HANDLINGSPROGRAM FÖR DALS-EDS KOMMUN

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM FÖR DALS-EDS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR Antagen av Kommunfullmäktige

2 DALS EDS KOMMUN 1 (21) INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. BAKGRUND 2:1 Legala förutsättningar 3 3. MÅLSÄTTNING 3:1 Nationella krav 4 3:2 Kommunens visioner 4 3:3 Kommunövergripande mål 4 3:4 Verksamhetsmål 5 3:5 Säkerhets- och prestationsmål förebyggande 6-7 3:6 Säkerhets- och prestationsmål räddningstjänst 8 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR 9 5. KOMMUNENS RISKER 5:1 Riskanalys 9 5:2 Olyckor som leder till räddningsinsats 10 5:3 Farlig Verksamhet 11 5:4 Extraordinära Händelser 11 5:5 Riskhanteringsarbete FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 6:1 Mål för förebyggande verksamheten 12 6:2 Förhindra olycka 12 6:3 Vidta skadebegränsande åtgärder innan olycka inträffat 12 6:4 Allmänhetens möjlighet att alarmera 12 6:5 Förteckning över tillsynsobjekt 13 6:6 Tillsyn av livräddningsutrustning 13 6:6 Sotningsverksamheten RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 7:1 Uppbyggnad :2 Befälsberedskap 16 7:3 Räddningsstyrkor RÄDDNINGSTJÄNST 8:1 Mål för räddningstjänst 18 8:2 Förbereda räddningsinsats 18 8:3 Genomföra räddningsinsats 19 8:4 Vidta åtgärder efter räddningsinsats 19 8:5 Samverkan PERSONALENS KOMPETENS RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP 20 DEFINITIONER 21 BEBYGGELSE KARAKTÄR 22 KARTA INSATSTID 23

3 DALS EDS KOMMUN 2 (21) 1. INLEDNING Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och hos dess invånare. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger framförallt i utmaningen att ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende. Människan är såväl producent som konsument av olyckor men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha? Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Nämnden har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande säkerhetsarbetet och sotningsverksamheten. Integrerat i organisationen finns kommunskyddet och kommunens samlade säkerhetssamordning. Ansvaret regleras i Lag om skydd mot olyckor, LSO, (SFS 2003:778) och förordning om skydd mot olyckor, FSO, (SFS 2003:789). Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst. Sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. All annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.

4 DALS EDS KOMMUN 3 (21) 2. BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 3 Kap. i LSO skall varje kommun upprätta handlingsprogram. Detta skall omfatta dels förebyggande verksamhet: 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. met skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. dels räddningstjänst: 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. met skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Underlag för Dals Eds kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik, kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys samt Länsstyrelsens regionala riskanalys. Av innehållet i lagstiftningen framhålls en större frihet för kommunerna att utforma sin räddningstjänst. Det framgår också att kommunerna utifrån lokal riskanalys och klargjord riskbild skall upprätta handlingsprogram för skydd mot olyckor och redovisa hur säkerhetsarbetet är ordnat. Planerna skall även ange de krav på prestationsförmåga som lokalt ställs.

5 DALS EDS KOMMUN 4 (21) 3. MÅLSÄTTNING Här redovisas lagens krav samt beskrivs de målsättningar som gäller skydd mot olyckor i Dals Eds kommun. 3:1 NATIONELLA MÅL Enligt Lag om skydd mot olyckor: 1 Kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 kap. Kommunens skyldigheter 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3:2 KOMMUNENS VISIONER Dals-Ed ska vara en föregångskommun som kännetecknas av invånare som känner välbefinnande, trygghet, engagemang och lika värde. Miljön och människors goda hälsa ska vara en grund för livskvaliteten och utgöra ett kraftfullt argument för människor att söka sig till, bo och verka i kommunen. Miljöhänsyn ska vara grunden för kommunens framtida utveckling och utgöra en hörnsten i arbetet med att skapa sysselsättning. 3:3 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Säkerhetsmål antagna av kommunfullmäktige Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. Säkerhetspolicy kommunens verksamheter Dals Eds kommun har i sin säkerhetspolicy medtagit säkerhetskategorierna personsäkerhet, personalsäkerhet, ekonomisk säkerhet, informationssäkerhet, tekniskt skydd och försäkringsskydd. Grunden för kommunens säkerhetsarbete är de riskanalyser som är gjorda i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas.

