Kursinformation med förteckning Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4 6, I, 15 hp Vårterminen 2012
Välkommen till Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en lista för delkursen. Kursplanen och schemat för kursen finns på vår webbplats www.nordiska.su.se/grundlararprogrammet. Sist i kurshäftet finns ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än skön. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970. Kursens innehåll Kursen behandlar teoretiska och didaktiska perspektiv på språkutveckling i tal och skrift för elever i grundskolans mellanår samt grundläggande språkbeskrivning och textanalys. Genomgående beaktas mångfaldsaspekter som genus, klass, etnicitet och varierande språklig bakgrund. Kursen består av tre delkurser Delkurs 1: Svenskans fonologi och grammatik, 6 hp Delkurs 2: Läs- och skrivutveckling ur ett didaktiskt perspektiv, 4,5 hp Delkurs 3: Textanalys och skrivande, 4,5 hp Delkurs 1 och delkurs 3 ges av Institutionen för nordiska språk. Delkurs 2 ges av Institutionen för språkdidaktik som också är kursansvarig institution. 2
Delkurs 1: Svenskans fonologi och grammatik, 6 hp Innehåll Delkursen behandlar svenskans fonologiska, morfologiska och syntaktiska system i kontrastivt perspektiv och med uppmärksamhet på tal- och skriftspråksutvecklingen hos grundskolebarn med svenska som andraspråk eller modersmål. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kurskrav Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Examination Examineras genom salsskrivning. Lärandemål för delkursen För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - redogöra i grova drag för viktiga egenskaper hos svenskans fonologiska system och för principerna för stavning i svenskan - redogöra översiktligt för viktiga drag i svenskans morfologi och syntax - utföra enkla grammatiska analyser i autentiska exempel på tal och texter av barn i grundskolan utifrån ett elementärt didaktiskt, utvecklings-, andraspråks- eller genreperspektiv Betygskriterier Fastställd av institutionsstyrelsen Nordiska språk 2011-12-07. För godkänt betyg krävs att samtliga lärandemålen är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 graderas i tre godkända steg (A-B, C-D, E). Lärandemål 2 graderas enligt sjugradig skala. Lärandemål 3 graderas i två godkända steg. För sammanvägning är betyget för lärandemål 2 utgångspunkten och övriga lärandemål måste vara uppfyllda till samma betygsnivå för att detta ska bli slutbetyg. Är de lägre sänks betyget ett steg. Lärandemål 1 och 3 kan inte höja slutbetyget annat än i undantagsfall. T.ex. A-B + C + A-C = C. A-B + B + D-E = C. E + D + A-C=E. A digitala medier, med underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till relevant metoder på ett i stort sett genomgående relevant och korrekt sätt, med tydlig förankring i relevant samt med inslag av problematiserande resonemang 3
andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån B digitala medier, med underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till relevant metoder på ett i stort sett genomgående relevant och korrekt sätt, med tydlig förankring i relevant andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån C digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med viss förankring i andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån D digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med anknytningar till andraspråksperspektiv på ett i stort sett relevant sätt utifrån E digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med viss anknytning till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med viss anknytning till andraspråksperspektiv på ett i stort sett relevant sätt utifrån Fx 4
digitala medier, på ett delvis missvisande sätt och/eller i liten utsträckning relatera analysen till - analysera elevtexter i olika genrer på ett delvis missvisande sätt, och/eller i liten utsträckning relatera analysen till ett genre- och utvecklingsperspektiv och till andraspråksperspektiv på ett ofta missvisande sätt F - Studenten visar inte att den kan analysera modern sakprosa i olika genrer och medier, inklusive digitala medier, med språkvetenskapliga metoder och/eller relaterar inte analysen till relevant. - Studenten visar inte att den kan analysera elevtexter i olika genrer i ett genre- och utvecklingsperspektiv med språkvetenskapliga metoder och/eller relaterar inte till ett genre- och utvecklingsperspektiv eller till - visar inte att den kan planera och diskutera förslag till språkutvecklande undervisning ur ett förstaoch andraspråksperspektiv Kurs Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2011-12-07. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången e.d. Engstrand, Olle. 2007. Fonetik light. Lund: Student. Enligt lärarens anvisningar, särskilt bl.a. s. 31, 66, 71, 74, 78, 91, 94-95. (Ca 100 s.) Lindberg, Inger. 2007. Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: M. Olofsson (red.), Symposium 2006: bedömning, flerspråkighet och lärande (s. 83-107). Stockholm: HLS förlag : Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. (24s) (Finns att ladda ned på nationellt centrum för andraspråk, http://www.andrasprak.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=15916&a=90434) Lundin, Katarina. 2009. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund: Student. (180 s.) Nauclér, Kerstin. 1989. Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden. I: Carin Sandqvist och Ulf Teleman, red: Språkutveckling under skoltiden. Lund: Student. S. 197 208. (12 s.) (Stencil) Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune, 1986 el. senare: Svensk grammatik på svenska. (Mål). Stockholm: Natur och kultur. (160 s.) Ca 475 s. 5
