Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24

Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24 Bakgrund Gruppen är tillsatt av styrgruppen för Libris nationella infrastruktur med representanter från specialbibliotek, SKL, SUHF. Charlotte Hillergård, Riksdagsbiblioteket Krister Andréason, Biblioteken i Mölndal Anders Söderbäck, SUB Anna Lundén, KB Marja Haapalainen, KB (sammankallande) Gruppen deltog inledningsvis på en workshop som hölls av Libris-avdelningen. Gruppen har sedan haft ett fysiskt möte och tre webbmöten under perioden februari-april 2013. Uppgift: Belysa vilket innehåll som kan finnas i databrunnar och möjlig etappindelning av data som ska tas in. Göra en kvalificerad bedömning av vilket innehåll och vilken täckningsgrad som behövs för att datainnehållet ska vara relevant. Beskriva olika alternativ för hur arbetet med datainsamling kan organiseras samt föreslå tidsplan för genomförandet av organisationen. Uppskatta vilket innehåll som kan finnas på plats till 2014 samt beskriva resursbehov. Metod: Deltagande i workshop om konkretisering av Samlad ingång. Enklare inledande kartläggning av prioriterade datakällor hos biblioteken (Bilaga 1). Möten och diskussioner. Utgångspunkt: Arbetsgruppen deltog på workshop anordnat av Libris-avdelningen i februari 2013 för att få en inblick i och förståelse för utvecklingsprojektet med arbetsnamn Samlad ingång och som har tagit begreppet databrunnar ett steg vidare. Inom det projektet pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster som bör utvecklas för att tillgodose prioriterade målgruppers behov. Fokus på workshopen var att konkretisera Samlad ingång genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den. Ett värde som togs fram för att i den nya tjänsten åstadkomma nytta är sömlös övergång från impuls till konsumtion. Det är ett värde som de kommersiella aktörerna idag inte till fullo tillfredsställer. Behovet är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Den nya 1

systemarkitekturen som Libris utvecklar bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, och det är en viktig faktor för att möjliggöra sömlös övergång. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata -analys/ smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material. Ett annat värde bibliotekens samlade material modifierades till att begränsas i ett första steg till fritt tillgängligt innehåll, som tex. open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material. Här konstaterades att de kommersiella aktörerna är starka på att erbjuda en bred täckning av licensierat material, men svaga på svenskt material, både fritt och licensierat. Ytterligare ett värde är delaktighet i design och utveckling som innefattar bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet. Det värdet är lågt hos de kommersiella aktörerna och är följaktligen ett värde där Libris kan vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen. Workshopen landande i följande resonemang: Samlad ingång blir inte någon ersättare av Discovery-verktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsas på framtidens sökning och utveckling av en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Innehåll kopplat till tydligt behov och syfte Arbetsgruppen pekar på att det inte existerar en gemensam idé eller enad bild om vad Samlad ingång ska ge för nytta för folk-, forsknings- och specialbiblioteken som har väldigt olika behov och förutsättningar när det gäller innehåll som de ska tillhandahålla sina användare. Arbetsgruppen tog sig därför an uppgiften genom att resonera kring vad syftet med innehållet ska vara utifrån de olika bibliotekstypernas behov. Gruppen valde att titta på hur datakällor som samlas till Samlad ingång skulle kunna grupperas och utgöra tvärsnitt ur en större mängd. Tvärsnitten ska inte översättas direkt till sökportal eller söktjänst, utan de kan utgöras av dataflöden som en aktör använder för att bygga en tjänst. För det ändamålet gjordes en sondering av aktuella prioriterade datakällor hos biblioteken (Bilaga 1). Folkbibliotekens målgrupp är alla medborgare och detta ställer stora krav på språk, gränssnitt och innehåll i OPAC:ar och webbplatslösningar som Arena och CS Library. Inget av systemen som finns på folkbiblioteken är Discovery-system med egna index utan i den mån man visar upp innehåll från externa källor görs det via API:er utan vidare integration. Förutom homogena bibliotekskataloger finns det en del databaser som nästan alla folkbibliotek prenumererar på. Dessa och fritt tillgängligt data bör kunna användas och förädlas på ett sätt som kommer alla folkbiblioteken till fördel. 2

