Redovisnings-grupper och befolkningstal

Relevanta dokument
intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

Semestervanor för arbetare och tjänstemän

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Teknisk beskrivning. Bilaga 1. 1 Inledning. 2 Kort historik

med krav på tre års yrkeserfarenhet eller två års praktik/lärlingsubildning. 3) I yrken där en innehavare kan arbeta med varueller

ARBETSMILJÖ Delrapport. Arbetsmiljö klass & kön. Författare: Sten Gellerstedt, Arbetslivsenheten

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Trender i arbetsmiljön 2007

Semestervanor år 2010

Partipolitiska aktiviteter

10 Tillgång till fritidshus

Offer för stöld eller skadegörelse

Tabeller 315. Bilagor

Kommunfakta barn och familj

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

DEL 2. Politiska organisationer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter

DEL 6. Livsstilsföreningar

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

DEL 4. Solidaritetsrörelser

8 Dator och Internet i hemmet

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Offer för våld eller hotelser

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Det svenska föreningslivet

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Hälsa på lika villkor

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Informations- och kommunikationsteknik

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

4. Föräldrar och syskon

STATISTIK I BLICKFÅNGET

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004

Arbetsmiljön

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Politiskt deltagande

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

DEL 3. Intresseorganisationer

Förteckning över tabeller och diagram

6. Barn vars föräldrar avlidit

Euro-sympatier maj 2011

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

PM Dok.bet. PID

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Sammanfattning. Kap 2: Offer för våld eller hotelser

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,03. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43

Övriga föreningsaktiviteter

Invandring och befolkningsutveckling

Valdeltagande i Sverige

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod Män och kvinnor år år för utlandsresande.

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 6 Vårdförbundet Sörmland

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Valdeltagande i Sverige

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

SVENSKARS OCH INVANDRARES

Valdeltagandet vid valet 2002

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Bilaga 3. Redovisning av familjer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Det livslånga lärandet

ZA6641. Flash Eurobarometer 419 (Quality of Life in European Cities 2015) Country Questionnaire Sweden

Röster om facket och jobbet

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Familjer och hushåll

Tabell- och diagramförteckning

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna år år år 60- år

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Svensk författningssamling 2001:82

7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.

A3682. Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT

Demografisk undersökning

Transkript:

Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp beräknas omfatta, baserat på skattningar från 2000-2001 års undersökningar. För redovisning av befolkningstal och antal intervjuer som bygger på urval av befolkningen, t.ex. förvärvsarbetande eller föräldrar med barn i en viss ålder, hänvisas till de populationstal och uppgifter om antal intervjuer som finns i anslutning till respektive tabell här i rapporten eller i tabellversionen på SCB:s hemsida på Internet. 1. Kön och ålder Vid redovisningar efter kön och ålder har vanligtvis följande indelning använts: Antal personer Män 16-24 år 465 000 25-44 1 223 000 45-64 1 139 000 65-74 347 000 75-84 245 00 Samtliga män, 16-84 år 3 420 000 Kvinnor 16-24 år 437 000 25-44 1 171 000 45-64 1 122 000 65-74 395 000 75-84 346 000 Samtliga kvinnor, 16-84 år 3 471 000 Båda könen 16-24 år 903 000 25-34 1 201 000 35-44 1 194 000 45-54 1 213 000 55-64 1 048 000 65-74 741 000 75-84 591 000 Samtliga personer, 16-84 år 6 891 000 1

