Nota Bene. Hälsovetare på apotek. - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten. Leif Nilsson

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 25 2004 Hälsovetare på apotek - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten Leif Nilsson

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 25 2004 Nota Bene är latin och betyder märk väl. REDAKTION Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Laboremus och Nota Bene vill vara forum för kunskapsförmedling på det folkhälsovetenskapliga området. Anne-Marie Wallin 019/602 58 22 Berit Ydreborg 019/602 58 14 Maria Torstensson 019/602 58 15 e-post maria.torstensson@orebroll.se publicering Den som önskar publicera i Nota Bene vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet. ansvarig utgivare Thomas Falk, tf chef, Samhällsmedicinska enheten ISSN 1404-1987 Rapporter publicerade i Laboremus och Nota Bene innehåller: Folkhälsorapporter Projekt- och utvärderingsrapporter Empiriska undersökningar och litteraturstudier Beskrivningar av verksamheter och insatser i folkhälsoarbetet. Kartläggningar och verksamhetsuppföljningar Statistik Nota Bene innehåller även Lägesrapporter / processrapporter Metodbeskrivningar Handledningar Konferens- och reserapporter För att publicera i Laboremus (tidigare Heureka) ska materialet motsvara minst kraven för C-uppsatser på universitetsnivå. Att publicera i Nota Bene ställer inte samma krav. Samhällsmedicinska enheten Box 1613 701 16 ÖREBRO tel: 019/602 58 00 fax: 019/602 58 30 e-post: samhallsmedicin@orebroll.se www.orebroll.se/samhallsmedicin Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2004 Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten ansvarar för det övergripande folkhälsoarbetet inom Örebro läns landsting. Det innebär att enheten: tar fram underlag för styrning och ledning inom det folkhälsovetenskapliga området, kartlägger, beskriver och analyserar befolkningens hälsa, ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor, tar initiativ till och deltar i utvecklingsarbeten, gör uppföljningar och utvärderingar, ger kunskaps- och metodstöd, ger stöd till implementering, utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser, bedriver forskning inom folkhälsovetenskap samt närliggande områden. Vi vänder oss främst till verksamma inom det lokala folkhälsoarbetet i länets kommuner samt hälso- och sjukvården.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 Projektets upprinnelse... 2 Tidigare utvärdering av projektet... 3 Projektets fortsättning... 4 Verksamheten under hösten 2003... 5 Planeringsfas... 5 Apotekets insatser... 5 Höstens arbete... 6 METOD... 7 Dagboksprogram... 7 Kundenkät... 7 Gruppintervju... 8 RESULTAT... 8 Dagboksnoteringar... 8 Orsak till besöket... 8 Livsstilsråd... 9 Kompletterande anteckningar... 9 Kundenkät... 10 Tidigare erfarenhet av Hälsotorget... 10 Typ av rådgivning... 10 Resultat av besöket... 10 Gruppintervju... 11 Organisatoriska och praktiska förutsättningar... 11 Hälsovetarens arbetsinsats... 11 Måluppfyllelse... 12 Slutsatser... 13 DISKUSSION... 14 Utvärderingens syften... 14 Den folkhälsovetenskapliga kompetensen... 14 Kundperspektivet... 14 Organisatoriska aspekter... 15 BILAGOR: Bilaga 1. Kundenkät: HÄLSOTORGET (=hälsoinformatör, dataterminal och broschyrvägg på apotekets egenvårdsavdelning) Bilaga 2. Gruppintervju HÄLSOTORGET 20

SAMMANFATTNING Projektet Hälsotorg på apotek startade våren 2000, var treårigt och genomfördes i samarbete mellan apoteken i Örebro län, primärvården och Samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting. Att ge råd om egenvård har varit centralt i projektet, men det var även viktigt att ge information om hälso- och sjukvårdsorganisationen samt råd om livsstil. Målet var att uppnå en långsiktig samverkan mellan apoteken i Örebro län och Örebro läns landsting. En tidigare utvärdering visade att projektet har haft betydelse för att utveckla metoderna att tillhandahålla hälsoinformation, men har inte haft någon större synlig betydelse i att påverka långsiktig samverkan mellan apoteket och Örebro läns landsting. Projektet har inneburit att det blivit lättare att få hälsoinformation, såväl tryckt, muntlig som virtuell. Folkhälsoperspektivet i projektet har upplevts som diffust. Valet av distriktssköterska som personalkategori kan ha inneburit inriktning på redan existerande hälsoproblem och ett individperspektiv. När den treåriga projekttiden avslutades under våren 2003 hade ingen ekonomisk och organisatorisk lösning framkommit för verksamhetens fortsättning. Verksamheten kunde fortsätta genom att Samhällsmedicinska enheten avsatte medel från budgeten för folkhälsoarbete till Primärvården för detta. Styrgruppen beslutade att en hälsoutvecklare skulle anställas för att föra in livsstilsperspektivet i projektet. Tre informationskällor har använts för denna kompletterande utvärdering av Hälsotorg på apotek registreringar i ett specialdesignat dagboksprogram, en kundenkät och en gruppintervju med personal på Apoteket Hjorten. Resultatet av utvärderingen kan sammanfattas på följande sätt: Medelålders kvinnor dominerar som kunder på Hälsotorget. De flesta besökarna till Hälsotorget har egentligen kommit till apoteket i ett annat ärende. De livsstilsfrågor som främst hamnat i fokus har varit kost och motion. Kvinnor frågar om kost och män frågar om motion. Broschyrerna har varit den populäraste informationskällan på Hälsotorget. De flesta besökarna är positiva till den hjälp de fått på Hälsotorget och försvarar gärna dess fortsatta existens. För att få människor att ändra livsstil menar kunderna att det krävs egen ohälsa först då kan de ta steget mot en förändring av levnadsvanor. Hälsovetarens specifika kompetens har på ett positivt sätt kompletterat den övriga apotekspersonalens kunskaper. De särskilda temaveckor som har arrangerats under hösten har skapat intresse och engagemang kring aktuella hälsofrågor. 1

