IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

Relevanta dokument
LJUSNING I VÄRLDSEKONOMIN TROTS OSÄKER OMVÄRLD

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

ÖKAD OPTIMISM BLAND EXPORTFÖRETAGEN EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FÖRSTA KVARTALET 2017

EXPORTTEMPERATUREN SJUNKER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) TREDJE KVARTALET 2016

BUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR

BUSINESS SWEDEN AVSLAGET I EUROPA OCH ASIEN

TRYCKET STIGER I EXPORTEN

EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016

BUSINESS SWEDEN DYSTRA EXPORTUTSIKTER

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Högtryck i svensk export

Fullt drag i exporten EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2018 BUSINESS SWEDEN

Dämpad optimism hos exportföretagen EXPORTCHEFSINDEX TREDJE KVARTALET 2017

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Konjunkturutsikterna 2011

EXPORTCHEFSINDEX EMI FÖRSTA KVARTALET FEBRUARI 2016 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Investment Management

Inledning om penningpolitiken

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Utvecklingen fram till 2020

Fortsatt skakig global konjunktur

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

4 Den makroekonomiska utvecklingen

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska bedömningar

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Ljusning i alla regioner

Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv

Vart tar världen vägen?

Handelsstudie Island

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

FORTSÄTT SURFA PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL Business Sweden

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Konjunkturläget December 2011

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Inledning om penningpolitiken

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Sverige behöver sitt inflationsmål

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

2015 börjar positivt för transportnäringen

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Inledning om penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Inför Riksbanken: Sportlov

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Makrokommentar. November 2013

BUSINESS SWEDEN POLITIKEN STOPPAR INTE VÄRLDSEKONOMIN

Transkript:

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016

IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar något till omkring 3,5 procent per år 2017-2018. Tillväxten tyngs av svag produktivitetstillväxt och åldrande befolkning i delar av västvärlden och Japan samt ökad populism och protektionism. SVENSK EKONOMI BROMSAR IN Svensk ekonomi har redan börjat bromsa in från en hög tillväxt på nästan 4 procent i fjol. I år väntas svensk ekonomi växa med 3 procent och kommande två år med omkring 2 procent per år. Exporten har utvecklats svagare än väntat och ökar endast med 2 procent i år. I takt med att efterfrågan i omvärlden återhämtar sig ökar svensk export. Vi räknar med att den ökar med 3 procent per år under 2017-2018. Det är marginellt snabbare än marknadstillväxten. LENA SELLGREN Chefekonom +46 703 121 902 lena.sellgren@business-sweden.se MAGNUS RUNNBECK Senioranalytiker +46 702 697 460 magnus.runnbeck@business-sweden.se SOFIA ÖBERG Analytiker +46 730 829 713 sofia.oberg@business-sweden.se

