Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1
Långsiktig och samordnad utveckling 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 2
SKL:s långsiktiga gemensamma handlingsplan 2012-2016 Uppdrag från förbundskongressen 2011 och antogs av förbundsstyrelsen den 25 maj 2012. Samverkan mellan huvudmännen utgör en central beståndsdel i handlingsplanen. Syftet är att skapa en långsiktig struktur i stödet till huvudmännen i ledning och styrning samt utveckling av den psykiatriska vården och omsorgen. Handlingsplanen anger inriktningen i arbetet för de kommande åren och utgör underlag för förbundet att skapa bästa möjliga förutsättningar för huvudmännen i sina uppdrag. Årliga överenskommelser mellan staten och SKL 2012-2014. Nationell samordningsfunktion. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 3
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochst od/psykiskhalsa/overenskommelsen-psykisk-ohalsa 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 4
Vilka utmaningar står vi inför? Unga personer med psykisk sjukdom vårdas allt oftare inom den psykiatriska slutenvården. Ökningen gäller hela ungdomsgruppen och kan inte enbart förklaras av psykosocialt belastande faktorer. Personer med psykisk sjukdom riskerar sämre hälsa och förtida död och får inte lika vård vid somatisk sjukdom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har en ekonomiskt utsatt situation och har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 5
Kraftsamling kring två prioriterade målgrupper 1. Barn och unga mellan 0-25 år med psykisk ohälsa och sjukdom eller befinner sig i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom 2. Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning och allvarlig psykiatrisk problematik 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 6
Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Avgränsning och definition utifrån Nationell Psykiatrisamordning 2006:5: Svår att avgränsa men erfarenhetsmässigt utgörs den av personer med: schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, svåra bipolära syndrom eller långvariga depressioner, svåra personlighetsstörningar, svåra neuropsykiatriska tillstånd, eller med någon av ovanstående i kombination med missbruk och beroende s.k. samsjuklighet. Uppskattningsvis 0,7-1,0% av den vuxna befolkningen (50 000-80 000). 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 7
Hälsokorset Frisk Hälsodimensionen: Individens subjektiva upplevelse av sitt välbefinnande. Hälsa 1 3 2 4 Ohälsa Sjukdomsdimensionen: Objektiva tecken eller symtom som pekar på en viss sjukdom/diagnos. Sjuk 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 8
Övergripande mål och vision för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Goda levnadsförhållanden inom väsentliga och viktiga livsområden Genom samordning av olika insatser mellan kommun, landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassan kan allvarliga psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 9
Inriktningsmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning 1. att minska risken för förtida död hos målgruppen orsakad av somatisk sjukdom och självmord, 2. att minska behovet av tvångsåtgärder och förbättra patientens upplevelse vid tvångsåtgärd inom den psykiatriska heldygnsvården, 3. att öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen såväl på organisations- och verksamhetsnivå som på det individuella planet, 4. att öka andelen med meningsfull sysselsättning och höja arbetsoch sysselsättningsgraden för målgruppen. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 10
Process- och strukturmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Kompetens och god kunskap om psykisk funktionsnedsättning och dess konsekvenser inom alla vårdnivåer, inte minst om betydelsen att behandla somatisk sjukdom hos personer tillhörande målgruppen, utvecklade integrerade och teambaserade behandlingsmodeller för personer med komplexa och svåra vårdbehov, integrerade mottagningar alternativt väl fungerad samverkan mellan sjukvård och socialtjänst inom missbruks- och beroendevård, att landsting och kommuner har implementerat och arbetar efter aktuella och förekommande nationella riktlinjer. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 11
Framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg Överenskommelser om samarbete kring målgruppen enligt SoL och HSL. Vårdprogram, riktlinjer och rutiner för att säkerställa att adekvata vård- och stödinsatser ges. Samordnad individuell plan (SIP) enligt SoL och HSL för de som har behov av insatser från båda huvudmännen. Rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring vid inoch utskrivning. Registrering och användning av nationella psykiatriska kvalitetsregister. Utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer för regelbunden och systematisk uppföljning. Ändamålsenlig kunskap och kompetens inom samtliga vårdnivåer. Patienters och brukarnas samt anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter synliggörs och tillvaratas, samt att stödet till anhöriga och närstående stärks. Organisation och struktur för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, AF och FK. 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 12
Frågor om satsningen och överenskommelsen: ing-marie.wieselgren@skl.se mikael.malm@skl.se lisa.minell@skl.se ulrica.franzen@skl.se aila.holappa@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 13
Nationella samordningsfunktionen ing-marie.wieselgren@skl.se http://psykiatrisamordning.sklblogg.se/ anders.printz@regeringskansliet.se http://www.priobloggen.se/ 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 14