PM om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 2015-03-26
Bakgrund Rent vatten är en vardagsvara vi inte klarar oss utan, en livsnödvändighet som vi ofta tar för given. Vatten är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Det är också av största vikt för ett fungerande samhälle. Sverige är medlem i EU och därmed ska vi genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Målet med direktivet är att alla vatten - sjöar, vattendrag och grundvatten - ska uppnå god status. Arbetet har pågått sedan år 2000 och innebär att åtgärder behöver genomföras för att nå målet. Vi befinner oss nu i övergången mellan förvaltningscykeln för 2009-2015, och förvaltningscykeln för 2015 2021. Länsstyrelsen har under 2013 och 2014, utifrån riktlinjer och vägledning från Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, bedömt statusen på alla större vatten i Värmland. För alla vatten som inte uppnår god status har Länsstyrelsen, utifrån Vattenmyndigheternas riktlinjer, valt ut möjliga fysiska åtgärder som kan behöva göras för att uppnå god status. Dessa finns i databasen VISS. Exempel på fysiska åtgärder kan vara skyddszon på åkermark, förbättringar i reningsverk, förbättringar av enskilda avlopp, eller återställning av vattendrag från flottledsrensning. Med förslagen på fysiska åtgärder som underlag, har Vattenmyndigheten sedan tagit fram förslag på Åtgärdsprogram som myndigheter och kommuner ska genomföra. Det kan till exempel handla om kommunernas tillsyn av enskilda avlopp, att Länsstyrelsen ska utveckla sin rådgivningsverksamhet till jordbruksföretag och att Naturvårdsverket behöver utveckla sina föreskrifter för dagvattenhantering. Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har, utöver förslag till Åtgärdsprogram, även upprättat förslag till Förvaltningsplan och förslag till Miljökvalitetsnormer för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Förslagen är nu ute på remiss.
Förslag på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt I förvaltningsplanen beskrivs vad som kommer att göras under 2015-2021. Där finns också en beskrivning av vad som gjort under perioden 2009-2015 och resultatet av det. Förvaltningsplanen innehåller mycket information, till exempel om vattendistriktets förutsättningar, miljöproblem och påverkanskällor. Förslag på miljökvalitetsnormer för Västerhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer anger den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är att alla vatten ska uppnå god status till 2021. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas och klassificeras. Statusen på sjöar och vattendrag kan påverkas negativt av övergödning, fysisk påverkan/vandringshinder, försurning och miljögifter. Statusen på grundvatten kan påverkas negativt av exempelvis bekämpningsmedel. Ju lägre statusen är i dagsläget desto mer behöver göras för att god status ska uppnås. Kyrkviken lider av övergödning vilket medför återkommande algblomningar och syrebrist. Vattenkvaliteten påverkas av diffusa utsläpp från omgivande marker och kvarvarande enskilda avlopp samt från dagvattenutlopp och utsläpp från avloppsreningsverket. Kyrkviken har tidigare ingått i Glafsfjordens vattenförekomst, men nu ses Kyrkviken som en egen vattenförekomst. Därmed förändras Kyrkvikens status från god till otillfredsställande.
Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt I åtgärdsprogrammet finns 78 åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Nio av åtgärdena behöver kommunerna genomföra, flera av dessa är desamma som i åtgärdsprogrammet för förvaltningsperioden 2009-2015. Åtgärder som behöver vidtas av kommunerna Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. kommentar: Hur effektiva de kommunala myndigheterna för miljötillsyn kan vara och vilket resultat som tillsynen får är avhängigt vilka verktyg som kommer att stå oss till buds. Dessa måste dock utformas så de blir flexibla. Förutsättningarna varierar mycket i vårt avlånga land. För att tillsynen ska bli trovärdig för den enskilde medborgaren eller företagaren och även för miljöinspektören så behöver kraven anpassas till rådande förhållanden. 1.a) Den rapportering som det dragits slutsatser ifrån ger knappast hela svaret på hur tillsynen på miljöfarlig verksamhet fungerar. Punkten i övrigt är svår att kommentera eftersom den är så komplex 1.b) De flesta kommunala tillsynsmyndigheter är idag medlemmar i regionens eller länets miljösamverkan. Det innebär att flertalet också arbetar gemensamt i projekt med tillsyn inom miljöfarliga verksamheter och förorenad mark. Kontrollen av förorenad mark i samband med pågående verksamheter har genom det samarbetet utvecklats framförallt under senare år vilket innebär att kunskapen om objekt med problem har ökat under samma period. Det betyder i sin tur att rapporteringen över tid inte visar någon minskning av antalet problemobjekt. En kommun som ligger i en utpräglad skogsbygd där det funnits stora verksamheter som legat nära ytvatten eller vattendrag och som sedan lång tid är nedlagda kan med fog ifrågasätta om utökad tillsyn i första hand ska ske på förorenad mark vid pågående verksamheter som exempelvis bensinstationer och kemtvättar. Vi bedömer att det i vår del av Sverige är ett bättre utnyttjande av samhällets gemensamma ekonomiska resurser att få till stånd sanering av gamla förorenade områden. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,