6 DALS EDS KOMMUN 5 (21) Brandskyddsstrategi för kommunens verksamheter Av kommunens brandskyddsstrategi framgår att brandskyddet genom väl förankrade regler och rutiner skall förebygga personskador och materiella förluster. En handlingsplan för brandskyddet skall finnas samt regler för incidentrapportering. Personalen skall kontinuerligt utbildas i förebyggande och skadeavhjälpande brandskyddsåtgärder. Inriktningsmål vid extraordinära händelser (enligt SFS 2006:544) Dals Eds kommuns beredskap för hantering av extraordinära händelser skall vara att ha en organisation som kan svara upp mot kraven på omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder enligt ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna. Förmågan till anpassning skall vara styrande i planeringsarbetet. De arbetsformer som normalt gäller i kommunen skall ändras så lite som möjligt. Kommunens beredskapsplanering skall enligt givna direktiv präglas av enkelhet, flexibilitet, överskådlighet, enhetlighet, samordning och samverkan. Inriktningsmålet skall revideras och utvärderas under varje mandatperiod. 3:4 VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsmål förebyggande: Räddningstjänsten i Dals Eds kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Verksamhetsmål räddningstjänst: Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. Uppföljning av mål och resultat skall redovisas nämnden årsvis. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa.

7 DALS EDS KOMMUN 6 (21) 3:5 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL FÖREBYGGANDE Säkerhetsmål 1: Kommunala förvaltningar, företag och produktionsområden skall kunna utföra produktion av varor och tjänster utan störningar orsakade av olyckshändelser vi kan påverka. Utbildning kommer att erbjudas. Prestationsmål för 1: Kommunala förvaltningar skall under erbjudas och genomföra anpassad brandoch säkerhetsutbildning. Företag med hög risk och många arbetstillfällen skall under kommande år erbjudas anpassad säkerhetsutbildning. Brandtillsyn skall regelbundet, och vid behov däremellan, utföras för att kvalitetssäkra brandskyddet enligt MSB s principer och räddningstjänstens register. Säkerhetsmål 2: Skolelever skall ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. Måluppfyllnad förutsätter ett nära samarbete med skolan. Prestationsmål för 2: Att brandkunskapsutbildning för elever i årskurs 7 genomförs under varje läsår. Skall kommunen också kunna erbjuda brand- och olycksförebyggande information/utbildning för årskurserna 1 till 6. Utbildning i islivräddning för årskurs 8 genomförs under varje läsår. Utbildning i HLR (hjärt och lungräddning) samt luftvägsstopp för årskurs 9 genomförs varje läsår. Erbjuda dagis och förskoleverksamhet brand- och olycksförebyggande information/utbildning. Utbildningen skall efter genomförande utvärderas och utvecklas tillsammans med skolan. Säkerhetsmål 3: Kommuninvånare äldre än 65 år samt personer med, ur säkerhetssynpunkt, allvarliga funktionshinder ska utgöra prioriterade grupper inom det förebyggande arbetet. Prestationsmål för 3: Utbilda 25% av omsorgspersonalen varje år i praktiskt brandskydd. (C:a 50 pers/år) Varje år utbilda hemtjänstens personal i att identifiera brandrisker efter checklista, för utformande av enklare riskanalys med åtgärdsförslag, vid olika typer av hembesök. All personal inom äldreomsorgen skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet.

8 DALS EDS KOMMUN 7 (21) Alla pensionärsföreningar skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. Säkerhetsmål 4: Tillsyn över brandfarlig vara och explosiva varor skall utföras enlig Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiv varor, Förordning (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiv varor. Prestationsmål för 4: Tillsyn skall utföras regelbundet vid de objekt som är aktuella enligt räddningstjänstens register. Säkerhetsmål 5: Vid de brandtillsynspliktiga objekt som finns i kommunen skall kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete införas enligt SRVFS 2004:3. Prestationsmål för 5: Fortsätta med information och implementering av det systematiska brandskyddsarbetet. I samband med regelbundna tillsyner skall under åren det systematiska brandskyddsarbetet följas upp och kvalitetskontrolleras (ca 10 besök/år). Säkerhetsmål 6: Aktivt verka för minskat antal bostadsbränder och dess konsekvenser. Prestationsmål för 6: Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand i bostad och sammanställas årsvis. Kontroll om utrymmen för bostadsändamål är utrustad med minst en fungerande brandvarnare bör genomföras med den periodicitet som föreligger för skorstensfejarmästarens brandskyddskontroller. Skorstensfejarmästaren är rapporteringsansvarig till räddningschefen om iakttagna brister. Bostäder inom Edshus genomförs med egen organisation, bovärdar/vaktmästare.

