk i närheten av bebyggelse. Gothia Vind har i vindatlasprogrammet WindPRO gjort beräkningar för bullernivåerna för känsliga områden, som visar att riktvärdena på 40 db(a) inte överskrids. För att säkerställa att beräkningarna stämmer har ÅF Ingemansson AB anlitats för att utföra bullerberäkningar för området. ÅF Ingemansson AB är expert på buller och vibrationer. Rapporten visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids. Skuggor Roterande skuggor från vindkraftverk uppstår när solen lyser på de roterande rotorbladen. Om och när skuggor uppstår beror främst på väderlek, solinstrålningsvinkel, tidpunkt på dygnet och vädersträck. Det finns inga officiella riktvärden eller rekommendationer när det gäller hur mycket roterande skuggor från ett vindkraftverk en boende maximalt ska behöva utstå. Vindkraftutredningen rekommenderar en faktisk skuggtid på åtta timmar per år, vilket motsvarar en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar, som den längsta tid en närboende ska behöva tåla roterande skuggor från verket. Beräkningar av skuggpåverkan i området har genomförts och kraven uppfylls inte för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggreglerande utrustning där det blir nödvändigt. Dessa kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av roterande skuggor under mer än åtta timmar per år när verken tagits i bruk. Beräkningarna är dels genomförda med värsta tänkbara förhållanden som innebär att solen lyser från soluppgång till solnedgång och att verket alltid är i drift och dels har förväntade värden beräknats där hänsyn har tagits till sannolikhet för sol. Visuell påverkan Teknikutvecklingen för vindkraften går mot allt större och större verk. Detta medför att verken blir mer och mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella 19
förändringar över kortare avstånd än vad dagens verk gör. Detta medför att vid planering av vindkraftparker idag bör det visuella intrycket tas hänsyn till. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än de små verken och ger därför ett lugnare intryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del av hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Fotomontage av planerade vindkraftverk ger en ungefärlig uppfattning av den visuella påverkan och eventuellt kommer fler att tas fram för projektet. Kemikalieanvändning För att få en indikation på mängden kemikalier som förbrukas i ett vindkraftverk har Vestas kontaktats. Från deras serviceavdelning har information om förbrukningskemikalier för ett 2 MW-verk lämnats. Service av vindkraftverket utförs två gånger varje år. Vid varje service förbrukas cirka 25 liter olja, det pumpas in cirka 12 kg fett, och cirka 5 kg fett tappas av. Oljebyten sker baserat på analys, men görs ungefär vart femte år. Fördelat per år blir mängderna olja cirka 70 liter växellådsolja och cirka 60 liter hydraulikolja. Vindkraftverk utan växellåda innehåller en mindre mängd. Oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling (räcker för uppsamling av all olja vid växellådshaveri). Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas omedelbart produktionen och servicepersonal skickas ut. I övrigt producerar vindkraftverk inget avfall och inga utsläpp till miljön. De utsläpp som kommer att ske är i samband med tillverkning, montering och transport av vindkraftverket till lokaliseringen och då är det själva transportfordonen som orsakar utsläppen. Transporten kommer förmodligen att ske från utlandet och då med båt till Sverige, därefter transporteras vindkraftverket i olika omgångar med speciallastbil till lokaliseringen. (Då upphandlingen av verket inte är klar är det svårt att säga hur transport kommer att ske). Arbetet med montering, väggbyggnation och dragning av elkabel orsakar också utsläpp genom olika grävarbeten och transporter till och från bygget. Under verkets livstid kommer utsläpp att ske i samband med service och underhåll, då genom transporter till och från verken, som till största delen kommer att ske med fordon av personbilstyp. Samlad bedömning Om planerna för Vindpark Ånimskog förverkligas skulle det bidra till både stor miljönytta och samhällsnytta. Miljönytta i form av en ökad produktion av förnyelsebar energi som bland annat bidrar till minskade utsläpp från fossila energikällor. Samhällsnytta i form av ökad energiproduktion, nya jobbtillfällen och främjande av landsbygdsutvecklingen. 20
Ställer man den miljö- och samhällsnytta som etableringarna bidrar med i relation till de begränsade negativa effekterna av etableringarna har Gothia Vind kommit till slutsatsen att etableringarna är rimliga och kan ske på ett sätt som främjar både samhället och miljön. 21
Källförteckning Energimyndigheten Energimyndighetens hemsida http://www.energimyndigheten.se, uppdateras dagligen. Wizelius Tore. Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-02660-2, 2007. Naturvårdsverket Vindkraft på land. Branschfakta, ISBN 91-620-8281-7, utgåva 2, december 2006. Sveriges Länsstyrelser Länsstyrelsernas GIS-tjänster, web-verktyg. http://www.gis.lst.se/ Vestas Vindkrafttillverkaren Vestas hemsida. http://www.vestas.com. VINDBRUK DALSLAND PLANKARTA Samrådshandling 2009-04-16. http://www.dalsland.se/download/47820/plankartasamradshandlinga3.pdf Naturvårdsverket Naturvårdsverkets hemsida. http://www.naturvardsverket.se. Britse Gunilla, Widing Angelica & Wizelius Tore Vindkraftens miljöpåverkan. Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. ISBN 91-973653-4-3, Visby 2005. Britse Gunilla, Widing Angelica & Wizelius Tore Vindkraftens miljöpåverkan. Utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder. ISBN 91-973653-3-5, Visby 2005. Svensk Författningssamling Miljöbalken och dess övergångsbestämmelser m.m. Svensk Författningssamling Förordningar till miljöbalken. Naturvårdsverket Externt industribuller Allmänna råd. SNV RR 1978:5. Svensk Vindenergi LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Topografisk grundkarta och fastighetskarta: Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/0179 (för publicering i pappersformat). Lantmäteriverket Gävle 2009. Medgivande I 2010/0814 (för publicering på internet under adress www.gothiavind.se). 22