1 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSINSATSER Förebyggande verksamhet Räddningstjänst Antagen av kommunfullmäktige 2005-03-14 Gäller från 2005-01-01
INNEHÅLL 2 1. INLEDNING 3. 2. BAKGRUND 4. 3. MÅLSÄTTNING 5. 3:1 Nationella mål 5. 3:2 Kommunövergripande mål 5. 3:3 Verksamhetsmål 6. 3:4 Strategi 6. 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR 6. 5. KOMMUNENS RISKER 7. 5:1 Riskanalys 7. 5:2 Olyckor som kan leda till räddningsinsats 8. 5:3 Riskhanteringsarbete 9. 6. RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 10. 6:1 Uppbyggnad 10. 6:2 Befälsberedskap 10. 6:3 Beredskapsstyrkor 11. 6:4 Ansvar 11. 6:5 Personalens kompetens 11. 7. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 12. 7:1 Mål för förebyggande verksamheten 12. 7:2 Prioriteringar 12. 7:3 Säkerhets- och prestationsmål förebyggande 12. 7:4 Ansvarsfördelning 14. 7:5 Förhindra olycka 14. 7:6 Tillsyn, brandskydd 15. 7:7 Samverkan 15. 7:8 Vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan inträffat 16. 7:9 Allmänhetens möjlighet att alarmera 16. 7:10 Förteckning över tillsynsobjekt 17. 7:11 Sotningsverksamheten 17. 8. RÄDDNINGSTJÄNST 18. 8:1 Mål för räddningstjänst 18. 8:2 Prioriteringar 18. 8:3 Säkerhetsmål- och prestationsmål räddningstjänst 18. 8:4 Räddningstjänstens förmåga 19. 8:5 Resurser 20. 8:6 Bebyggelse karaktär 20. 8:7 Vidta åtgärder efter räddningsinsats 21. 8:8 Övningsverksamhet 21. 8:9 Samverkan 22. 8:10 Brandvattenförsörjning 22. 9. HAMNAR 23. 10. STRATEGISKA INVESTERINGAR 27. 11. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP 27. 12. Bilagor 28..
3 1. INLEDNING Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller miljö. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och skadebegränsa skador i samhället och på dess invånare. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger framförallt i utmaningen att ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende. Människan är såväl producent som konsument av olyckor men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha? Kommunstyrelsen tillika räddningsnämnd, har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Nämnden har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande brandskyddet och sotningsverksamheten. För organisationer som producerar beredskap för oförutsedda händelser är det viktigt att mål och medel står i rimlig proportion till varandra. Det kan möjligen vara lockande att minska resurserna till organisationen som har att hantera händelser, som man egentligen inte vill ska ske och det låter sig naturligtvis också göras, men det måste också vara rimligt att i så fall kraven anpassas till medlen. Ansvaret regleras av Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 och Förordningen om skydd mot olyckor SFS 2003:789. Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 LOS, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljö, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller kommun skall ansvara för räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst Sjöräddningstjänst Flygräddningstjänst Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar
4 2. BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 3 Kap. i LOS skall varje kommun upprätta handlingsprogram. Detta skall omfatta dels förebyggande verksamhet: 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges mål för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. dels räddningstjänst 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmåga skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållanden i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Underlag för Tanums kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik, samt kommunens riskinventering. Av innehållet i lagstiftningen framhålls en större frihet för kommunerna att utforma sin räddningstjänst. Det framgår också att kommunerna utifrån lokal riskanalys och klarlagd riskbild skall upprätta handlingsprogram för skydd mot olyckor och redovisa hur säkerhetsarbetet är ordnat. Planerna skall även ange de krav på prestationsförmåga som lokalt ställs. Av innehållet bör även framgå vilka strategiska beslut om investeringar i material och brandstationer som tagits. 3. MÅLSÄTTNING Här redovisas lagens krav samt beskrivs de målsättningar som gäller skydd mot olyckor i Tanums kommun.
