Motioner Liberal feminisim att bestämma själv Förebyggande av mäns våld mot kvinnor - Motion 7.1 I arbetet mot våld mot kvinnor är det långt ifrån tillräckligt att adressera röken och ignorera den eld som ligger bakom problemet. Våld i nära relationer ses alltför ofta som en kvinnofråga. Jag anser att det är hög tid att kalla mäns våld mot kvinnor för vad det är - en folkhälsofråga och en mansfråga. Det förebyggande arbetet mot våldet måste prioriteras. Mäns fysiska, sexuella och psykiska våld mot kvinnor utgör ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av sina mänskliga rättigheter. Det är ett av våra största samhällsproblem och leder till närmast oöverskådligt lidande för drabbade vuxna och barn, samt höga sociala och ekonomiska kostnader för samhället. Trots många åtgärder för att minska mäns våld mot kvinnor de senaste åren, fortsätter våldet. Vi måste satsa på lösningar som är långsiktigt hållbara, satsningar som inte stagnerar vid ett system som bibehåller status quo. Jag vill se ett samhälle där kvinnojourer inte behövs, därför behövs mer resurser till det förebyggande arbetet mot våld. När våld mot kvinnor uppmärksammas, görs det oftast av kvinnor. Detta illustrerar ett stort problem - så länge det i stort sett enkom är kvinnor som engagerar sig mot våldet mot dem själva, kommer vi omöjligen att komma framåt i frågan. Ett paradigmskifte måste ske där fokus läggs på att män som slår ska sluta, istället för att kvinnan måste gömmas för att få skydd. Och att förebygga att pojkar och unga män inte börjar slå. Tidigt våld, och hot om våld, måste följas upp från allra första början. Precis som vi idag sätter in tidiga åtgärder mot mobbning i skolan där vi lägger resurserna och åtgärderna mot mobbaren och inte den mobbade ska vi göra det samma när det gäller våld mot kvinnor och barn. De utredningar av våld mot kvinnor som hittills granskats, visar tydliga brister på hantering från polisens och rättsväsendets sida. Det ska råda omedelbar nolltolerans mot våld, eller hot om våld, där det är mannen som ska genomgå rehabilitering och behandling. Handlar det om hedersvåld ska fokus ligga på familjen och släkten och inte som idag på den brottsutsatta. Centerpartiet måste gå i spetsen för att skapa en nationell handlingsplan där nolltolerans för mäns våld mot kvinnor, män och barn blir verklighet. Frågan måste sluta betraktas som en kvinnofråga, när det är en mansfråga i synnerhet och ett allvarligt folkhälsoproblem i allmänhet. En handlingsplan ska bland annat innehålla: Obligatoriska hot- och riskbedömningar vid anmälan om hot och våld Elektronisk övervakning, så kallad fotboja, ska användas vid besöksförbud. Straffvärdet för våld i nära relation, kvinnofridskräkning och grov kvinnofridskränkning, ska skärpas ytterligare. Personer som tvingas fly sitt hem ska få ekonomiskt och praktiskt stöd från kommunen oavsett tillgångar. Sekretesskyddet för personer med skyddad identitet ska stärkas, och ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet införas. Arbetet med unga killar för att bryta kopplingen mellan normer för manlighet och våldsutövande ska stärkas, t.ex. genom samarbeten med det civila samhället och program som Machofabriken Att krav på samtycke införs i
sexualbrottslagstiftningen. Frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål. 1. att Centerpartiet verkar för att en nationell handlingsplan för förebyggande av mäns våld mot kvinnor utarbetas enligt ovanstående. Helena Vilhelmsson - Nora Rättsintyg vid våldsbrott - Motion 7.2 Våld i nära relationer är både ett samhällsproblem och folkhälsoproblem och ett allvarligt brott som berör många människor. Det är i vardagen som människor utsätts för våld och det är i det dagliga arbetet som våldet måste upptäckas och stoppas! Grundläggande kunskaper om våld måste vara en självklar del av yrkeskunskapen för alla som arbetar i sjukvården, socialtjänsten, skolan och rättsväsendet. Exempelvis finns signaler som tyder på att tandläkare är mindre benägna