Många forskningsbibliotek har sedan en tid tillbaka införskaffat Discovery-system som kan sägas redan fungera som en samlad ingång för dem. Med dem uppfylls forskningsbibliotekens behov av bred täckning av licenserade databaser, tillsammans med fritt tillgängligt material och bibliotekets egen katalog och lärosätets publikationsdatabas. Dock saknas svenska datakällor i dessa tjänster och detta material är mycket efterfrågat hos biblioteken, särskilt mindre högskolor som är mer ämnesfokuserade och för vilka det inte finns system idag som uppfyller behovet av källor. Specialbiblioteken har väldigt olika behov sinsemellan när det gäller källor, men svenska licensierade och fria källor och myndighetspublikationer, rättsdata samt smala databaser (inom respektive specialområde) är prioriterade. Arbetsgruppen kom fram till att istället för att samla in innehåll till en allmän Samlad ingång så skulle man börja arbetet med införlivande av innehåll i mindre steg och som en gruppdeltagare uttryckte det: börja med sushikartan och sedan göra världskartan. Fler tvärsnitt med tydliga syften bygger på sikt en samlad ingång för Sveriges bibliotek. Då blir det möjligt att formulera en vision på överkomlig nivå. Själva utformandet av den nya framtida digitala bibliotekstjänsten utvecklas sedan bland annat utifrån de målgruppsprioriteringar som tagits fram av Libris-avdelningen. Förslag på grupperingar av datakällor tvärsnitt kopplade till behov Skönlitteratur för folkbibliotekens behov. För folkbibliotekens del finns inte aggregerat data som i forskningsbibliotekens Discovery-tjänster. Det hela är okänd terräng och både viktigt och spännande. Förbättrade sökmöjligheter på skönlitteratur för alla folkbibliotekens grupper är viktigt ur inte minst läsfrämjandeperspektiv. Det här tvärsnittet skulle kunna vara en portal och datamängderna bör tillgängliggöras via API:er. Även inhöstning av förlagsinformation från webben för framtida bruk, omslag på alla på bibliotek förekommande medietyper, färginformation mm är mycket intressant att få in som komplement och berikning till innehållsbeskrivning och ämnesord. Det finns en del licensierade datakällor som nästan alla folkbibliotek prenumererar på. Dessa och fritt tillgängligt data bör också användas och förädlas. Över lag bör arbetssättet med att ta fram tvärsnittet präglas av dialog med folkbiblioteken. Exempel på källor: bibliotekskataloger, Alex (författarlexikon), Wikipedia, boktips, bokrecensioner (Öppna bibliotek), förlagstexter, omslagsbilder, Litteraturbanken, Runeberg. Svenska vetenskapliga publikationer, Swepub, för allmänhet och forskningsbibliotek. Swepub är idag en separat söktjänst men det finns långt gångna planer på att integrera datat i Samlad ingång. KB har under tidsperioden som arbetsgruppen arbetat, fått uppdraget att vidareutveckla Swepub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Inom ramen för det projektet kommer det att undersökas hur en integration av Swepub i portalen Forskning.se kan fungera. Det skulle kunna vara ett logiskt tvärsnitt i form av en naturlig hemvist för denna datamängd där datat också skulle tillgängliggöras på ett mer optimalt sätt än vad det gör idag. Det utesluter dock inte integrering av datat i Samlad ingång. Källor: innehåll från forskningsbibliotekens publikationsdatabaser. 3