Livsstilsfrågorna har kommit mer i fokus under höstens arbete i jämförelse med den tidigare projekttiden. Liksom tidigare har det varit svårt att knyta Hälsotorgets verksamhet till vårdcentralernas förebyggande arbete. Inför framtiden är det viktigt att apoteket på något sätt erbjuder sina kunder hälsovetarkompetens. Hälsotorget behöver också en tydligare profil med en egen identitet. En satsning måste också ske för att nå fler grupper än medelålders kvinnor. Ytterligare ansträngning måste till för att landstinget, apoteket och andra aktörer samverkar kring egenvård och livsstilsfrågor för det gemensammas bästa. BAKGRUND PROJEKTETS UPPRINNELSE 1 Projektet Hälsotorg på apotek tillkom för att skapa förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sin egen hälsa genom att erbjuda kvalificerad rådgivning om egenvård och livsstil på ett enkelt och inspirerande sätt, samt att utveckla apoteket som mötesplats och stödjande miljö för hälsoinformation. Det startade våren 2000, var treårigt och genomfördes i samarbete mellan apoteken i Örebro län, primärvården och Samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting. Apoteket Hjorten byggdes om med ett torg i mitten. Där finns receptionsdisk, informationsmaterial om hälsa och en dataterminal med uppkoppling till kvalitetskontrollerad hälsoinformation. Apoteket Hjorten består i övrigt av en egenvårdsavdelning och en receptavdelning. Att ge råd om egenvård har varit centralt i projektet, men det var även viktigt att ge information om hälso- och sjukvårdsorganisationen samt råd om livsstil. Arbetssätt, innehåll och samarbete med andra aktörer har utvecklats successivt. Projektets syfte var: att i ett samarbete mellan apotek och landsting erbjuda lättillgänglig hälsoinformation på apotek, och att utveckla en modell för mötesplats med hälsoinformation. Målet var att uppnå en långsiktig samverkan mellan apoteken i Örebro län och Örebro läns landsting. 1 Texten hämtad från Hagberg, L. & Fahlström, G. & Falk, C. (2003) Utvärdering av Hälsotorg på apotek. Samhällsmedicin, Örebro läns landsting. 2

TIDIGARE UTVÄRDERING AV PROJEKTET 2 Efter den treåriga projektperioden gjordes en utvärdering av Hälsotorg på apotek. Denna utvärdering var uppbyggd kring fyra fristående delrapporter: Beskrivning av genomförande av Hälsotorg på apotek. Hälsotorg på apoteks påverkan på personal och arbetsorganisation. Hälsotorg på apoteks påverkan på samverkan med andra. Hälsoekonomisk analys av Hälsotorg på apotek. Utifrån dessa delrapporter skrevs en sammanfattande rapport där en gemensam analys baserad på de fyra delrapporterna presenterades. Analysen låg sedan till grund för de rekommendationer som formulerades. Den gemensamma analysen sammanställdes av en panel bestående av projektledning och inblandade utvärderare. En rad positiva förhållanden rapporterades från de intervjuade samverkansparterna i projektet och distriktssköterskan på Hälsotorget. Sköterskan blev en sammanbindande länk mellan apotek och vårdcentral, skaffade fram material om det saknades och förde fram vårdcentralens åsikter till apoteket. Intresset för egenvård uppges ha ökat bland personalen i primärvården. Detta har underlättats av informativt, lättillgängligt, informationsmaterial som också kunnat ges direkt till kunder och patienter. Projektet har även prövat hälsotorgsvägg och patientdator vilket varit värdefullt om än inte alltid alldeles enkelt rent praktiskt. Utifrån den hälsoekonomiska analysen kan resultatet sammanfattas i följande punkter: Apotekets rådgivning med påföljande behandling har betydelse för befolkningens hälsa. Det finns osäkerhet om vilken betydelse råd om egenvård har för kundens val av behandling. Apotekets rådgivning avlastar primärvården. Det är lika kostnadseffektivt att ge råden på apoteket som vårdcentralen, men det är kostnadseffektivare att få råden om flera alternativ finns. Den som behöver råd kan då välja det alternativ som är minst tidskrävande utifrån personens situation och behov. De råd distriktssköterskan ger är ett tillskott, men projektet har inte haft någon påverkan på befintlig rådgivning. Det är samma omfattning och typ av råd som tidigare. Inriktningen har varit oförändrad, vilket innebär att det varit nästan uteslutande råd om medicinska problem. Andelen råd om livsstil har enligt denna undersökning varit oförändrat låg. Om kostnadseffektivitet är utgångspunkten för beslut bör Hälsotorg på apotek behållas, alternativt ersättas med andra komplement till råd om egenvård på vårdcentral. Projektet har haft betydelse för att utveckla metoderna att tillhandahålla hälsoinformation, men har inte haft 2 Se Hagberg, L. & Fahlström, G. & Falk, C. (2003) Utvärdering av Hälsotorg på apotek. Samhällsmedicin, Örebro läns landsting. 3

någon större synlig betydelse i att påverka långsiktig samverkan mellan apoteket och Örebro läns landsting. Projektet har inneburit att det blivit lättare att få hälsoinformation, såväl tryckt, muntlig som virtuell. Projektets arbetsform med samarbete mellan tre olika aktörer förutsätter en tydlig styrning av projektet. Bristen på kontinuitet i styrgruppen har därför medfört problem. Folkhälsoperspektivet i projektet har upplevts som diffust. Valet av distriktssköterska som personalkategori kan ha inneburit inriktning på redan existerande hälsoproblem och ett individperspektiv. Projektets ambitioner med hälsofrämjande insatser i ett befolkningsperspektiv har i huvudsak bestått av befolkningens tillgång till mötesplatsen och dess information. PROJEKTETS FORTSÄTTNING När den treåriga projekttiden avslutades under våren 2003 hade ingen ekonomisk och organisatorisk lösning framkommit för verksamhetens fortsättning. Den ansvariga sjuksköterskan för Hälsotorget gick successivt över till andra arbetsuppgifter och risken fanns att idén om ett Hälsotorg på apotek skulle försvinna. De tre inblandade parterna Apoteket, Primärvården ÖLL och Samhällsmedicin ÖLL beslöt då att undersöka möjligheten att skaffa fram ekonomiska medel för att upprätthålla verksamheten under hela 2003. Verksamheten kunde fortsätta genom att Samhällsmedicinska enheten avsatte medel från budgeten för folkhälsoarbete till Primärvården för detta. Styrgruppen beslutade att en hälsoutvecklare skulle anställas för att föra in livsstilsperspektivet i projektet. Hennes arbetsuppgifter skulle vara att: Knyta kontakt med de tre vårdcentraler med vilka samarbete redan etablerats. Knyta kontakter med livsstilsaktörer. Utveckla nödvändiga rutiner. Erbjuda motiverande samtal och vägledning till patienter/kunder i valet av livsstilsaktör. Följa upp insatser. Medverka i avrapporteringen av arbetssättet med stöd från Samhällsmedicinska enheten. Hälsoutvecklaren skulle vara placerad på apoteket Hjorten och vara anställd av Apoteket AB. Tjänsten finansierades med folkhälsopengar från Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Arbetet startades med en månads planering före sommaren 2003 och själva genomförandet skedde sedan från första september till sista december samma år. En kompletterande utvärdering skulle göras för denna tidsperiod, vilket den Samhällsmedicinska enheten fick ansvaret för. Syften med denna utvärdering har varit att studera: Vilken roll har folkhälso- och livsstilsfrågor fått i Hälsotorgets arbete när en hälsoutvecklare anställdes som ansvarig för verksamheten? 4