GLOBALT IHÅLLANDE MOTVIND Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt, men tyngs av svag produktivitetsutveckling, åldrande befolkning i delar av världen samt ökad populism och protektionism. Svensk ekonomi bromsar in samtidigt som tillväxten i Nordamerika är lägre än väntat. I Europa råder politisk osäkerhet, vilket gör det svårare att genomföra strukturella reformer. Asien fortsätter däremot att växa snabbt, om än i något mer dämpad takt än tidigare. Motvinden i världsekonomin väntas hålla i sig. IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin fortsätter att återhämta sig i måttlig takt. I år växer den globala ekonomin med omkring 3 procent för att öka något till omkring 3,5 procent per år 2017-2018. Den globala tillväxten tyngs av svag produktivitetstillväxt och en åldrande befolkning i delar av västvärlden och Japan. För att den globala ekonomin ska ta fart mer påtagligt måste produktiviteten öka, vilket kräver strukturella reformer. Mot bakgrund av den ökande populismen blir det dock allt svårare för regeringar att genomföra reformer på exempelvis arbetsmarknads- och skatteområdena. Dessutom är flera länder högt skuldsatta och har stora budgetunderskott. Sammantaget innebär det att den globala ekonomin fortsätter att kämpa i motvind. Tillväxten ökar långsamt i de avancerade ekonomierna. Europa fortsätter att återhämta sig från skuldkrisen och ekonomin växer med knappt 2 procent per år 2016-2018. Den nordamerikanska ekonomin har utvecklats svagare än väntat i år och växer endast med 1,6 procent för att därefter öka med drygt 2 procent per år. Den amerikanska ekonomin befinner sig i högkonjunktur med näst intill full sysselsättning. Tillväxten i Japan tar inte fart trots premiärminister Abes ambitiösa stimulansprogram. Den japanska centralbanken stimulerar ekonomin kraftigt genom negativ ränta och obligationsköp och möjligheten till ytterligare åtgärder är begränsad. Därtill är den starka yenen besvärlig för de japanska exportföretagen. I tillväxtekonomierna går utvecklingen isär. Tillväxten i den kinesiska ekonomin fortsätter att växla ner gradvis. Den indiska ekonomin fortsätter att växa starkt och den indonesiska ekonomin tar ytterligare fart. Såväl Indien som Indonesien gynnas av en ung befolkning med hög konsumtionsbenägenhet. I Indien görs politiska framsteg för att komma till rätta med strukturella problem såsom den nyligen beslutade skattereformen. Global, årlig BNP-tillväxt (%) 1 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5 MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 3-5,0 1 Landaggregering enligt IMF:s definition. Avancerade ekonomier motsvarar till stor del OECD-länder, med undantag från Chile, Ungern, Polen och Turkiet. Icke OECD-länder som inkluderas är Cypern, Hongkong, Litauen, Malta, San Marino, Singapore och Taiwan. 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Källor: IMF; Business Sweden

GLOBALT BNP-tillväxt för utvalda regioner 1 (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden Sammantaget väntas utvecklingen i de asiatiska ekonomierna vara förhållandevis stabil under prognosperioden med en tillväxt på drygt 5 procent per år. Återhämtningen i råvarupriserna gynnar råvaruproducerande tillväxtekonomier. Oljepriset fortsätter att öka gradvis från nuvarande nivå på omkring 45 USD per fat till mellan 55 och 60 USD per fat 2018. Tillsammans med en stabilare politisk utveckling gör det att Ryssland och Brasilien lämnar recessionen bakom sig nästa år. Den expansiva penningpolitiken i västvärlden börjar sakteligen normaliseras. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve fortsätter att höja styrräntan i långsam takt och ECB kommer sannolikt att börja trappa ner sina stödköp under nästa år. Räntorna förbli dock låga länge än. Ett stort orosmoln för utvecklingen av den globala ekonomin är den ökade populismen med protektionistiska vindar världen över. En viktig orsak till den ökande populismen är att de ekonomiska villkoren för stora samhällsgrupper i många västländer har stagnerat eller försämrats sedan finanskrisens utbrott 2008. Detta är en stor utmaning för politikerna. Årlig tillväxt av BNP 2016 per land 2 (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden 4 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT 1 Utvalda regioner med stor betydelse för svensk export. Omfattar ungefär 80 procent av världens BNP.

