Vårdmarknad och företagsklimat Stockholms läns landsting Projektet Företagande Ida Nyström 2012 Stockholms läns landsting
Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 METOD OCH DATA... 4 LEVERANTÖRER, AVTAL OCH KOSTNADER... 5 ANTAL LEVERANTÖRER OCH AVTAL... 5 FÖRETAGSFORMER... 6 VÅRDLEVERANTÖRER MED STÖRST OMSÄTTNING... 7 PRIVAT/OFFENTLIG ANDEL AV KOSTNADER... 7 FÖRETAGARES ATTITYDER TILL LANDSTINGET... 12 ENKÄT TILL VÅRDFÖRETAGARE... 12 DJUPINTERJUVER... 14 SIMPLEXARBETE... 14 DISKUSSION... 15 REFERENSER... 16 Sida 2
Sammanfattning I Sverige är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet (Dagens Samhälle, 2011). När det kommer till landstingens köp av vård står privata vårdgivare för ungefär en tiondel av vårdproduktionen. I Stockholm köper landstinget vård från privata vårdgivare motsvarande en tredjedel av budgeten. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting (SLL) har ökat de senaste åren. I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan 1 och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Den främsta orsaken till ökningen är införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etableringen av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom LOU upphandlingar inom t.ex. områden som geriatrik och psykiatri. Samtidigt som antalet vårdföretagare har ökat så har marknadsandelen som privata vårdgivare står för inte förändrats mer än ett par procentenheter (sett som andel av landstingets budget) sedan 2003. Detta förklaras bland annat av att områden med en hög andel privata utförare (där vårdval har införts, t ex i primärvården), inte står för en så stor andel av landstingets budget totalt sett. Områden med en lägre andel privata utförare såsom den somatiska specialistvården (akutsjukhusen) står samtidigt för nästan hälften av landstingets kostnader. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter kan den privata andelen utförd vård komma att öka mer i framtiden Företagarna i Stockholm tycker att företagsklimatet har blivit bättre och att länet har ett bättre klimat jämfört med övriga Sverige. En bidragande faktor är att vårdval kontinuerligt införs inom fler områden vilket skapar förutsättningar för företagande. Samtidigt finns ett antal områden som landstinget kan utveckla. Bland annat dialogen med vårdföretagare och uppföljningen av vården. Syftet med den här rapporten är att ge ett faktaunderlag om hur vårdmarknaden ser ut och hur företagsklimatet uppfattas i SLL. Kartläggningen avgränsar sig till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och baseras främst på statistik från SLL. 1 Specialistläkare och sjukgymnaster som får ersättning med stöd av den lagstadgade så kallade nationella taxan. Nationella taxan utgår från två lagar. Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 3
Inledning Den offentliga marknaden i Sverige är värd 820 miljarder kronor, nästan en fjärdedel av BNP. Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Marknaden ger jobb åt uppskattningsvis 500 000 människor i näringslivet. Samtidigt efterlyses en bättre uppföljning och genomlysning av denna marknad. (Dagens Samhälle, 2011) Styrning och utveckling av all verksamhet drar nytta av att ha kännedom om tidigare erfarenheter. För detta krävs goda underlag och fakta. Avsikten med den här rapporten är att ge en övergripande bild av vårdmarknaden och företagsklimatet i Stockholms läns landsting. Rapporten avser att belysa vårdmarknaden utifrån ett flertal perspektiv. Del ett beskriver utvecklingen av antalet leverantörer och avtal, hur stor andel av vården som utgörs av privata företag, vilka företagsformer som finns samt vilka de största leverantörerna är. Del två handlar om vad vårdföretagare tycker om landstinget och företagsklimatet. Metod och data Rapportens första kapitel grundar sig framförallt på beskrivande statistik. De källor som har använts för beskrivningen av vårdmarknaden är bland annat SLL:s koncernredovisningssystem samt landstingets avtalsdatabas 2. Databasen består av uppgifter över de avtal som landstinget har med både offentliga och privata leverantörer 3. Beskrivningen av företagares attityder till landstinget baserar sig främst på resultatet av en genomförd enkät samt en rapport som baseras på djupintervjuer med företagare. 