Hur har det fungerat med en hälsoutvecklare på ett apotek? Hur uppfattas Hälsotorget av apotekets kunder? VERKSAMHETEN UNDER HÖSTEN 2003 3 Planeringsfas Inför hösten och vinterns verksamhet formulerades och trycktes en ny Hälsotorgsfolder i syfte att marknadsföra den nya inriktningen på Hälsotorgets verksamhet, samt de olika temaperioderna som planerats. Foldern tillsammans med ett informationsbrev, i vilket den nya kompetensen och nya inriktningen beskrevs för personalen, delades ut till övriga apotek i Örebro samt Marieberg köpcentrum, de tre vårdcentralerna som ingår i projektet samt på stadsbiblioteket, Vivalla bibliotek och Haga bibliotek. Foldern finns även hos Friskis & Svettis samt ÖLIF. Under perioden har även reklam skickats ut till olika verksamheter till exempel reklam för kostföreläsning till Friskis& Svettis, information om ungdomstemat till olika skolor via samordnande skolsköterska samt till vårdcentralerna om tobaksperioden. Innan arbetet påbörjades bjöds Nerikes Allehanda och Örebro Kuriren in för att skriva om verksamheten på Hälsotorget under hösten och vintern och båda tidningarna gjorde reportage. Inför temaperioden "mat-vikt-hälsa" publicerade apoteket en annons i Nerikes Allehanda för att locka kunder till de aktiviteter som planerats. Mycket arbete har också lagts på att utforma informationsblad och skyltar att sätta upp inom apotekets väggar för att uppmärksamma kunderna på de aktiviteter som pågår och planeras. Apotekets insatser Hösten och vintern på apoteket har inneburit något förändrade förutsättningar som ytterligare bidragit till att lyfta det hälsofrämjande perspektivet. Hela Apoteket AB ska under år 2004 starta ett arbete för att ge apoteket en friskare profil och ta större plats i det nationella folkhälsoarbetet. Temat är "Bättre hälsa" och utgör startskottet för ett långsiktigt arbete mot detta mål som sedan ska fortgå och bli bestående. Tema-årets struktur påminner om den som varit på Hälsotorget, nämligen en uppdelning i olika temaperioder som belyser bland annat fysisk aktivitet med några olika infallsvinklar och tobak. Som en förberedelse inför detta har all apotekspersonal utbildats i motiverande samtal och hur man kommunicerar levnadsvanor med kunderna. De har även givits möjlighet att arbeta med, och fått vägledning för, att kunna förbättra sin egen hälsa. Apoteket har också som ett led i detta tagit in en mängd friskvårdsprodukter i sitt sortiment. 3 Se Gustafsson, L. (2003) Hälsotorget på Apoteket Hjorten, september-december 2003. Slutrapport. Örebro: Apoteket Hjorten. 5

Från 1 september har egenvårdsavdelningen på apoteket Hjorten i Örebro dessutom fått en ny avdelningschef som utöver att vara receptarie även är hälsopedagog. Allt detta sammantaget har hjälpt till att lyfta det arbete som bedrivits på Hälsotorget, då det hälsofrämjande synsättet successivt vuxit fram även hos den övriga personalen. Höstens arbete Hösten inleddes med temat fysisk aktivitet och hälsa med syfte att inspirera och motivera kunderna att komma igång att röra på sig. Ett antal företrädare från olika verksamheter inom träning och friskvård besökte Hälsotorget och presenterade sig. Temaperiod nummer två fokuserade på mat, hälsa och vikt. Tre föreläsningar genomfördes och intresset för dem var över förväntan. Många av deltagarna bokade efter föreläsningen tid för individuell rådgivning om kost vilket är en av tjänsterna som erbjudits under hösten. För att väcka ytterligare uppmärksamhet genomfördes under kostveckorna ett antal demonstrationer där kunderna fick provsmaka bra frukostalternativ, matiga sallader och nyttigare snacks allt för att få möjlighet att inleda ett samtal om livsstil och levnadsvanor. Hälsotorget besöktes också av Friskvårdscentralen som erbjöd kunderna att testa sina frukostvanor med hjälp av ett kostprogram som heter "Matbarometern. Under denna period inföll också Måltidens dag då kunderna erbjöds läckra och inspirerande recept. På Hälsotorget fanns också tips och råd till nyblivna föräldrar hur de enkelt kan laga egen barnmat och ge sina barn en "bra matstart" i livet. Temaperiod nummer tre var en vecka riktad till ungdomar och täckte in flera av de övriga periodernas ämnen, men med inriktning mot ungdom. De aktiviteter som erbjöds under veckan genomfördes också av ungdomar. Det var ungdomar från Risbergska skolans hälsoutvecklarcentrum i Örebro som erbjöd kunderna pausmassage. Under denna ungdomstemavecka besöktes Hälsotorget även av Korpen som presenterade sin ungdomsverksamhet, försäljare från ACO som demonstrerade hudvårdsprodukter samt en representant från Tobakspreventiva enheten på USÖ som värvade deltagare till en sluta-röka-studie för ungdomar. Näst sista temaperioden fokuserade på tobak. Kunderna kunde då ta del av muntliga råd och vägledning av hälsoutvecklare hur ett lyckat rökstopp går till. Egenvårdsavdelning erbjöd sitt kunnande gällande nikotinläkemedel. På Hälsotorget fanns under perioden tillgång till skriftligt material från hjärt-lungfonden, cancerfonden samt apotekets egna material. Under tre halvdagar fanns personal från Tobakspreventiva enheten på plats på Hälsotorget för att ge kunderna råd. Sista temaperioden innebar att erbjuda kunderna tips på hur effekterna av stress kan lindras och förebyggas genom avslappning träning för både kropp och själ. De individuella rådgivningarna har varat cirka 60 minuter och flera av kunderna har även valt att ha en uppföljning ett fåtal har hälsoutvecklaren träffat för flera uppföljningar. Uppföljningarna har varat mellan 15-30 minuter. Till följd av att i stort sett alla rådgivningar bokades i samband med matveckorna har det mest handlat om mat och matvanor. I samtliga fall har hälsoutvecklaren i varierande omfattning tagit upp motion och i ett flertal fall även en diskussion kring stress. Totalt rör det sig om 13 individuella rådgivningar med 11 kvinnor och 2 män. I åtta fall har det sedan blivit en uppföljning. 6