SVERIGE SVENSK EKONOMI BROMSAR IN I fjol växte svensk ekonomi starkt och på bred front med nästan 4 procent, men redan under första halvåret i år började tillväxttakten bromsa in. Indikatorer talar för en starkare utveckling under andra hälften av 2016. Vi räknar med att svensk ekonomi växer med cirka 3 procent i år och omkring 2 procent per år 2017-2018. Den oväntat kraftiga inbromsningen i ekonomin första halvåret beror främst på fallande export. Flertalet indikatorer för exporten, inklusive Business Swedens Exportchefsindex (EMI), indikerar fortsatt svag exportutveckling framöver. En liten öppen ekonomi som Sverige är i stor utsträckning beroende av efterfrågan från omvärlden. Exporten bidrar med ungefär hälften av BNP. Den globala ekonomin fortsätter att återhämta sig framöver, vilket bidrar positivt till exportutvecklingen. Exporten väntas emellertid inte ta fart påtagligt under prognosperioden, varför tillväxten i den svenska ekonomin fortsatt är avhängig av hur den inhemska efterfrågan utvecklas. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i år för att därefter bromsa in. Det beror på en svagare ökning av efterfrågan och att det blir svårare att hitta personal med önskad kompetens. Det gäller både i näringslivet och i offentlig sektor. En stramare arbetsmarknad driver emellertid upp löner och inflation. Under de senaste åren har den inhemska efterfrågan varit tillväxtmotor. I fjol ökade offentlig konsumtion kraftigt till följd av flyktingvågen samtidigt som hushållens konsumtion Sveriges BNP-utveckling per kvartal (%) stimulerades av låga räntor. Kommande år väntas såväl hushållens konsumtion som investeringar mattas av till följd av att ekonomin inte längre stimuleras av en expansiv politik. Det mesta talar för att Riksbanken har sänkt klart. Styrräntan väntas ligga still på -0,50 procent även nästa år för att successivt höjas till 0,00 procent 2018. Därmed stärks kronan mot både euron och dollarn. TILLVÄXTEN PÅ DEN SVENSKA EXPORT- MARKNADEN STÄRKS FRAMÖVER Världsekonomin fortsätter att återhämta sig framöver, om än i måttlig takt, vilket stärker den svenska exportmarknaden. För att få en uppskattning av marknadstillväxten för svensk export utgår vi från vår prognos för BNP-tillväxten i olika regioner. Marknadstillväxten för exporten definieras som den samlade importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till, viktat med respektive lands andel i svensk export. Vår prognos är att den svenska exportmarknaden växer med knappt 2 procent i år, 2,6 procent 2017 och 3 procent 2018 (fasta priser). Det är en betydligt lägre tillväxttakt än genomsnittet på 5,7 procent per år sedan början av 1990-talet. Det indikerar att sviterna av den globala finanskrisen som bröt ut i slutet av 2008 håller i sig med fortsatt svag efterfrågan från omvärlden som i sin tur håller tillbaka efterfrågan på svenska varor och tjänster. Efterfrågan från Sveriges viktigaste exportmarknad Västeuropa är svag i år men väntas öka under perioden 2017-2018. Från Central- och Östeuropa är efterfrågan stabil. Efterfrågan från Nordamerika har dämpats kraftigt det första halvåret i år, men från och med nästa år återhämtar den sig. Asien och Oceaniens efterfrågan är fortsatt svag under 2016 för att därefter ta fart. Efterfrågan från Sydamerika ser alltjämt dyster ut även om det ljusnar även i denna region framöver. För regioner som Mellanöstern, Turkiet och Afrika är utsikterna osäkra, inte minst i ljuset av det låga oljepriset och geopolitiska risker. De två sistnämna regionerna utgör dock en liten andel av den svenska exportmarknaden. Källor: Macrobond; Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 5