5 3:1 NATIONELLA MÅL Enligt Lag om skydd mot olyckor: 1 Kap. Inledande bestämmelser. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 Kap. Kommunens skyldigheter. 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3:2 Kommunövergripande mål Säkerhetspolicy Tanums kommun har i sin säkerhetspolicy medtagit säkerhetskategorierna personsäkerhet, personalsäkerhet, ekonomisk säkerhet, informationssäkerhet, tekniskt skydd och försäkringsskydd. Grunden för kommunens säkerhetsarbete är de riskanalyser som är gjorda i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas. Säkerhetsmål antagna av kommunfullmäktige Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt som möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. Inriktningsmål vid extraordinära händelser Tanums kommuns beredskap skall vid extraordinära händelser ha egen organisation som kan svara upp mot kraven på omedelbar agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder enligt ansvars- och närhetsprinciperna. Förmågan till anpassning skall vara styrande i planeringsarbetet. De arbetsformer som normalt gäller i kommunen skall ändras så lite som möjligt. Kommunens beredskapsplanering skall enligt givna direktiv präglas av enkelhet, flexibilitet, överskådlighet, samordning och samverkan. Brandskyddsstrategi antagen av kommunstyrelsen Av kommunens brandskyddsstrategi framgår att brandskyddet genom väl förankrade regler och rutiner skall förebygga personskador och materiella förluster. En handlingsplan för brandskyddet skall finnas samt regler för incidentrapportering. Personalen skall kontinuerligt utbildas i förebyggande och skadeavhjälpande brandskyddsåtgärder. 3:3 Verksamhetsmål
Verksamhetsmål räddningstjänst: 6 Räddningstjänsten i Tanums kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor som kan leda till räddningsinsats. Då en olycka har inträffat skall räddningstjänsten på ett professionellt sätt ingripa vid alla tänkbara olyckor i kommunen och dess närhet. Förebyggande brandskyddsarbete, riskanalyser, utbildning, rådgivning och information utförs kontnuerligt till allmänheten och andra myndigheter. Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så att de som behöver organisationens tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. Uppföljning av mål och resurser redovisas i samband med prognostillfällena samt i bokslut och årsredovisning. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. Viktigt är ändå att inte slå sig till ro utan låta processen bli ett kretslopp som hela tiden snurrar 3:4 Strategi För att räddningstjänsten skall ha framgång i sitt arbete krävs: Att vi erbjuder en god förebyggande verksamhet och skapar tillit till vår verksamhet Att våra medarbetare är väl förberedda och utbildade för sitt arbete Att vi har en funktionell och väl fungerande utrustning vid räddningsinsats Att tillräckliga medel ställs till förfogande Att vi tar del av ny teknik och taktik Att alla deltar i arbetet för att nå uppsatta mål 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR Handlingsprogram gällande Tanums kommun har avgränsats till förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt kravet i lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats ( SFS 2003:778 ). Delarna förebyggande verksamhet och räddningstjänst ingår i detta dokument. 5. KOMMUNENS RISKER
7 Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga försörjningen för bl.a. räddningstjänsten, befolkningsskydd, teknisk försörjning, social service och utbildning för innevånarna. Den övergripande riskanalysen syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för geografiskt ansvarsområde tillämplig riskanalys som grund för handlingsprogrammet. Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen utförs av räddningstjänsten som även ansvarar för den fortlöpande revideringen av dokumentet. Sammanfattning av räddningstjänstens riskanalys inom sitt eget ansvarsområde ingår i dessa risk- och skyddsanalyser. Riskanalysen är upprättad i juni 2004 och skall revideras fortlöpande. Befintlig riskanalys har som syfte att: snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i görligaste mån undvikas. ge Tanums kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys pågå så den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 5:1 RISKANALYS Signifikant för flertalet av de olyckor som inträffat inom kommunens insatsområde under åren 2000-2003 är att orsaken till händelsen kan relateras till den mänskliga handlingen d v s felaktiga installationer, felaktiga beslut, tekniskt fel av någon form, av oaktsamhet eller med avsikt etc. Riskanalysen för kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där olycka kan inträffa. Riskmiljöerna kan delas in på två sätt, där sannolikheten är stor för händelse men med smärre konsekvenser, och där sannolikheten är liten men med stora konsekvenser. Övergripande riskanalys för Tanums kommun, utarbetad 2004, finns att tillgå som separat dokument. 5:2 OLYCKOR SOM KAN LEDA TILL RÄDDNINGSTJÄNST