2 Avtalsdatabasen (ADA) innehåller statistik över olika typer av avtal: Administrativa avtal (t ex hyresavtal), Ambulanssjukvård, Medicinsk Service, Samverkansavtal, Tekniska hjälpmedel, Tilläggsavtal, Vårdavtal. Ibland saknas även uppgift över typ av avtal. Avtal på nationella taxan samt inom tandvård har exkluderats eftersom uppgifterna om inte har registrerats i ADA på ett sätt som gör att dessa går att följa över tid. Uppgifter om dessa hämtas från ansvariga handläggare. 3 Tommy Sandegran, Tore Johansson, Tore Broström, Anders Olsson, Maria Hedberg, Leif Hedenström samt Peter Ölund på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget har alla bidragit med statistik och kunskap till del ett i rapporten Sida 4
Leverantörer, avtal och kostnader När det kommer till landstingets kostnader står privata vårdgivare för ungefär en tredjedel av vårdproduktionen i Stockholms läns landsting. Jämfört med Sverige i stort, där ca 10 procent 4 av hälso- och sjukvårdstjänster köps från privata vårdgivare. Antalet företag som levererar vård till Stockholms läns landsting har ökat de senaste åren. (tabell 2). I Stockholm skiljer sig andelen privat producerad vård mellan olika vårdområden. I områden där upphandlingar har genomförts (t ex geriatrisk vård, habilitering och psykiatri) eller där vårdval har införts har det skett en ökning av andelen privat producerad vård. Antal leverantörer och avtal I Stockholms läns landsting finns det, förutom offentliga vårdleverantörer, drygt 3000 företag som bedriver hälso- och sjukvård (inklusive företagare på nationella taxan och inom tandvården) till befolkningen på uppdrag av landstinget. Antal leverantörer Vårdavtal (inte tandvård, nationella 560 taxan eller administrativa avtal) Tandvård 1 100 Nationella Taxan Läkare (LOL): 700 Sjukgymnaster (LOS): 700 TOTALT 3060 Tabell 1: Totalt antal vårdleverantörer i Stockholms läns landsting år 2011. Avrundade siffror. Källa: ADA (punktmätning juni) samt uppgifter från ansvariga avtalshandläggare på HSF På tre år har det skett en ökning i antalet leverantörer som har avtal med landstinget vilket framgår av tabellen nedan. Tabellen inkluderar inte leverantörer inom nationella taxan eller tandvård. Av tabellen framgår att en leverantör i snitt har ca 3 stycken avtal. Det genomsnittliga antalet avtal skiljer sig mellan olika vårdområden. Inom allmänmedicin till exempel låg antalet avtal per leverantör på i snitt 3 stycken år 2010 och 2011. Inom psykiatrin skedde en större förändring och antalet minskade från 3,4 år 2010 till 2,6 stycken år 2011. Alla registrerade avtal (exklusive tandvård, 2008 2009 2010 2011 nationella taxan och administrativa avtal) Antal avtal 1260 1400 1597 1695 Antal unika leverantörer 453 493 555 564 Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,8 2,8 2,9 3,0 Enbart registrerade under vårdavtal i ADA 2008 2009 2010 2011 Antal avtal 983 1046 1165 1134 Antal unika leverantörer 382 382 438 422 Genomsnittligt antal avtal per leverantör 2,6 2,7 2,7 2,7 Tabell 2: Utveckling av antal avtal och leverantörer. Källa: ADA punktmätning juni resp. år 4 www.ekonomifakta.se Sida 5