Myndigheternas samlade utgivning för allmänhet, myndigheter och forskningsbibliotek. Mängden material som produceras från olika myndigheter är enormt när man tittar på antal myndigheter. SCB statistik för antal myndighetsgrupper 2012 var 370 och för 2013 366. E-pliktlagen innebär att myndighetspublikationer kommer att finnas samlade på KB vars främsta uppgift idag är att bevara dessa och frågan om tillgängliggörande tills vidare inte är prioriterad. Här behövs en översyn av vilka som idag arbetar med frågan att tillgängliggöra myndighetspublikationer. Hur ser planen ut för att tillgängliggöra offentligt information digitalt? Undersöka behov av samarbetspartners i regeringens politikområde informationssamhället. E-delegationen arbetar för att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor. De är en kommitté under Näringsdepartementet. Källor: Myndighetspublikationer. Rättsinformation för allmänhet, myndigheter och forskningsbibliotek Här finns viktiga källor för forskning och allmänheten, att samla dessa skulle ge en förbättrad och mer effektiv hantering samt bättre sökmöjlighet för användarna och främja demokrati. Stor nytta för alla bibliotekstyper. För att få en klar bild av datamängen och hur den skulle tillgängliggöras behöver det initieras ett gemensamt projekt tillsammans med ansvariga myndigheter (bla Domstolsverket, Regeringen och Riksdagen). Källor: Digitaliserade SOU:er, Rättsdatalagret (Domstolsverket, öppet data), Riksdagens data. Smala ämnesområden för mindre högskolor, specialbibliotek och folkbibliotek. Specialbiblioteken och mindre högskolor har ett utbud av smala/små databaser som inte finns representerade i de kommersiella leverantörernas Discovery- tjänster. Detta gör att tillgängliggörandet av information försvåras och att materialet inte blir känt för en bredare grupp användare. För folkbiblioteken kan det röra sig om lokalhistoriska samlingar och liknande. Brist på resurser gör att det svårt för dessa olika bibliotek att driva frågorna. Det här är också datamängder som kan berika befintligt innehåll på ett intressant sätt. Här behöver biblioteken stöd i datainsamlingen framför allt genom att flytta över registreringav innehålla i lokala databaser till registrering av mer data i Libris. Med den teknik som Samlad ingång byggs på blir det möjligt att på sikt skapa index efter behov och ge möjlighet att tillgängliggöra vissa resurser på ett mer effektivt sätt. Fortsatt arbete med Samlad ingång Gruppen har arbetat utifrån ett rent biblioteksperspektiv och en uppgift framöver i utvecklingsarbetet på Libris blir därför att stämma av resultatet mot den målgruppsprioritering som ligger till grund för Samlad ingång. En Samlad ingång byggs av mindre delar, innehållsmängder eller tvärsnitt, och dessa kräver olika insatser och organisation för att kunna möjliggöras i en så kallad brunnlösning och bli tillgänglig via Samlad ingång. Det kommer att behövas samordning och stöd från KB:s håll på olika nivåer, liksom arbete med standarder som gör det lätt att arbeta med datainsamling och dataflöden. Tvärsnitten ser olika ut vad gäller innehållet(fritt tillgängligt, licensierat data) och det kommer att krävas ett fortsatt arbete för att utarbeta metoderna för att samla in data och formera projekt. Det konstateras dock att en organisation som utgår från närhetsprincipen och egen nytta kan ha goda förutsättningar 4

för framgång. När syftet med datainsamling till Samlad ingång är tydligt kommer motivationen skapas att vara med och bidra. För insamling av fritt material behöver biblioteken involveras och bidra med förslag på datakällor. För insamling av licensierat material behövs förutom ytterligare förslag på datakällor (än det som nämnts) även att KB samordnar förhandlingar med leverantörer. En prioritering av datakällorna måste också ske utifrån den målgruppsanalys och prioritering som gjorts för Samlad ingång. Arbetsgruppen kan inte se att det är motiverat att upphandla ett kommersiellt index för att tillgängliggöra licensierat material i Samlad ingång. Det är för få bibliotek som skulle dra nytta av det. Däremot är det motiverat att fokusera på att samla in svenska resurser både