Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder som skapar goda förutsättningar för innovativ verksamhet är helt avgörande för våra medlemsföretags konkurrenskraft och för välstånd och arbetstillfällen i Sverige. Den svenska innovationspolitiken måste ses mot bakgrund av de omfattande strategiska satsningar som nu görs i våra konkurrentländer. Detta inspel har förankrats i Teknikföretagens forsknings- och utvecklings- samt småföretagsreferensgrupper bestående av forskningschefer och VD:ar i Teknikföretagens medlemsföretag. Det har utgjort underlag vid diskussioner med regeringen och lokala och regionala aktörer om den nationella och de regionala innovationsstrategierna. Teknikföretagen fortsätter arbetet med att presentera åtgärdsförslag för ett innovationsklimat som ger oss en god utgångspunkt i en globaliserad värld där kreativiteten är Sveriges styrka. Teknikföretagen vill se följande åtgärder i regeringens Innovationspolitik: Industrirelevant utbildning för säkrad kompetensförsörjning. Kraftfulla satsningar på strategiska innovationsområden. Effektiv struktur för kunskapsöverföring och innovationskluster. Strategisk forsknings- och utbildningssamverkan mellan industri, akademi och institut. Internationell harmonisering av standarder och produktkrav. Ambitiösa och relevanta miljökrav med effektiv handläggning. Investeringar i teknikutveckling. Ett skattesystem som främjar kompetens och konkurrenskraft samt enklare regler. 1

Innovationer omfattar såväl fysiska produkter som processer, tjänster och nya affärsmodeller. Vi definierar innovation som kunskap som omsätts till värde. Bakgrund Teknikföretagens medlemmar Teknikföretagens 3 600 medlemsföretag har närmare 300 000 anställda och står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten direkt kopplad till industrins varuexport. Hela 95 procent av Teknikföretagens medlemmar är små och medelstora företag. Medlemsföretagen finns i ett stort antal branscher såsom it och telekom, transport, flyg, maskinindustri, metallvaror och medicinteknik. De bidrar till svenskt välstånd och kunskapsutveckling lokalt och globalt. Globaliseringens effekter Svenska exportföretags framgångar på världsmarknaden har gjort den industriella verksamheten i Sverige mer kunskapsintensiv. Många företag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige. Samtidigt utmanar tillväxtländerna med en kunskapsintensiv konkurrens. Med snabbt växande marknader, god tillgång till välutbildad personal och offensiva statliga satsningar tar länder som Kina och Indien hem en allt större del av världens investeringar i produktion och forskning. Utvecklingen ställer nya krav på kunskapsnationen Sverige och en strategisk och bred satsning på innovation. Att bygga för innovation Små och stora företag samarbetar nära som kund och leverantör och som utvecklingspartners, i ett ömsesidigt beroende. Samarbeten med andra företag, med kunder, leverantörer och forskningsoch utvecklingsmiljöer inom institut och akademi är centrala för företagens innovationsförmåga. Det är många gånger för tids- och resurskrävande att utveckla kompetens och nya lösningar på egen hand. Nära samarbeten i nätverk eller kluster och nya sätt att knyta kunskap till de egna tjänsterna, processerna och produkterna genom öppen innovation blir därför alltmer betydelsefullt. Hur regler, skatter och institutioner stöttar utveckling, rörlighet och nya arbetssätt är också av stor betydelse för framtida innovationer. Här följer Teknikföretagens förslag för en strategisk och bred satsning på innovation. 2