SVERIGE Svensk exportmarknadsutveckling 1 (%) förhållandevis låga enhetsarbetskostnader vilket gav Sverige en konkurrensfördel. Denna effekt klingar av från 2017 och framåt. Tappet i svensk export jämfört med marknadstillväxten under 2013 förklaras främst av den svaga tillväxten i omvärlden, inte minst i Europa dit ca 75 procent av svensk export går. Svensk exportmarknads- och exportutveckling (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden En motsvarande bild ges av Business Swedens exportchefsindex för tredje kvartalet som visar att andelen exportföretag som förväntar sig en positiv exportefterfrågan det kommande kvartalet har minskat för samtliga regioner. Framför allt gäller det efterfrågan från Västeuropa samt Mellanöstern, Turkiet och Afrika där indexet har fallit under 50-strecket, vilket indikerar att fler företag tror på en minskad än ökad efterfrågan från dessa regioner. Det är tydligt att exporttemperaturen fallit men det sammantagna exportchefsindexet ligger fortsatt över 50- strecket, vilket indikerar en positiv syn på exportutvecklingen framöver. Även Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer ger en liknande bild med fallande exportorderingång i industrin. Allteftersom världsekonomin återhämtar sig stärks efterfrågan från samtliga regioner. Samtidigt försämras Sveriges konkurrenskraft något till följd av en starkare krona och högre enhetsarbetskostnader, det vill säga företagens arbetskostnader per producerad enhet. EXPORTEN ÖKAR LÅNGSAMT Förra året ökade svensk export med 5,9 procent, vilket är betydligt snabbare än ökningen i världshandeln. Första halvåret i år har dock exporten utvecklats svagt. Vår prognos är att exporten ökar med 2 procent i år och omkring 3 procent per år 2017-2018. Det är marginellt snabbare än marknadstillväxten. År 2014-2015 växte svensk export snabbare än marknadstillväxten. Det beror dels på en tillfälligt hög tjänsteexport, dels på en svag krona och Källor: Macrobond; Business Sweden Det är framför allt tjänsteexporten som ökar i snabb takt, medan varuexporten ökar långsamt. Tjänsteexporten står numera för drygt en tredjedel av den totala exporten. Tjänsteexporten minskade emellertid det första kvartalet i år, vilket delvis berodde på en tillfälligt hög nivå i slutet av 2015 för royalties och management fees. Det andra kvartalet återhämtade sig tjänsteexporten medan varuexporten föll. Mycket av den svaga exportutvecklingen kan förklaras av de låga globala råvarupriserna. Det hämmar investeringarna i råvarubranscherna i utlandet, inte minst tillväxtekonomierna inklusive Kina, vilket håller tillbaka efterfrågan på svensk export. Vi räknar med att råvarupriserna ökar framöver och att efterfrågan återhämtar sig. Svensk export, varor och tjänster, index 2007=100 Källor: Macrobond, Business Sweden 6 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT 1 Motsvarar utvalda marknader i regioner där Business Sweden har verksamhet. Ingående länder uppgår totalt till 95,6 procent av Sveriges totala export.

SVERIGE Efter finanskrisen har tillväxten i världshandeln bromsat in påtagligt. De senaste fyra åren har den totala världsexporten ökat med i genomsnitt 2,2 procent per år, vilket är långsammare än den globala BNP-tillväxten. För en liten öppen ekonomi som Sverige där ungefär hälften av BNP utgörs av export får det förhållandevis stora konsekvenser. Under perioden 1995-2007 växte världshandeln snabbt med nästan 8 procent per år. Liberaliseringen av världshandeln samverkade då med nationella avregleringar av ekonomin, IToch kommunikationsrevolutionen, framväxten av en global finansmarknad och kraftigt förbättrad infrastruktur, till att skapa en gynnsam miljö för global tillväxt. Att världshandeln nu bromsar in beror till viss del på konjunkturella faktorer såsom den svaga efterfrågan från omvärlden, svag kapitalbildning och ett kraftigt fall i råvarupriserna. Men framför allt bidrar strukturella faktorer till inbromsningen 1, så som ökad handel i data och information som ersätter fysisk handel samt kortare globala värdekedjor. Det är rimligt att vänta sig en något högre tillväxttakt i världshandeln i takt med att världsekonomin fortsätter att återhämta sig. Däremot kommer den sannolikt fortsätta att öka i långsammare takt än perioden innan finanskrisen. Världsexport, fasta priser, index 1950=100 Källor: Macrobond; Business Sweden SVENSK EXPORT ÄR KONKURRENSKRAFTIG OCH SVERIGE HAR POTENTIAL ATT ÖKA SIN ANDEL PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Lena Sellgren, Chefekonom Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 7

BUSINESS SWEDEN Box 240, SE-101 24 Stockholm, Sweden World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 T +46 8 588 660 00 F +46 8 588 661 90 info@business-sweden.se www.business-sweden.se Business Swedens syfte är att hjälpa svenska företag att nå sin fulla internationella potential, och utländska företag att nå sin potential genom investeringar i Sverige. Det gör vi genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som på nära 50 av världens mest intressanta marknader.