till Samlad ingång och i förlängningen också till kommersiella index för att på så vis skapa nytta och stötta de bibliotek som har Discovery-system. Tvärsnittet Skönlitteratur för folkbibliotekens behov skulle med fördel kunna införlivas i projekt Libris för folkbiblioteken (se Librisbloggen: http://librisbloggen.kb.se/2013/03/01/libris-forfolkbiblioteken-mot-en-nationell-katalog/ ) där man kan bearbeta förslaget om tillgängliggörande av e-böcker som Litteraturutredningen föreslår och som har nära anknytning till innehållet i fråga. Litteraturutredningen föreslår att KB bör få ett förtydligat uppdrag om att vidareutveckla den nationella katalogen Libris till att omfatta förmedling av både licensierade och fritt tillgängliga e- böcker. Se vidare förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek, (http://www.kb.se/dokument/bibliotek/utredn_rapporter/2013/forstudie_sammanhallet_system.pd f). Tvärsnitt Swepub är tacksamt på så vis att ett vidareutvecklingsprojekt är i uppstart och inom ramen för den kan frågan undersökas närmare. Visserligen är uppdraget fokuserat på hur datat kan användas för bibliometri, men söktjänsten Swepub kommer att leva kvar i någon form och det blir intressant att se vad som kan hända där. De övriga tvärsnitten kräver närmare undersökningar för att se vad de kan leda till. 5

Bilaga 1. Innehållsmängder ett arbetsunderlag Gruppen behövde snabbt ett underlag om aktuella prioriterade datakällor hos biblioteken att arbeta utifrån och för att kunna föra vidare resonemang kring uppgiften. Som en första sondering skickades tillrättalagda frågor ut till respektive bibliotekstyper som gruppen representerar (SKL, SUHF och specialbibliotek) via olika kanaler. Baserat på sonderingen av prioriterade datakällor och egna erfarenheter producerade arbetsgruppen följande listor på innehåll. Dessa är dock att betrakta som arbetsunderlag i processen att formulera förslag till tvärsnitt. Svenska datakällor, fria i första hand, licensierade i andra hand. Övriga datakällor, fria i första hand, licensierade i andra hand. Fria svenska datakällor: Myndighetspublikationer Rättsdata Wikipedia Runeberg Gutenberg Librivox Litteraturbanken K-Samsök Övriga fria datakällor (hög nytta, lätt att samla in): DOAJ DOAB The Worldbank Open Knowledge Repository FN:s Official Document System Licensierade svenska datakällor ( = BIBSAM-avtal): Artikelsök Newsline Arkiv Mediearkivet Alex Landguiden NE Affärsdata Retriever Business Zeteo Karnov Övriga licensierade datakällor (hög nytta för folkbibliotek): Library PressDisplay EBSCOhost MasterFILE Novelist (EBSCO) 6

SKL Frågan gick ut till IT-kontaktpersoner i Västra Götaland och Halland, IT-konsulenter på regionbibliotek samt Facebookgrupp för Arenabibliotek. Sju svar inkom. Frågan formulerades: "... Vi skall ta fram vilka datakällor som är de tre viktigaste för vår bibliotekstyp. Målet är att få fram en så bra och hjälpsam ny Libriswebb som möjligt. För Libris del gäller det till stor del att erbjuda alternativ eller komplement till de Discovery-lösningar som finns på universitetsbiblioteken och skapa något som kan guida och inspirera låntagaren. Så frågan är: vilka datakällor är det bäst för våra besökare att Libris indexerar så att låntagaren bättre kan nå sina sökningars mål och inspireras på vägen?" För folkbibliotekens del skulle DBpedia (Wikipedia) men även Gutenberg, Runeberg och Litteraturbanken vara bra. Problematiskt för folkbibliotekens del är att det inte finns nationella licenser hos databasvärdar. Det finns några som är stora och som de flesta har abonnemang hos: Alex Författarlexikon, NE finns överallt. Upphandling av Artikelsök, Mediearkivet och Presstext för folkbibliotekens räkning vore högaktuellt. DOAJ och Landguiden nämndes också. Här kan nämnas att Kungliga biblioteket har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga förvärv av e-resurser (t.ex. databaser, e-tidskrifter och e-böcker) på svenska folkbibliotek med hjälp av en enkät. Arbetet syftar till att bistå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enligt