MARKNADSINSIKT December 2014 November blev överlag en lugn börsmånad även om vissa aktiemarknader som Ryssland och Norge drabbades hårt av fallande oljepris. De senaste veckorna har nyhetsflödet dominerats allt mer av krisen i den ryska ekonomin, men vänder vi blicken globalt kan vi konstatera att det på flera ställen sker en tydligt ekonomisk återhämtning. Under avsnittet extra insikt har vi spanat framåt och försökt identifiera vad som kan tänkas påverka marknaderna under 2015. Det flesta av världens aktiemarknader fortsatte upp under månaden. Tyskland och Frankrike hade starkast utveckling och steg 6,9 respektive 4,1 procent. Vidare steg USA 3,2 procent. Storbritannien och Japan uppvisade mer måttliga uppgångar och slutade månaden på 1,3 respektive 0,9 procent. I den absoluta botten återfanns Norge med en samlad nedgång om 10,3 procent till följd av det fallande oljepriset (allt uttryckt i svenska kronor). På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med 3,2 procent och index för småbolag 3,4 procent. H&M och Ericsson bidrog till indexuppgången med kursökningar på 9 respektive 8 procent. Däremot rörde sig såväl verkstadssektorn som banksektorn sidledes. Det internationella nyhetsflödet präglades av utvecklingen för oljemarknaden. Allt fokus låg på mötet de oljeproducerande nationernas organisation, Opec hade under månaden. Ett möte som många trodde skulle leda till en begränsning av produktionen och en stabilisering av priserna. Så blev det dock inte, oljepriset rasade 20 procent under månaden och har fallit nästan 35 procent sedan början av oktober. Den tioåriga svenska statsobligationsräntan fortsatte falla under november. Vid slutet av månaden var nämnda ränta 1,02 procent, det vill säga 18 baspunkter lägre än vid utgången av oktober. Det svenska räntefallet var till storleken ungefär jämförbart med räntenedgångarna i USA, Storbritannien och Tyskland. På valutamarknaden försvagades kronan marginellt. USA-dollarn och Euron steg med 0,6 respektive 0,2 procent mot kronan. November månads inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg i Storbritannien, medan EMU, Japan, Kina och USA noterades lägre. I samtliga fall ligger index dock fortsatt över 50. Motsvarande svenska inköpschefsindex steg och uppvisade ett värde på 52,7 för november, att jämföra med 52,3 föregående månad. Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor. Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobligationer samt företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar. Samtliga portföljer har en generell övervikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska korträntefonder MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktiemarknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell. Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.
FOND INSIKT Produktförslag Fördelning Offensiv Bas Försiktig Betyg Globala aktiefonder Swedbank Robur Globalfond 30,00% 30,00% 20,00% Svenska aktiefonder Catella Reavinst 12,00% 8,00% 5,00% Carnegie Sverigefond 8,00% 7,00% 5,00% Tillväxtmarknadsfonder Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00% Alternativa investeringar Catella Hedge 15,00% 15,00% 10,00% Saknar rating Räntefonder Catella Avkastning 0,00% 10,00% 20,00% Carnegie Corporate Bond 15,00% Indecap Guide Företagsobl.fond 25,00% 40,00% Saknar rating Betyg hämtade från morningstar.se Offensiva portföljen 30% 30% 20% 20% Basportföljen 50% 30% 15% 5% Försiktiga portföljen 10% 20% 70% Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv Swedbank Robur Globalfond Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i företag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige. Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden. Risk 6 av 7 6 Catella Reavinstfond Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normalfallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktieurval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren. Risk 6 av 7 6
Carnegie Corporate Bond Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värdepapper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som målsättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder. Risk 2 av 7 2 Sparbanken Tillväxt Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknadsfonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de underliggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens tillgångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), omräknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut. Risk 6 av 7 6 Carnegie Sverigefond Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. : Risk 7 av 7 Catella Avkastning Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Målsättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex. Risk 2 av 7 2 7 Catella Hedgefond HF Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamarknaderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv. Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och samvariation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvaltningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. Förvaltningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index. Risk 3 av 7 3 Indecap Guide Företagsobligation C Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid överstiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuerlig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering med god riskspridning. Risk 3 av 7 3