9 DALS EDS KOMMUN 8 (21) 3:6 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL RÄDDNINGSTJÄNST Säkerhetsmål 1: Räddningsstyrkorna skall snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser enligt Lag om skydd mot olyckor. Prestationsmål för 1: Anspänningstiden vid Räddningstjänstlarm skall normalt inte överstiga 6 minuter. Insatstiden skall mätas för varje räddningsinsats och högst uppgå till den insatstid som anges på kommunens räddningstjänstkarta. Räddningstjänsten skall vara dimensionerad för att klara alla normalolyckor enligt 2011 års riskanalys. Brandutredningar skall genomföras enligt LSO men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant, för att uppnå syftena att förhindra liknande bränder eller öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Den röda tråden uppgiftskatalogen, med målbeskrivning för enskilda brandmäns och av insatsstyrkors förmåga. Utifrån denna ska utbildnings- och övningsverksamheten sedan planeras, genomföras och utvecklas. Säkerhetsmål 2: Kommunens räddningstjänst ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kunna kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Prestationsmål för 2: Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal skall ha genomgått grundutbildning inom 1 år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom 3 år från anställningens början. Vid kommande anställningar ska medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund.

10 DALS EDS KOMMUN 9 (21) 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR gällande Dals Eds kommun har avgränsats till förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt kravet i lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats (SFS 2003:778). Delarna förebyggande verksamhet och räddningstjänst ingår i detta dokument. 5. KOMMUNENS RISKER Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga förmågan för bland annat räddningstjänst, säkerhetsarbetet, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den övergripande riskanalysen syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för geografiskt ansvarsområde tillämplig riskanalys som grund för handlingsprogrammet. Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen utförs av räddningstjänsten som även ansvarar för den fortlöpande revideringen av dokumentet. Sammanfattning av räddningstjänstens riskanalys inom sitt eget ansvarsområde ingår i detta dokument. Denna riskanalys, upprättad 2011, kommer att kompletteras med risk- och sårbarhetsanalys under Denna innehåller alla inventerade risker inom kommunens geografiska område. Risker som skall hanteras för att skapa en säker och trygg kommun, alternativt kan leda till räddningsinsats eller extraordinär händelse beaktas i arbetet som samordnas inom räddningstjänsten. Riskanalysen har som syfte att: snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i görligaste mån undvikas. ge Dals Eds kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. utgöra planeringsunderlag för hantering av extraordinära händelser. då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys genomföras kontinuerligt så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 5.1 RISKANALYS Signifikant för flertalet av de olyckor som inträffat inom kommunens insatsområde under åren är att orsaken till händelsen kan relateras till mänsklig handling d v s felaktiga installationer, felaktiga beslut, tekniskt fel av någon form, av oaktsamhet eller med avsikt.

