2011-2012
1 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Handlingsplanen är beslutad av Rikspolischefen och ska användas som stöd för att den lokala polisverksamheten långsiktigt ska kunna utvecklas i landets samtliga kommuner. Detta ska ske genom att en gemensam lokal problembild beskrivs med syfte att stödja ett effektivare gemensamt arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet. För framgång i arbetet krävs samverkan och samråd mellan polismyndigheterna och kommunerna för att få en gemensam lägesbild av lokala problem. Utifrån de utvalda problemen skapas en handlingsplan. Där i specificeras vilka problemområden som valts ut, målsättningen med arbetet och en plan för vilka gemensamma åtgärder som är möjliga och lämpliga. Åtgärderna som väljs ut bör i största möjliga utsträckning vara evidensbaserade. Det förberedande arbetet avslutas med att en så kallad strategisk överenskommelse träffas inför verksamhetsåret mellan polismyndigheten och respektive kommun. Innehållet i denna handlingsplan har ett framåtsyftande fokus. Polismyndigheten och kommunen har, vid sidan om innehållet i denna handlingsplan, kvar sina ordinarie åtaganden som beslutas inom respektive organisations ordinarie förvaltning. 2. Gemensam problembild Sedan hösten 2008 har kommunstyrelsens arbetsutskott och företrädare från polismyndigheten fört dialoger om de problemområden som finns inom Gislaveds kommun. Olika faktorer som skapar otrygghet i kommunen har diskuterats. Som grund för diskussionerna har brottsförebyggande rådets material över antal anmälda brott, SCB:s befolkningsstatistik samt brottsiffror från polismyndigheten använts. (Material framtaget av Polismyndigheten i Jönköpings län.) Samtliga statistiska uppgifter som anges vidare i dokumentet hämtas från detta material. Under dessa överläggningar har det konstaterats att Gislaveds kommun har en relativt låg kriminalitet i form av anmäld brottslighet, men att vissa brottstyper måste uppmärksammas särskilt. Dessa är: skadegörelse på privata och offentliga platser våldsbrott misshandel utomhus med okänd gärningsman våldsbrott i nära relation inbrott i bostad Det är också viktigt att bryta den otrygghet som idag upplevs av kommunens invånare och som bland annat visat sig i kommunens medborgarundersökningar. (Medborgarundersökningen Våren 2009 Gislaveds kommun.)
Denna handlingsplan är antagen av kommunstyrelsen och det lokala brottsförebyggande rådet är utförare av det som fastställs i handlingsplanen och i den strategiska överenskommelsen. 2
3 3. Prioriterade områden för att minska brottsligheten och öka tryggheten Följande tre områden ska vara i fokus för kommunens och polismyndighetens gemensamma arbete med att minska brottsligheten och öka tryggheten under 2011 och 2012 i Gislaveds kommun. 3. 1. Skadegörelsen ska minska Under tidsperioden juli 2009 till och med juni 2010 har anmälda skadegörelsebrott minskat något i Gislaveds kommun. Skadegörelsens kostnader för samhället nådde en topp runt 2007 med 813 000 kronor, varav 90 % eller 700 000 kronor avsåg skolor. Skadegörelsen har sedan stadigt minskat. Trots detta är kostnaderna för att återställa och reparera skadorna fortfarande ansenliga. År 2009 uppgick de till 535 000 kronor, för skolor minskade kostnaden 2010 till 234 000 kronor. En av orsakerna till minskningen skulle kunna vara det projekt - det s k Ungdomsprojektet - som kommunens förvaltningar och den kommunala riskhanteringen (KRH) uppdragit till räddningstjänsten att bedriva i form av riktat arbete till ungdomar för att sprida kunskap om sitt arbete och skadegörelsens konsekvenser. En annan orsak skulle kunna vara den ökade kameraövervakningen på utsatta platser. Målsättning