Företagsformer I tabellen nedan framgår hur antalet avtal har utvecklats per företagsform. Det är framförallt aktiebolag och enskilda firmor som har ökat i antal. Valet av företagsform styrs av flera olika saker, till exempel kapitalbehov och företagets storlek. Aktiebolag som företagsform är vanligast bland företag som har anställda. Enskild firma dominerar bland företagen utan anställda och utgörs bland annat av företag med logoped eller fotsjukvårdsverksamhet. Även antalet avtal med ideella föreningar och stiftelser har ökat de senaste åren. År 2011 (i juni) hade 7 ideella föreningar och 12 stiftelser avtal med landstinget. Bland dem finns Ersta Diakonisällskap, Stockholms sjukhem, Vidarkliniken, Röda Korset, Stora Sköndal, RFSU, Stockholms Stadsmission, Storstockholms diabetesförening och Stockholms läns Äldrecentrum. 2008 2009 2010 2011 Stat, landsting, kommuner, församlingar 13 23 26 30 Aktiebolag 5 (varav 10 landstingsägda) 250 269 305 304 Ekonomiska föreningar 4 4 3 3 Ideella föreningar/stiftelser 11 11 18 19 Handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag 43 37 33 30 Enskild firma 132 149 170 178 Totalt antal avtal 453 493 555 564 Tabell 3: Organisations-/Företagsformer. Källa: Baseras på avtal registrerade i ADA, exkl. tandvård, nationella taxan samt administrativa avtal. Unika organisationsnummer. De landstingsägda bolag som ingår i redovisningen ovan är: Folktandvården i Stockholms län AB Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB TioHundra AB (Fd. Norrtälje sjukhus) S:t Eriks Ögonsjukhus AB Stockholm Care AB (utlandsvård) AISAB (Ambulanssjukvården i Stockholm AB) MediCarrier AB Locum AB Södertälje Sjukhus AB Utöver dessa bolag levererar landstinget även vård genom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Karolinska. Även färdtjänsten bedrivs i förvaltningsform. SLSO bedriver hälso- och sjukvård i Stockholms län genom länsövergripande och självständiga resultatenheter. Karolinska Sjukhuset ansvarar för sjukvård, forskning och utbildning. Sjukhuset bedrivs under bolagsliknande former och har en egen styrelse. Landstinget bedriver vård i egen regi motsvarande 70 % av hälso- och sjukvårdens budget. 5 År 2011 låg andelen aktiebolag i landstinget med kvinnlig VD på 41 procent, 56 procent är män och resterande 3 procent fanns inte uppgift för. Sju procent av aktiebolagen hade en utländsk styrelseledamot år 2011. Sida 6
Vårdleverantörer med störst omsättning De privata vårdföretag som år 2010 stod för den största omsättningen (från Stockholms läns landsting) redovisas i tabell fyra nedan. Även Proxima redovisas då Aleris köpte företaget under 2011. Redovisningen inkluderar även dotterbolag som ingår i respektive företag. Capio inkluderar bland annat Capio St: Görans sjukhus. Leverantör Kostnad, mkr Capio 1 887 Praktikertjänst 1 185 Aleris 700 Proxima (Aleris köpt 2011) 249 Carema 449 Ersta 359 Tabell 4: De största vårdbolagen i SLL mätt i omsättning, Källa, SLL:s ekonomisystem, exklusive moms, avser år 2010 Nedan redovisas kostnaderna för landstingets interna motparter (landstingsdrivna bolag och förvaltningar) vilket möjliggör en jämförelse med de stora företagens omsättning. Capios totala omsättning motsvarade till exempel ca 18 procent av Karolinskas kostnader samma år. Leverantör Kostnad, mkr Karolinska 10 453 SLSO 7 976 Södersjukhuset 3 034 Danderyds sjukhus 2 413 Södertälje sjukhus 742 Folktandvården 522 S:t Eriks sjukhus 328 AISAB 137 TioHundra AB 19 Sthlm Care 17 Tabell 5: Landstingets kostnader/ersättning avseende sjukvård för interna motparter. Exklusive moms. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 Privat/Offentlig andel av kostnader Landstinget både utför vård och köper vårdtjänster från privata vårdföretag. Fördelningen över vem som utför tjänsterna och hur stor andel av vården som levereras av privata aktörer kan analyseras genom att titta på produktion eller kostnader. I detta stycke redovisas fördelningen av landstingets totala kostnader och hur stor del hälsooch sjukvård som utförs av privata aktörer. Av Stockholms läns landstings totala kostnader för hälso- och sjukvård har privata utförare stått för ca 30 procent och landstinget för ca 70 procent sedan 2003. Ökningen i andelen privat producerad vård fram till 2003 förklaras till stor del av ökningar inom området övrig hälso- och sjukvård vilken inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Mellan 2008 och 2011 har det skett en ökning på ca fem procent i andelen privatproducerad vård. Det är framförallt Sida 7