att uppmärksamma våld i nära relationer i sitt yrkesutövande än andra vårdgivare. Våld i nära relationer riktas främst mot kvinnor, av någon som står henne nära. Våld mot kvinnor sker i alla åldersgrupper och samhällsklasser och utgör ett av de största hoten mot deras liv och hälsa. Rapporten Våld och hälsa visar att kopplingen mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet är stark. När ett våldsbrott, eller ett sexualbrott, blivit anmält behöver en rättsläkare skriva ett rättsintyg, där det är beskrivet hur skadorna ser ut och hur och när de har uppkommit. Eftersom det inte idag finns tillräckligt med specialister på detta område så har även andra läkare som efter en kortare vidareutbildning på två dagar godkänts och kontrakteras av Rättsmedicinalverket för att skriva rättsintyg. Rättsintygen får ofta en stor tyngd i den juridiska processen vilket innebär är det är av stor vikt att skadorna blir utförligt och rätt bedömda. År 2001 utfärdades ca 9000 rättsintyg, vilket utgjorde 13 procent av samtliga anmälda våldsrelaterade brott. År 2011 uppgick antalet rättsintyg till 6642 st, varav rättsläkarna stod för 2802 av intygen. Det totala antalet intyg hade alltså minskat på tio år med ca 2500 st trots att antalet brott mot person, enligt BRÅ, Brottsförebyggande rådet, hade ökat betydligt. År 2014 anmäldes 28200 misshandelsbrott mot kvinnor 18 år och äldre, en ökning med 5 procent från 2013. Av dessa utgjorde 17700 våldsbrott som begåtts inomhus, utförda av en närstående person. Under 2014 anmäldes även 19700 sexualbrott - en ökning med hela 13 procent från 2013. 6620 av dessa rubriceras som våldtäkt. Utsattheten för sexualbrott är vanligast i de två yngsta åldersgrupperna (16-19 år och 20-24 år) där 3150 av de 6620 våldtäkterna år 2014 var mot barn i åldern 0-17 år - där 92 procent var flickor!
1. att i läkarutbildningen, samt utbildning till exempelvis tandläkare, ska ingå utbildning om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, våld i nära relationer och sexualbrott 2. att utbildningen för läkare i hur rättsintyg ska utformas vid mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld eller sexualbrott, ska förbättras. Berit Johansson - Bergs Kvinnor utsatta för våld i nära relationer - Motion 7.3 Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer är ett stort problem för både den drabbade kvinnan men också ofta för barnen i familjen. Men idag tar samhället inte sitt ansvar för denna utsatta grupp. Kvinnojourerna drivs ideellt, men saknar platser och lever på oftast ettåriga bidrag från staden eller projektansökningar och utan en stabil ekonomi. Samtidigt tvingas kvinnor tillbaka till männen som slagit dom för att de inte kan få en lägenhet. Detta är inte acceptabelt. Därför bör utsatta kvinnor ha förtur i lägenhetskön! Jag yrkar för att: 1. att Centerpartiet ska verka för att kvinnorjourerna får en långsiktig och mer stabil finansiering 2. att Centerpartiet ska verka för att kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan få förtur i bostadsköerna Niels Paarup-Petersen - Malmö Företagare och föräldraledighet - Motion 7.4 Företagare tar ut kortare föräldraledighet än anställda personer. Särskilt stor är skillnaden gällande kvinnors företag där var tredje tar ut högst tre månader föräldraledighet. Bland alla mammor i Sverige är det endast två procent som tar ut så få dagar. Enligt den undersökning som Företagarna har gjort gällande Sveriges småtagares uttag av föräldradagar uppger åtta av tio företagare att de skulle vilja vara mer föräldralediga. Många anger för låg föräldrapenning som skäl till den korta ledigheten. En annan orsak företagare uppger är att de har svårt att