Delkurs 3: Textanalys och skrivande, 4,5 hp Innehåll Delkursen behandlar texter 9-13-åringar möter eller skriver, i och utanför skolan, utifrån språkvetenskaplig och multimodal textanalys. Delkursen aktualiserar dels frågor om texters begriplighet och funktionalitet, dels elevers skrivutveckling och bedömning av elevtext, och den introducerar ett genrepedagogiskt arbetssätt och ett kritiskt perspektiv på texter. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kurskrav Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Examination Examineras löpande genom gruppuppgifter i form av diskussion i nätbaserat forum samt med skriftlig, individuell hemtentamen. Lärandemål för delkursen För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - tillämpa språkvetenskaplig textanalys på modern sakprosa i olika genrer och medier, inklusive digitala medier - analysera elevtexter i genre- och utvecklingsperspektiv - planera och diskutera språkutvecklande undervisning ur ett första- och andraspråksperspektiv Betygskriterier Fastställd av IS 2011-12-07 För godkänt betyg krävs att samtliga lärandemålen är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 graderas i tre godkända steg (A-B, C-D, E). Lärandemål 2 graderas enligt sjugradig skala. Lärandemål 3 graderas i två godkända steg. För sammanvägning är betyget för lärandemål 2 utgångspunkten och övriga lärandemål måste vara uppfyllda till samma betygsnivå för att detta ska bli slutbetyg. Är de lägre sänks betyget ett steg. Lärandemål 1 och 3 kan inte höja slutbetyget annat än i undantagsfall. T.ex. A-B + C + A-C = C. A-B + B + D-E = C. E + D + A-C=E. A digitala medier, med underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till relevant metoder på ett i stort sett genomgående relevant och korrekt sätt, med tydlig förankring i relevant samt med inslag av problematiserande resonemang 6
andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån B digitala medier, med underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till relevant metoder på ett i stort sett genomgående relevant och korrekt sätt, med tydlig förankring i relevant andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån C digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med viss förankring i andraspråksperspektiv på ett relevant sätt utifrån D digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med anknytningar till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med anknytningar till andraspråksperspektiv på ett i stort sett relevant sätt utifrån E digitala medier, med i huvudsak underbyggda iakttagelser och slutsatser och med viss anknytning till metoder på ett i huvudsak relevant och korrekt sätt, med viss anknytning till andraspråksperspektiv på ett i stort sett relevant sätt utifrån Fx 7
digitala medier, på ett delvis missvisande sätt och/eller i liten utsträckning relatera analysen till - analysera elevtexter i olika genrer på ett delvis missvisande sätt, och/eller i liten utsträckning relatera analysen till ett genre- och utvecklingsperspektiv och till andraspråksperspektiv på ett ofta missvisande sätt F - Studenten visar inte att den kan analysera modern sakprosa i olika genrer och medier, inklusive digitala medier, med språkvetenskapliga metoder och/eller relaterar inte analysen till relevant. - Studenten visar inte att den kan analysera elevtexter i olika genrer i ett genre- och utvecklingsperspektiv med språkvetenskapliga metoder och/eller relaterar inte till ett genre- och utvecklingsperspektiv eller till - visar inte att den kan planera och diskutera förslag till språkutvecklande undervisning ur ett förstaoch andraspråksperspektiv Kurs Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2011-12-07. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången e.d. Björkvall, Anders. Bilden, skriften och modelläsaren. Språkvård. S. 4 8. Tillgänglig på <http://www.sprakradet.se/3157>. (5 s.) Garme, Birgitta, 2010: Elever skriver. Om skrivande, skrivundervisning och elevers texter. Lund: Student. S. 11 158 (147 s.) Josephson, Olle, Melin, Lars, Oliv, Tomas, 1990: Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Student. S. 8 59, 89 11. (77 s.) Karlsson, Anna-Malin. Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation. Några sätt att tala om vidgade texter. S. 20 26. (7 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Liberg, Caroline. 2001. Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar. I: K. Nauclér (red.). Symposium 2000 ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. S. 108 128. (21 s.) Tillgänglig på http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/09/04/28/2000_6_liberg.pdf Lindberg, Inger. 2006. Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.). Det hänger på språket. Lund: Student. S. 57 92. (36 s.) Musk, Nigel och Wedin. Åsa, red., 2010: Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: 8
Student. Följande artiklar läses (39 s.): Åsa Wedin: Att läsa och skriva på sitt andraspråk. S. 173 191 Björkvall, Anders och Engblom, Charlotte: Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. S. 193 214. Olofsson, Mikael, red, 2010: Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. Följande artiklar läses (82 s.): Holmberg, Per: Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. S. 13-27 Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring: Låt språket bära språk- och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen. S. S. 96 115 Kuyumcu, Eija: Bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv. S. 119 142 Folkeryd, Jenny Wiksten: Attityd i text. S. 164 175 af Geijerstam, Åsa: Om skrivande i naturorienterande ämnen. S. 176 187 Liberg, Caroline: Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. S. 303 316 Ransgart, Martin. 2004. Texten kräver helhetsgrepp. Språkvård.3. S. 19 26. Tillgänglig på <http://www.sprakradet.se/3157>. Reichenberg, Monica. 2001. Rösten i läroboken. Språkvård. 3. S. 23 29. Tillgänglig på <http://www.sprakradet.se/3133>. Ca 430 s. 9
Utdrag ur Högskolelagen För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också - visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, 10
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 11