införandet av vårdval inom en rad olika områden och upphandlingar inom psykiatri och geriatrik som förklarar denna förändring. Diagram 1: Privat/Offentlig andel av kostnader 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från 2003. Privat SLL Landstingets köp av verksamhet från privata vårdgivare skiljer sig mellan olika områden. Att ca 60 procent av primärvårdens tjänster utförs av privata leverantörer får inte ett så stort utslag på fördelningen privat/offentligt totalt sett. Primärvården står för ca 17 procent av landstingets totala kostnader för hälso- och sjukvård (diagram 2). Inom somatisk specialistvård köper landstinget en lägre andel av vårdtjänster av privata vårdgivare jämfört med andra verksamhetsområden. Somatisk specialistvård står samtidigt för ca 45 procent av de totala kostnaderna vilket gör att den privata andelen totalt sett blir lägre. Diagram 2: Budgeterade kostnader per vårdgren Läkemedel ÖV Övrig hälso- och 11% sjukvård 5% Geriatrik 5% Somatisk specialistvård 45% Hjälpmedel 3% Primärvård 17% Tandvård 2% Psykiatri 11% Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2011 Habilitering 1% Följande diagram visar att bilden över privata vårdgivares andel av kostnader ser betydligt annorlunda ut om den somatiska specialistvården exkluderas från statistiken. Skiljer vi på sluten- och öppenvård (Gynekologi, Hud, Öron-Näsa-Hals med mera) så skulle även fördelningen rörande den somatiska specialistvården se annorlunda ut. Majoriteten av den somatiska öppenvården är privatproducerad till skillnad från slutenvården. Sida 8
Diagram 3: Privat/Offentlig andel av kostnader - exklusive somatisk specialistvård 100% 80% 60% 40% 20% Privat SLL 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service, Tandvård med i statistiken från 2003 (påverkar dock inte diagrammet). Mellan 2000 och 2010 har andelen privatproducerad vård ökat inom alla vårdområden utom den somatiska slutenvården (sjukhusen) enligt diagram 4. Somatisk specialistvård uppvisar en marginellt minskad andel privatproducerad vård (0,3 procentenheter). I absoluta tal ökade kostnaderna för både privat och offentlig vård, men de offentliga producenterna ökade mer än de privata och fick därmed en svagt ökad andel. En ökning som delvis förklaras av bokföringstekniska orsaker. Diagram 4: Andel privat producerad vård år 2000 och 2010 100% 80% 60% 40% 20% 0% Somatisk spec.vård* Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrigt Tandvård Totalt år 2003 2000 2010 Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Köpt vård, exklusive moms och inklusive medicinsk service. Siffror för år 2000 avser år 2003 för tandvården. * OBS: Somatisk specialistvård inkluderar både slutenoch öppenvård. Inom den öppna somatiska specialistvården är det betydligt större andel privat producerad vård jämfört med slutenvården. Det är framförallt inom geriatrik, primärvård och övrig hälso- och sjukvård som de privata vårdgivarnas andel av kostnaderna har ökat. Somatisk specialistvård och psykiatri är vårdområden med lägst andel privatproducerad vård. Den största andelen privata utförare finns inom övrig hälso- och sjukvård, vilket inkluderar hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Sida 9
Miljoner kronor Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm långt över genomsnittet oavsett vårdområde (jämför diagram 4a med diagram 5 nedan). Diagram 5: Sverige - köp av verksamhet från privata företag 2001-2009 30 25 20 15 10 Primärvård Specialicerad somatisk vård Specialicerad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Anell (2011, s. 185) beräkningar baserat på SKL (2010) Statistik om hälso- och sjukvården. Sverige - Landstingens och regionernas köp av verksamhet från privata företag 2001-2009 (procent av nettokostnader). Kostnaderna för köp av privatproducerad vård i Stockholms läns landsting varierar i absoluta tal jämfört med andelen privat vård inom olika vårdområden. Primärvården är sedan vårdvalets införande det vårdområde där det köpts mest vård från privata leverantörer. Inom den somatiska specialistvården köps det i absoluta tal vård för en stor summa pengar från privata utförare, samtidigt som andelen inte är så stor jämfört med kostnaderna för den offentligt producerade vården inom samma område. Diagram 6: Privat- och offentligt producerad vård i absoluta tal 25 000 20 000 SLL Privat 15 000 10 000 5 000 0 Primärvård Somatisk specialistvård Övrig vård Geriatrik Psykiatri Tandvård Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avser år 2010 (siffror från dec. 2010) Sida 10