Brottsförebyggande rutiner ska finnas i skolorna Kostnaderna för skadegörelserelaterade reparationer ska minska Informationsinsatser om skadegörelsernas verkningar ska genomföras med elever, föräldrar och skolpersonal All skadegörelse skall rapporteras Nolltolerans skall gälla med prövningsrätt för kommunens säkerhetssamordnare och polis i förening eller var för sig Åtgärder Polisen Kommunen När Kartläggning av de platser som drabbats mest av skadegörelse Åtgärdslista för utvalda skolor Skaderapportering Analys av brottsstatistik Analys av skadekostnader genom berörd förvaltning och kommunens säkerhetssamordnare Erhåller anmälningar för vidare utredning Fastighetsförvaltningen Kommunens säkerhetssamordnare och rektor Samtliga förvaltningar i MARSH PLUS för beredning av kommunens säkerhetssamordnare
4 Åtgärder Polisen Kommunen När Kameraövervakning vid Fastighetsförvaltningen utvalda skolor och kommunens och kan utvidgas Rondering och bevakning av de mest drabbade platserna (enligt kartläggning) Inom beordrad linjeverksamhet säkerhetssamordnare Kommunens säkerhetssamordnare samordnar med avtalade vaktbolag vid behov Information till skolpersonal, elever och föräldrar om skadegörelsens verkningar Områdespoliser Ungdomsprojektet med uppdrag från KRH till räddningstjänsten och berörda förvaltningar. Skolpersonal, fastighetsförvaltningen och kommunens säkerhetssamordnare
5 3.2 Våldsbrotten ska minska Våldsbrott, såväl utomhus som inomhus, har under en ganska lång tidsperiod varit överrepresenterade i Gislaveds kommun. Detta syns dels i polisens uppföljningar, dels i antalet anmälningar av våldsbrott. Detta skapar otrygghet och stora samhällskostnader, eftersom såväl offer som gärningsman oftast bor inom kommunen. Under perioden juli 2009 till och med juni 2010 minskade andelen anmälda våldsbrott per 100 invånare i Gislaveds kommun medan andelen anmälda brott i nära relation ökade. Socialnämnden har ett handlingsprogram för kvinnofrid och brottsoffer som tillkom 2007. Sedan dess har förhållanden ändrats och det kan finnas ett allmänt behov av att se över programmet. Inom GGVV-området samråder IFO-cheferna i dessa frågor. Med stöd av länsstyrelsen har även ett kvinnofridsprojekt startat i GGVV. Projektet - Medverkan - finansierades av länsstyrelsen till hösten 2010 och därefter har kommunerna själva finansierat verksamheten. Samarbetet med kvinnojouren Maria har förbättrats och de har 2008 och 2009 fått bidrag från länsstyrelsen för att utveckla sin verksamhet. Under de senaste åren har problematiken med hedersrelaterat förtryck och våld uppmärksammats och arbetats in i aktuellt handlingsprogram. Även behov av mer information till skolelever om bl a risker med våldsutsatta platser och situationer har tagits upp. Det reviderade programmet bygger på aktuell lagstiftning, länsstyrelsens handbok om våld mot kvinnor samt det handlingsprogram som skrevs i Gislaveds kommun år 2007. Målsättning Våldsbrotten ska minska långsiktigt och få en nedåtgående trend. Aktivt polisiärt arbete vid och på platser där våldsbrott brukar förekomma utomhus Kommunen ska skapa bra kanaler inom den sociala sektorn för att utveckla och aktivt arbeta med planer och projekt inom ämnesområdet Våld i nära relation. Ett barnperspektiv ska finnas i allt arbete I samverkan med myndigheter och lokala aktörer ge våldsutövare de rätta verktygen för att kunna ändra sitt destruktiva beteendemönster och förhindra nya våldsamma förhållanden Ett nära och öppet samarbete ska finnas mellan kommunens alkoholhandläggare och polis vid tillståndsprövningar