Industrirelevant utbildning för säkrad kompetensförsörjning I den globala konkurrensen krävs att forskning, utbildning och innovation bildar ett väl fungerande sammanhang. Teknikföretag behöver tillgång till medarbetare i absolut toppklass. Vi behöver fler unga som väljer utbildningar relevanta för industrin. Att tidigt ta tillvara det intresse som yngre barn har för teknik och företagande är viktigt för att i förlängningen få fler ungdomar att välja en utbildning inom naturvetenskap och teknik. Teknikföretagen är en betydelsefull och drivande aktör för utvecklingen av teknikämnet på landets grundskolor, men mycket mer behöver göras. Teknikcollege är ett bra exempel där företag och skola tillsammans har lyckats skapa en ny modell för samverkan i gymnasial utbildning. Det har underlättat företagens rekrytering av kompetenta medarbetare. Modellen har varit förebild för liknande satsningar inom vårdsektorn och servicesektorn. I slutändan är grundskole- och gymnasieutbildningar som ger goda kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik, tillsammans med attraktiva ingenjörsutbildningar, avgörande för att täcka de framtida kompetensbehoven. All utbildning måste självklart hålla en hög internationell nivå. Vi föreslår därför: Prioritering av matematik, naturvetenskap och teknik i grund- och gymnasieskolan. Utbildningar för industrins behov på gymnasial och eftergymnasial nivå, som utformas i samverkan med näringslivet. Högre utbildning som svarar mot industrins behov Det sker en kontinuerlig kompetensväxling i svenska teknikföretag, där betydelsen av ingenjörer ständigt ökar. Tillgången på duktiga ingenjörer är avgörande för företagens möjlighet att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Svenska ingenjörsutbildningar måste vara internationellt konkurrenskraftiga och anpassade för industrins behov. De senaste åren har antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningar ökat, främst på civilingenjörsutbildningarna. Men fortfarande behöver fler ungdomar uppmuntras och inspireras till dessa utbildningar samt till yrken inom industrin. Lärosätena behöver ha en tätare dialog med företagen för att kunna utveckla sina utbildningar. Samtidigt behöver företagen bli bättre på att tydliggöra för både blivande studenter och utbildningsanordnare vilken kompetens de behöver och vilken utbildning som krävs. Internationellt studentutbyte är en viktig förutsättning för att kunna bedriva kvalificerade och specialiserade utbildningar i enlighet med industrins behov. Vi vill därför att stipendiesystemet för utländska studenter byggs ut kraftfullt och att åtgärder tas för att underlätta för examinerade att jobba och bo kvar i Sverige. 3

Kraftfulla satsningar på strategiska innovationsområden Investera i forskning och innovation utifrån de stora samhällsutmaningarna Teknikföretagen vill att den statligt finansierade forskningen i större utsträckning ska utgå ifrån de stora utmaningar som vårt samhälle står inför och där Sverige dessutom har en världsledande industri. Med tydligare fokus på de faktiska utmaningarna blir det mer naturligt för högskolans forskare att dra nytta av företagens och andra samhällsaktörers kunskap och erfarenheter i gemensamma forskningsprojekt. Genom att utforma delar av det svenska forskningssystemet på samma sätt som inom EU blir det lättare för svenska företag och högskolor att delta i och dra nytta av de stora gemensamma europeiska forskningsprojekten. Utforma samverkansprogram för forskning och innovation i högskolor och företag Vi vill att staten satsar resurser på behovsmotiverade och branschöverskridande samverkansprogram för forskning och innovation utifrån de utmaningar som vårt samhälle står inför. I dessa samverkansprogram kan forskningsfinansiärerna, industrin, akademin och industriforskningsinstituten enas om till vilken forskning de pengar som gemensamt satsas ska användas. Industrins medverkan innebär förutom en mer relevant och användbar forskning också en kraftig uppväxling av de resurser som staten satsar. Investera i testanläggningar som tar forskningen närmare marknaden Ett viktigt komplement till de samverkansprogram som vi föreslår är att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för att forskningsresultaten också kan testas under verkliga förhållanden i en demonstrator eller ett demonstrationsprojekt. Detta är ofta helt nödvändigt för att forskningsresultaten ska kunna nå ut på marknaden som nya varor och tjänster. Genom demonstrationsanläggningar kan staten spela en viktig roll för att underlätta för såväl fortsatt grundforskning som marknadsintroduktion av ny teknik till nytta för en lång rad företag i ett flertal branscher. Använd den offentliga sektorns förmåga att bidra till innovationer Kommuner, landsting och myndigheter skulle kunna fylla en central roll i innovationssystemet genom att handla upp radikalt nya lösningar. Den första kunden är helt avgörande för produktutvecklingen och som referens inför fortsatt försäljning. Idag prioriterar den offentliga sektorn lågt pris framför nya lösningar på samhällsutmaningar. Vi vill därför att regeringen ger relevanta myndigheter i uppdrag att avsätta en fast andel av sin upphandling till innovationsupphandling, som bättre svarar mot de utmaningar som samhället står inför. De omfattande underlag som idag krävs in vid offentlig upphandling kostar medverkande aktörer omfattande tid och resurser. Därigenom exkluderas många gånger små och medelstora företags medverkan. Ett förenklat upphandlingsförfarande skulle möjliggöra fler aktörers medverkan och därmed gagna bättre kvalitet och öppna för fler förslag till innovativa lösningar. Det är även viktigt att de upphandlande myndigheterna har kapacitet att såväl ställa krav i upphandlingen som utvärdera densamma. 4