För primärvården skedde den största förändringen mellan år 2000 och 2003 då andelen privatproducerad vård ökade från ca 30 procent till ca 50 procent (diagram 7). I och med införandet av vårdval i primärvården år 2008, med tillkomsten av nya företagare och vårdcentraler, har andelen privatproducerad vård ökat till ca 60 procent år 2010. Jämfört med genomsnittet för landstingen i Sverige, där ca 26 procent 6 av primärvården är privatproducerad. Diagram 7: Andel privatproducerad vård - Primärvård år 2000-2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Anell (2011, s. 185). Köp av vård. Stockholm Sverige 6 www.ekonomifakta.se Sida 11
Företagares attityder till landstinget Inom ramen för projektet Företagande har ett antal undersökningar genomförts för att ta reda på mer om företagares syn på Stockholms läns landsting. Genom enkätfrågor, djupintervjuer och besök hos vårdgivare har bilden blivit tydligare. Många företagare upplever företagsklimatet som betydligt bättre nu än för 10 20 år sedan. Införandet av vårdval har skapat bättre möjligheter för fler företagare att utveckla och vården till patienter och invånare. Jämfört med övriga Sverige ligger Stockholm före med att införa vårdval inom fler områden. Företagare som har blivit intervjuade menar även att attityden hos tjänstemän och politiker är mer positiv än tidigare. Samtidigt visar resultaten från enkäten och djupintervjuerna att många områden kan förbättras. Det handlar bland annat om att många företag upplever en bristande dialog med landstinget. Sammantaget utgör resultaten från de olika undersökningarna en viktig utgångspunkt i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Enkät till vårdföretagare Organisationen Vårdföretagarna genomförde i maj 2011 en enkätundersökning om hur företag ser på företagsklimatet och upplever konkurrensneutraliteten. Ett antal frågor i enkäten handlade specifikt om synen på landstinget. Enkäten skickades ut till 2812 adresser och antalet respondenter som fullföljde enkäten var 443 stycken. 105 företagare som svarade på enkäten var verksamma inom vård och omsorg i Stockholm. Det är svaren från dessa 105 företag som redovisas i detta stycke. Trots den låga svarsfrekvensen så är det ett stort antal av de företagare som är verksamma i Stockholms läns landsting som har svarat på enkäten. Resultaten är därför viktiga för Stockholms läns landstings del, samtidigt som det inte går att generalisera svaren till att gälla alla företagares uppfattningar. Vi vet inte hur företagare som inte svarade på enkäten uppfattar landstinget och en bortfallsanalys har inte gjorts. En jämförelse av svar från företagare verksamma i Stockholm med svar från samtliga företagare som svarat på enkäten visar på liknande resultat. En skillnad är dock att företagare upplever att konkurrenssituationen ser bättre ut i Stockholm jämfört med övriga landet. Av företagen som är verksamma i Stockholm upplever 60 procent att de inte konkurrerar på samma villkor som vårdgivare i den offentliga sektorn. Sett nationellt till hela gruppen svarande är siffran 70 procent. 36 procent av företagen verksamma i Stockholm svarade även att konkurrensneutraliteten mellan privata och offentliga vårdgivare har blivit mycket eller något bättre. De flesta företagarna i undersökningen anser att bemötandet från landstingens tjänstemän är korrekt och att konkurrensneutraliteten sakta men säkert förbättras, men mer än hälften upplever fortfarande att reglerna är olika för privata och offentliga utförare. Diagrammet nedan visar hur företagare ser på service och bemötande från landstinget. Sida 12
