1(5) Projekt och upphandling Handläggare Johan von Schantz 08-686 38 77 Johan.vonschantz@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 5 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Godkännande av fördjupad förstudie Tvärbana Norr Kistagrenen Ärendebeskrivning En fördjupad förstudie för Tvärbana Norr Kistagrenen har tagits fram av trafikförvaltningen. Ärendet avser godkännande av rapporten från den fördjupade förstudien. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 24 februari 2014 Trafiknämndens beslut den 30 augusti 2011 om godkännande av förstudie och förslag till sträckning för Tvärbana Norr Kistagrenen (TN 1105-117) Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna den fördjupade förstudien för Tvärbana Norr Kistagrenen. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning På uppdrag av trafiknämnden har trafikförvaltningen genomfört en fördjupad förstudie avseende Tvärbana Norr Kistagrenen. Kistagrenen är en utbyggnad av befintlig Tvärbana. Utbyggnaden omfattar ca 8 km dubbelspår, varav ca 2,2 km går på bro. Huvuddelen av banan, ca 5,8 km, går på egen banvall eller på bro. Nio hållplatser planeras på sträckan. För att klara det prognostiserade behovet av trafik måste 34 spårvagnar införskaffas. 24 av dessa planeras ställas upp i en ny depå längs Kistagrenen. Resterande vagnar planeras placeras i Ulvsundadepån.
2(5) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) För att kunna bidra till målet att vara ett attraktivt kollektivtrafiksystem i Stockholmsregionen och svara upp mot behovet av kapacitet krävs konkurrenskraftiga restider vilket sin tur kräver god framkomlighet i form av egen banvall eller eget område i gatumiljö. De projektspecifika kraven har setts över för att optimera kravbilden baserad på funktion och ekonomi. Ett antal tekniska utredningar har utförts för att detaljanpassa och optimera sträckningen. Det finns dock ett antal områden med oklara förutsättningar och där sträckningen inte är helt klarlagd. Rissne är huvudalternativ för förläggning av en ny depå på Kistagrenen. Det finns dock ett alternativt läge som ska prövas. Tidplanen för arbetets utförande sträcker sig från 2014-2021, där arbetet avseende Bromma Blocks måste starta 2014 för att ligga i fas med annan byggproduktion i området. Totalkostnaden har kalkylerats till 5 596 mnkr inklusive index. Detta förutsätter att kommunerna står för kostnader som berör det kommunala ansvarsområdet. Bakgrund AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) genomförde 2011, i nära samverkan med kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna, en förstudie avseende Tvärbana Norr Kistagrenen. Trafiknämnden beslutade den 30 augusti 2011 (TN 1106-149) att godkänna förstudien och förslaget till sträckning från norra Ulvsunda till Helenelunds station. Samtidigt uppdrogs åt SL att ta fram underlag för att starta arbete med järnvägsplan och systemhandling för sträckan. Sedan etablerandet av trafikförvaltningen fullgörs uppdraget inom förvaltningen. Med anledning av förändringar sedan beslutet togs, dels i trafiknämndens investeringsplan och dels i landstingets investeringsprocess, har arbetet inom trafikförvaltningen ändrats till att genomföra programskedet (som en fördjupad förstudie), vilket resulterat i denna programrapport. Programrapporten är underlag för kommande genomförandebeslut. Överväganden Kistagrenen är en utbyggnad av befintlig Tvärbana. Utbyggnaden omfattar ca 8 km dubbelspår, varav ca 2,2 km går på bro. Huvuddelen av banan, ca 5,8 km, går på egen banvall eller på bro. Nio hållplatser planeras i detta skede för sträckan.