EXTRA INSIKT Christoffer Enander SPAREKONOM Vi avslutar ett positivt 2014 och ser fram emot ett spännande 2015 2014 ser i skrivande stund ut att blir ytterligare ett positivt börsår med en uppgång runt 5 procent på den svenska börsen. I våras bjöd dessutom många börsbolag på goda utdelningar och det finns mycket som talar för att den generösa utdelningspolitiken kan hålla i sig även under 2015. Samtidigt har året i flera avseende varit dramatiskt, där kanske kriget i Ukraina och västvärldens tilltagande konflikt med Ryssland fått störst påverkan på de finansiella marknaderna. De senaste veckorna har vi kunnat bevittna hur ett kraftigt fallande oljepris drivit fram en akut valutakris och fritt fall på den ryska aktiemarknaden. Tidigare i år såg vi också hur oro för ebola och Islamiska statens framfart stundtals påverkade marknaderna. Med detta sagt måste man sammantaget trots allt betrakta 2014 som ett år som gått i återhämtningens tecken, framför allt på andra sidan Atlanten. Man ska komma ihåg att USA fortfarande är världens i särklass viktigaste ekonomi och utgör nästan 25 procent av hela världsekonomin. Under årets andra hälft har vi glädjande nog kunnat konstatera en bred amerikansk konjunkturuppgång. I över ett halvårs tid har vi sett amerikanska arbetsmarknadssiffror som gång på gång slagit analytikernas förväntningar och i snitt har det tillkommit över 225 000 nya jobb varje månad. Detta är viktigt eftersom USAs ekonomi till 70 procent består av privat konsumtion och en stark arbetsmarknad kommer därför att bidra ordentligt till amerikansk, och i förlängningen global BNP. Jag har tidigare skrivit om centralbankernas betydelsefulla roll för börsutvecklingen och även 2015 väntas bli ett år där penningpolitisk kommunikation följs mycket noga av marknaden. Mot bakgrund av den starka amerikanska återhämtningen förväntas Federal Reserve att under andra halvåret börja höja sin styrränta. Samtidigt förväntas Europeiska centralbanken ta över stafettpinnen från FED och börja köpa mer obligationer i marknaden för att på så sätt stötta en ekonomisk återhämtning i Europa. Allt annat lika skulle ett sådant agerande från ECB vara positivt för aktiemarknaden. Även för svensk del kan vi räkna med fortsatt lågt ränteläge då riksbanken inte bara sänkt styrräntan till noll procent utan dessutom lagt fram en räntebana som indikerar en höjning först andra halvåret 2016. God jul alla bolånetagare. De senaste årens starka börsuppgång har gjort att värderingen på flera börser ser lite mer ansträngd ut. Den svenska börsen handlas idag runt 16 gånger den förväntade vinsten för innevarande år och samma tal för amerikanska börsen är kring 17. För en uthållig börsuppgång även under nästa år krävs att företagen lyckas materialisera förväntningar om högre vinster. Med en stigande efterfrågan och en global BNP som förväntas växa mellan 3,5 till 4 procent under 2015 är detta förstås ingen omöjlighet, men krisvärderingens tider är klart förbi. Goda direktavkastningar och ett obefintligt räntealternativ kommer dock att stötta intresset för aktieinvesteringar även kommande år. Europa å andra sidan fortsätter att kämpa med låg tillväxt och inflation. Tyskland kan inte själv dra hela euroregionen även om den senaste industristatistiken från landet pekar åt rätt håll. Den omedelbara krisen i Sydeuropa har nu bedarrat och vi kan se att flera viktiga parametrar i länder som Portugal och Spanien stabiliserats. De två riktigt stora sorgebarnen i euroland är Italien och Frankrike, där det framgent kommer krävas omfattande strukturreformer för att återställa den internationella konkurrenskraften. Förutsättningarna för att även 2015 ska bli ett hyfsat börsår finns alltså på plats, samtidigt vet vi av historien att det sällan blir precis som vi förutspådde. Vem hade exempelvis i våras räknat med att oljepriset skulle nära på halverats lagom till december, och att en svensk krona för första gången sedan år 2000 skulle kosta lika mycket som en norsk? Slutligen vill jag passa på att önska våra läsare God jul och Gott nytt år! MarknadsInsikt är tillbaka igen i januari.