Diagram 8: Hur upplever du den service och det bemötande ditt företag får från tjänstemän på kommun och/eller landsting som handlägger besluten? Mycket bra Bra Tillfredsställande Dålig Mycket dålig Vet inte/ingen åsikt 7% 10% 9% 18% 28% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Vårdföretagarna, resultat för företag verksamma i Stockholms län, år 2011 Många tjänstemän inom kommuner och landsting upplevs som misstänksamma eller negativa till privata utförare inom vård och omsorg. Företagare tycker att de låter detta styra sin tjänsteutövning så att företagen påverkas negativt. På frågan om vad respondenterna tror att den bristande konkurrensneutraliteten beror på var det 73 procent som svarade att det beror på misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän. Av de kommentarer som lämnades tog företag bland annat upp att bristande förståelse för hur det är att driva en affärsdrivande verksamhet och bristen på kommunikation påverkar konkurrensneutraliteten negativt. Diagram 9: Vad tror du att den bristande konkurrensneutraliteten beror på? Lagar och regler som inte tar hänsyn till konkurrensneutraliteten Partipolitiska motiv hos den politiska ledningen Misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän Bristande insyn i kommuners och landstings verksamhet Att marknaden ännu är dåligt utvecklad Annat, nämligen: 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Enkät från Vårdföretagarna, Statistik för företag verksamma i Stockholm, år 2011 Sida 13
Djupinterjuver Mindre och medelstora vårdföretagares syn på företagsklimatet har undersökts genom djupintervjuer med ett tjugotal olika företagare. Resultaten av dessa intervjuer har, tillsammans med förbättringsförslag, sammanställts i en särskild rapport 7. Sammanfattningsvis pekar djupintervjuerna på sju olika fynd, eller synpunkter, som företagare pekar på och som kan förbättras. Bristande kommunikation och dialog är ett av de starkaste resultaten i rapporten. Ytterligare ett viktigt resultat är att innovativa och forskande företag/organisationer upplever att de missgynnas av landstinget. Det saknas incitament för att arbeta med tjänsteinnovationer. Företagare som har innovativa idéer om hur vården kan organiseras och bedrivas på nya sätt har svårt att veta var de ska vända sig: Det är uppenbart att det tycks sakna rutiner och instanser för att köpa in det som inte finns, samtidigt som innovationer och utveckling av vården anses vara väsentligt. Förslagen i rapporten handlar om olika sätt för landstinget att förbättra dialogen och innovationsklimatet. Tätare kontakt mellan landstinget och företagare skulle ge bättre förståelse för privata vårdgivares situation, färre missuppfattningar och en bättre kvalitet i vården. Vidare ges förslag på att inrätta en typ av innovationsråd som oberoende kan värdera idéer från företagare. Ytterligare förslag handlar om hur landstinget kan förenkla och förbättra sin administration. Simplexarbete Vårdgivares uppfattning om den administrativa belastningen i vården har undersökts genom besök på olika husläkarmottagningar, kallat Simplexarbetet 8. I slutrapporten från Simplexarbetet (PM 2011-04-06) framkom områden som fungerade bra och andra som borde förenklas. I granskningen undersöktes särskilt hur landstingets krav och rutiner för registrering, uppföljning, kommunikation och miljö upplevdes och fungerade. System som enligt granskningen hade inneburit en minskning av administrationen är bland annat införandet av Vårdfaktura samt utvecklingen av e-tjänster i bl. a Mina Vårdkontakter. En slutsats från Simplexarbetet är att förvaltningen idag bygger sin verksamhet mer på kontroll än på stöd och utbildning och rekommendationen var att försöka ändra på det. Utbildning och stöd till vårdgivare att göra rätt från början skulle minska den administrativa bördan. Förslag handlade bland annat om att ordna regelbundna utbildningar i hur registreringsanvisningar skall följas samt att utveckla IT-supporten till att gälla fler system. 7 Monica Renstig, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras? 8 Arbetsgruppen för simplexarbetet har bestått i en arbetsgrupp bestående av Jan-Olov Wiklund, Linda Ottebjer och Eva-Lena Jansson på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget Sida 14