3(5) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Banan på Kistagrenen byggs liksom övriga Tvärbanan för att klara 5-minuters trafik. Trafikprognoser visar på ett behov av 6-minuterstrafik på såväl Kistagrenen som Solnagrenen fram till 2030. För att klara 6-minuterstrafik behöver 34 nya vagnar införskaffas. 24 av dessa planeras ställas upp i en ny depå längs Kistagrenen. Resterande vagnar planeras placeras i Ulvsundadepån. Som snabbspårväg med ett något mer perifert läge i staden än övrig Tvärbana bedöms att snitthastigheten bör vara ca 30 km/h för att uppnå konkurrenskraftiga restider jämfört med biltrafiken. För att nå en tillräcklig hastighet så är kraven på framkomlighet och eget utrymme stort. Bana på egen banvall eller i eget område i gatan eftersträvas. För att erhålla kostnadseffektiva lösningar har de tekniska kraven setts över i förhållande till tidigare utbyggda etapper. Några exempel på besparingsåtgärder är att större lutning tillåts på broar, antal kabelrännor längs banan minskas och teknikhusens antal och storlek minskas. Ett antal utredningar har utförts för att detaljanpassa och optimera sträckningen och valda lösningar baserat bland annat på geotekniska förhållanden, konfliktpunkter med andra objekt samt övriga tekniska förutsättningar. Banans plan- och profilläge har kunnat optimeras på flera ställen, exempelvis genom att avgreningen från Solnagrenen görs med växlar i plan istället för som planskild korsning samt genom sträckningsjusteringar på ett antal ställen som minskar schakter och längder på broar och tunnlar. Längs sträckan finns ett antal områden där ett planerings- eller utvecklingsarbete pågår under ledning av respektive kommun, vilket medför att förutsättningarna i dessa områden fortfarande är oklara avseende Kistagrenens sträckning. Dessa områden finns vid Bromma flygfält, passagen av Bällstavägen, Solvalla, Kavallerivägen i södra Rissne, Bankhus 90 i norra Rissne, Ärvinge samt Helenelunds station. Det finns i nuläget ett huvudalternativ för en ny depå, i anslutning till befintlig depå i Rissne. Detta läge är komplext och andra lägen studeras. Ett alternativt depåläge finns i Rissnes närområde. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för Kistagrenen. Detta följer samma huvudprinciper som gestaltningen av Solnagrenen, dock har ett antal anpassningar gjorts baserat på erfarenheter och synpunkter från Solnagrenen. Detta medför att bland annat takutformning på teknikbyggnader, stängsling och ytskikt på ytor intill banan kommer att utföras på annat sätt än på Solnagrenen. Vid den fortsatta planeringen och vid genomförandet krävs ett gott samarbete med de berörda kommunerna, Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna. I enlighet med trafikförvaltningens intention vid pågående förhandlingar
4(5) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) förutsätts kommunerna stå för kostnader för anpassningar och standardhöjningar av egna anläggningar i anslutning till spårvägsområdet liksom för andra kostnader som berör det kommunala ansvarsområdet. Planläggning bör påbörjas snarast under våren 2014 och samråd bör kunna ske i omgångar från och med hösten 2014. Vartefter detaljplanerna vinner laga kraft kan förfrågningsunderlag skickas ut. Entreprenaderna kan också starta vartefter och ske parallellt på olika delar av banan. Under förutsättning att trafiknämnden och landstingsfullmäktige fattar genomförandebeslut under våren 2014 föreslås följande tidplan Projektering och produktion Bromma Blocks 2014-2015 Detaljplanearbete 2014 2016 Projektering 2015-2017 Upphandling 2015 2017 Byggskede 2106 2020 Drifttagning och trafikstart 2021 Vid Bromma Blocks finns ett behov av att samordna utbyggnaden av banan med andra byggprojekt. Eftersom de andra projekten ska starta under 2014/2015 måste trafikförvaltningen komma igång med projektering av anläggningarna vid Bromma Blocks snarast. Utgångspunkten vid val av entreprenadformer och ersättningsformer ska vara bland annat följande aspekter och överväganden: Totalentreprenad ska övervägas när det finns en frihet i utförandet Utförandeentreprenad ska övervägas när det finns många krav/låsningar Vid arbeten med särskiljande teknikområden som t.ex. byggnad, bro, järnvägsinstallationer bör entreprenadindelning med avseende på teknikslag övervägas Vid arbeten med många likartade objekt bör istället sammanslagning av entreprenader övervägas Fast pris ska väljas i första hand, förutsatt att förfrågningsunderlaget är tydligt och kalkylerbart Beroende på typen av arbeten (anläggningsarbeten, BEST, signalarbeten etc.) samt på behov av samordning etc. kommer olika entreprenadformer att övervägas liksom omfattning av respektive entreprenad. Trafikdriften avses inkluderas i E20-avtalet genom en option. Fordonen ropas av på ett befintligt avtal med CAF. Det befintliga UH2012-avtalet kan utökas med Kistagrenen och de delar av BES-infrastrukturen som inte omhändertas inom ramen för E20- avtalet.