METOD Framförallt tre informationskällor har använts för denna kompletterande utvärdering av Hälsotorg på apotek registreringar i ett specialdesignat dagboksprogram, en kundenkät och en gruppintervju med personal på Apoteket Hjorten. DAGBOKSPROGRAM Dagboksprogrammet som är konstruerat av Göran Husberg på Apoteket AB är speciellt utformat för att användas på Hälsotorg på apotek. I programmet kan följande uppgifter noteras: Om besökaren är ombud för någon eller ej? Orsaken till besöket? Ålder och kön på besökaren? Vilka aktiviteter som utförts? Vilka livsstilsfrågor som diskuterats? Vilka upplevda besvär som har diskuterats? Vilka egenvårdsråd som har getts? Eventuell hänvisning till annan aktör? Under tiden september till december har hälsoutvecklaren under en halvdag varannan vecka gjort noteringar i programmet. Detta har resulterat i uppgifter som berör 49 besök totalt, av vilka 38 är kvinnor (78 %) och 11 är män. Åldersmässigt är det 8 personer i åldern 13-17 år, 34 personer i åldern 18-64 år och 7 stycken från 65 år och uppåt. KUNDENKÄT Kundenkäten bestod av ett formulär som hade 12 frågor där 11 frågor hade bundna svarsalternativ och en fråga hade öppen karaktär 4. Hälsoutvecklaren delade ut enkäten till Hälsotorgets besökare under en halvdag varannan vecka. Totalt ingår 56 enkäter i resultatredovisningen, inlämnade av 49 kvinnor (88 %) och 7 män. Åldersfördelningen såg ut på följande sätt: (se nästa sida) 4 Se bilaga 1. 7

Ålder (år) Antal 0-20 1 21-40 13 41-60 28 60-14 Summa 56 GRUPPINTERVJU I gruppintervjun deltog tre personer hälsoutvecklaren, chefen för apotekets egenvårdsavdelning och chefen för receptavdelningen. Intervjun tog cirka 60 minuter och dokumenterades på plats genom att en sekreterare gjorde noteringar direkt på en bärbar dator. Som underlag för intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide som innehöll 12 frågeställningar 5. RESULTAT DAGBOKSNOTERINGAR Orsak till besöket I lite drygt 3/4 av de 49 besök som registrerats av hälsoutvecklaren i dagboksprogrammet är det kvinnor som kommit till Hälsotorget. Det är också så att i de sju fall där besökaren ställt frågor som ombud för någon annan är det alltid en kvinna som gjort detta. Orsaken till att besökaren valt att vända sig till Hälsotorget är olika, men i de flesta fall handlar det om att personen gått in på apoteket i något annat ärende och då upptäckt Hälsotorget. Tabell 1: Orsaker till besök på Hälsotorget. Orsaker till besök på Hälsotorget Antal registrerade besök Besöker apoteket i något annat ärende 28 Besöker på eget initiativ 12 Annan person har berättat om verksamheten 2 Hänvisad från annan del av apoteket 1 Hänvisad från vårdcentral 1 Läst informationsfolder 1 Övrigt 4 Summa 49 5 Se bilaga 2. 8

Av de tolv personer som på eget initiativ valt att besöka Hälsotorget är nio kvinnor och tre är män. Livsstilsråd Det är framförallt två aktiviteter som satt sin prägel på mötet mellan hälsoutvecklaren och besökaren och det är rådgivning och utdelning av diverse broschyrer. De besvär som oftast hamnat i fokus är främst saker som rör övervikt, men även magbesvär och smärta/värk är problem som avhandlats. Av de sexton personer som berört viktproblem är 12 kvinnor och 4 är män. Hälsoutvecklaren har som egenvårdsråd i de flesta fall gett råd kring livsstilen och detta har mest berört frågor kring kost och motion. Tabell 2: Livsstilsfrågor som diskuterats vid besöken. Livsstilsfrågor som berörts Antal besök Kost 26 Motion 17 Tobak 7 Stress 4 Vikt 2 Alkohol 1 När det gäller kostråd är det bara i tre fall som de intresserade är män, medan däremot fem män har diskuterat motion. I ett tiotal fall har hälsoutvecklaren hänvisat besökaren vidare till någon annan aktör. Främst har det handlat om någon livsstilsaktör eller läkare och vid något enstaka fall sjukgymnast eller distriktssköterska. Kompletterande anteckningar Dagboksprogrammet gav även möjlighet att göra fria anteckningar om det som hände vid besöket. För att ge en liten bild av dessa noteringar kommer några exempel att redovisas nedan. Dottern är trött och håglös hon bantar. Jag berättar om möjligheten att komma hit för kostrådgivning. Orolig för höga blodfetter vill ta prov. Uppger sig vara på gränsen att få typ 2 diabetes. Anmäler sig till kostföreläsning och individuell kostrådgivning. Har fått Reductil men inga kostråd av läkare. Informerar om möjligheten att få kostråd vill återkomma. 9

På god väg att sluta snusa ger lite råd på vägen. Känner sig rastlös tipsar om att röra sig mycket och äta och dricka ordentligt. Vill ha blodtrycket taget. Vill veta var han kan få hjälp att sluta röka. Berättar vad apoteket och Tobakspreventiva enheten erbjuder. Bokar tid för individuell rådgivning vill få tid med träning och gå ner lite i vikt. Har fått råd av fitnesskunnig som hon upplever som orimliga. KUNDENKÄT Tidigare erfarenhet av Hälsotorget Hälften av de personer som svarat på kundenkäten hade aldrig tidigare besökt Hälsotorget, medan den andra halvan hade gjort besök någon enstaka gång eller ett flertal gånger. Det var vanligare bland männen att de aldrig besökt Hälsotorget. Åldersmässigt dominerar gruppen 41-60 år bland besökarna och det är också dessa som gjort flest besök tidigare. Cirka 40 % av kunderna som besvarat enkäten anger att de inte visste något alls om Hälsotorget innan det aktuella besöket. De som hade information i förväg hade till största delen fått det genom tidningar och broschyrer eller genom tidigare besök på Hälsotorget. Typ av rådgivning En fråga i enkäten gällde vilken typ av rådgivning som kunde vara bra att ha på Hälsotorget sjukvårds-, livsstils- och/eller läkemedelsrådgivning. Nästan 60 % svarade att livsstilsrådgivning borde finnas på Hälsotorget, 55 % svarade sjukvårdsrådgivning och 50 % läkemedelsrådgivning (fler än ett svarsalternativ kunde anges). Männen förordade i de flesta fallen sjukvårdsrådgivning och kvinnorna satte livsstilsrådgivningen främst. Sjukvårdsrådgivning var mest populärt bland de äldsta kunderna och de yngre föredrog livsstils- och sjukvårdsrådgivning. Hälsotorget har erbjudit tre källor till information hälsovetare/- informatör, dataterminal och broschyrvägg. Två tredjedelar av kunderna som besvarat enkäten har använt broschyrväggen, 25 % har pratat med hälsovetaren och ett fåtal har utnyttjat dataterminalen. Kvinnorna använder mest hälsovetaren och broschyrerna medan männen har tagit broschyrer och letat i databaserna. Hälsovetaren har till största delen utnyttjats av personer över 40 år, medan dataterminalen tillhör den yngre generationen. Broschyrerna har varit populära i alla åldersgrupper. Resultat av besöket Nästan alla som har svarat på enkäten tycker att de fått den hjälp de förväntat sig på Hälsotorget och de flesta anser också att verksamheten i någon form behövs på apoteket. Männen och de allra äldsta är mest nöjda med besöket, medan kvinnorna och de yngsta är de starkaste försvararna av Hälsotorgets fortsatta existens. Detta kan verka lite förvånande när man betraktar svaret på frågan vad dagens besök inneburit för dem. Ytterst få har fått 10