Händelser som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för vardagsolycka och delas in i olyckskategorierna trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i byggnad, naturolyckor och personolyckor. I ett urval av riskanalysen, för trafikolycka, framgår att drabbade vägavsnitt framförallt är motorväg, motortrafikled och större genomfartsvägar. 8 Antal omkomna i trafikolyckor i Tanum 2001-2003 2001-07 1 E6, 300 m söder Lv 1023 Pb/Pb+husvagn 2001-07 1 E6, 1000 m söder Stormyrsv, Oppen Mc/älg 2002-02 2 E6, 1800 m söder Lv 952, Huds Moar Pb/Pb 2002-02 1 Lv 163/908, v. avfart fr E6, Tpl Grind Pb/Pb 2002-06 1 E6, ca 200 m söder Lv 1023 Pb kör av väg i bergvägg 2002-08 1 Lv 1023, 2100 m väster E6 Pb väjer för Lb, kör av väg 2003-02 3 E6 mellan Solhem-Huds Moar Pb/Pb 2003-04 1 E6, 200 m norr Lv 977, Knäm Pb/tung Lb 11 omkomna i 8 olyckor. Bilaga 1: kartunderlag skall visa geografiskt var trafikolyckor inträffat under år 2001-2003. Bilaga 2: Insatsstatistik för år 2003, 2004
Brand ej i byggnad kan beskrivas som mark/skogs-, container- och bilbränder. Dessa händelser har hög frekvens och kan generellt ses som enkla och normalt resurskrävande, förutom de större skogsbränder som kan ge en samhällspåverkan då händelsen är resurskrävande, stora arealer påverkas, människor och bebyggelse kan vara hotade. Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt frekventa och sker mestadels i tätbebyggt område. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska beredskapen allvarligt ansträngs. Vid brand i flerbostadshus och radhus där flera bostäder är allvarligt hotade är resurstillgången kritiskt i initialskedet. Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industribränder, bränder i handelscentra, naturolyckor samt transporter med farliga ämnen och kommunikationsolyckor ( tåg, buss, fartyg ). Kommunen har en omfattande fritidsbåtstrafik och antalet gästhamnsnätter, riskbilden i gästhamnar är mycket hög under sommarperioden då stort antal fritidsbåtar trängs i gästhamnarna. Brand i fritidsbåt i överbelagd gästhamn skulle medföra stora konsekvenser vad gäller liv och hälsa och egendom. Andra allvarliga risksituationer i hamnar är kollisioner, elolyckor och utsläpp som påverkar miljön. Under 1999-2003 har kommunen haft flera större bränder som industribrand, skogsbrand, större byggnads bränder, villabränder, lägenhetsbränder och naturolyckor ( översvämningar ) som renderat i krävande räddningsinsatser och flertal incidenter som föranlett mindre åtgärder. Olyckor som föranleder räddningsinsatser har ökat konsekvent de senaste fyra åren. År 2003 uppgick antalet räddningsinsatser till 387 stycken. 9 5:3 RISKHANTERINGSARBETE Målsättning under 2005 är att skapa en permanent riskanalysgrupp som är allsidigt sammansatt och där tyngdpunkten ligger på en fortlöpande identifiering av risker i kommunen. Skolskjutsgruppen skall analysera de risker som kan leda till olyckor i samband med skolskjutsning, samt lämna förslag till åtgärder för att motverka dessa olyckor. Varje förvaltningschef skall fortlöpande arbeta aktivt med identifiering av de risker som kan inträffa inom sitt eget ansvarsområde. Riskanalysen skall utgöra ett gemensamt underlag för all kommunal planering. Riskanalysen skall vara lättillgänglig i form av GIS-verktyget Riskera. Då kunskap, erfarenhet och överblick på samhället krävs för att samordna kommunens riskhantering skall räddningstjänsten utgöra den funktion som i samverkan utvecklar denna verksamhet i framtiden. Syftet är att reducera, alternativt helt eliminera riskerna.
10 6. RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 6:1 Uppbyggnad ( Fredsorganisation ) Räddningstjänstens ledning och organisation skall bestå av: Heltidsanställd Räddningschef Heltidsanställd Stf. Räddningschef Anställd materialförvaltare Anställd förvaltningsadministratör Anställd Brandförman/ Insatsledare/ Utbildningsansvarig/ Riskhantering Räddningsstyrka med deltidsanställning omfattande 8 styrkeledare samt 32 brandmän med placering i Tanumshede och Hamburgsund. 6:2 BEFÄLSBEREDSKAP Tanums kommun skall, i fred och under höjd beredskap, ha avtal med Strömstads kommun för gemensam ledningsfunktion vid räddningsinsatser under jourtid. Funktionen benämns Räddningschef i beredskap (RIB) och har det övergripande ansvaret för räddningstjänsten. Räddningschef i beredskap har till uppgift att samordna lednings- och stabsfunktionerna för de båda kommunerna. Räddningschef i beredskap skall ständigt vara tillgänglig för de båda kommunerna och skall vara anträffbar via sambandsmedel och alltid kunna träda i tjänst med disponerat fordon inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på respektive skadeplats eller brandstation inom 30 min. Utifrån olyckans omfattning finns olika behov av ledningsstöd. Sådan funktion upprättas efter beslut av Räddningschef i beredskap. Vid komplexa och/eller omfattande olyckshändelser finns större behov av ledning och samordning. I dessa fall förstärks och utökas ledningskapaciteten med ledningsresurser från övriga räddningsregionen. Kriterier för utökning av ledningskapaciteten, organisation samt funktioner finns i separat dokument Stabsinstruktion för räddningstjänsten Tanum.