b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. kommentar: 2.a) Jordbruk och hästhållning är inte av sådan omfattning i Arvika kommun att det kräver några större arbetsinsatser från tillsynsmyndigheten. 2.b) Inte heller tillförsel av växtskyddsmedel kräver någon omfattande tillsyn eftersom jordbruk endast förekommer i liten omfattning inom kommunen. Vi förutsätter att kraven på tillsyn anpassas därefter. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. kommentar: Varje avloppsanläggning prövas utifrån gällande lagstiftning och den aktuella platsens förutsättningar. Punkten 3 ger i övrigt inte mycket att kommentera eftersom den är oreviderad på grund av att man avvaktar ett författningsförslag avseende enskilda avlopp som tidigare varit ute på remiss. Det man utifrån det förslaget från HaV kan säga är att det bästa skulle vara att kommunerna lägger resurserna på tillsyn och krav på åtgärder av dåliga anläggningar i känsliga områden. Det skulle ge ett effektivt sätt att med förhållandevis små medel åtgärda en väsentlig påverkan på våra vatten. Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. kommentar: Genom ett projekt i Miljösamverkan Värmland har vi i Arvika haft tillsyn och ställt krav på förbättringar på mindre reningsverk vilket lett till tydliga förbättringar och ibland till nedläggning av bristfälliga reningsverk. Avloppsvattnet har i de fallen istället överförts till verk med tillfredsställande rening. Övervakning av bräddningar har visat på problem som gjort att åtgärder vidtagits när det gäller kombinationsnät. Det arbetet fortgår alltjämt men stora delar av tätorten har åtgärdats. Ytterligare åtgärder skulle ge minimala resultat till oförsvarbara kostnader. Sannolikt skulle reningsåtgärder på dagvattnet kunna ge betydligt större effekt.
Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. kommentar: Åtgärden är ny för perioden 2015-2021. a) De kompletterande åtgärderna syftar till att antingen minska frisättningen av fosfor och kväve bundet i biomassa och sediment inom vattenförekomsten eller att lyfta bort näringsämnen permanent från ekosystemet. För att minska frisättningen av näringsämnen kan fosfor bindas hårdare till sedimenten genom att fälla ut det med exempelvis aluminiumsalt. Utfiskning av vitfisk samt skörd av vissa vattenväxter kan i vissa vatten vara fungerande metoder för att permanent lyfta bort näringsämnen ur systemet. b) Gäller ej inlandskommuner Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
kommentar: a) Spetskompetensupphandling behövs för utredning av risker, grundvattenflöden mm. Va-verksamheten har i dagsläget tolv vattenverk, varav tre har fastställda vattenskyddsområden. Av dessa har Klässbol skyddsområde enligt Miljöbalken. Utredning pågår om att ta Ottebol, Glava och Hillringsbergs vattenverk ur drift på grund av vattenbrist, vattenkvalitetsbrister samt höga driftskostnader. Gunnarskog, Brättne, Stömne, Årnäs, Mangskog, Furtan, Ottebol, Glava och Hillringsbergs vattenverk saknar vattenskyddsområden. b) Spetskompetensupphandling kan behövas för utredning av risker, grundvattenflöden mm. Segefors och Edane har vattenskyddsområde från före Miljöbalkens införande. Verken försörjer ca 90 % av Arvikas vattenabonnenter och är därför viktiga att prioritera högst. c) Kontrollansvaret för vattenverk åligger de kommunala myndigheterna. Däremot är det inte alltid som det är kommunernas ansvar att ha tillsyn över en vattentäkt/vattenskyddsområde. Enligt 2 kap 8 p. 1 miljötillsynsförordningen så är det länsstyrelsen som har tillsynsansvaret över sådana vattenskyddsområden som länsstyrelsen har beslutat om. Det är viktigt att alla vattentäkter/vattenskyddsområden får likartad tillsyn både när det gäller regelbundenhet och eventuella krav vid tillsyn. d) Det finns ingen regional vattenförsörjningsplan för Värmland i dagsläget. e) Inget av de allmänna grundvattenverken har uttagstillstånd utom Klässbol. Samarbete mellan Arvika Teknik AB som är VA-huvudman, miljöstaben samt Arvika Fastighets AB krävs. Spetskompetensupphandling krävs för utredning av vattenuttagens påverkan på omgivningen. Tillstånd för vattenuttag säkerställer verksamhetsutövarens tillgång till vattnet. Tidsrymd för arbetet beräknas till 2021. De vattenverk som saknar tillstånd för vattenuttag är Gunnarskog, Brättne, Stömne, Årnäs, Mangskog, Furtan, Fiskevik (fastighetsbolaget är verksamhetsutövare men har utlokaliserat driften till ATAB), Tvärud (fastighetsbolaget), Vikene (fastighetsbolaget) och Rinnen (fastighetsbolaget).
Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. kommentar: Motsvarande åtgärd finns i nuvarande åtgärdsplan. Vad gäller översikts- och detaljplaneringen har miljökvalitetsnormerna för vatten succesivt fått större uppmärksamhet och normerna behandlas i planarbetet. För Arvika stad kan frågan formellt sett antas få större betydelse då Kyrkvikens vatten klassats som otillfredsställande. Det kan exempelvis komma att innebära att detaljplaner som innebär ökade mängder dagvatten måste utformas på ett sådant sätt att dagvattnet inte riskerar att ytterligare öka övergödningen av Kyrkviken. Inga positiva förhandsbesked eller bygglov ges om det inte finns möjlighet att lösa avloppsfrågan på ett tillfredsställande sätt. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. kommentar: Åtgärden finns redan i nuvarande åtgärdsplan. Arvika kommun har tagit fram ett utkast till VA-översikt där det ges en helhetsbild över VA-försörjningen i kommunen, både när det gäller dricksvatten, spillvatten och dagvatten. VA-översikten är tänkt att fungera som ett underlag i ett fortsatt arbete med VA-policy och VA-plan. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. kommentar: Åtgärden är ny för den kommande åtgärdsperioden.
Åtgärder som behöver vidtas av andra än kommunerna Arvika kommuns verksamheter och bolag kommer inte bara att påverkas av de åtgärder som kommunen själv ska genomföra. Kommunen kommer även att påverkas av andra myndigheters åtgärder, exempelvis Naturvårdsverkets åtgärd 1 och Länsstyrelsens åtgärd 9. Naturvårdsverket, åtgärd 1 Naturvårdsverket behöver införa styrmedel för avloppsreningsverk som bidrar till att vattenförekomster inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna, samt även reduktionsbetingen för havsbassängerna. kommentar: Utredningar har visat att tillståndsprövning och tillsyn inte är ett effektivt sätt att följa miljökvalitetsnormerna/uppnå god status. Det har visats att det vore mer effektivt med ett handelssystem med fosforcertifikat eller en generell föreskrift med dispens efter avtal. Länsstyrelserna, åtgärd 9 Länsstyrelserna behöver ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner, eller motsvarande, för riktade åtgärder som behöver genomföras av vattenkraften. Åtgärderna ska prioriteras inom respektive avrinningsområde och utifrån Havs- och Vattenmyndighetens och Energimyndighetens strategi avseende åtgärder i vattenkraften. kommentar: Det finns drygt 1700 vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt där fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. På grund av det stora antalet blir prioriteringarna oerhört viktiga.
Arvika kommuns yttrande över miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt allmänt: Materialet är så omfattande att det är svårt att ta till sig. Det borde ha varit betydligt mer kortfattat och överskådligt. Vissa åtgärder är så ospecifika att det är svårt att förutse vilka effekterna kommer att bli. Vad blir exempelvis effekten av åtgärd 1 för Naturvårdsverket? Det saknas en tydlig bild av hur åtgärdena ska finansieras. Därmed saknas också möjligheten att bilda sig en uppfattning om åtgärdernas totala konsekvenser. Det är viktigt att kunna se varje plats för sig för att agera kostnadseffektivt och lägga pengarna på det som ger störst effekt. Att dra alla över en kam kan ge onödigt stora kostnader. Som exempel kan nämnas reningsverket i Arvika (Vik) där mängderna bräddat vatten är små. Bräddat vatten passerar dessutom rensgaller, kemisk fällning, sandfång och försedimentering innan brädd. Nödbrädd (helt orenat bräddvatten) sker cirka en gång per decennium. En schablonmässig kostnad enligt VISS för utökad fosforrening av bräddvatten vid Arvika reningsverk är ca 8 700 000 kr. Detta skulle dock bara rena 80 g fosfor per år (2014). (Se sid 83 i åtgärdsprogrammet.) Ett annat exempel är ökad rening av fosfor till 0,1 mg/l, vilket skulle kosta ca 1,97 miljoner för Arvika reningsverk. Denna åtgärd beräknas ge en minskad mängd fosfor till recipient på cirka 100 kg/år (2014). (Se sid 84 i åtgärdsprogrammet.) om miljökvalitetsnormerna: Ambitionsnivån är för hög. Det är inte rimligt att uppnå god status i så gott som alla vatten på bara fem år. om åtgärdsprogrammet: Åtgärd 1 för Naturvårdsverket är så ospecifik att det är svårt att förutse vilka effekterna kommer att bli. Åtgärden bör kompletteras med ett resonemang om vikten av att se varje plats för sig för att kunna agera kostnadseffektivt och lägga pengarna på det som ger störst nytta. Åtgärd 5 för kommunerna bör tas bort. Manipulation av ekosystem medför alltid en risk för oväntade följdeffekter. Om det finns ett uttalat krav på kommunerna att vid behov genomföra biomanipulation/motsvarande ökar risken för otillräckligt genomtänkta projekt med oförutsedda och oönskade bieffekter som följd.