lämna verksamheten en längre tid. En företagare som stänger av telefonen och slutar läsa mejl i åtta månader har sannolikt inget företag att återvända till efter föräldraledigheten. Men sedan så är den tyngsta faktorn de svårigheter företagare har med att få sin SGI, sjukpenninggrundande inkomst, fastställd. Försäkringskassan i hela Sverige behöver större kunskap om hur SGI beräknas för företagare. Det är en snårskog med regler som slår olika beroende på vilken bolagsform företagaren har. Om vi ska ha ett Sverige med regelverk av skiftande karaktär borde rimligtvis tjänstepersoner på respektive myndigheter ha kännedom och förstå dessa. Så är inte fallet i dag. Det skapar osäkerhet och är även ett tydligt bevis på ett orimligt regelverk. Risken är att mångfalden av regler avskräcker många unga kvinnor och män att gå från en trygg anställning till att bli entreprenör och pröva sina vingar. Vilket inte är en bra väg för Sverige och Västerbotten att gå. Fyra av fem jobb skapas hos småföretagare som även är de som i mycket större utsträckning, än det offentliga, anställer människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Många småföretagare bär också landsbygdens arbetstillfällen på sina axlar. För att hela Sverige ska leva behöver vi våra småföretagare och för att hela Sverige ska bli jämställt behöver vi se över regelverken för våra småföretagare. Företagare, liksom anställda, betalar in till socialförsäkringssystemen via sin skattesedel. Att den är utformat på ett sätt som gör att företagare inte kan få ta del av förmånerna gynnar inte Sverige på lång sikt. Det skapar i stället en ojämn balans när det till exempel gäller jämställdhet. Vårt socialförsäkringssystem i dag bygger på normen av att vara anställd. Företagen som ger människor möjlighet till en anställning behöver samma skydd. I det moderna Sverige ska det vara möjligt att vara både företagare och förälder. Med anledning av detta föreslår jag Centerpartiets partistämma besluta att verka för att företagarens möjlighet att vara föräldraledig förbättras ex genom att överlåta föräldradagar till annan vuxen, möjlighet att ta ut dagarna på annat sätt, möjlighet att plocka ut ersättningen för att köpa tjänst av annan. 1. att verka för att företagarens möjlighet att vara föräldraledig förbättras ex genom att överlåta föräldradagar till annan vuxen, möjlighet att ta ut dagarna på annat sätt, möjlighet att plocka ut ersättningen för att köpa tjänst av annan. Anna-Karin Sjölander - Umeå Modernare föräldraförsäkring - Motion 7.5 Vi vet att när pappor spenderar mer tid med sina barn från tidigt skede så knyter de an mer till barnet, och delar mer lika på det obetalda arbetet framöver. Förståelsen för det arbete som krävs som förälder växer. Andra fördelar med ett mer jämställt uttag är att skilsmässor och separationer minskar, att barnens kognitiva utveckling ökar, och att papporna själva mår bättre, både fysiskt och psykiskt och till och med lever längre. Föräldraförsäkringen behöver även fördelas mer jämnt för att inte riskera ge långsiktiga negativa konsekvenser för de
grupper som nyttjar försäkringen mest, för närvarande kvinnor. Lång frånvaro från arbetsmarknaden innebär bland annat minskad löneutveckling och låg pensionsutveckling samtidigt ökar riskerna för ohälsa och sjukskrivning. Möjligheterna till föräldraledighet för företagare, inklusive kombinatörer bör också förbättras. Som liberala feminister tror Centerkvinnorna på valmöjligheter för den enskilde individen. Att se familjen som ett kollektiv är inte liberalt. Så länge kvinnor tar ut majoriteten av föräldraledigheten, och vabdagar under småbarnsåren, kommer många arbetsgivare anse att en kvinna i fertil ålder är mindre attraktiv på arbetsmarknaden än en pappa i samma ålder och situation. Centerpartiet har länge talat om valfrihet och köksbordsbeslut i denna fråga. Men är det rätt att vi håller fast vid en skattefinansierad försäkring som de facto skapar ojämställdhet, och i längden bidrar till kvinnors lägre löner och låga pensioner, pappors förlorade anknytningstid till sina barn, och barnens tid från sina pappor? Därför vill vi att minst 90 dagar av försäkringen ska vara ickeöverförbara. Det är hög tid för en förändring! Det finns även ett starkt behov av att modernisera föräldraförsäkringen. Genom öppna barndagar