6:3 Beredskapsstyrkor i Tanums kommun Följande styrkor skall vid normalberedskap kunna rycka ut inom de tider som anges nedan 11 Beredskapen upprätthålls med fyrskiftssystem Station Styrka Anspänningstid 250 Tanumshede 1 styrkeledare + 4 brandmän 5 min 290 Hamburgsund 1 styrkeledare + 4 brandmän 5 min 6:4 Ansvar Räddningschefen är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt Lag om skydd mot olyckor ( SFS 2003:778 ) 6:5 Personalens kompetens Här redovisas den lägsta kompetens som räddningschef, ställföreträdande räddningschef samt övrigt befäl skall ha. Antal Befattning Kompetenskrav 1 Räddningschef Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs C och tillsyn & förebyggande kurs B 1 Ställföreträdande Räddningschef Brandmästarexamen. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs C och tillsyn & förebyggande kurs F1 1 Insatsledare dagtid Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid. Samt i övrigt de utbildningar som krävs för stabstjänstgöring. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs A. 8 Styrkeledare, deltid Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid. Samt i övrigt de utbildningar som krävs för stabstjänstgöring. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs A.
12 7. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET. 7:1 Mål för förebyggande verksamheten. Räddningstjänsten i Tanums kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 7:2 Prioriteringar Under programtiden skall följande riskmiljöer prioriteras i det olycksförebyggande arbetet. Allmän byggnad Bostad Riskmiljön Allmän byggnad utgör en av de största identifierade risker i kommunen. Riksstatistiken visar att en stor del av de äldre som omkommer i bränder gör det i vårdanläggningar. Det är också oroväckande många som omkommer i bränder på serviceboende och särskilt boende. Bostad är den vanligaste objektstypen vid brand i byggnad. En nationell trend visar att bränder i bostäder ökar i antal, risken för att omkomma i brand är störst i bostaden. Bostadsbranden stannar oftast vid en bostad, tack vare räddningsinsatser och byggregler som medför att bostadsbranden oftast begränsas till en brandcell, lägenhet eller villa. 7:3 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL FÖREBYGGANDE Säkerhetsmål 7:3.1 Kommunala förvaltningar, företag och produktionsområden skall kunna utföra produktion av varor och tjänster utan störningar orsakade av händelser vi kan påverka. Prestationsmål för 1: Kommunala förvaltningar skall under 2005-2006 erbjudas och genomföra anpassad brand- och säkerhetsutbildning. Företag med hög risk och många arbetstillfällen skall under kommande år erbjudas anpassad brand- och säkerhetsutbildning. Brandtillsyn skall regelbundet, och vid behov däremellan, utföras för att kvalitetssäkra brandskyddet enligt Statens räddningsverks principer och räddningstjänstens register. Säkerhetsmål 7:3.2
Räddningstjänsten skall utföra tillsyn över brandfarlig vara och explosiva varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor 13 Prestationsmål för 2: Räddningstjänstens tillsyn skall utföras regelbundet vid de objekt som är aktuella enligt räddningstjänstens register. Räddningstjänsten skall avge yttranden till Miljö- och byggnadsnämnden, på samtliga ansökningar om tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Säkerhetsmål 7:3.3 Vid de 159 brandsynpliktiga objekt som finns i kommunen skall kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete införas enligt SRVFS 2004:3. Prestationsmål för 3: Införandet av systematiskt brandskyddsarbete skall ske fortlöpande under 2006. I samband med regelbundna tillsyner skall under åren 2006-2007 det systematiska brandskyddet följas upp och kvalitetskontrolleras ( ca 75 besök/år ). Säkerhetsmål 7:3.4 Alla skolbarn i årskurs 2 och 5 skall årligen ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. Måluppfyllnad förutsätter ett nära samarbete med skolan. Prestationsmål för 4: Att utbildning för skolbarn genomförs under läsår 2006 och framledes. Utbildningen skall efter genomförande, årligen utvärderas och utvecklas tillsammans med skolan Säkerhetsmål 7:3.5 Aktivt verka för minskat antal bostadsbränder och dess konsekvenser utifrån genomsnittet för referensåren 2000-2003 som är 22,6 bränder per år i bostad. Prestationsmål för 5: Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand i bostad och sammanställas kvartalsvis. Kontroll om utrymmen för bostadsändamål är utrustad med minst en fungerande brandvarnare skall fr.o.m 2006 genomföras med den periodicitet som föreligger för skorstensfejarmästarens brandskyddskontroller. Skorstensfejarmästaren är rapporteringsansvarig till räddningschefen om iakttagna brister. Bostäder inom bolag genomförs med egen organisation, bovärdar/vaktmästare.