Diskussion I och med de senaste årens reformer och införandet av vårdval inom hälso- och sjukvården har det skett en ökning av antalet vårdföretag. I Stockholms läns landsting finns det en mångfald av företagare. Det är en blandning av små och stora företag, många arbetar genom enskild firma, en del är vinstdrivande och andra ideella eller arbetar tillsammans i ekonomiska föreningar. Jämfört med andelen privatproducerad vård totalt sett i Sverige så ligger Stockholm över genomsnittet oavsett vårdområde. Totalt i Sverige köps ca 10 procent av hälso- och sjukvårdstjänster från privata vårdgivare, jämfört med Stockholms läns landsting ca 30 procent. Privata vårdgivares andel av landstingets kostnader (köp av vård) har samtidigt inte ökat mer än ett par procent under de senaste åren. Att den somatiska specialistvården inklusive akutsjukhusen, som står för nästan 50 procent av landstingets hälso- och sjukvårdsbudget, fortfarande till största delen utgörs av offentliga vårdleverantörer förklarar till stor del detta. Ökning kan förklaras av införandet av vårdval, vilket har underlättat företagande och etablering av nya mottagningar. Vårdval inkluderar idag ett tjugotal specialiteter och kommer att utökas ytterligare under de kommande åren. Privata leverantörer etablerar sig även genom upphandlingar i områden såsom geriatrik och psykiatri. Ansträngningar görs idag för att minska andelen vård som utförs på sjukhus. Givet att mer vård kommer att produceras utanför sjukhusen i framtiden och att vårdval införs inom fler specialiteter är det troligt att den privata andelen utförd vård kommer att öka i framtiden. Mångfalden av leverantörer inom vården kräver att landstinget och dess förvaltningar också arbetar på nya sätt. Företagare tycker att Stockholm har ett bättre företagsklimat än andra landsting. Samtidigt finns det enligt dem olika delar som kan förbättras. Att landstinget utvecklar dialogen med företagare är ett viktigt område. Förbättringar kan även handla om att förenkla avtal och rutiner eller att belöna innovativa företagare som bidrar till en bättre vård. Projektet Företagande och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att följa företagsklimatet i landstinget kontinuerligt. Företagsklimatet kommer att följas upp både kvalitativt och kvantitativt. Förutom att analysera antalet företag, storlek och marknadsandelar så är det viktigt att undersöka vad företagande bidrar till. Hur privata och offentliga vårdgivare bedriver vård påverkas av många olika faktorer. Det kan handla om alltifrån den dialog och det bemötande företagare själva möter från tjänstemän till hur regelutformningen ser ut. Företagsklimatet skapar förutsättningar för vilken typ av företagande vi får och i sin tur hur vården bedrivs. Sida 15
Referenser Anders Anell, 2011, Hälso och sjukvårdstjänster i privat regi. I Hartman, Laura (red). (2011). Konkurrensen konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS. ss. 181-215 Mats Edman, 2011, Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning, Dagens Samhälle Monica Renstig, 2011, Vad tycker företagarna om företagsklimatet? Hur kan det förbättras?, Renstig Consulting Group SLL, HSN-f, 2011, Årsredovisning 2010 för hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN 1006-0555 SLL, HSN-f, 2011, Simplexrapport, 2011-04-06 Vårdföretagarna, 2011, Håkan Tenelius, Misstänksamhet hindrar konkurrens i vården, publicerad i Dagens Samhälle 20110811 Sida 16
Sida 17
Sida 18