r 2. Familjesituation Indelningen efter familjeförhållande sker dels efter den s.k. familjecykeln, dels efter familjetyp, två ganska snarlika redovisningar, där skillnaden framför allt är att man i den sistnämnda har en grövre åldersindelning. Här redovisas beteckningarna och befolkningsstorlekarna för "familjecykel". Befolkningstal för övriga indelningar kan fås genom sammanslagningar av nedanstående kategorier och finns också redovisade i anslutning till respektive tabell. Under vårt vuxna liv ingår vi i olika typer av familjer. De flesta flyttar hemifrån mot slutet av tonårsperioden, bor eventuellt ensamma någon tid, gifter sig eller flyttar ihop med någon av det motsatta könet, får barn, barnet växer upp och flyttar hemifrån, föräldrarna lever ytterligare någon tid tillsammans, en av makarna dör och den andre blir ensam. Givetvis är det många som inte följer detta mönster. Man kanske inte gifter sig, får inga barn, separerar och blir ensam förälder eller byter partner osv. Förändringar i familjens sammansättning och individens ålder utgör successiva steg i familjecykeln. Med samboende avses såväl gifta som ogifta. Med ensamstående avses person som ej sammanbor med annan under äktenskapsliknande former. De olika stegen i familjecykeln har definierats på följande sätt: Antal personer Ungdomar, 16-24 år Kvarboende hos föräldrar 529 000 Män 290 000 Kvinnor 240 000 Ensamstående 220 000 Män 120 000 Kvinnor 100 000 Samboende 128 000 Män 50 000 Kvinnor 77 000 Yngre barnlösa, 25-44 år Samboende 430 000 Män 226 000 Kvinnor 204 000 Ensamstående 566 000 Män 389 000 Kvinnor 177 000 Småbarnsföräldrar, yngsta barnet 0-6 år Samboende 816 000 Män 423 000 Kvinnor 393 000 Ensamstående 79 000 Kvinnor 63 000 Föräldrar med enbart äldre barn, yngsta barnet 7-18 år Samboende 947 000 Män 463 000 Kvinnor 484 000 Ensamstående 168 000 Män 52 000 Kvinnor 116 000 2

Antal personer Äldre barnlösa, 45-64 år Samboende 1 184 000 Män 553 000 Kvinnor 630 000 Ensamstående 494 000 Män 248 000 Kvinnor 246 000 Pensionärer, 65-74 år Samboende 490 000 Män 263 000 Kvinnor 227 000 Ensamstående 249 000 Män 82 000 Kvinnor 168 000 Pensionärer, 75-84 år Samboende 277 000 Män 161 000 Kvinnor 116 000 Ensamstående 313 000 Män 84 000 Kvinnor 230 000 3. Socioekonomisk indelning Den socioekonomiska indelningen som tillämpas i denna rapport grupperar hela befolkningen med ledning av nuvarande eller tidigare (eller maka/makes) yrke och anställningsförhållanden. Underlaget för klassificeringen utgörs av uppgifter om yrke och sysselsättningsförhållanden som insamlas i samband med intervjun. Indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet, dels på yrkets normala utbildningskrav. Till huvudkategorin "Arbetare" förs yrken som normalt är organiserade inom LO, medan övriga anställda förs till "Tjänstemän". Undergrupperna har sedan klassificerats efter yrkets utbildningskrav. Utbildningskraven är inte begränsade till krav på formell skolutbildning utan beaktar även för olika yrken normala krav på yrkeserfarenhet och praktik. Krav på tre års yrkeserfarenhet eller två års praktiktjänstgöring har i denna indelning likställts med krav på ett års skolutbildning. Befolkningen i åldern 16-84 år Samtliga arbetare 2 557 000 därav: män 1 283 000 kvinnor 1 274 000 Ej facklärda arbetare 1 514 000 därav: män 621 000 kvinnor 893 000 Yrken där det normala kravet på utbildning efter grundskola är mindre än två år, t.ex. anläggningsarbetare, brandman, bussförare, jordbruksarbetare, konduktör, sjukvårdsbiträde, sömmerska och truckförare. 3

r Befolkningen i åldern 16-84 år Facklärda arbetare 1 043 000 därav: män 662 000 kvinnor 381 000 Yrken där det normalt krävs minst två års utbildning efter grundskola, t.ex. bagare, damfrisör, elektriker, mekaniker, plåtslagare, typograf och undersköterska. Samtliga tjänstemän 2 879 000 därav: män 1 337 000 kvinnor 1 542 000 Lägre tjänstemän 866 000 därav: män 288 000 kvinnor 579 000 Yrken med krav på mindre än tre års utbildning efter grundskola, t.ex. apotekstekniker, biblioteksbiträde, bilinstruktör, ekonomiföreståndare, polisassistent, telefonist och vaktmästare. Tjänstemän på mellannivå 1 172 000 därav: män 555 000 kvinnor 617 000 Yrken med krav på minst tre men ej sex års utbildning efter grundskola, t.ex. verkmästare, ingenjör, lågstadielärare och sjuksköterska. Högre tjänstemän (inkl. fria yrkesutövare med akademikeryrken) 841 000 därav: män 494 000 kvinnor 346 000 Yrken med krav på minst sex års utbildning efter grundskola, t. ex. tandläkare, högstadielärare, byrådirektör, socialassistent, civilingenjör samt ledande befattningar som byråchef och verkställande direktör. Jordbrukare 107 000 därav: män 62 000 kvinnor 45 000 Ensamföretagare 250 000 därav: män 171 000 kvinnor 79 000 Företagare med anställda 249 000 därav: män 178 000 kvinnor 71 000 Dessa grupper är mycket heterogena då de består av såväl små- som storföretagare och lantbrukare oavsett lantbrukets omfattning samt medhjälpande familjemedlemmar. Lantbrukare med minst 100 hektar åkerjord eller minst 400 hektar skog har klassificerats som företagare. De företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställda i sitt eget företag klassificeras som egna företagare om de själva anser att de är detta, annars klassificeras de som anställda. 4