RÄNTE INSIKT Komplicerat läge Till det redan komplicerade ekonomiska läget kan vi nu lägga ett kraftigt fall i oljepriserna, en rysk finanskris och ett politiskt haveri i den svenska riksdagen. Sannolikt har vi minst sex till tolv månader framför oss med fortsatta låga räntor. Den som överväger att binda räntan på bolånet bör fokusera på de längsta räntebindningstiderna. Den globala ekonomin och finansmarknaderna har de senaste veckorna präglats av det snabba och kraftiga fallet i oljepriset. Från nivåer kring 105-110 US-dollar per fat för bara någon månad sen, har priserna fallit till 55-60 US-dollar per fat i dagsläget. Bakom prisfallet ligger svagare efterfrågan (i t.ex. Europa och Kina), en starkare US-dollar och ett ökat oljeutbud från bl.a. Nordamerika och Libyen samtidigt som OPEC inte velat sänka produktionen. Effekterna av prisfallet är både positiva och negativa. För oljeimporterande länder är prisnedgången en välbehövlig tillväxtstimulans. För oljeexportörerna gäller det motsatta, vilket exempelvis Ryssland (och till viss del även Norge) mycket tydligt känner av. Sammantaget påverkas dock den globala tillväxten positivt. Inflationen påverkas nedåt av de fallande oljepriserna. Bara mellan september och december kommer lägre bensinpriser att ha dragit ned den svenska prisnivån (KPI) med omkring 0,6 procent. För de länder (som Sverige) där inflationen balanserar kring nollstrecket är den negativa prisimpulsen problematisk. Trots den positiva effekten på efterfrågan så har sannolikt risken ökat för deflations-spiraler, där fallande priser leder till fallande efterfrågan som leder till ytterligare prisfall osv. Troligtvis kommer centralbankerna att möta detta med ytterligare expansiv penningpolitik. Mer osäkerhet En annan effekt av oljeprisfallet har varit att oron och osäkerheten på finansmarknaderna ökat. Det gäller inte bara osäkerheten kring ekonomiska faktorer som tillväxt och inflation, även osäkerheten kring geopolitiska faktorer som Ryssland-Ukraina-konflikten och andra konflikthärdar har tilltagit. Det har varit en viss flykt till kvalitet på marknaderna, dvs investerare säljer värdepapper som upplev som riskabla och osäkra och köper de som är säkra och stabila. Som en följd av detta har svenska räntor fortsatt sjunka. Ekonomiska indikatorer visar att de senaste månadernas trend med en allt starkare amerikansk ekonomi fortsatt. Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, överväger när och hur snabbt man ska avveckla räntestimulanserna. Detta verkar uppåt på ränteläget, inte bara i USA utan i hela världen. Den europeiska ekonomin har fortsatt att gå knackigt med stapplande tillväxt och väldigt låg inflation. Viss oro har blossat upp igen kring läget i Grekland. Mot bakgrund av dessa signaler kommer Europeiska Centralbanken med största sannolikhet att utöka stimulanserna i början av 2015. Detta kommer att pressa räntorna nedåt även svenska. I Sverige havererade regeringens försök att få igenom en budget i Riksdagen vilket resulterade i att det blir nyval i slutet av mars. Resultatet blir att det politiska stilleståndet fortsätter ett tag till. Tack vare starka offentliga finanser och en konsensus över blockgränserna kring grunderna för den ekonomiska politiken så har dock inte finansmarknaderna reagerat särskilt negativt, än så länge. För varje månad som den politiska handlingsförlamningen fortsätter så ökar dock sannolikheten för att den kan få konsekvenser både för ekonomin, i form av att hushåll och företag blir mer benägna att skjuta upp viktiga konsumtions- och investeringsbeslut, och för finansmarknaderna, i form av ökad misstro från internationella investerare. Det kan komma mer från Riksbanken Vid sitt senaste räntemöte bestämde sig Riksbanken för att behålla styrräntan på noll procent men sänka sin ränteprognos något. Sjunkande inflationsförväntningar och lägre oljepris var de främsta faktorerna bakom