Ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle. Något - Någon



Relevanta dokument
Skilda generationer samma skola

Ungdomstidens uppgifter

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Den fria tidens lärande

Landsorganisationen i Sverige 2013

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Ungdomars psykiska mående

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Policy för likabehandling

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN


Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Blir världen bättre?

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Länsgemensam folkhälsopolicy

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Huvudämnespresentation för Barn- och ungdomsvetenskap

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning


Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Perspektiv och teorier i internationell politik

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Europeiska och regionala prioriteringar

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Vår grundsyn Omgivningen

Ekonomi i allt tunnare luftlager FRAMTIDEN, OMVÄRLD, NYA VÄRDERINGAR OCH ANDRA UTMANINGAR. Kairos Future AB

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Först några frågor...

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Identitet - vilka är du?

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Barn och ungdomar och samhällets modernisering

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Vad vill Moderaterna med EU

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Arbetsområde: Min tid - min strid

Transkript:

Ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle Något - Någon

Ungdomstidens uppgifter Kompetens och kunskap Genom skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter (CVsamhället) Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt lärande Arbetslivet (variabelt) Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.) Emotionell mognad Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med relevanta och stabila signifikanta andra och dito referensgrupper (Goffman 1972) Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell och grund för en egen familj

Individ, grupp, kollektiv, egenskaper Barn, barnen, barndom, barnslighet Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet Deskriptivt ---- Värderande Biologi, javisst men hela tiden inom ramen för det föränderliga sociala och kulturella Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga som hittar på rackartyg, etc. Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika villkor som de vilka är äldre än 18 år. Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller förkastningsvärda egenskaper Barnslig ungdomlig Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser Värdering: lillgammal, barnslig, omogen Biologisk mogenhet social mogenhet: RISKBETEENDE? Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)

Nature and Nuture Nature: biologi/fysiologi utvecklingsstadier Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem. Being and becomming Being: för sig själv (individen och gruppen) Becomming: i tillblivelse, transition, övergång inget bestående (ngt. man passerar) Struktur, kultur och aktör Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat) Default individualization (Côte) - konformitet Aktivt kulturskapande aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler Developmental individualization (Côte) - nyordning Generationer visavi livsfaser Olikhet genom skilda förutsättningar Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir sedd att vara som)

Generation Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar under sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och beteenden t.ex. krigsgenerationer, Generation X, moklofs, materialister/ postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, Haavio-Mannila et al. 1996, Inglehart 1977) Karghet eller överflöd basala förutsättningar Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda ålderskohorter (eller avgränsade generationer). Vad är viktig, arbete eller fritid kollektiv eller individen? Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3), berör således inte enbart ungdomar utan också vuxna och pensionärer Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?

Födelseår Signifikanta händelser under ungdomstiden Arbetsmarknad Ungdomstid Utbildningssystem Omvärldskontakter / globalisering 1925 1930 1939 1945 Världskrig Krigsgeneration Selektivt: Real/folkskola. Massarbetslöshet. Kris och AKarbeten. Konsolidering av nationalstaten. 1945 1950 1959 1965 Ekonomisk tillväxt, välfärdsstat Folkhemsgeneration Utbildningsreform er: gymnasium och högskola. Arbetskraftsinvandr ing. Kvinnor till offentlig sektor. Internationaliser ing. Kalla kriget. 1975 1980 1989 1995 Ekonomisk kris. Massarbetslöshet Krisgeneration Lgy 69. Ämnesbetyg. Expansion av högskola. Recession. Lågkvalificerade arbeten minskar i antal. Globalt ekonomiskt beroende. 1985 1990 1999 2005 Ekonomisk tillväxt, privatisering Tillväxtsgeneration Lgy 94. Kursbetyg. Friskolor. 50 procent till högskola. Polariserad arbetskraft: högoch lågutbildade. Outsorcing. Nätverkssamhälle. Effekter av EU.

Olika förutsättningar

Status passage A rite of passage is that series of instructions, ceremonies, and ordeals by which those already in a special status initiate neophytes into their charmed circle, by which men turn boys into fellow men, fit to be their own companions and successors (Becker et.al. 1961, s.4) Formell: juridik/ålder (12 år, 15 år, 16 år, 18 år, 20 år, 25 år etc ) Informell: när andra uppfattar att man kan ta ansvar och betraktar individen som likvärdig: t.ex. lärling/novis gesäll mästare/mentor. Nyckelövergångar: av samhället/sociala sammanhang sanktionerade markörer för vuxenblivandet (i) sluta skolan, (ii) varaktigt arbete (iii) flytta hemifrån, (iv) bilda egen familj (Hurrelman 1989, George 1993) Standardisering genom att vuxenblivandet är strukturerat genom skolan och utbildningssystemets försorg (Buchmann 1989). Alla gör samma resa Korta och långa transitioner (short track, long track klassbundet) Komplext genom media och många olika slags referensgrupper/identiteter.