inspiration att ändra sin livsstil eller har hänvisats till annan hälsoaktör. Cirka 30 % säger sig dock ha fått ökad kunskap kring hälsofrågor, medan nästan hälften anser att besöket inte inneburit något nytt för dem. Männen hade fått mer inspiration att ändra sin livsstil och en större andel kvinnor såg inget nytt med besöket. Bland dem som inspirerats att ändra sin livsstil finns en större andel i den allra äldsta svarsgruppen. Den överväldigande majoriteten av respondenterna svarar att de absolut kan tänka sig att uppsöka Hälsotorget igen. Den faktor som är viktigast för att man ska ändra sin livsstil i en hälsofrämjande riktning är enligt kundenkäten eventuell egen ohälsa. Men kunderna kunde även tänka sig att lyssna på råd från experter. Andra människors beteende hade dock inte så stor betydelse. När det gäller denna fråga är skillnaderna mellan könen små. Däremot spelar åldern en viss roll de äldsta litar i större utsträckning på experter och andra människors beteende, men bryr sig mindre om sin egen ohälsa. Som sista fråga i enkäten fanns det i en öppen frågeställning möjlighet att fritt skriva ner vad man ansåg saknades på Hälsotorget. Endast några enstaka kunder har besvarat frågan och här framkommer egentligen inget nytt utöver det som redan redovisats ovan. GRUPPINTERVJU Organisatoriska och praktiska förutsättningar Den intervjuade apotekspersonalen ser det som naturligt och positivt att det finns ett samarbete med landstinget kring förebyggande hälsofrågor. Det borde vara ett gemensamt intresse att skapa arenor för detta arbete. Visserligen handlar det om att två olika yrkeskulturer möts vilket kan innebära friktioner och kommunikationsproblem. Men det går också att se det som att de olika kompetenserna kompletterar varandra för att lösa en gemensam uppgift. Samarbetet mellan hälsovetaren och personalen på egenvårdsavdelningen har blivit bättre och bättre med tiden. Men det gäller att hela tiden jobba med attityder och kunskaper hos personalen. Det finns dock en stor nyfikenhet och ett genuint intresse för hälsovetarens kompetens, som gör att det finns en optimism inför framtiden. Apoteket Hjortens centrala geografiska läge har delvis försvårat möjligheterna att skapa nära relationer till vårdcentralerna, men å andra sidan är kundtillströmningen stor. Hälsotorgets placering inne i apoteket kunde vara bättre, men det är en svår avvägning mellan att synas och att få avskild möjlighet att prata med kunderna. Hälsovetarens arbetsinsats Av de tre informationskällor som Hälsotorget ställt till förfogande kunddisk, kunddator och broschyrvägg är det utan tvekan broschyrerna som utnyttjats mest och datorn minst. Ofta har det blivit en kombination av råd och informationsmaterial. Det har funnits ett behov från kunderna att diskutera livsstilsproblem, eftersom det inte finns andra naturliga fora där dessa diskussioner kommer fram. Svårigheten är att få acceptans för alternativa lösningar till medicinska preparat, då de flesta är så vana att se farmaka som den enda lösningen på sina problem. 11

I relation till den övriga personalen på apoteket har hälsovetaren fått legitimera sin kompetens, men det har i de flesta fall handlat om positiv nyfikenhet. Apotekspersonalen har sett att det är viktigt med hälsovetarens kompletterande kunskaper och ser gärna att de själva får ytterligare kompetensutveckling inom området. Detta skulle nämligen medföra att samtalen med kunderna kunde föras utifrån ett bredare perspektiv. De temaveckor som genomfördes under hösten skapade mer uppmärksamhet för Hälsotorget och fler kunder blev då intresserade och nyfikna. Men det krävs mer marknadsföring för att ge Hälsotorget en tydligare profil och förankring i människors medvetande. Temaveckornas utfall hängde till stor del på hur de inbjudna aktörerna presenterade sitt budskap. Det gäller att personerna är utåtriktade och vågar utmana de kunder som kommer in på apoteket. Måluppfyllelse En viktig orsak till att samarbetsparterna ville pröva en person med hälsovetarkompetens på Hälsotorget var att den tidigare utvärderingen visade att just livsstilsfrågorna kommit skymundan. Har då hälsovetaren kunnat inspirera apotekets kunder till hållbara livsstilsförändringar? Självklart går det inte att på denna korta tid avläsa ett långsiktigt resultat, men de personliga samtal som förekommit har säkerligen startat en process hos dem som vågat gå in i dialogen. Med information och motivation har det skapats förutsättningar för en ändrad livsstil för ett antal personer. Hälsovetaren har också knutit ett antal kontakter med olika aktörer som erbjuder aktiviteter vilka kan bryta ett negativt livsmönster. Däremot har hälsovetaren inte lyckats så bra i sin ambition att skapa en kontaktyta mot vårdcentralerna. Kanske hade det varit bra att vara ute på vårdcentralerna åtminstone en dag i veckan för att få en naturlig relation till denna viktiga samarbetspartner. Vad har då varit det mest positiva med Hälsotorgets verksamhet under undersökningsperioden? De intervjuade lyfter fram följande punkter: Kompetensen som hälsovetare har visat sig fylla en viktig funktion på apoteket. Temaveckorna har skapat intresse och nyfikenhet kring hälsofrågorna. Det är viktigt att jobba utifrån ett helhetsperspektiv. Fokus på livsstilsfrågor har blivit en bra start på det hälsoår som apoteket ska genomföra år 2004. På frågan vad som behöver förändras i Hälsotorgets uppläggning trycker de intervjuade på detta: Mer samarbete krävs mellan olika aktörer med samma intresse, annars kan det bli ensamt för den som finns på apoteket. Viktigt att det skapas kontinuitet i verksamhetsidén, så att den blir en naturlig del av apotekets arbete. 12