Litteraturutredningens förslag (se http://www.regeringen.se/sb/d/15600/a/200257, s. 419) i uppbyggnaden av en förhandlingsorganisation för folkbiblioteken. En första sammanställning kommer att kunna presenteras i april, men redan nu framgår att Nationalencyklopedin följt av Alex, Artikelsök, Mediearkivet, Library PressDisplay och Landguiden placerar sig bland de topptio e- resurser folkbiblioteken betalar mest för. SUHF En enkät skickades ut till samtliga SUHF-bibliotek via Forum för bibliotekschefers e-postlista. Enkäten besvarades av 20 bibliotek, d.v.s. ungefär hälften av SUHF-biblioteken. Spridningen hos de svarande är stor, från de minsta högskolebiblioteken via de medelstora till de största universitetsbiblioteken, och vår bedömning är därför att svaren kan anses representativa för högskolesektorn som helhet. Det kan dock inte uteslutas att något av de bibliotek som inte besvarat enkäten har en starkt avvikande åsikt. I enkäten ställdes följande frågor: Vilka är idag de viktigaste datakällorna i det lokala Discovery-systemet/katalogen? Vilka är de viktigaste datakällorna att tillgängliggöra i Discovery-systemet/katalogen, som inte finns där idag? Vilka vinster ser ditt bibliotek med Libris som nationellt Discovery-system/samlad ingång för bibliotekens användare? Vilka risker ser ditt bibliotek med Libris som nationellt Discovery-system/samlad ingång för bibliotekens användare? Finns det något ditt bibliotek vill ha ut av Libris, som inte uppfylls av de kommersiella Discovery-systemen idag? Är ditt bibliotek intresserat av att ersätta det lokala Discovery-systemet/katalogen med en nationell lösning? Är ditt bibliotek berett att bidra ekonomiskt för att fylla Libris databrunn med relevant innehåll? Är ditt bibliotek berett att delta med arbetsinsatser för att fylla Libris databrunn med relevant innehåll? Övriga kommentarer 7

En bearbetning av svaren ger följande resultat: De idag viktigaste datakällorna: För de bibliotek som idag har licenserat kommersiella Discoverysystem är det viktigt att ha en så bred täckning som möjligt av licenserade databaser ( Alla källor vi valt att köpa är viktiga ), tillsammans med fritt tillgängligt material och bibliotekets egen katalog och lärosätets publikationsdatabas. De mindre högskolorna rapporterar något enklare behov. Saknade datakällor: Enkäten ger ett entydigt resultat att svenska datakällor saknas i de kommersiella Discovery-tjänsterna, och att detta material är mycket efterfrågat. SwePub, Libris, Artikelsök, Mediearkivet, Retriever, m.fl. Libris som nationellt Discovery-system/ Samlad ingång : Återkommande tankar om vinster med ett nationellt system är att ett nationellt enhetligt gränssnitt skulle kunna förenkla för de rörliga biblioteksanvändarna, större möjlighet att påverka ett Librisgränssnitt anpassat utifrån svenska förhållanden, effektivisering av verksamheten genom bättre nationella samarbetsrutiner, och att minimera det lokala arbetet med upphandlingar. Några av de mindre högskolebiblioteken nämner också att ett gemensamt system bör bli billigare. Bland riskerna nämns att systemet kan bli kostsamt, ta för lång tid att utveckla och bygga på för stora personberoenden hos KB. Bland riskerna nämns också svårigheter att påverka, att det lokala biblioteket inte blir en tydlig avsändare, samt en risk för bristande samsyn mellan biblioteken kring hur tjänsten ska fungera. Bland tankarna kring vad Libris kan erbjuda som inte finns hos de kommersiella leverantörerna dyker återigen det svenska materialet upp, liksom möjligheten till större transparens och delaktighet i utvecklingen. Risker och vinster är i stort sett en spegelbild av varandra. Kostnader och nationell enhetlighet återfinns på båda sidor. Det är tydligt redan i denna enkät att universitets- och högskolebiblioteken inte har någon egentlig samsyn, och att detta är en fråga som kräver stort arbete. Enigheten finns kring behovet av att hantera svenskt material, samt ett intresse för större samarbete. Sex bibliotek är enligt denna enkät intresserade