prognosrevideringen. Riksbanken räknar nu med att ligga kvar på noll procent fram till hösten 2016. Vår bedömning är att inflationen kortsiktigt kan komma att ligga lite lägre än vad Riksbanken räknar med samtidigt som inflationsförväntningarna sannolikt kommer att fortsätta trenda nedåt. Det är därför möjligt att Riksbanken kan komma att känna sig tvungen att öka stimulansen ytterligare. De instrument som nämnts som möjliga är negativ styrränta, långsiktig utlåning till bankerna till förmånliga villkor, köp av värdepapper (obligationer) eller valutainterventioner för att försvaga kronan. Eventuella åtgärder bör dock bli ganska begränsade. På lite längre sikt (ett år och längre) bedömer vi att den underliggande inflationen kommer att börja närma sig inflationsmålet på 2 procent, framför allt drivet av ett allmänt ökat inflationstryck i omvärlden. Vi räknar därför med att den första räntehöjningen kan komma lite tidigare än vad Riksbanken själv räknar med. I slutet av 2016 tror vi styrräntan ligger på 0,5 procent för att sedan höjas till 1,5 procent under 2017, 2,5 procent under 2018 och nå någon sorts jämviktsnivå kring 3,5 procent i slutet av 2019. Låga räntor under lång tid Långa marknadsräntor har pressats ned av den låga inflationen och marknadsaktörernas förväntningar om att både Riksbanken och andra centralbanker kommer att hålla styrräntorna låga under väldigt lång tid och även kan komma att öka på stimulansen med långsiktiga lån till banksektorn och köp av obligationer. Den senaste tidens turbulens med fallande oljepris och flykt till kvalitet ökar sannolikheten för att det dröjer innan långräntorna börjar återvända till mer normala nivåer. Vi har därför skruvat ned våra kortsiktiga Forts nästa sida
Forts fr föregående sida ränteprognoser ytterligare något men behållit våra långsiktiga prognoser (antaganden). I dagsläget räknar vi inte med att oron ska få någon effekt på riskpremier som har inverkan på bolåneräntorna. Sammantaget bedömer vi därför att tremånaders boränta ligger kvar kring dagens nivå, eller möjligen marginellt lägre, fram till våren/sommaren 2016 då den börjar stiga i linje med styrräntan. Våren 2017 passerar den 3 procent, 4 procent nås under våren 2018 och i mitten av 2019 nås 5 procent. Även de längre boräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer, möjligtvis något lägre, de kommande månaderna men sedan börja stiga under det andra halvåret 2015. Under 2016 accelererar sedan ränteuppgången när Riksbanken och andra centralbanker börjar rulla tillbaka räntestimulanserna. Fördel bundet I våra beräkningar av hur rörlig tremånadersränta står sig gentemot de bundna räntorna utgår vi från att tremånadersräntan når 5,5 procent i slutet av 2019 och sedan ligger kvar där. Slår våra prognoser och antaganden in så kommer det att väga väldigt jämnt mellan tremånadersräntan och räntebindningstiderna på ett till tre år. För de längre räntebindningstiderna blir däremot fördelen för de bundna räntorna mer markant. Val av räntebindningstider handlar om att väga olika aspekter, inte bara räntetro och riskbedömningar, mot varandra. I slutändan är det högst individuellt vilka bindningstider som är mest passande. Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och för den försiktige kan det därför finnas argument för att välja långa räntebindningstider. Om man delar vår räntesyn och vår riskbedömning bör man överväga längre räntebindningstider, från fyra år och uppåt. Är man mer riskbenägen så kan man kanske avvakta ett tag och se om långa räntor kanske tickar ner lite till. Ser man en risk för att räntorna kan börja stiga tidigare och snabbare än vad vi räknar med så kan man kanske även överväga de kortare räntebindningstiderna. De flesta hushåll har en viss marginal i sina boendefinanser. Att dela lånet i tre delar, med en del med rörlig ränta, en del med medelång räntebindning och en del med lång räntebindning kan vara ett upplägg som passar ganska många. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 19 dec 2014 Dec 2014 Juni 2015 Dec 2015 Dec 2016 Dec 2017 3 mån 2,15 2,15 (+0,05) 2,10 2,10 2,80 (-0,20) 3,80 (-0,20) 2 år 2,24 2,24 (+0,09) 2,20 (-0,10) 2,50 (-0,10) 3,50 (-0,20) 4,50 5 år 2,75 2,75 (-0,05) 2,75 (-0,35) 3,30 (-0,30) 4,50 (-0,10) 5,50 Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 29 oktober inom parentes. källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 10 AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta 0,00% 0,75% STIBOR 3M 0,26% 0,94% Stadsobl Sv 10 år 0,93 % 2,52% Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 7,63 + 18,76 EUR/SEK 9,51 + 7,43 GBP/SEK 11,99 + 12,62 DKK/SEK 1,28 + 7,74 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 402 + 5,18 Dow Jones 17 068 + 2,96 DAX 30 9 480-0,75 Nikkei 225 16 820 + 3,24 DJ World 309,20-1,59 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 58,98-46,78 Koppar 3M $ 6 350-13,84 Zink 3M $ 2 157 + 4,16 Guld $ 1 198-0,57 Noteringar per 2014-12-17
AKTIE INSIKT Bolag Kurs SEK Rekommendation Atrium Ljungberg 106,40 Köp Christoffer Enander SPAREKONOM Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighetsaktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde. Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp. Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de senaste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företagets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska systembolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kopparbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder. Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knappast billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expansionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett saftigt bud. Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är storägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA. Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 159kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,2 procent. Kopparbergs bryggeri 82,00 Köp Industrivärden C 130,50 Köp Sandvik 74,50 Köp HIQ International 39,20 Köp Peab 52,05 Köp Scandi Standard 49,00 Köp Noteringar per 2014-12-17 Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkonjunktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering. Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning. HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år uppvisat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rapporten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbranschen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nästan 7 procent till dagens aktiekurs. Peab: Byggföretaget Peab gick igenom ett tungt 2013 med nedskrivningar i flera stora byggprojekt. Under innevarande år har dock mycket krut lagts på att styra upp interna processer och att öka lönsamheten. Nye VDn Jesper Göransson har drivit igenom ett stort besparingsprogram där 100 tjänstemän fått gå och 350 Mkr ska sparas per år form 2014. Med sin svaga historik är Peab idag det lägst värderade av de tre stora byggbolagen. Bolaget rapporterade senast en stigande orderstock och ifall vi antar en hygglig byggkonjunktur för kommande år och samtidigt konstaterar att Peab har 80 procent av sin affär i Sverige så ser aktien ganska intressant ut. Dessutom förväntas en utdelning de närmaste åren som ger runt 5 procent direktavkastning. Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restau- Forts nästa sida
rangkedjan McDonalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som del i en väldiversifierad aktieportfölj. I rapporten från tredje kvartalet framkom att bolaget tappat ett lönsamt kontrakt med ICA i Norge vilket påverkar resultatet negativt. Beskedet har fått aktien att falla drygt 15 procent på en månad, men underliggande verksamhet går bra och vår långsiktiga syn på bolaget har inte förändrats.