ökar vi flexibiliteten i försäkringen för såväl kärnfamiljer som ensamstående, HBTQ och bonusfamiljer. Centerpartiet har redan antagit öppna barndagar, men nu är det dags att implementera reformen genom att konkretisera ett visst antal dagar och driva frågan aktivt. Vi vill att 300 av dessa dagar ska vara öppna barndagar, som fritt kan fördelas mellan vårdnadshavarna, eller överlåtas till max två andra för barnet närstående vuxna. De övriga 90 + 90 dagarna tillhör vardera vårdnadshavare och kan inte överlåtas. För ensamstående föräldrar kan en morfarförälder underlätta föräldraskapet samtidigt som det erbjuder barnet tillgång till ytterligare nära relationer. I andra familjer kan det finnas en ny partner eller bonusförälder, och i HBTQfamiljer kan finnas fler än två vuxna som står nära barnet. De öppna barndagarna planeras gemensamt av barnets vårdnadshavare. Jämställdhet är ingen kvinnofråga, precis som att familjebildning inte är en mammafråga. Därför vill vi också se föräldravårdscentraler istället för mödravårdscentraler. 1. att öppna upp barn- och föräldraförsäkringen så att 300 av de 480 dagarna i barn och föräldraförsäkringen, varav 210 är Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) -dagar och 90 garantidagar, blir öppna barndagar som tillfaller barnet och kan nyttjas/överlåtas mellan vårdnadshavarna, alternativt till max två ytterligare närstående personer. På så sätt moderniseras föräldraförsäkringen till att bättre inkludera HBTQ-, kärn-, ensamstående- och bonusfamiljer. Ansvaret för fördelningen av dessa dagar vilar gemensamt hos de två vårdnadshavarna. 2. att för barnets anknytningsmöjligheter till båda vårdnadshavarna, och enligt Barnkonventionens artikel 18 om barnets rätt till bägge föräldrar, avsätta 90 dagar till vardera vårdnadshavare, vilka inte är överlåtningsbara. 3. att verka för att återinföra jämställdhetsmålen i Försäkringskassans uppdrag, inklusive att driva informationskampanjer som visar fakta kring de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av ett ojämställt föräldrauttag och informerar om fördelarna med ett 4. att barn och föräldraförsäkringen förenklas för företagare, där samma regler ska gälla för företagare oavsett företagsform, inklusive kombinatörer. 5. att mödravårdscentraler byter namn till föräldramottagning där båda föräldrarna skrivs in och inkluderas som likvärdiga föräldrar.
Gunilla Hjelm - Vetlanda Trygghet för egenföretagare - Motion 7.6 Samtidigt som vi gläds åt att antalet nystartade företag ökar, är vi förvissade om att än fler företag skulle startas om det innebar samma trygghet att driva företag som att vara anställd. Denna ojämlikhet mellan inkomst på grund av arbete i annans företag jämfört med inkomst på grund av arbete i eget företag är både ologisk och ineffektiv. Reglerna är föråldrade och baseras i hög grad på stora företag. Idag har andra förutsättningar med fler småföretag och det innebär att vi behöver ändra regler för att det inte ska hindra samhällsutvecklingen. Företagare är föräldralediga betydligt kortare tid än personer som är anställda i andras företag och dessutom ofta på deltid. Detta kommer fram bland annat i Företagarnas rapport, Föräldrafällan. Bland kvinnliga företagare tar var tredje ut högst tre månaders föräldraledighet. Låg föräldrapenning hindrar hälften av kvinnorna från att vara föräldralediga en längre tid. En stor del av problemet består i att företagare har svårt att få sin SGI fastställd. I praktiken betyder det lägre ersättning eller, i värsta fall, ersättning på lägstanivå. Det är också svårt för företagare att vara lediga utan att bryta mot reglerna i föräldraförsäkringen. En företagare får nämligen inte arbeta i sitt företag på kvällar och helger när han/hon har full föräldrapenning. Kan en företagare inte underhålla nödvändiga kundkontakter eller sköta det allra mest grundläggande administrativa är risken stor att det inte finns någon verksamhet att komma tillbaka till när föräldraledigheten är över. Företagare betalar för trygghetssystemen via skatten, precis som anställda, och ska därför ha likvärdiga möjligheter att ta del av förmånerna. Vi yrkar därför, 1. att Centerpartiet ska arbeta för att företagare ska kunna ha viss verksamhet i företaget samtidigt som de är föräldralediga. 