11 DALS EDS KOMMUN 10 (21) Riskanalysen för kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där en mängd typolyckor kan inträffa. Geografiskt konstateras att risk för liv och hälsa samt miljö finns över hela kommunens yta, främst på vägnätet. Risk för egendomsskador finns i större utsträckning i tätorten. Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet har baserats på riskanalysen. 5.2 OLYCKOR SOM LEDER TILL RÄDDNINGSINSATS Typolyckor som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för normalolycka och delas in i olyckskategorierna, utsläpp av farligt ämne, trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i byggnad, naturolyckor och personolyckor. De dominerande Olyckstyperna är bränder och trafikolyckor. Bland de större riskerna kan nämnas Farligt godsolycka på landsväg och järnväg. Brand i industri, vårdinrättning, skola, eller större publika lokaler. Trafikolycka lands- och järnväg. Stora skogsbränder Dals Eds kommuns utfall av olyckor som resulterat i räddningsinsatser under åren Brand i byggnad 43 Brand ej i byggnad 56 Trafikolyckor 65 Automatlarm 145 Utsläpp farligt ämne 3 IVPA (I Väntan På Ambulans) 97 Under perioden 1/ / har räddningstjänsten utfört 454 utryckningar av olika slag. Som framgår av statistiken är det automatiska brandlarm som har flest utryckningar. Vi måste försöka få ned antalet utryckningar till automatlarmen. Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt frekventa och sker mestadels i tätbebyggt område. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska beredskapen allvarligt ansträngs. Vid brand i flerbostadshus och radhus där fler bostäder är allvarligt hotade är resurstillgången kritisk i initialskedet.

12 DALS EDS KOMMUN 11 (21) Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. I Dals Eds kommun hade vi sommaren 2005 den största skogsbranden i Dalsland på många år som krävde stora personalinsatser och slitage på vårt materiel.. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industribränder, naturolyckor, olyckor med farliga ämnen och kommunikationsolyckor (tåg, buss, och flyg). 5:3 FARLIG VERKSAMHET Inom kommunen finns ingen verksamhet som klassas som farlig verksamhet enlig Lagen om skydd mot olyckor 2kap 4. 5:4 EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER De senaste årens utveckling har medfört att det finns en anledning att teckna en bredare bild än tidigare av tänkbara risker, hot och påfrestningar det moderna samhällets sårbarhet. Exempel på händelser som kan medföra svåra påfrestningar på samhället är Omfattande och långvariga el- och teleavbrott samt avbrott/störningar i vattenförsörjningen Översvämningar Extrema väderförhållanden Ras och skred Kärnkraftsolycka i Sverige eller närliggande grannländer som kan få betydande verkningar också inom kommunen Terrorhandlingar Omfattande utbrott av smittsamma sjukdomar Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544 reglerar kommunernas och landstingens särskilda skyldigheter och befogenheter vid extraordinära händelser. 5.5 RISKHANTERINGSARBETE Samtliga förvaltningar har en riskanalys och åtgärdsplan för om det skulle inträffa någon allvarligare störning. Tyngdpunkten ligger på en fortlöpande identifiering av risker i kommunen. Risk- och sårbarhetsanalysen skall utgöra ett gemensamt underlag för all kommunal planering. Då kunskap, erfarenhet och överblick på samhället krävs för att samordna kommunens riskhantering skall räddningstjänsten utgöra den funktion som i samverkan utvecklar denna verksamhet i framtiden. Syftet är att reducera, alternativt helt eliminera riskerna.

13 DALS EDS KOMMUN 12 (21) 6. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET. 6:1 MÅL FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN Räddningstjänsten i Dals Eds kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 6:2 FÖRHINDRA OLYCKA (Minska sannolikheten för olyckor) Syftet är att förhindra att olyckor uppstår vid införande av nya verksamheter och tjänster. Detta ska ske redan i samband med planer och beslut. Syftet är även att förhindra att olyckor uppstår i befintlig verksamhet genom felaktiga tjänster och/eller handlingar. 6:3 VIDTA SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER INNAN OLYCKA INTRÄFFAT (Minska konsekvenserna av en olycka) Syftet är att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom. För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelsetyperna kan delas in i tre grupper (Se bilaga 1). I bebyggelse hänförbar till grupp I skall eftersträvas insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter. I kommunens totala planläggningsarbete, vid planering av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. 6:4 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET ATT ALARMERA Alarmeringscentral för kommunens räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarms larmcentral i Göteborg. Alarmering skall kunna göras direkt från brandstationen. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma räddningstjänsten i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via larmtryckknapp som är placerad på väggen vid brandstation i Ed. Vid massiva telebortfall ställs räddningsfordon ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen.