Säkerhetsmål 7:3.6 Kommuninnevånare äldre än 65 år samt personer med, ur säkerhetssynpunkt, allvarliga funktionshinder ska utgöra prioriterande grupper inom det förebyggande arbetet. 14 Prestationsmål för 6: Utbilda omsorgspersonalen i enlighet med den utbildningsplan som är framtagen. All personal inom hemtjänsten ska varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. Alla pensionärsföreningar ska varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. Vid de tillfällen brand uppstår, där ovanstående riskgrupp drabbas ska varje räddningsinsats följas upp samt att förslag till förbättringar i brandskydd ska utarbetas. 7:4 Ansvarsfördelning Kommunens förvaltningar och bolag ansvarar inom sin verksamhet för sitt olycksförebyggande arbete. Räddningstjänsten skall arbeta för att minska konsekvenserna av bränder och andra olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, för dem som bor, verkar eller vistas i kommunen. Räddningstjänsten utför brandförebyggande myndighetsarbete och utbildnings och informationsinsatser. Samhällsbyggnad ( Va avdelningen ) svarar för skyddet av kommunala vattentäkter. Samhällsbyggnad ( Mark- och exploatering ) svara för trafiksäkerhetshöjande åtgärder av det kommunala vägnätet. Kultur och fritidsförvaltningen erbjuder simundervisning. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar för att elever åkurs fem kan simma och klara nödsituationer vid vatten. IT-avdelningen svarar för datasäkerheten 7:5 Förhindra olycka ( Minska sannolikheten för olyckor ) Syftet är att förhindra att olyckor uppstår vid införande av nya verksamheter och tjänster. Detta ska ske redan i samband med planer och beslut. Syftet är även att förhindra att olyckor uppstår i befintlig verksamhet genom felaktiga tjänster och/eller handlingar. 7:6 Tillsyn, brandskydd
15 De organisatoriska och byggnadstekniska åtgärderna syftar till att: Förhindra brands uppkomst Möjliggöra en trygg och säker utrymning Minska risken för brandspridning Möjliggöra en snabb insats vid brand och i övrigt underlätta brandsläckning Ansvaret för detta åvilar ägaren/nyttjanderättsinnehavaren för ett objekt. För att uppfylla ansvaret måste ägaren bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete avseende såväl organisatoriskt som byggnadstekniskt brandskydd. Arbetet skall dokumenteras. En kortfattad sammanställning av dokumentationen skall inlämnas till räddningstjänsten i form av skriftlig redogörelse. Räddningstjänsten skall meddela föreskrifter om frister för när skriftlig redogörelse skall lämnas in. Fristerna kommer att vara differentierade utifrån en riskbedömning och behovet av förebyggande brandskyddsåtgärder som gäller för enskilda eller grupper av objekt. Vid räddningstjänstens tillsyn sker kontroll av hur det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs på det enskilda objektet, hur uppgifterna i den skriftliga redogörelsen överensstämmer med verkligheten, om de krav som ställdes vid bygglovet uppfylls samt brandskyddet i övrigt i form av stickprovskontroll. Tillsynen kommer att delas in i tre olika kategorier: Löpande tillsyn Löpande tillsyn skall genomföras på byggnader/anläggningar som omfattas av krav på skriftlig redogörelse. Tema tillsyn Förutom löpande tillsyn skall det finnas möjlighet att göra tematillsyner. Dessa tillsyner skall omfatta olika grupper av byggnader/anläggningar och de skall föreslås från år till år av den som är funktionsansvarig för den förebyggande verksamheten, beslut tas sedan av räddningschefen. Tematillsynen skall grundas på inträffade bränder, forskning, efterfrågan, personalläge etc. Riktad tillsyn Riktad tillsyn skall genomföras då räddningstjänsten har uppmärksammats på att det finns alvarliga brister i brandskyddet, på en verksamhet/byggnad eller på begäran. Tillsyn brandfarlig vara Frister och omfattning för tillsyn av brandfarlig vara finns inte i reglerade i lagstiftningen utan kan bestämmas av den myndighet som utövar tillsynen. För att underlätta tillsynsverksamheten både för räddningstjänsten och verksamhetsutövaren så kommer tillsyn av LSO och tillsyn LBE göras samtidigt. Frister för tillsynen enligt LSO och LBE kommer att samordnas. Objektsförteckning över tillsynsobjekt finns att tillgå på räddningstjänsten i Tanums kommun. 7:7 Samverkan Räddningstjänsten samverkar inom den förebyggande verksamheten med de flesta myndigheter som har verksamheter inom Tanums kommun. Exempel på samverkande myndigheter är polis, ambulans, kustbevakningen, sjöräddningen, sjöfartsverket, räddningsverket, länsstyrelsen och statens geotekniska institution och inom kommunen förekommer regelbunden samverkan med samhällsbyggnads förvaltningen, omsorgsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen.