Identitet/självet en process alla genomgår oavsett tid och rum Identitetskriser knutet till plasticitet, life careers Ständigt (om)skapa sin identitet, sitt jag och sina mål en successiv tillblivelseprocess i ett socialt och kulturellt rum Livsstilslaborering gm. subkulturer en eller flera övergångsrit(er) Skola, arbete, flyttande, förhållanden, egen familj rationalisering från föräldrars erfarenhet om Vad jag är (Något) ungas sökande efter Vem jag är (Någon) genom anpassning till yttre omständigheter) Yttre gestaltning genom media och populärkultur åldersadekvata markörer tillskriven (som gruppassociation) eller förvärvad identitet en generationsspecifik process unik för dagens barn/ungdomar (som särskiljer sig från gårdagens ) A. Barn/unga idag jämfört med förr. B. Barn/unga idag jämfört med föräldrar idag.

Identitetsutveckling Biologi (medicin psykiatri) Utifrån kroppens utveckling: Pubertet, vuxendom, ålderdom Att hantera åldrandet Kropp och psyke i ett sammanhang Psykologi (psykologi psykiatri utbildningsvetenskap) Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling barndom pubertet (adolescens), åldrandets fysiologi Kropp och psyke i ett sammanhang Social (samhällsvetenskap humaniora utbildningsvetenskap) Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion, politik, ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i relation till klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.

- tre generationer

1900-1945

Traditionellt samhälle: Lokala sammanhang (byn municipalsamhället) Självförsörjande (lokal arbetsmarknad) Migration: arbete (religiositet) Demokrati: sociala skillnader av börd, Kollektiv: förenade av likhet Trögrörligt och trygg reproduktion Utbildning: folkskola - real (selektiv) Ungdom: lydnad plikt. Gerontokrati. Både ansvar och underkastelse. Vuxenhet: attraktion Generation/genus: tydligt patriarkat mellankrigsgeneration Media: tidningar/kristallmottagare Funktionshinder: Halta och lytta, original, Delaktighet men synlighet (stigmatiserande) Byn Nationen Världen

Bilder av omvärlden Sven Hedin Barbarer och Från Pol till Pol Skolplanscher Det heliga landet Naturen Kungar och krig Rommel/Montgomery Finska vinterkriget OMVÄRLDEN: EN OSÄKER PLATS

1950-1970

Modernt samhälle Nationellt sammanhang: Sverige, Norden, Europa Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion. Migration: Arbete och utbildning Demokrati: av börd förvärvade egenskaper Kollektiv: Social mobilitet av sakskäl karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor Utbildning: grundskola gymnasium Ungdom: uppror något eget. Linjär process. Vuxenhet: det man inte vill (men det man blev ) Generation/genus: dolt patriarkat. Baby Boomer + Generation X Media: TV kassettbandspelare VHS (fildelning!!!) Funktionshinder: handikappade Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc. Psykiskt: institutionsvård, medicinering Byn Nationen Världen

Bilder av omvärlden Välfärdssamhället Väst/Öst Studier för alla Sällskapsresor Television

Omvärlden Tillväxt Möjligheter Politik Kommersialism Livsstil Rekreation BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST

2000-talet

Senmodernt samhälle Globala möjligheter i lokala miljöer Dolda beroenden Välfärdsstaten: nedmontering och regression Migration: Arbete, utbildning och intresse Demokrati: förvärvade egenskaper intressebaserad orientering (deltagandet minskar ) Individualitet: envar sin egen lyckas smed Utbildning: förskola grundskola gymnasium - universitet Ungdom: ökad press något unikt och eget, Vuxenhet: ointressant? Generation/genus: uppbrott? återgång? Generation Y, MeWe Media: MP3, Ipod, Iphone, appar, HD, MSN, FaceBook, Funktionshinder: integration gm. Delaktighet (likaolika) Samhall, Paralympics etc. Byn Nationen Världen

Bilder av omvärlden Globalt Lokalt

Perspektivförskjutning - Lokalt Nationellt Globalt - Oss Jag Vi - Arbete Utbildning Erfarenhet - Likhet Pluralism Fundamentalism - Styrning Frihet Osäkerhet - Styrd Förhandlingsbar Föränderlig - Något Någon 1800 talet 1900 talet 2000 talet