14 DALS EDS KOMMUN 13 (21) Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, kan signalen Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) utnyttjas och direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. VMA- signalen kan endast ges i Dals Eds tätort. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon eller via Sveriges Radio, tv och kommunens hemsida. Kommunens POSOM verksamhet I samband med en olycka, katastrof eller allvarlig kris, kallas POSOM- gruppen in av räddningsledaren vid behov. (POSOM) står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid olyckor och katastrofer. Gruppen består av representanter från Socialen, Primärvården, Kyrka och Skola. Posoms- gruppens uppgifter är att: - Vara stöd till enskilda drabbade och till familjer. - Upprätta ett informations- och stödcentrum. - Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället får hjälp på längre sikt. Under detta skede skall också uppföljning av händelser ske. 6:5 FÖRTECKNING ÖVER TILLSYNSOBJEKT Denna finns att tillgå på räddningsstationen i Ed som separat Objektsförteckning. För verksamheten upprättar räddningschefen årlig tillsynsplan. Lägsta kompetensen för att få utföra tillsyn är MSB`s utbildning tillsyn A. 6:6 TILLSYN AV LIVRÄDDNINGSUTRUTNING Kommunstyrelsens tekniska förvaltning ansvarar för sex kommunala badplatser vilka finns på följande platser: Gröne Backe camping, Eds badplats, Skottsjöns badplats, Håbols badplats, Nössemarksbadplats och Sågtjärnsbadplats. Utöver dessa finns livräddningsutrustning vid båthamnarna vid Lee området och i Nössemark i sjön Stora Lee. Räddningstjänsten har tillsyn av platserna. 6:7 SOTNINGSVERKSAMHETEN Mellan Dals Eds kommun samt Sotarn på Dal AB, genom dess ägare Sören Gustavsson är upprättat avtal om sotning mm. Genom detta avtal förbinder sig skorstensfejarmästaren att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt att även i övrigt följa gällande föreskrifter i lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. Kommunstyrelsen (Räddningsnämnden) äger rätt att kontrollera den föreskrivna sotningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter inom såväl den tekniska som den administrativa delen av verksamheten. Skorstensfejarmästaren är gentemot Kommunstyrelsen ansvarig för fullgörandet av de uppgifter som anges i avtalet. Genom beslut år i kommunstyrelsen D: nr 04/ har beslutsrätten avseende medgivande för ägare att sota den egna anläggningen delegerats till räddningschefen efter samråd med skorstensfejarmästaren.

15 DALS EDS KOMMUN 14 (21) Brandskyddskontroll/föreläggande/förbud. Skorstensfejarmästaren har delegation som omfattar behörighet att utföra brandskyddskontroll enligt kap 3 6 i LSO,samt meddela föreläggande och förbud enligt förordningen kap 6 10 i LSO. Personal och utrustning Skorstensfejarmästaren har i sin organisation skorstensfejartekniker/- mästare med kompetens för att kunna utföra sotning och brandskyddskontroller. Därutöver finns antal anställda skorstensfejare/ gesäller med kompetens för sotningsarbeten. Entreprenören skall hålla personal för det föreskrivna arbetets utförande. Personal som självständigt utför rengöringsarbete skall ha erfordlig yrkesutbildning eller arbeta under sakkunnig ledning. Enteprenören skall tillse att brandskyddskontrollen utföres av personal med skorstensfejarteknikerexamen eller annan godkänd kompetens enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Entreprenören skall hålla erforderlig teknisk utrustning, fordon, lokaler och övriga anordningar för fullgörande av avtalet mellan kommunen och entreprenören. Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Som följer av 3kap.4 i LSO får kommunen, efter ansökan medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotning kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i dess helhet. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med efterföljande brandskyddskontroller. Om det vid brandskyddskontrollen eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så skall denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. 7. RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 7:1 UPPBYGGNAD Räddningstjänstens ledning och organisation skall bestå av: Heltidsanställd räddningschef. Räddningsstyrka med deltidsanställning omfattande 4 Räddningsledare- samt 16 brandmän med placering i Ed samt X antal reserver. Räddningsvärn i Nössemark har 15 räddningsvärnsmän Räddningsvärnet har som uppgift att förbereda insats tills styrkan från Ed kommer.