av att ersätta sitt lokala Discovery-system med ett nationellt. Fem bibliotek svarar ja på frågan om de är beredda att bidra ekonomiskt för detta, och sju bibliotek är beredda att bidra med arbete. Majoriteten av biblioteken svarar varken ja eller nej på dessa frågor, utan behöver veta mer om hur ett sådant arbete skulle se ut. Endast ett bibliotek svarar nej på frågan om att byta ut det lokala systemet mot ett nationellt och att bidra till detta arbete. Detta bibliotek anger dock i en övrig kommentar att svaren kan komma att ändras om ytterligare information tillkommer. Övriga kommentarer: I de övriga kommentarerna uttrycks flera farhågor om att arbetet kan vara för stort att genomföra. Här finns också synpunkter om att Libris inte bör konkurrera med kommersiella system, utan bör fungera som ett komplement och att information behöver kunna flöda mellan Libris och andra lösningar. Sammanfattning: Universitets- och högskolebiblioteken har ett stort intresse för att samarbeta i en gemensam lösning om förutsättningarna är de rätta. Mer information behövs här, och det finns ingen enhetlig bild av vad en gemensam databrunn skulle innebära. Det finns dock ett tydligt gemensamt behov av att hantera svenskt material. 8

Specialbibliotek Frågan gick ut till specialbibliotekens e-postlista. Följande fråga ställdes: Arbetsgruppen är tillsatt av Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur. Syftet med utredningen är att undersöka vilket innehåll som ska finnas i databrunnen. Arbetet fortsätter nu med att gruppen ska göra en kartläggning av datakällor och i vilken ordning de ska prioriteras. Här behöver jag er hjälp med att lista exempel på datakällor och hur ni vill prioriterar dem inbördes. Totalt svarade 9 bibliotek med förslag på källor de ansåg vara intressanta. Svarsfrekvensen var låg och kan därför inte ge en heltäckande bild av specialbibliotekens behov och prioriteringar. I svaren från biblioteken ser man att det inte finns en gemensam bild av vad en Samlad ingång är och att det råder en osäkerhet kring vad som menas med databrunn. Respons från några bibliotek och exempel på vad som borde vara med i brunnen: Svenskt licensierat material, OA, fria resurser (tex. myndighetspublikationer). Några argument: Få svenska leverantörer finns med i Discovery systemens egna knowledge bases och än mindre det som ligger fritt. Demokratitanken, det offentliga materialet har många sökingångar och sökgränssnitt. Det försvårar för allmänheten att hitta och även för biblioteken. Pliktleveranslagen ger möjlighet att samla det svenska materialet men man pratar inte om hur materialet ska tillgängliggöras. Brunnlösning kan vara kopplingen mellan e-pliktlagens samlande och en brunns möjlighet att tillgängliggöra. Beroendet av de kommersiella leverantörerna gör oss sårbara i många hänseenden. Det finns en stor förhoppning att databrunnen ska kunna innehålla många olika typer material och lösa några av problemen som specialbiblioteken brottas med inom informationsförsörjning. Dagens leverantörer av Discovery -tjänster har index anpassade för universitet och högskolor. Där saknas många av de smala/små förlagen som är viktiga för specialbibliotek. De av BIBSAM licensierat svenskt material ligger långt upp på listan över önskemål som biblioteken ser bör finnas med i brunnen. Där efter fritt tillgängligt svenskt material. En gemensam sökingång och ett sökgränssnitt nämns som en viktig bit, speciellt när det gäller svenskt myndighetsmaterial och rättsdata. Det har även framkommit önskemål att biblioteken själva ska kunna exportera data ur brunnen och bygga egna lokala index. Även ett lokalt styrt verktyg för webbskördning önskas. Sammanfattning: Den tydligaste trenden som går att utläsa från svaren är att det svenska materialet är prioriterat, fritt och licensierat. Specialbiblioteken är inte en homogengrupp och det syns i de svar som inkom rörande vilka källor som biblioteken ser som viktiga. Brist på resurser på biblioteken ses som ett stort incitament för att fortsätta arbeta med en databrunn. 9