Vårdcentralerna måste bli mer involverade i Hälsotorgets verksamhet, för därigenom blir det lättare att nå fler personer som har behov av råd och stöd i livsstilsfrågor. SLUTSATSER Utifrån det resultat som har presenterats ovan kan följande slutsatser dras: Medelålders kvinnor dominerar som kunder på Hälsotorget. De flesta besökarna till Hälsotorget har egentligen kommit till apoteket i ett annat ärende. De livsstilsfrågor som främst hamnat i fokus har varit kost och motion. Kvinnor frågar om kost och män frågar om motion. Broschyrerna har varit den populäraste informationskällan på Hälsotorget. De flesta besökarna är positiva till den hjälp de fått på Hälsotorget och försvarar gärna dess fortsatta existens. För att få människor att ändra livsstil menar kunderna att det krävs egen ohälsa först då kan de ta steget mot en förändring av levnadsvanor. Hälsovetarens specifika kompetens har på ett positivt sätt kompletterat den övriga apotekspersonalens kunskaper. De särskilda temaveckor som har arrangerats under hösten har skapat intresse och engagemang kring aktuella hälsofrågor. Livsstilsfrågorna har kommit mer i fokus under höstens arbete i jämförelse med den tidigare projekttiden. Liksom tidigare har det varit svårt att knyta Hälsotorgets verksamhet till vårdcentralernas förebyggande arbete. 13

DISKUSSION UTVÄRDERINGENS SYFTEN Denna kompletterande utvärdering har haft tre huvudsakliga syften, nämligen: Vilken roll har folkhälso- och livsstilsfrågor fått i Hälsotorgets arbete när en hälsoutvecklare anställdes som ansvarig för verksamheten? Hur har det fungerat med en hälsoutvecklare på ett apotek? Hur uppfattas Hälsotorget av apotekets kunder? Utifrån dessa frågor kommer nu det presenterade resultatet att diskuteras. DEN FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGA KOMPETENSEN Den tidigare genomförda utvärderingen av det treåriga projektet Hälsotorg på apotek konstaterade att en brist var att livsstilsfrågorna fick en alltför undanskymd plats i arbetet. För att lyfta fram dessa aspekter anställdes under hösten en hälsovetare. Denna kompetens fokuserar mindre på sjukvård och ser mer saker och ting utifrån det förebyggande perspektivet. Resultatet av denna kompletterande utvärdering indikerar att livsstilsfrågor har fått en mer dominerande roll i rådgivningen på Hälsotorget när en hälsovetare fanns på plats. Detta innebär inte att det med självklarhet kan påstås att denna kompetens är den enda rätta för ett Hälsotorg. Förmodligen är det så att både sjukvårds- och hälsovetarkompetens är viktiga komplement till den farmacevtiska kunskapen på apoteket. Idealet är kanske att den befintliga personalen vidareutbildar sig i folkhälsofrågor, eller att apoteket lyckas rekrytera personer med dubbla kompetenser. Oberoende av hur den folkhälsvetenskapliga kompetensen tillhandahålls är det viktigt att den som blir ansvarig inte står ensam med livsstilsfrågorna, utan att hela egenvårdsavdelningen på apoteket ser detta som sin uppgift. KUNDPERSPEKTIVET Utvärderingen visar med klar tydlighet att det framförallt är en grupp som intresserar sig för Hälsotorgskonceptet och det är medelålders kvinnor. Därför blir det i framtiden viktigt att fundera kring hur Hälsotorget når de yngsta och de äldsta i befolkningen och hur männen ska stimuleras att förändra sina levnadsvanor. Även olika invandrargrupper bör tas med i diskussionen. Det är också angeläget att Hälsotorget skaffar sig en egen identitet, så att man slipper leva med att kunderna egentligen kommit till apoteket i ett annat ärende och sedan bara råkat slinka in på Hälsotorget. Givetvis är dessa personer också viktiga att motivera, men det behövs även egna kunder som har som sitt primära mål att just besöka Hälsotorget. De flesta besökare som har deltagit i utvärderingen är positiva till den hjälp de fått på Hälsotorget och tycker att verksamheten fyller en viktig funktion på apoteket. Självklart har vi på denna korta tid inte kunnat mäta om de råd som givits har gett någon effekt i ett långsiktigt perspektiv. Men temaveckor och samtal med en kunnig person kan för enskilda personer bli 14

en vändpunkt i livet. Om apoteket tillhandahåller denna kompletterande kompetens finns det stora möjligheter att se på människors liv utifrån ett helhetsperspektiv. ORGANISATORISKA ASPEKTER Projektet Hälsotorg på apotek startades som ett samarbete mellan Örebro läns landsting (samhällsmedicin och primärvård) och Apoteket AB. Tanken var att knyta några vårdcentralers verksamhet till apoteket Hjorten i Örebro. Detta lyckades inte så bra under den treåriga projekttiden, delvis kanske beroende på att apoteket Hjorten geografiskt ligger centralt beläget utan naturlig anknytning till någon vårdcentral. Under den nu undersökta perioden fanns målsättningen att knyta kontakter med vårdcentralerna, men även denna gång har det gått trögt. Möjligen är det så att det skulle kunna fungera smidigare i samarbetet om apoteket och vårdcentralen låg vägg i vägg, men det verkar också som att de olika organisationerna markerar sina revir och har svårt att komma överens om ekonomi och på vems bord det förebyggande arbetet ska ligga. Nog kan jag tycka att det borde finnas ett intresse för att agera tillsammans i syfte att förändra människors levnadsvanor mot en sundare livsstil, men professionsgränser och skilda organisationstillhörigheter skapar tyvärr ibland konstlade barriärer. Det verkar nu som att primärvården inte längre önskar delta i verksamheten kring Hälsotorget och därför har apoteket beslutat agera på egen hand inom ramen för den egna organisationen. En person med både farmacevtisk och hälsovetenskaplig kompetens kommer förmodligen att jobba halvtid inom ramen för Hälsotorgskonceptet. För den mer avancerade rådgivningen ska apoteket i fortsättningen att ta ut en kostnad av kunden, vilket förmodligen kan vara en hindrande spärr för en del personer. Det är dock viktigt för fortsättningen att arbetet går i riktning mot att skapa en länk till andra parter, som till exempel primärvården och livsstilsaktörer, som erbjuder aktiviteter i linje med sundare levnadsvanor. Apoteket kan inte fungera som utförare av alla aktiviteter utan måste ha andra att hänvisa till. Det ska självklart också kunna fungera åt andra hållet, så att primärvården förhoppningsvis kan se Hälsotorget som en resurs dit de hänvisar människor som har behov av livsstilsråd. 15