16 DALS EDS KOMMUN 15 (21) Följande räddningsstyrkor skall vid normalberedskap rycka ut inom angivna tider. Hela kommunen, Heltid Räddningschef i beredskap Hela kommunen, Deltid Station 740 Ed Räddningsledare 4 Brandmän Räddningsvärnet i Nössemark 15 Räddningsvärnsmän Dessutom finns: en tjänst som Brandinspektör/materiel- och fordonsansvarig kallad drifttekniker i organisationen på heltid. en tjänst som kommunens beredskapssamordnare i organisationen på 50 %-tid. En kanslisttjänst halvtid Avtal med Årjängs kommun om en gemensam räddningschef i beredskap under jourtid. (RCB)

17 DALS EDS KOMMUN 16 (21) 7:2 BEFÄLSBEREDSKAP Dals Eds kommun skall, i fred och under höjd beredskap, ha avtal med Årjängs kommun för gemensam ledningsfunktion vid räddningsinsatser under jourtid. Funktionen benämns Räddningschef i beredskap (RCB) och har det övergripande ansvaret för räddningstjänsten. Räddningschef i beredskap har till uppgift att samordna lednings- och stabsfunktionerna för Ed och Årjängs kommunerna. Räddningschef i beredskap skall ständigt vara tillgänglig för de två kommunerna och skall vara anträffbar via sambandsmedel och alltid kunna träda i tjänst med disponerat fordon inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på respektive skadeplats eller brandstation inom 60 min. Utifrån olyckans omfattning finns olika behov av ledningsstöd. Sådan funktion upprättas efter beslut av Räddningschef i beredskap. Vid komplexa och/eller omfattande olyckshändelser finns större behov av ledning och samordning. I dessa fall förstärks och utökas ledningskapaciteten med ledningsresurser från övriga räddningsregionen som består av följande kommuner: Ed,Bengtsfors,Årjäng,Åmål och Säffle

18 DALS EDS KOMMUN 17 (21) 7:3 RÄDDNINGSSTYRKOR Redovisningen utgör exempel på olyckor som kan inträffa i kommunen och som enligt riskanalysen framstår som de sannolika och förväntade olyckor som effektivt skall kunna åtgärdas av kommunens räddningsstyrka. Räddningsstyrkans förmåga: Styrkor Dals Ed 740 Uppgifter Utvändig släckning av byggnad Utvändig livräddning från byggnad Utvändig släckning av byggnad över fyra våningar Rökdykning i normal riskmiljö Samtidig utvändig släckning och rökdykning i normal riskmiljö Egen Insats Nej Med förstärkning Bengtsfors Rökdykning i hög riskmiljö Nej Samtidig utvändig släckning och Nej rökdykning i hög riskmiljö Skogsbrandsläckning, mindre omfattning Skogsbrandsläckning, stor omfattning Släckning vid utflöde av större mängd brandfarlig vätska Losstagning av skadade vid trafik - eller tågolycka eller annat nödläge Första omhändertagande av skadade människor Terrängstransport av enstaka skadade Kemdykarinsats, mindre omfattning Nej Kemdykarinsats, stor omfattning Nej Indikering av miljö- och hälsofar- liga ämnen Vattendykarinsats Nej Nej Ytlivräddning med båt Länspumpning av enstaka fastig- heter Oljeskadebekämpning i hamnområde

19 DALS EDS KOMMUN 18 (21) 8. RÄDDNINGSTJÄNST 8.1 MÅL FÖR GENOMFÖRANDE AV RÄDDNINGSINSATS Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Med redovisad organisation, målsättning och fördelning av styrkor nås huvuddelen av kommunens invånare med räddningstjänst enligt följande: 65 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 10 minuter. 90 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 20 minuter. 100 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 30 minuter. 8:2 FÖRBEREDA RÄDDNINGSINSATS (Minska konsekvenserna av en olycka) Syftet är att förbereda för att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för liv, miljö och egendom med hög kvalitet. Övningsverksamhet För att bibehålla kompetensen och öka förmågan hos räddningstjänstens personal skall regelbundna övningar genomföras. Räddningschefen skall upprätta övningsprogram som skall ange vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning i tid samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan. Personalkategori Övningstimmar Antal Innehåll i stort per år övn/år Räddningschef och Stf Räddningschef 20 Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Räddningsledare (Brandförmän) Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Brandmän Allmän räddningstjänst. Räddningsvärnsmän 10 4 Allmän räddningstjänst.