7:8 Vidta skadebegränsande åtgärder innan olycka inträffat 16 ( Minska konsekvenserna av en olycka ) Syftet är att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom. För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelsen kan delas in i tre grupper ( Se bilaga 1 ). I bebyggelse hänförbar till grupp I skall eftersträvas insatstider under 10 minuter, Grupp II 20 minuter och grupp III 30 minuter. I kommunens totala planläggningsarbete, vid planering av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. Livbojar och andra livräddningsredskap skall finnas i erforderligt antal i hamnar och på badplatser. Anskaffning, placering, underhåll och skötsel ankommer på Kultur- och fritidsnämnden för kommunala hamnar och badplatser. 7:9 Allmänhetens möjlighet att alarmera Alarmeringscentralen för kommunens räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarms larmcentral i Göteborg. Alarmering skall kunna göras direkt från brandstationerna. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma räddningstjänsten i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via nödtelefon eller larmtryckknapp vid brandstationernas entréer. Vid massiva telebortfall ställs räddningsfordon ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Räddningstjänsten svarar för underhåll av utalarmeringsanordningar på respektive brandstation. SOS Alarm kan alltid larma räddningstjänsten på en av två oberoende larmvägar. Den första via ordinarie telefonförbindelser och den andra via radio direkt till brandstationen och fordonen. Kommuninvånare skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. De händelser som främst kan föranleda varning och information är: Olyckstyp Informationsbehov Varningsbehov Olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter Ja Ja Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser Ja Ja Stor explosionsrisk Ja Ja Omfattande brand som producerar stora mängder giftig eller irriterande brandrök Ja Ja
Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, sker aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion samt utnyttjas därför avsedda yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon. 17 För viktiga meddelanden eller information som ej innebär omedelbar eller snart förestående fara, kan TV, lokalradion eller riksradion utnyttjas genom att begära programbrytning. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme. Årlig information om vad som handlingsprogrammet innehåller om varning och information till allmänheten vid allvarliga olyckshändelser skall ges på lämpligt sätt. Varningssystem Ansvarig Underhåll Start Larmtid Högtalare på brandfordon Rtj Rtj Räddningsledare 20 min Information om ändring av kommunens handlingsprogram skall finnas att tillgå på kommunlednings och räddningstjänstkontoret. Övriga varnings- och informationsuppgifter om eldningsförbud m m anslås på kommunens anslagstavla samt lokala pressen. Varning, information och alarmering under höjd beredskap. Varningsbehov under höjd beredskap krävs inte för Tanums kommun. Verksamheten handhas på samma sätt som i fred. Informationsrutiner vid olyckor i fred ligger till grund för motsvarande rutiner under höjd beredskap. Alarmeringsrutiner i fred ligger till grund för motsvarande rutiner under höjd beredskap. 7:10 Förteckning över tillsynsobjekt Denna finns att tillgå på räddningstjänsten i Tanumshede som separat objektsförteckning. 7:11 Sotningsverksamheten Mellan Tanums kommun samt Sotarna i Strömstad och Tanums AB, genom dess ägare Stefan Lång, är upprättat avtal om sotning mm. Genom detta avtal förbinder sig skorstensfejarmästaren att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt även i övrigt följa gällande föreskrifter i lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. Kommunstyrelsen äger rätt att kontrollera den föreskrivna sotningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter inom såväl den tekniska som den administrativa delen av verksamheten. Skorstensfejarmästaren är gentemot Kommunstyrelsen ansvarig för fullgörandet av de uppgifter som anges i avtalet. Genom beslut i Kommunstyrelsen, Ks 176 har beslutsrätten avseende medgivande för ägare att sota den egna anläggningen delegerats till Räddningschefen efter samråd med skorstensfejarmästaren.
8. RÄDDNINGSTJÄNST 18 8:1 Mål för räddningstjänst Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver organisationens tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. 8:2 Prioriteringar Under programperioden skall följande riskmiljöer prioriteras. Brand i byggnad Trafik Brand i byggnad prioriteras i arbetet med räddningstjänst p.g.a. bränder i byggnad, då framförallt i bostäder orsakar ett stort lidande för de drabbade. Risken att skadas eller omkomma vid bränder är störst vid brand i bostad. Trafiken prioriteras i arbetet med räddningstjänst bl.a. då vägtrafiken står för stor del av de dödsfall som inträffar vid olyckor som föranleder räddningsinsatser. Trafiken på E:6 utgör stor risk för tredje person i kommunen pga den stora trafikvolym av fordon, farligtgods transporter mm. 8:3 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL RÄDDNINGSTJÄNST Säkerhetsmål 8:3.1 Räddningsstyrkorna skall snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser enligt Lag om skydd mot olyckor. Prestationsmål för 1: Anspänningstiden vid Räddningstjänstlarm skall aldrig överstiga 5 minuter. Räddningstjänsten skall vara dimensionerad för att klara alla normalolyckor enligt 2004 års riskanalys Brandutredningar skall genomföras enligt LOS men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant, för att uppnå syftena att förhindra liknande bränder eller öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Säkerhetsmål 8:3.2 Kommunens räddningstjänst ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kunna kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Prestationsmål för 2: Samtlig räddningstjänstpersonal bör ha genomgått grundutbildning inom 1 år från anställningens början. Samtlig räddningspersonal skall ha genomgått Räddningsverkets utbildning räddningsinsats inom 2 år från anställningens början.