Studerande 705 000 därav: män 326 000 kvinnor 379 000 Här ingår heltidsstuderande som ej är förtids- eller ålderspensionärer. Samtliga förvärvsarbetande 4 222 000 därav: män 2 252 000 kvinnor 1 970 000 Hemarbetande 132 000 därav: män 27 000 kvinnor 105 Förtidsarbetande eller långvarigt arbetslösa 402 000 därav: män 181 000 kvinnor 220 000 Ålderspensionärer 1 336 000 därav: män 581 000 kvinnor 756 000 4. Regional indelning I tabellmaterialet på SCB:s hemsida på Internet redovisas de regionala indelningarna på flera nivåer: efter s.k. H-regioner (homogenitetsregioner), efter län och efter vissa större enskilda kommuner. Nedan definieras indelningen efter H-region, för befolkningstal i län och kommuner hänvisas till resp. tabell. Indelningen i H-regioner finns bl.a. redovisad i "Regionala koder för icke-administrativa områden", Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 1986:4, SCB. Sex homogenitetsregioner har erhållits genom att indela landet efter befolkningstäthet. Kommunerna förs till de olika regionerna efter det lokala och regionala befolkningsunderlagets storlek. Regionerna är således i princip inte geografiskt sammanhängande. De definieras på följande sätt: H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern 16-84 år H1 Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region 1 355 000 därav: män 671 000 kvinnor 684 000 H2 Göteborg Göteborgs A-region och och Malmö/Lund/Trelleborgs Malmö A-region 1 071 000 därav: män 520 000 kvinnor 551 000 H3 Större Kommuner med mer än 90 000 kommuner inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum 2 476 000 därav: män 1 229 000 kvinnor 1 247 000 5

r H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern 16-84 år H4 Södra - Kommuner med mer än 27 000 mellan och mindre än 90 000 inv. bygden inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt 1 225 000 därav: män 623 000 kvinnor 602 000 H5 Norra Kommuner med mer än 27 000 tätbygden och mindre än 90 000 inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt 401 000 därav: män 187 000 kvinnor 214 000 H6 Norra Kommuner med mindre än glesbygden 27 000 inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum 359 000 därav: män 187 000 kvinnor 172 000 Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår till exempel Gotland och delar av Öland i H5 Norra tätbygden. Uppgifter om H-region kan sägas vara ett mått på urbaniseringsgrad. Den kan bland annat förväntas spegla olikheter i struktur vad gäller utbud av samhällelig och kommersiell service. 6. Nationalitet Redovisningen av nationalitet sker enligt följande indelning, något varierande för olika tabeller: Benämning Innebörd Befolkningen i åldern 16-84 år Infödda svenskar Svenska medborgare med svenska föräldrar. I gruppen ingår även utländska barn som adopterats av svenska föräldrar och själva erhållit svenskt medborgarskap 6 129 000 därav: män 3 060 000 kvinnor 3 069 000 6

därav: båda föräldrarna födda i Sverige 5 676 000 Män 2 839 000 Kvinnor 2 838 000 därav: minst en förälder född utomlands 451 000 Män 220 000 Kvinnor 231 000 Naturaliserade invandrare Utomlands födda svenska medborgare med minst en förälder som har eller har haft utländskt medborgarskap 476 000 Män 220 000 Kvinnor 256 000 Samtliga födda utomlands 757 000 Män 357 000 Kvinnor 400 000 därav: födda i Norden 218 000 Män 85 000 Kvinnor 133 000 födda i övriga Europa 244 000 Män 120 000 Kvinnor 124 000 födda i övriga världen 286 000 Män 147 000 Kvinnor 139 000 7