20 DALS EDS KOMMUN 19 (21) Brandvattenförsörjning Brandpostsystemet i kommunen skall vara utfört i enlighet med Svenska Vatten och Avloppsföreningens anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar och andra vattentag för räddningstjänsten på de platser som räddningschefen anvisar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen där det föreligger liten risk för omfattande bränder med spridningsrisk. För detta skall det finnas minst ett tankfordon med minsta kapacitet om 10 m 3. Byggnadskontorets kartavdelning svarar för att räddningstjänsten har aktuella kartor som anger brandposters, branddammars och vattentagens läge. Tekniska förvaltningen ansvarar för service och underhåll på det kommunala brandpostsystemet. 8:3 GENOMFÖRA RÄDDNINGSINSATS Syftet är att vid en olycka kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för liv, miljö och egendom med hög kvalitet. 8:4 VIDTA ÅTGÄRDER EFTER RÄDDNINGSINSATS Syftet är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om och rehabilitera människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Här tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som behövs för att återkomma i normal räddningsberedskap. Under detta skede ska också uppföljning av olyckor ske. Omfattning av utredning och utvärdering beslutas av räddningschefen. De fördjupade olycksutredningarna skall ligga till grund för planering inför framtida räddningsinsatser och klarlägga olycksförlopp samt hur insatsen genomförts. 8:5 SAMVERKAN Följande samverkansavtal finns upprättade för Dals Eds kommun. Ömsesidig hjälp inom räddningsregionen (Ed, Bengtsfors, Årjäng, Åmål och Säffle räddningstjänster) i samband med insatser vid större omfattning. Gemensam Räddningschefsberedskap med Årjängs kommuns räddningstjänst. Släckhjälp vid insatser i kommunens västra och norra del med Tanum och Haldens Räddningstjänster. Räddningsavtal mellan Sverige och Norge gäller fr. o. m 1 januari 2004 Dals Eds Civilförsvarsförening om rekrytering, utbildning, övning och vidareutbildning samt nyttjande av Frivilliga ResursGruppen (FRG) inom kommunen. Avtal med Banverket om återställning med ersättning efter olycka på järnväg. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om IVPA- Larm kommunen. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om Sjuktransporter i terräng.

21 DALS EDS KOMMUN 20 (21) Släckavtal Lerdal (Närf) Avtal med Entropi, samverkansavtal avseende miljö-sanering-skador. Räddningstjänstavtal med Haldens kommun, Avtal med trafikverket, sanering av vägbana/hinder på väg. Avtal med Bengstfors om ömsesidig samverkan beträffande räddningstjänstuppdrag i varandras insatsområden. Avtal om räddningstjänst samverkan i hela Västra Götalands län. 9. PERSONALENS KOMPETENS Här redovisas den lägsta kompetens som räddningschef, ställföreträdande räddningschef, övrigt befäl och brandmän skall ha. Antal Befattning Kompetenskrav 1 Räddningschef Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare A och B och Tillsyn & förebyggande kurs A. 1 Ställföreträdande Räddningschef, brandinspektör Som ovan men utan krav på förvaltningsutbildning. 4-8 Räddningsledare (Styrkeledare) deltid Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid. Samt i övrigt de utbildningar som krävs för stabstjänstgöring. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs A. 16 Brandman deltid Utbildning i räddningsinsats eller motsvarande 10. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP Planeringsförutsättning är 10 års anpassningstid vilket innebär att några åtgärder inte är aktuella under mandatperioden. Ändras planeringsförutsättningen kommer adekvata åtgärder att genomföras.

22 DALS EDS KOMMUN 21 (21) DEFINITIONER Insatstid Anspänningstid Körtid Angreppstid Höjd beredskap Tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut från brandstationen. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när, Sverige är i krig. Sverige är i krigsfara. det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att; det är krig utomlands. Sverige har varit i krig. Sverige har varit i krigsfara.

23 DALS EDS KOMMUN 22 (21) Bebyggelsens karaktär Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter) Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker varuhus, kontor och samlingslokaker. Särskild brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Bostadsbebyggelse 4 våningar och högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns ordnade. Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter). Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande). Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter). Enstaka byggnader och gårdar. Mindre byar.

24 DALS EDS KOMMUN 23 (21) INSATSTIDER DALS EDS KOMMUN