Effektiv struktur för kunskapsöverföring och innovationskluster Stärk industriforskningsinstituten som kunskapsbrygga mellan högskolor och företag Industriforskningsinstituten står med ena foten i högskolevärlden och den andra i företagsvärlden. De är därför en viktig brygga mellan akademins forskningsresultat och industrins behov. De spelar också en stor roll som dörröppnare för de mindre företag som vill utveckla sina produkter och produktion med hjälp av högskolevärldens forskare. Trots sin viktiga roll är de svenska industriforskningsinstituten mycket svagare finansierade än sina konkurrenter i Tyskland, Finland och Nederländerna. Med mer statliga pengar till de svenska instituten kan dessa agera mer självständigt och bli en ännu starkare länk mellan högskolornas och företagens forskare inte minst i de små och medelstora företagen. Instituten skulle också kunna ta ett större ansvar för Sveriges delaktighet i EU:s forskningsprogram. Vi vill därför att instituten ges ett bredare uppdrag samt att den statliga finansieringen av deras verksamhet fördubblas till slutet av 2016. Stärk de små och medelstora företagens innovationsförmåga Små och medelstora företag spelar en viktig roll för att föra ut innovationer på marknaden, ofta sker det i samverkan med större företag. Samtidigt har små och medelstora företag begränsade resurser. De svenska småföretagen står för en mycket begränsad andel av företagens investeringar i FoU. Företags investeringar i teknik- och kunskapsutveckling ger god utdelning i arbetstillfällen, kunskapsdelning och ökad konkurrenskraft. Teknikföretagen stöttar program som stimulerar samverkan mellan små och stora företag, akademi och institut samt marknadskompletterande program som främjar forsknings- och utvecklingsarbete i mindre företag. Runt högskola och universitet finns ett stort antal aktörer som har till uppgift att främja företagande, kunskapsutveckling och samverkan mellan akademi och näringsliv. Dessa spelar en viktig roll i innovationssystemet för kunskapshöjning, teknikutveckling och inte minst för ökat nyttiggörande av forskningsresultat. Dessa statliga aktörer bör organiseras på ett mer effektivt sätt. En skarp organisation och ansvarsfördelning vore önskvärd för en större legitimitet och effektivitet i systemet. Ett stort antal innovationer och snabbväxande nya företag uppkommer emellertid inte som resultat från akademin utan som avknoppningar från befintliga företag och institut. Små och medelstora företag bör ges bättre tillgång till den kunskap och kompetens som utvecklas vid högskola och universitet. För att detta ska ske i högre utsträckning måste samverkan med näringslivet premieras inom akademin vid resurstilldelning, i styrdokument samt i karriär- och löneutveckling. I företags tidiga skeden och tillväxtfaser är utmaningen som störst att hitta kapital. I dessa skeden, som det privata riskkapitalet och bankerna undviker, är statliga insatser avgörande för att överbrygga detta marknadsmisslyckande. 5