2. att Centerpartiet ska ta initiativ till att se över beräkningen av företagares SGI för att den ska bli mer rättvisande. 3. att Centerpartiet ska verka för att föräldrapenningen ska beräknas på fem arbetsdagar istället för sju veckodagar. 4. att Centerpartiet ska arbeta för att möjliggöra överlåtande av föräldraledighet precis som man kan överlåta VAB-dagar till en närstående. 5. att Centerpartiet ska verka för att alla företagare i ett uppbyggnadsskede ska ges skydd för sin SGI oavsett bolagsform. 6. att Centerpartiet ska arbeta för att en person som blivit arbetslös ska kunna starta upp en egen verksamhet under en tid med bibehållen a-kassa likaväl som han/hon kan söka jobb i andras företag med bibehållen a-kassa Mia Wallgren - Nacka
Gender budgeting - Motion 7.7 Gender budgeting är en strategi att synliggöra kvinnor och män i offentliga budgetar. Många Gender budgetanalyser visar att resursfördelningen av offentliga budgetar är ojämställd och gynnar män och pojkar framför kvinnor och flickor. Typexempel är träningstider på idrottsanläggningar, eller att pojkars idrottande till i mycket högre grad subventioneras medan flickor själva får betala mer för sitt idrottande. Detta är inte bara demokratiskt orättvist men medför i längden högre kostnader för kommunerna, i form av ökad ohälsa bland flickor och kvinnor. Flickor lider till exempel i mycket högre grad än pojkar av psykisk ohälsa. Äldre kvinnor drabbas ofta av benskörhet, för vilket fysisk aktivitet är förebyggande. Psykisk ohälsa är det mest växande folkhälsoproblemet idag, där 3 av 4 drabbade är flickor och kvinnor. Forskning visar tydligt att fysisk aktivitet minskar både psykisk och fysisk ohälsa. En orättvis fördelning av stöd för idrotter för pojkar och flickor är därmed även en samhällsekonomisk fråga. Gender budgeting analyser visar ofta att jämställdhet är lönsamt även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I Botkyrka kommun visade en genderanalys att kvinnors omsorg av äldre sparade 100 miljoner kronor per år för Botkyrka kommun, på bekostnad av kvinnornas möjlighet till arbete och egen inkomst. I Malmö stad visade en genderanalys att män konsekvent fick mer stöd och resurser till arbetssökande än kvinnor, detta trots att kvinnorna var långtidsarbetslösa i högre grad. Man kan även ställa sig frågor som vem som mest nyttjar gemensamma investeringar. Exempelvis - vem besöker arenor som byggs? Skulle pengarna för en ny fotbollsarena kunna gå till bättre vård och omsorg eller till högre löner, bättre arbetsmiljö eller färre delade turer för undersköterskor, där majoriteten är kvinnor, för att minska kostnader för höga sjukskrivningar? Gender budgeting handlar inte om att utöka budgeten utan att genom könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser se vart pengarna går. Att synliggöra vart våra gemensamma resurser går för att möjliggöra en jämställd fördelning. Genom att ansluta sig till Tillgänglighets-och jämställdhetskartan erhålls en omfattande nulägesanalys med statistik på hur jämställdheten, tryggheten och tillgängligheten ser ut samt en konkret handlingsplan med förslag på åtgärder. Tillgänglighets- och jämställdhetskartan erbjuder kommuner konkreta verktyg för hur vi uppnår de fyra nationella jämställdhetsmålen. Centerkvinnorna vill att kvinnor och män, pojkar och flickor i Sverige får en rättvis utdelning från de offentliga budgeterna inom kommuner, landsting, regioner och riksdag genom användning av verktyget Gender Budgeting, inklusive handlingsplaner, implementering och uppföljning inom samtliga verksamhetsområden. 1. att säkerhetsställa att kvinnor och män, pojkar och flickor får en rättvis utdelning från de offentliga budgeterna genom gender budgeting.