Kundenkät: HÄLSOTORGET (=hälsoinformatör, dataterminal Bilaga 1 och broschyrvägg på apotekets egenvårdsavdelning) 1. Har du besökt Hälsotorget tidigare? Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ett flertal gånger 2. Vad visste du om Hälsotorget innan ditt besök idag? 3. Vilken/vilka typer av rådgivning vill du helst ska finnas på Hälsotorget? Absolut ingenting Har läst om det i tidning eller broschyr Sjukvårdsrådgivning Andra personer har berättat om det Livsstilsrådgivning Läkemedelsrådgivning Har besökt Hälsotorget tidigare 4. Vilken/vilka informationskällor på Hälsoinformatören Dataterminalen Broschyrer Hälsotorget har du använt? 5. Fick du den hjälp du förväntat dig Ja, absolut Ja, i någon mån Nej, inte alls på Hälsotorget? 6. Behövs det ett Hälsotorg på Ja, absolut Ja, i någon form Nej inte alls apoteket? 7. Vad har dagens besök inneburit för Inspiration att ändra Ökad kunskap kring Hänvisning till Inget nytt dig? min livsstil hälsofrågor andra hälsoaktörer 8. Vad kan få dig att ändra din livsstil Expertråd Andra människors Egen ohälsa Annan faktor för att stärka din hälsa? beteende 9. Kan du tänka dig att uppsöka Ja, absolut Nej, knappast Hälsotorget igen? 10. Ditt kön? Kvinna Man 11. Din ålder? 0-20 år 21-40 år 41-60 år 60 år eller mer 12. Vad saknar du på Hälsotorget?

Bilaga 2 Gruppintervju HÄLSOTORGET 1. Hur ser ni på samarbetet mellan de tre intressenterna apoteket, primärvården och samhällsmedicin i Hälsotorgsprojektet? Positivt/negativt? 2. Hur har de praktiska förutsättningarna lokaler och geografiskt läge skapat möjligheter och/eller hinder för projektets utveckling? 3. Hur har arbetskonceptet fungerat med avseende på: kunddisk kunddator informationsvägg kontakten med den övriga egenvårdsavdelningen 4. Vilken typ av tjänst efterfrågas mest på Hälsotorget personliga råd, kunddator eller broschyrer? 5. Har andelen livsstilsråd fått större utrymme denna period? Varför/varför inte? 6. Hur har mötet mellan hälsovetarprofessionen och den farmaceutiska personalen utvecklat sig. Vilken är den ideala kompetensen för att jobba på ett Hälsotorg? 7. Hur har temaveckorna motion, kost/vikt, rökslut och ungdom fungerat? Positivt/negativt? 8. Hur har Hälsotorgets externa kontakter utvecklats under hösten? 9. Hur har projektet lyckats med målsättningarna att: vara opartisk och producentobunden. inspirera till hållbara livsstilsförändringar. bidra till att främja och stärka kundens hälso- och välbefinnande. knyta kontakter med personalen på tre vårdcentraler.

knyta kontakter med livsstilssaktörer. erbjuda motiverande samtal och vägledning. 10. Vad har varit det mest positiva med Hälsotorgsprojektet under hösten? 11. Vad behöver förändras för att projektidén ska fungera bättre? 12. Vad är era framtidsvisioner för idén kring ett Hälsotorg? 19