Strategisk forsknings- och utbildningssamverkan mellan industri, akademi och institut Belöna högskolor och forskare som samverkar med industrin Forskning som görs i samverkan mellan näringsliv, institut och akademi leder till bättre kvalitet och större samhällsnytta. Samverkan mellan akademi, institut och näringsliv bör ges ökad vikt när staten och forskningsfinansiärerna fördelar sina FoU-medel samt i regeringens och lärosätenas styrdokument. En ökad rörlighet av personer mellan högskolan och industrin är viktig för en bättre fungerande samverkan. Människor är bärare av kunskap, nätverk och idéer. När högskolor och universitet anställer nya forskare vill vi att de i större utsträckning ska anställa personer som har erfarenhet från industrin eller från samarbete mellan högskola och industri. Vi vill också att staten belönar de högskolor och universitet som är bra på att samarbeta med näringslivet. 6

Internationell harmonisering av standarder och produktkrav Internationellt harmoniserade regelverk med högt ställda krav är avgörande för att teknikföretag på ett effektivt sätt ska kunna utveckla, producera och sälja sina produkter på världsmarknaden. Behovet av att förenkla för svenska företag att framgångsrikt nå världsmarknaden med sina produkter är centralt i en innovationsstrategi. Samtidigt finns det fortfarande hinder mot varors fria rörlighet på EU:s inre marknad. Teknikföretagen vill att europeiska krav på produkter ska utformas så att deras genomförande stöds av globala standarder. Det gäller både krav på produktens utformning och på testmetoder. Teknikföretagen vill också att det internationella samarbetet då det gäller krav på produkter stärks. EU som helhet är en marknad väl jämförbar med USA och Kina i storlek, men eftersom det finns hinder mot varors fria rörlighet så kan företagen inte tillgodogöra sig dess hela potential. Hindren består av nationella särkrav och olikheter i genomförande av direktiv och förordningar. Svenska företag, som har en liten hemmamarknad, drabbas särskilt hårt. Nationella särkrav ger högre utvecklings- och lanseringskostnader. Teknikföretagen vill därför inte ha nationella särkrav och tolkningar. Det är också viktigt att kontrollen av att produkter uppfyller lagstiftningen är effektiv och sker på ett liknande sätt inom EU. Om det inte sker snedvrids konkurrensen samtidigt som målen med lagstiftningen inte nås. Direktiv och förordningar ska inte ge mer utrymme än nödvändigt för nationella tolkningar. Eftersom standarder har stor betydelse för förutsättningarna att sälja produkter på marknaden så finns det ett tydligt samband mellan standarder och innovation. Det är företagen som utvecklar produkter som har den nödvändiga kunskapen om när det är lämpligt att standardisera. Enligt Teknikföretagens uppfattning kan standardiseringen inte driva innovationer, men genom att utforma och använda standarder på rätt sätt kan innovationer underlättas. 7

Investeringar i teknikutveckling Teknikföretagen vill ha incitament som är långsiktiga och gynnar ökad spridning av ny resurseffektiv teknik. Här kan den offentliga sektorn spela en roll genom att tillämpa ett mer långsiktigt tänkande. Legala krav på produkter bör vara förutsägbara och teknikneutrala. Ny teknik innebär ofta en högre kostnad vid investeringen jämfört med teknik som funnits på marknaden under lång tid. Dessutom innebär ny teknik också ett större risktagande. Samtidigt ger ny och mer resurseffektiv teknik lägre driftskostnader. Därför skulle ett mer långsiktigt tänkande vid investeringar gynna nya innovativa lösningars inträde på marknaden. Ett skattesystem som främjar kompetens och konkurrenskraft samt enklare regler Ett skattesystem som präglas av långsiktighet och enhetlighet samt stimulerar till jobb och utveckling är centralt för att stimulera företagande och innovation. Vi föreslår därför: Förändrad inkomstbeskattning så att teknikföretag kan rekrytera kompetens globalt till huvudkontor och forskningsavdelningar. Att beskattning av inkomst, avgiftsuttag och offentliga transfereringssystem stimulerar till jobb och utveckling på samtliga inkomstnivåer. Att bolagsskatten ligger på samma nivå som i viktiga konkurrentländer. Fortsatt regelförenkling för minskade kostnader i företagen. 8

kontaktpersoner Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se Peter Johansson peter.johansson@teknikforetagen.se Per Fagrell per.fagrell@teknikforetagen.se Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se

Teknikföretagen www.teknikforetagen.se Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, september 2012 Upplaga: 1000 ex