6 Åtgärder Polisen Kommunen När Polisiär närvaro vid och på platser där brott brukar förekomma Polismän i linjeverksamheten och områdespoliser Informationsinsats till -våldsutsatta kvinnor -barn som bevittnat våld -män/kvinnor som utövar våld -personer utsatta för hedersbrott Handläggare inom resp. kompetensområde Sociala sektorn och IFO-chef Föräldra- och vuxenvandringar Informationsmöten riktade till elever och föräldrar om risker för våldsutsatta situationer Barnperspektivet beaktas. Information från Områdespoliser och fot- eller bilpatrullerande polis Områdespolisen Fältsekreterare, Kommunens säkerhetssamordnare och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförv. Sociala sektorn och IFO-chef Utbildning och information till krögare och ordningsvakter om ansvarsfull alkoholhantering Områdespolisen och närpolischef Alkoholhandläggare
7 3. 3 Inbrotten i bostäder och verksamheter ska minska Antal inbrott i bostäder såväl dagtid som nattetid är i olika perioder frekventa i kommunens orter och på landsbygden. Under perioden juli 2009 till och med juni 2010 ökade andel anmälda bostadsinbrott i kommunen. Även företagen i industrin, handeln, servicebranschen och jord- och skogsbruksektorn har samma riskbild. Förutom ekonomiska förluster uppstår vid inbrott ofta psykologiska effekter för de drabbade bostadsinnehavarna. I samverkan mellan polis och handläggare i lokala Brå har grannsamverkansgrupper initierats: Antal bildade grupper/år. Före 2009 2009 2010 2011 (till augusti) 11 22 12 25 Målsättning Genomföra informationskampanjer och informationsmöten om Grannsamverkan för att vidmakthålla och öka antalet grupper Initiera fler Grannsamverkansgrupper inom Gislaveds kommun Polisens närvaro i bostadsområden och på landsbygd skall tydliggöras Trygghetsskapande aktiviteter, Föreningsvandring mm. Nattugglorna och motsvarande nattpatruller ska stödjas Åtgärder Polisen Kommunen När Möten i kommunen för information om Grannsamverkan Information vid möten Handläggare från BRÅ & räddningstjänsten svarar för arrangemangen Medverka i start av Grannsamverkansgrupper Trygghetsskapande närvaro i tätorter Stöd till frivilliga nattpatruller Information Fot- eller bilpatrullerande polis Information och råd Framtagning av grundmaterial och ansvarig för administration och distribution. Information Föreningsvandring fältsekreterare, kommunens säkerhetssamordnare och fritidsförvaltningen I mån av tillgång och behov ställa kommunala fordon till förfogande för patruller Ekonomisk redovisning och kostnadstäckning genom KS
8 Slutsatser och rekommendationer Tillsammans bör kommunen och polisen informera om brottsförebyggande frågor och insatser på ett sätt som skapar trygghet i kommunen. Det är viktigt att skapa en bild av samlade samhällsresurser hos allmänheten och att vi tillsammans skapar trygghet. Information kan spridas via media, via informationsträffar eller riktad skriftlig information till medborgarna. Ett väl fungerande brottsförebyggande råd och aktiva områdespoliser som utbyter information i syfte att identifiera gärningsmän är viktigt. Samverkansgrupper, som försöker att aktivt identifiera presumtiva gärningsmän i tidig ålder, är också bra för att tidigt kunna bryta eventuell kriminalitet. Handlingsplanen bör årligen följas upp och revideras. Redovisning av aktiviteter och mätetal ska lämnas i en årsrapport, som kan intas i kommunstyrelsens årsredovisning. Det lokala brottförebyggande rådet svarar för detta. Åtgärder som formuleras efter genomgången uppföljning och förnyad kartläggning av brottsutvecklingen följs fortlöpande upp av det lokala brottförebyggande rådet. I matriserna ovan, under punkterna 3:1 till 3:3 och rubriken När angiven kommentar, är liktydigt med fasta avrapporteringspunkter på det lokala brottförebyggande rådets sammanträdesagenda.