Utgivna nummer av Heureka Rapportserien Heureka gavs ut åren 1992-2001 i samarbete mellan Samhällsmedicinska enheten och Primärvårdens utvecklingsenhet. Rapportserien har till viss del ersatts av Laboremus. Utgivna nummer av Turkos rapportserie Turkos rapportserie gavs ut åren 1992-1999 av Samhällsmedicinska enheten. Rapportserien har ersatts av Nota Bene. 1. Stenninger G. Några 15-åriga flickors matvanor och järnintag. (1992) 2. Swift-Johannison A, Larsson S. Hälsokedjan i Nora - förebyggande arbete på en vårdcentral. (1993) 3. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Folkhälsorapport Örebro län 1993. (1993) 4. Meyer E, Holmquist L, Larsson S, Skoglund L. Service och tillgänglighet vid vårdcentralerna i Örebro län - kvalitetssäkring och kartläggning. (1993) 5. Hafström U, Jonsson I, Swift- Johannison A. Mat i unga barnfamiljer. Projekt inom Örebro läns landsting 1988-1990. (1993) 6. Botvalde M, Lind E, Nilsson A. Karlskoga rehabiliteringskurs - ett komplement till primärvårdens och företagshälsovårdens rehabiliteringsarbete. (1993) 7. Jonsson I. Länets mat - en kartläggning av aktörer och arenor. (1993) 8. Ydreborg B. Enkät om rökfritt landsting. Rökvanor och attityder. (1993) 9. Johansson E. Sexuellt överförbara sjukdomar. Principprogram för Örebro län. (1993) 10. Fahlström G. Tid att bry sig om. Enkätstudie av patienters uppfattning av ett besök hos en distriktsläkare. (1993) 11. Jonsson I, Landin A-K. HälsosamT i butik - ett utbildningsprojekt om mat och hälsa för butikspersonal. (1994) 12. Eksell M, Larsson S. Utvärdering av friskvården i Örebro län. (1994) 13. Pihl A, Eksell M. Registrering av olycksfall i Örebro län 1990. Redovisning av registreringsmodell, genomförande och basdata. (1994) 14. Pihl A, Eksell M. Olycksfall bland barn och skolungdom i Örebro län 1990. (1994) 15. Pihl A, Eksell M. Hem- och fritidsolycksfall i Örebro län 1990. (1994) 16. Pihl A, Eksell M. Arbetsolycksfall i Örebro län 1990. (1994) 17. Pihl A, Eksell M. Trafikolycksfall i Örebro län 1990. (1994) 18. Ydreborg B, Fjellström R. Ett år efter genomförandet av rökfritt landsting. (1995) 19. Johansson E, Fjellström R, Eksell M. Fotboll och STD - ett samverkansprojekt mellan Örebro läns fotbollförbund och Örebro läns landsting. (1995) 20. Ervér M. Leva tillsammans - en beskrivning av projekt och metod. (1996) 21. Jansson S. Dopingmissbruk bland högstadie- och gymnasieelever i Laxå kommun. (1996) 22. Norder E-L, Olofsson A. Patientens rättigheter. (1996) 23. Pihl A, Persson C, Ydreborg, B. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län. Befolkningsenkäten 1994. (1996) 24. Terner A-M. Hur sköts diabetespatienterna vid Baggängens vårdcentral? (1996) 25. Andersson L, Hannrup K, Jonsson I. Dagens Rätta i Örebro ett samverkansprojekt mellan AmuGruppen, miljökontoret och samhällsmedicinska enheten. (1996) 26. Kolasa J, Valhjalt A, Zetterlund B. Remisser från sex vårdcentraler till Psykiatriska kliniken Örebro. (1996) 27. Fahlström G, Skånberg G, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnavårdscentral. BVC-sjuksköterskans insatser i fokus. (1997) 28. Ydreborg B. Ett rehabiliteringsprogram för kvinnor med belastningsbesvär - utvärdering av effekter på upplevd hälsa och sjukskrivning. (1997) 29. Fahlström G, Skoglund L, Alphonce G, Frantz E, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning av sjukgymnastik inom primärvård. (1997) 30. Fahlström G, Carlsson I, Skoglund L, Holmquist L. Sjuksköterska i primärvård. Resultat från en verksamhetsuppföljning. (1997) 31. Zander M. Sökord i distriktssköterskans journalföring - en kvantitativ enkätundersökning. (1997) 32. Fahlström G, Storm T, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnmorskemottagning. Barnmorskan i fokus. (1997) 33. Johansson E, Wallin A-M, Svensson A, Larsson A, Jonsson I. Ung, ensam och rotlös. Om invandrade ungdomar i Örebro kommun. (1997) 1. Johansson E. Rapport från VII internationella konferensen om Aids. (1992) 2. Johansson M. Att bygga en värld utan tobak. Reserapport från 8:e världskonferensen om tobak och hälsa. (1992) 3. Gerdner A, Montin M. Reserapport från ICAA 36th International Congress on Alcohol and Drug Dependence. (1992) 4. En Rökfri Generation. Projekt Klassbesök. (1993) 5. Johansson E, Svensson A. IXth International Conference on AIDS in affiliation with the IVth STD World Congress. (1993) 6. Elo S (red). Kvinnoperspektiv på folkhälsan. Samhällsmedicinska enhetens interna arbete. Kartläggning 1993. (1994) 7. Elo S. Dokumentation av telefonrådgivning. Handbok för distriktssköterska. (1994) 8. Elo S, Häggström H, Karlsson J, Ydreborg B. Kvinnors livsvillkor, livsstil och ohälsa. (1994) 9. Elo S, Häggström H, Persson C. Kvinnors och mäns arbetslöshet och inkomstutveckling. Statistik från 1984 och framåt. (1995) 10. Larsson S. Hälso- och sjukvårdens hälsopolitiska ansvar. (1995) 11. Engström G, Hjelte I. En vårdcentrals arbete mot kvinnlig könsstympning. (1995) 12. Häggström H, Swift-Johannison A. Utvärdering av arbetsmiljöprojekt inom Brickebackens barnomsorg. (1996) 13. Elo S. Vem gör vad, var och hur mycket? Ett mätinstrument för primärvårdens omfattning och innehåll. (1996) 14. Karlsson J. Påbyggnadsterminen i friskvård vid Örebro folkhögskola - höstterminen 1996. (1997) 15. Falk T. Skolans roll i hälsoarbetet. Från en regional hälsoplanerares perspektiv. (1998) 16. Eksell M, Ydreborg B. Praktisk handledning för projekt inom områdena folkhälsoarbete och rehabilitering. (1998) 17. Ericsson R. God mat för oss på väg. Projekt vägkrogen Örebro län 1998. (1999) 34. Jonsson I, Wallin A-M. Livsmedelsval och mattraditioner från Bosnien- Herzegovina. En intervjuundersökning med focusgruppsmetod bland kvinnor i bosniska barnfamiljer i Örebro kommun. (1998) 35. Skoglund L, Fahlström G, Holmqvist L. Tillgänglighet och kontinuitet vid distriktsläkarmottagning. Om mått och resultat från verksamhetsuppföljningar. (1998) 36. Hertting A (red). Smärttillstånd i rörelseorganen. En folkhälsofråga för kommunerna, hälso- och sjukvården och arbetslivet. (1998) 37. Ydreborg B. Avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag. En beskrivning av de personer som fick avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag under perioden 960101-970630 i Örebro län. (1998) 38. Wallin A-M. African Union och Örebro läns landsting. Beskrivning av ett samarbete mot droger. (1999) 39. Ervér M-A. Psykisk ohälsa och anpassningssvårigheter hos 14-åringar i relation till skilsmässoerfarenhet och föräldrakontakt. (1999) 40. Geidne J. Sex kommunalråds syn på folkhälsoarbetets inriktning och hälsoplanerarens roll. (1999) 41. Storm T. Gruppverksamhet för kvinnor i klimakteriet. Utvärdering av ett utbildningsprogram. (2000) 42. Fahlström G, Larsson S, Ydreborg B. Hälsokedjan i Nora. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med vårdcentralsanknytning. (2000) 43. Elo S, Sylvegård U-B, Wallskär H. IT för 2000-talets journalföring. Utveckling av informationssystem för distriktssköterskans journaldokumentation enligt Örebromodellen. (2001) 44. Kemppi M. Distriktssköterskans roll i 1930-talets socialpolitiska reformarbete. (2001) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida www.orebroll.se/samhallsmedicin.

Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Utgivna nummer av Nota Bene Utgivna nummer av Laboremus 1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A- M. Har dom inte fattat att vi är här för att stanna? En intervjuundersökning bland somaliska barnfamiljer. (1999) 2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A. Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens resursteam för flyktingar i Örebro län. (1999) 3. Johansson E, Häggström H. Tjejdag och jungfrumässa. Beskrivning och utvärdering av en skola/fritidsaktivitet med unga flickor i fokus. (2000) 4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköterskors arbetsinsatser i två kommundelar i Örebro 1998-1999. (2000) 5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S. Stressen gjorde oss helt blockerade. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro, 1998-2000. En lägesbild inför det sista projektåret. (2000) 6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det måste finnas någon som driver på. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett 1998-2000. En lägesbild i december 1999. (2000) 7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det här är vår chans. Kvinnors hälsa - hälsofrämjande arbete bland personliga assistenter inom Karlskoga kommuns äldre- och handikappomsorg 1998-2000. En lägesbild i november 1999. (2000) 8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En interaktiv metod i hälsoundervisning för låtutbildade invandrade kvinnor. (2000) 9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med psykosociala besvär inom primärvården. (2000) 10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor - bemötande och stöd. (2000) 11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län. Underlag för diskussion och planering i samverkan. (2000) 12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa med kvinnor i industrin. (2001) 13. Backteman P, Bergman C, Johansson E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun - flickornas år 1999. Ett lokalt projekt för att främja unga flickors livssituation. (2002) 14.Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002) 15.Geidne J. Resurs för lokalt folkhälsoarbete? Utvärdering av Örebro läns idrottsförbunds folkhälsoenhet. (2002) 16.Munksten B, Persson C. Att vara barn i Kumla kommun - en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom. (2002) 17. Ydreborg B, Tegerhult A-C, Engholm R. Mötet-ett verktyg för att hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002) 18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av projekt Kumla skofabrik. (2002) 19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003) 20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehab- utvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003) 21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete om föräldraskap utifrån vad män tänker. (2003) 22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar. (2003) 23. Nybäck M, Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom. (2004) 24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten i Örebro. (2004) 25 Nilsson L, Hälsovetare på apotek - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten. (2004) 1. Hagberg L. Ska primärvården behandla med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk analys av MÅ BRAprojektet.(2002) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida www.orebroll.se/samhallsmedicin.