2. att Centerpartiets företrädare inom kommuner, landsting/regioner och riksdag ska verka för att genusanalyser ska implementeras i budgetarbetet och i verksamhetsplaneringen så att gemensamma resurser fördelas jämställt. 3. att statistik från offentlig verksamhet ska vara könsuppdelad, till exempel genom att ansluta sig till Tillgänglighets- och jämställdhetskartan Liselotte Andersson - Ulricehamn Fler ledande kvinnor - Motion 7.8 Hälften av världens befolkning består av kvinnor, men kvinnors representation i parlamentariska församlingar ligger fortfarande kring endast 20 procent. När en så stor del av befolkningen utestängs från makten handlar det inte bara om diskriminering och marginalisering, det är ett grundläggande systemfel. Inom freds- och säkerhetsförhandlingar är enbart 8 procent kvinnor, trots att forskning tydligt visar att för att långsiktig fred ska vara hållbar måste fler kvinnor finnas representerade vid förhandlingsborden. Inom näringslivet är det män som innehar de högsta posterna. Även i Sverige, som man ofta lyfter som ett land som ska ha kommit så långt med jämställdheten, har vi en situation där vi har fler män som heter Johan än kvinnor på vd-posterna i svenska börsbolag, där bara en av fyra styrelsemedlemmar i kommunala bolag är en kvinna, och där endast en tredjedel av företagarna är kvinnor. Om Sverige skulle ha lika många kvinnor som drev företag som män skulle Sverige ha 75 000 fler företag, vilket skulle skapa 278 000 fler jobb. Jämställdhet är inte bara bra för individen utan för hela samhället. Den ojämställdhet och skevhet vi ser riskerar också samhällets stabilitet och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling. 1. att andelen kvinnor och män ska vara jämställd i kommunala och landstingskommunala bolagsstyrelser och ledningsgrupper. Könsfördelningen ska redovisas i de kommunala och landstingskommunala årsredovisningarna, där även valberedningarnas könsfördelning samt rekryteringsåtgärder ska redovisas öppet. 2. att jämställdhet ska finnas med som krav vid offentlig upphandling 3. att Centerpartiet ska ställa sig positiv till dubbla nomineringar för höga utnämningar, speciellt till poster med stor dominans av män då forskning visar att en mer demokratisk, jämställd och mångfaldsrik beslutsfattande plattform leder till bättre bes 4. att jämställdhetsavtal / jämställdhetscertifiering ska upprättas mellan stat och företag där en strategi för hur företaget ska bli jämställt bland annat vad gäller
Solveig Granberg - Umeå könsfördelning i företagets styrelse och ledning behandlas. Tecknas jämställdhetsavtal f Pensioner - Motion 7.9 När vi stärker möjligheterna för dem som har det sämst lyfter vi hela samhället. Vi tror på ett gemensamt ansvar för att ge alla maximala möjligheter i livet, att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat. (Citat En hållbar framtid, Centerpartiets idéprogram) Varje år skickar Pensionsmyndigheten ut de orangea kuverten. Många öppnar dem med skräckblandad förtjusning, andra förtränger innehållet med siffrorna om beräkningen av den kommande pensionen. Den lägsta pensionsnivån är garantipensionen. Beloppet 2015 är 7.899 kronor. 85 procent av alla som får garantipension idag är kvinnor. Om inte en rad förändringar görs av pensionssystemet och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män så kommer obalansen att fortsätta. Centerpartiet måste därför, i enlighet med vad som sägs i idéprogrammet stärka dem som har det sämst i samhället, ge alla maximala möjligheter i livet och utjämna orättvisor. Det är hög tid att utjämna skillnaderna mellan kvinnor och mäns pensioner - helt enkelt att göra pensionen jämställd. 1. att garantipensionen höjs. 2. att Centerpartiet driver frågorna om jämställda löner och rätten till heltid. 3. att Centerpartiet arbetar vidare med följande förslag för att utjämna skillnaderna mellan kvinnor och mäns pensioner. 4. att krav ställs på Skolverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att svara för information så att alla i olika åldrar kan göra informerade val om vad som leder till jämställda pensioner. 5. att hela pensionsavsättningen ska kunna delas med den man har barn med tills barnet fyllt tre år. 6. att följsamhetsindex halveras från dagens 1,6 till 0,8 procent. Inger Fredriksson - Katrineholm