Vid kommande anställningar ska medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 8:4 Räddningsstyrkornas förmåga: Målsättningen och ambitionsnivån för den operativa styrkan är att den skall utföra räddningsinsatser enligt beskrivning i tabellen på ett effektivt sätt. En effektiv räddningstjänst ska karaktäriseras av hög tillgänglighet och god insatsförmåga och planeras och organiseras. 19 Styrkor Tanum, stn O 250 Hamburgsund, stn O 290 Uppgifter Egen Egen Insats Insats Med förstärkning från stn O290 < 30 min Med förstärkning från stn O250 < 30 min Avtal Med förstärkning från regionen < 30-60 min Utvändig släckning av byggnad Ja Ja Utvändig livräddning från byggnad Ja Ja Utvändig släckning av byggnad över tre våningar Nej Nej Nej Rökdykning i normal riskmiljö Ja Ja Samtidig utvändig släckning och rökdykning i normal riskmiljö Nej Ja Nej Ja Rökdykning i hög riskmiljö Nej Ja Nej Ja Samtidig utvändig släckning och rökdykning i hög riskmiljö Nej Ja Nej Ja Ja Skogsbrandsläckning, mindre omfattning Ja Ja Skogsbrandsläckning, stor omfattning Nej Nej Nej Nej Ja Släckning vid utflöde av större mängd brandfarlig vätska Nej Ja Nej Ja Losstagning av skadade vid trafik - eller tågolycka eller annat nödläge Ja Ja Första omhändertagande av skadade människor Ja Ja Terrängstransport av enstaka skadade Ja Ja Kemdykarinsats, mindre omfattning Ja Nej Ja Kemdykarinsats, stor omfattning Nej Nej Nej Nej Ja Indikering av miljö- och hälsofarliga ämnen Ja Nej Vattendykarinsats Nej Nej Nej Nej Ytlivräddning med båt Ja * Ja Länspumpning av enstaka fastig- Ja Ja heter Oljeskadebekämpning i hamnområde Gäller endast insjöar och hamnområden Nej Ja Ja
20 8:5 Resurser Tanumshede Hamburgsund * 1 st släck/räddningsbil årsmodell -89 * 1 st släck/räddningsbil årsmodell -97 * 1 st tankbil 10 kubik årsmodell 92 * 1 st tankbil 7 kubik årsmodell -79 * 1 st transportbil årsmodell -2000 * 1 st transportbil årsmodell 92 * 1 st besiktningsbil årsmodell 2000 * 1 st båt styrpulpet modell större * 1 st befälsbil årsmodell - 2000 * 1 st båt styrpulpet modell liten I norra Bohuslän finns ett väl utvecklat samarbete alltifrån ledning av områdets personella resurser till detaljerade materialresurser. För övrigt finns avtal om räddningshjälp med alla kommuner inom Västra Götaland. 8:6 Bebyggelse karaktär Med redovisad organisation, målsättning och fördelning av styrkor nås huvuddelen av kommunens invånare med räddningstjänst enligt följande. Ort/kommunaldel Bebyggelsetyp Lägsta tid för livräddningsinsats med rökdykare Tanumshede Grupp I < 10 min Hamburgsund Grupp I < 10 min Grebbestad Grupp II < 20 min Fjällbacka Grupp II < 20 min Havstenssund Grupp II < 20 min Rabbalshede Grupp III < 30 min Bullaren Grupp III < 30 min Kville Grupp II < 20 min För räddningsinsatser på de öar som saknar broförbindelser med kommunen i övrigt, skall det finnas en lämplig båt ( motsvarande ) som samtidigt minst, förutom eventuell besättning, kan transportera en räddningsstyrka om fem personer. I skärgården helårsbor 224 personer på 22 öar utan fast landförbindelse enligt uppgift, därav 174 personer på Hamburgö. Sommartid beräknas ca 1 100 boende på våra öar. Kommunen skall genom Kultur- och fritidsnämnden svara för att lämpliga båtplatser tillhandahålles och att befintliga sjösättningsramper är brukbara och tillgängliga för räddningstjänsten i hamnområden där kommunen är ansvarig för räddningstjänst. Risksituationen i kommunala hamnar är under utredning, där räddningstjänsterna i norra regionen tillsammans med Räddningsverket kommer att ta fram nya regler för gästhamnar mm.
