Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Relevanta dokument
Våtmarkscentrum 2012

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Multifunktionella landskap med golfbanor

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Vilka faktorer styr kväveretentionen i anlagda våtmarker?

5 Stora. försök att minska övergödningen

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Näringsrening i anlagda våtmarker

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Våtmarker och fosfordammar

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar


Sveriges miljömål.

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Ger åtgärderna effekt?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Resultat för gräsmarker

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Myllrande våtmarker och torvbruket

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

Med miljömålen i fokus

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Uppföljning och förslag på restaurering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Sveriges miljömål.

Ätrans recipientkontroll 2012

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Slutrapport. Våtmarksprojektet i Laholms kommun

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Närodlat, härodlat eller därodlat?

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Häckfågelinventering av Ränneslövs ängar, Smedjeån. John Strand, Hushållningssällskapet Halland

Vansbro föreläsningsförening

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Transkript:

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere

överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda våtmarker växtdiversitet i anlagda våtmarker slutsatser

våtmarksanläggning i jordbrukslandskap våtmarker ska -minska näringstransport från land till hav -höja biologisk mångfald i jordbrukslandskapet stor utbyggnad -planerad våtmarksareal: 12 000 ha under 2000 till 2010

ekosystem anlagd våtmark näringsrika system kväve 3 19 mg/l TN (varav 90% nitrat) fosfor 0.005 0.3 mg/l TP låg vattenkvalitet? anläggs i art- och habitatfattiga områden många våtmarksarter är hotade eller finns inte längre i odlingslandskapet ytvattensförekomst i odlingslandskapet: 90% mindre än för 150 år sedan hög isolation?

öppna frågor Vilka arter koloniserar anlagda våtmarker? Vilken mångfald kan man förvänta sig? På vilket sätt bidrar våtmarker till lokal och regional mångfald? Vilka faktorer är avgörande för artsammansättning och diversitet?

våtmarksundersökning i Halland/Skåne under 2004 undersöktes växtsamhällen i 36 nyanlagda våtmarker i södra Halland och norra Skåne våtmarker med permanent vattentäckning in- och utlopp minst 70% jordbruksandel i tillrinningsområdet mätningar för vattenkvalitet och våtmarksläge under 2004

våtmarksundersökning i Halland/Skåne dataset: växtsammansättning (vilka arter, hur mycket av varje art) växtdiversitet (hur många arter, olika diversitetsmått) vattenkvalitet (8) läge och anknytning (4) våtmarkens omgivning (3) övriga (5)

växtsammansättning i våtmarker faktorer som påverkade växtsammansättningen signifikant: vattenkvalitet (8) N:P kvot läge och anknytning (4) rinnande vattendrag våtmarkens omgivning (3) markanvändning omkring övriga (5) (ålder) läge norrut

multivariat analys: växtsammansättning -0.8 0.8 27 NP_ratio 8 16 6 15 19 5 dir_nort 1 32 21 18 11 22 3 12 24 30 runwat 26 2 4 25 agr_nat 23 10 9 28 14 33 age 34 35 29 36 17 7 20 31 13-0.6 1.0 ENV. VARIABLES SAMPLES CCA p variance explained (age) 0.001 N:P_ratio 0.005 runwat 0.009 dir_nor 0.022 agr_nat 0.001 (age) N:P_ratio runwat dir_nor agr_nat växtarter 19% (28%) äldre: nateväxter, andmatsväxter yngre: kärrkavle, veketåg, ryltåg hög: löktåg, mannagräs låg: andmat, gropnate med: rörflen, vass, klolånke

växtdiversitet i våtmarker diversitet kan betraktas på olika nivåer lokalt per våtmark regionalt våtmarker per kommun antal våtmarksväxter antal akvatiska växter likhetsindex (kommun) beta diversitet (kommun) antal kantväxter antal unika arter (w=1) växtdiversitet (hur många arter, olika diversitetsmått)

växtmångfald i anlagda våtmarker alla snitt min max artantal 83 14 5 22 antal unika arter 36 1 0 5

växtmångfald i anlagda våtmarker alla snitt min max artantal 83 14 5 22 antal unika arter 36 1 0 5 positivt mängdeffekt med våtmarksanläggning: i snitt bidrar varje nyanlagd våtmark med en växtart till regionen

växtdiversitet i våtmarker faktorer som påverkade växtdiversitet signifikant: vattenkvalitet (8) TP N:P kvot ph läge och anknytning (4) rinnande vattendrag stillastående vatten våtmarkens omgivning (3) - övriga (5) storlek

Spearman Rank p<0.05 TP N:P ph rin_vat stil_vat area antal våtmarksväxter 0.381 antal akvatiska växter -0.451 0.419 antal kantväxter antal unika växter w=1 0.350 likhetsindex (region) -0.366 0.453-0.352-0.424 beta diversitet (region) 0.404

Spearman Rank p<0.05 TP N:P ph rin_vat stil_vat area antal våtmarksväxter 0.381 antal akvatiska växter -0.451 0.419 antal kantväxter antal unika växter w=1 0.350 likhetsindex (region) -0.366 0.453-0.352-0.424 beta diversitet (region) 0.404

Spearman Rank p<0.05 TP N:P ph rin_vat stil_vat area antal våtmarksväxter 0.381 antal akvatiska växter -0.451 0.419 antal kantväxter antal unika växter w=1 0.350 likhetsindex (region) -0.366 0.453-0.352-0.424 beta diversitet (region) 0.404

växtdiversitet i våtmarker lokal nivå (per våtmark) med höga fosforhalter minskar antalet akvatiska växter med höga N:P kvoter stigar antalet akvatiska växter väldigt höga kvävehalter verkar inte utgöra något hinder för diversitet

Spearman Rank p<0.05 TP N:P ph rin_vat stil_vat area antal våtmarksväxter 0.381 antal akvatiska växter -0.451 0.419 antal kantväxter antal unika växter w=1 0.350 likhetsindex (region) -0.366 0.453-0.352-0.424 beta diversitet (region) 0.404

växtdiversitet i våtmarker regional nivå (per kommun) våtmarker med höga N:P kvoter har en liknande växtdiversitet våtmarker med anknytning till rinnande vattendrag skiljer sig åt och bidra därför mer till beta-diversiteten inom kommunen

slutsatser växtsammansättning och växtdiversitet varierar starkt mellan olika anlagda våtmarker i praktiken: det är bra att anlägga våtmarker med olika förutsättningar det är bra med många våtmarker det verkar möjligt att kombinera diversitetsmål och kväveretention

Projektfinansering: Datainsamling: Handledning: FORMAS Susann Milenkovski Nina Syde Stefan Weisner Stort Tack för Er uppmärksamhet!