Moderslön - Motion 7.10 Genomsnittskvinnan tjänar idag 4500 kronor mindre än genomsnittsmannenvarje månad. På ett år blir det 54 000 kronor och under en livstid tjänar en kvinna ungefär 3 miljoner kronor mindre än en man, vilket också innebär lägre pension. Om löneskillnaden utjämnas i den takt som den gjorts hittills tar det 51 år innan jämlikhet är uppnådd. Varje gång familjen skaffar barn halkar kvinnan efter i lönesättning. Efter barnledigheten har arbetskamraterna fått löneförhöjning. Inte heller är det säkert att man får börja där man slutade, så lönen kan krympa på grund av mindre kvalifiscerat arbete. Vips är man efter med någon tusenlapp.när det blir frågan om vab-dagar är det fortfarande kvinnorna som står för huvudparten. Inte kan väl någon som är borta så ofta räkna med att stiga i graderna. Många kvinnor arbetar deltid ett antal år för att få familjelivet att gå ihop. Därför tycker jag att när kvinnan föder barn (eller adopterar) ska hon få 1000 kr i månaden som moderslön varje månad livet ut. När nästa barn föds ska hon få 1000 kr till i lön. Vid tredje barnet är det dags för ytterliggare 1000 kronor. Vid det fjärde ytterliuggare 1000 kr. Nu är man nästan ifatt männen, så där kan man stanna. Med 4000 kr per månad skulle kvinnors ekonomi vara mera jämställd med männens. Detta kan man hålla på med tills inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män försvunnit. Medan man väntar på att detta ska inträffa, kan man trappa ner moderslönen i proportion till hur mycket kvinnolönerna närmat sig männens löner. Om dagens kvinnor med låg lön och låg pension ska ha någon glädje av dett bör förmånen gälla retroaktivt. För Ullångers Centerkvinnor Ulla- Britt Hansson ordförande 1. att kvinnan skall få 1000 kr i månaden livet ut för varje barn hon föder eller adopterar. Ulla- Britt Hansson - Kramfors Yttrande på motion angående moderslön Motionen tar upp ett angeläget ämne, löneskillnaden mellan män och kvinnor som gör att många kvinnor inte bara har lägre lön under den arbetande tiden utan även en lägre pension i slutändan. Att verka för att minska klyftorna är därför angeläget. Vid partistämman i Karlstad 2013 antogs ett nytt jämställdhetsprogram som visar vad Centerpartiet ska verka för bl.a Att människor skall behandlas utifrån de individer de är, inte utifrån vilket kön de har. Att reformarbetet för kvinnors rättigheter skall fortsätta och bedrivas på bred front i inrikespolitiken och utrikespolitiken. Att lika lön ges för likvärdigt arbete. Att kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete så att fler ges möjlighet att arbeta heltid. Att förbättra och förenkla föräldraförsäkringen till en mer tydlig barn- och föräldraförsäkring. Att jämställdhetsbonusen fördubblas för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Den lösning som föreslås i motionen att ge en moderslön är inte förenlig med den föräldraförsäkring vi har och inte heller med de olika familjebildningar som finns. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman - att avslå motionen och - att skicka motionen vidare till partistämman i Falun Stämman beslutade enligt distriktsstyrelsens förslag
Jämställdism - Motion 7.11 Jämställdism är en ideologi som står för alla könens lika värde. Vi vill inte göra skillnad på de olika könen. Idag kallar sig Centerpartiet för feminister. Detta anser vi är bekymmersamt. Feminism är en ideologi som vill stärka och lyfta det ena könet, kvinnan. Jämställdism kämpar för att utjämna skillnaderna mellan könen och att det viktiga för en arbetsgivare eller chef inte ska vara könet, utan kompetensen. Jämställdism tror, likväl som feminism, att det finns strukturer i samhället. Det är de vi vill få bort. Däremot tror vi inte att det finns patriarkala struktur som gynnar ett visst kön. Feminismen pratar bara om att kvinnor är diskriminerade och att speciella insatser bör riktas specifikt till kvinnor. Vi vill att insatser ska riktas mot alla, oavsett kön. Vi tycker t.ex att det är konstigt att många feminister vill rikta insatser till bl.a att minska mobbing mot tjejer. Vi vill att de här insatserna ska riktas till alla. Varför ska de riktas mot tjejer, när samma problem finns bland killar? Vi tror inte att det är rätt väg att gå att fokusera på kvinnan hela tiden för att uppnå jämställdhet. Vi vill uppnå jämställdhet genom att minimera de skillnader som finns. 1. att Centerpartiet ska kalla sig jämställdister 2. att Centerpartiet ska sluta kalla sig feminister Leo Gerden - Stockholms stad Jämställda pensioner - Motion 7.12 Ett bra samhälle präglas av Att vi har en god uppväxtmiljö för barnen Att medborgarna vet att deras arbetsinsatser värderas Att kvinna som man, känner trygghet inför pensionering och åldrande Att alla medborgare känner att vi i Sverige har en social rättvisa Många familjer känner att barn och hem kräver att en av familjeförsörjarna går ner i arbetstid för att ägna extra tid åt hemmet. Detta straffar vederbörande vid pensioneringen på ett orättvist sätt. Samt att översända motionen till distriktsstämman och partistämman 1. att den i familjen som går ner i arbetstid under de år man har barn under 16 år kompenseras genom pensionspoäng motsvarande ett basbelopp i månadslön, dock i samma procentuella utfall som minskningen av arbetstiden. Ingemar Johansson - Kungsbacka
Avdelning Gällinge Centeravdelning beslöt vid sitt årsmöte den 25 mars att bifalla motionens intentioner