21 8:7 Vidta åtgärder efter räddningsinsats I samband med att en olycka, katastrof eller allvarlig kris, kallas POSOM gruppen in av räddningledaren. Kommunens POSOM grupp inkallas vid behov, gruppen består av representanter från Primärvård, Kyrka, Skola, Polis, Social omsorg och Räddningstjänst. (POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid olyckor och katastrofer.) Syftet är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om och rehabilitera människor. Under detta skede ska också uppföljning av händelser ske. Posomgruppens uppgift är: Vara stöd till enskilda drabbade och till familjer. Upprätta ett informations- och stödcentrum. Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för hjälp på längre sikt. Vid olycka som inneburit att miljön har skadads ska räddningsledaren underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt länsstyrelsen. 8:8 Övningsverksamhet För att bibehålla kompetensen och öka förmågan hos räddningstjänstens personal skall regelbundna övningar genomföras. Räddningschefen skall upprätta övningsprogram som skall ange vilken personal som skall deltaga i respektive övning, övningens omfattning i tid samt innehåll. Övningar skall journalföras på ett sådant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan. Personalkategori Övningstimmar Antal öv/ år Innehåll i stort per år Räddningschef och Stf. Räddningschef 20 Allmän räddningstjänst ledningsövning samt stabsarbete Insats och styrkeledare ( Brandförman ) 50 21 Allmän räddningstjänst ledningsövning samt stabsarbete Brandmän 50 21 Allmän räddningstjänst
22 8:9 Samverkan Följande samverkansavtal finns upprättade för Tanums kommun. Ömsesidig hjälp inom räddningsregionen ( Lysekils, Munkedals, Sotenäs, Strömstads och Uddevallas räddningstjänster ) i samband med insatser vid större omfattning. Kommunens har avtal om hjälp vid räddningstjänst med Dals-Eds kommun för insatser i kommunens östra del. Principöverenskommelse med NCC i Uddevalla om hjälp med entreprenadmaskiner vid olycksinsatser. Avtal med Haldens Politidistrikt om hjälp för räddningstjänst. Gemensam Räddningschefsberedskap med Strömstads kommuns räddningstjänst. Överenskommelse med brukshundsklubben om tillgång till räddningshundar. Avtal med saneringsbolaget Entropi AB om kostnadsfria resurser som tillställs räddningstjänsten vid olje- och kemikaliesanering. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om sjuktransporter i terräng. Avtal med Banverket om återställning med ersättning efter olycka på järnväg. Avtal om hjälp i Västra Götalands län vid större räddningsinsatser. Räddningstjänstsamverkan stabsstöd vid större händelser i Västra Götaland. Samverkan finns även med Sjöräddning samt Kustbevakning. 8:10 Brandvattenförsörjning Inom de områden i kommunen som räddningschefen anvisar skall det finnas brandposter anslutna till kommunens vattennät. Brandpostsystemet skall vara utfört i enlighet med Svenska Vatten AB anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar eller andra vattentag för räddningstjänsten på de platser som räddningschefen anvisar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen där det föreligger liten risk för omfattande bränder med spridningsrisk. För detta skall det finnas minst ett tankfordon med minsta kapacitet om 10 kubik. Tankfordonet skall kunna nå den landbaserade delen av kommunen inom 30 minuter. Kommunens VA-avdelning svarar för att räddningskåren har aktuella kartor som anger brandposters, branddammar och vattentag läge.
Kommunens VA-avdelning svarar för underhåll och skötsel av brandposter. 23 9:0 RESÖ Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i vatten Gräns i vatten
HAVSTENSSUND Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i vatten 24 Gräns i vatten
GREBBESTAD Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i vatten 25
FJÄLLBACKA Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i vatten 26
HAMBURGSUND Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i vatten 27 Gräns i vatten
10. STRATEGISKA INVESTERINGAR 28 Heltäckande investering/verksamhetsförändringar finns som separat dokument. Sammanfattning, behov av ersättningsutrustning 2005-2007 Behovsredovisning för 2005 * Utbyte personsökarsystem 350 tkr * Kompletta lättviktspaket 2 st 50 tkr * Batteriladdare 30 tkr Behovsredovisning för 2006 * Byte av tankbil ca 2 300 tkr * Kompletta lättviktspaket 2 st 50 tkr Behovsredovisning för 2007 * Kompletta lättviktspaket 50 tkr 11. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP. Planeringsförutsättning är 10 års anpassningstid vilket innebär att några åtgärder inte är aktuella under mandatperioden. Ändras planeringsförutsättningen kommer adekvata åtgärder att genomföras. DEFINITIONER. Insatstid Anspänningstid Körtid Angreppstid Höjd beredskap Tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs. summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden från alarmering av personal till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut från brandstationen. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstationen till skadeplatsen. Tiden från det att fordonen placeras vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när, Sverige är i krig. Sverige är i krigsfara. det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att; det är krig utomlands. Sverige har varit i krig. Sverige har varit i krigsfara.
Bilaga 29 Bebyggelsens karaktär. Grupp I ( Insatstid normalt under 10 minuter ). Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, varuhus, kontor och samlingslokaler. Särskild brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, skola, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Bostadsbebyggelse 4 våningar och högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns i området. Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. Grupp II ( Insatstid normalt under 20 minuter ). Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre ( friliggande ) Villa -, radhus -, kedjehus -, fritidshus -, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III ( Insatstid normalt under 30 minuter ). Enstaka byggnader och gårdar. Mindre byar.