Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Livets myller Ordning i myllret

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Ämnesplanering Levande organismer 7H

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Arv och utveckling Arvet

Statens skolverks författningssamling

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

"Biologi - blodet, andningen och maten"

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Naturorienterande ämnen

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Förslag den 25 september Biologi

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Atomer och det periodiska systemet

Ekologi Så fungerar naturen

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lokal pedagogisk plan

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Lokal Pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lokal pedagogisk plan

LPP Energi och elektricitet År 7

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

för samtalen och diskussionerna framåt

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Workshop om kursplaner åk 7 9

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Lokal pedagogisk plan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Nationella prov i NO årskurs 6

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Virtue, marina och limniska miljöer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Metoder och arbetssätt

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Fysiken i naturen och samhället

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Transkript:

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik och Evolution mail: jan.wahlin@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Kroppens celler och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Arbetets utförande: genomgångar, diskussioner, film, laborationer, instuderingsfrågor Redovisningsform: laborationsrapporter, skriftliga prov

Vecka Innehåll Veckans mål/läxa 39 Livets kod, från bakterie till människa Vi ska se filmen med ovanstående namn. Den finns på UR-play. Besvara frågorna som hör till filmen. En introduktion till genetik och evolution http://www.ur.se/produkter/168483-livets-kod-fran-bakterie-tillmanniska?fixedfilter=ur_subject_level_one%3bbiologi&product_type=programtv& ur_subject_level_two=genetik+och+genteknik 40 Genetik/cellens uppbyggnad Arbetsbeskrivning, Läs först s272-277. Besvara sedan instuderingsfrågorna. Lära och förstå cellens uppbyggnad 1. Rita en enkel bild av en djurcell (du kan använda bilden på s 272 som förlaga). Beskriv och förklara hur cellens uppbyggnad och funktion. Viktiga saker att beskriva och förklara är: cellmembranet, cellvätskan, ribosomer, mitokondrier och lysosomer samt cellkärnan. s272-275 2. Beskriv och förklara vanlig celldelning! s276 3. Från största till minsta s277. Skriv ned allt, från val till väteatom och ange storlek i vanlig form, prefix samt grundpotensform. Det här är både biologi och matematik Arv och miljö, gen, DNA, kromosom 41 DNA ur en kiwifrukt Biologilaboration för Ö9 torsdag 11 oktober Protein, aminosyror, celldelning, 326-329 Laboration och laborationsrapport 42 Hur anlag ärvs, korsningsschema, dominanta och recessiva gener s278-287 Lära och förstå om våra arvsanlag 43 Genteknik och genmanipulation stamcellsforskning och genmodifierade grödor samt etiska aspekter över detta s313-323 Lära och förstå vad som menas med genteknik 44 Höstlov 45 Prov 46 Evolution/Livets utveckling s291-297 Vad är evolutionen? 47 Människans utveckling s298-304 Lära om människans utveckling 48 Bevisen för evolutionen Charles Darwin, fossiler och arvsmassan s304-309 Förstå och lära om drivkrafterna bakom evolutionen 49 Prov/inlämningsuppgift 50 Vi börjar med kemi

Betygskriterier i Biologi Så 9 Förmåga 1: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Evolutionsteorin Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Resonera kring hälsa och sjukdom mm Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Undersöka Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Resonera kring människan och naturen Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Naturvetenskapliga upptäckter Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Förmåga 2: Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Samtala och diskutera Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Ställa och bemöta frågor I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Söka information Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Använda information Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Förmåga 3: Genomföra systematiska undersökningar i biologi Genomföra fältstudier och andra undersökningar Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Använda utrustning I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Jämföra resultat Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Resonera kring resultat Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dokumentera Eleven gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.