5(5) Projekt och upphandling Ekonomiska konsekvenser av beslutet TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-24 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Den successiva kalkylen ger med givna förutsättningar vid 84 % säkerhet att den ej överskrider en totalkostnad på 4 900 mnkr exklusive index. Med 3 % årligt index från 2014 till färdigställandet årtal blir totalkostnaden 5 596 mnkr. Investeringen medför konsekvenser för driftkostnaderna avseende Tvärbanan. Med en relativt jämn investeringstakt över produktionsåren, vilket även inkluderar fordonen, kommer driftkostnaderna att öka med ca 565 mnkr per år varav merparten avser kapitalkostnad. I praktiken kommer fordonsavropen inte att ske jämnt fördelat över åren utan vid några valda tillfällen beroende på behovet. Beroende på att det är svårt att i nuläget förutse när och i vilken omfattning avropen kommer att ske, avspeglas denna stegvisa utökning inte i de kalkylerade driftkostnaderna. Sociala konsekvenser Med en ny gren av Tvärbanan tillförs Stockholmsregionen nya möjligheter att resa med kollektivtrafiken. För bästa resultat för alla grupper av resande ska trafikförvaltningens riktlinjer för tillgänglighet och social hållbarhet tillämpas. Konsekvenser för miljön Miljö SLL begärde år 2002 att länsstyrelsen skulle ta ställning till om Kistagrenen kunde antas nedföra betydande miljöpåverkan. Enligt länsstyrelsens beslut kan Kistagrenen antas medföra sådan miljöpåverkan. Enligt beslutet är det därför angeläget att förbättra passagemöjligheterna och spridningskorridoren vid Igelbäcken samt att passagen utformas så att upplevelsen av Tvärbanans intrång i grönstråket minimeras. Fortsatt samarbete kommer att ske med länsstyrelsen inom ramen för kommande planläggning. Anders Lindström Förvaltningschef Johan von Schantz Avdelningschef Projekt och upphandling Bilaga 1. Projektrapporten Tvärbana Norr Kistagrenen Fördjupad förstudie Bilaga 2. Gestaltningsprogram
1(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen Handläggare Mikael Eriksson PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Tvärbana Norr Kistagrenen Fördjupad förstudie Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Projekt tvärbanans utbyggnad 105 73 Stockholm Besöksadress: Sturegatan 2 172 31 Sundbyberg Tunnelbana: Sundbyberg Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stock Org.nr: 232 www.sll.se
2(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen Innehållsförteckning PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Uppdragets ramar och innehåll... 3 1.1 Kistagrenens omfattning och förutsättningar... 3 2 Mål för Kistagrenen... 4 3 Projektspecifika krav... 5 4 Fördjupade tekniska utredningar... 6 5 Kostnadseffektiva lösningar... 7 6 Osäkra förutsättningar... 8 7 Depå... 11 8 Gestaltningsprogram... 11 9 Trafikeringsförutsättningar... 12 10 Överenskommelser med kommuner och övriga externa parter... 13 11 Tidplan... 14 12 Affärsstrategi... 15 12.1 Anläggning... 15 12.2 BEST... 16 12.3 Signalsäkerhetssystem... 16 12.4 Depå... 16 12.5 Trafikdrift... 17 12.6 Fordon... 17 12.7 Drift och underhåll... 17 13 Kostnader/kalkyl... 18 14 Förtida arbeten vid Bromma Blocks... 19
3(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Uppdragets ramar och innehåll SL genomförde 2011, i nära samverkan med kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna, en förstudie avseende Tvärbana Norr Kistagrenen. Trafiknämnden beslutade 2011-08-30: att godkänna förstudien och förslaget till sträckning för Tvärbana Norr Kistagrenen, samt att uppdra åt verkställande direktören att ta fram ett underlag som möjliggör beslut om att påbörja arbetet med järnvägsplan inklusive systemhandlingar och att återrapportera detta underlag till styrelsen under våren 2012. Enligt den första beslutssatsen ska sträckningen för Kistagrenen utgå från Solnagrenen norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sluta i Helenelund vid Helenelunds station. Med anledning av förändringar sedan beslutet togs, dels i Trafiknämndens investeringsplan och dels i Landstingets investeringsprocess, har arbetet inom Trafikförvaltningen ändrats till att genomföra programskedet (som en fördjupad förstudie), vilket resulterat i denna programrapport. Programrapporten är underlag för kommande genomförandebeslut. 1.1 Kistagrenens omfattning och förutsättningar Kistagrenen är en utbyggnad av befintlig Tvärbana. Utbyggnaden omfattar ca 8 km dubbelspår, varav ca 2,2 km går på bro. Huvuddelen av banan, ca 5,8 km, går på egen banvall eller på bro. Nio hållplatser planeras i detta skede för sträckan. Vidare ingår inköp av 34 spårvagnar med uppställning av 24 vagnar i en ny depå. Resterande vagnar planeras placeras i Ulvsundadepån. Den aktuella sträckningen framgår av figuren nedan. Se också karta i bilaga 1.
4(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Figur 1. Kistagrenens sträckning Tvärbanan är en snabbspårväg. Till skillnad från övriga Tvärbanan går Kistagrenen lite längre ut från regioncentrum och möter en hårdare konkurrens från biltrafiken jämfört med förhållanden i innerstaden. För att Kistagrenen ska vara ett konkurrenskraftigt kollektivtrafiksystem måste en attraktiv kapacitet och restid kunna erbjudas. Banan ska utformas för att kunna trafikera med 5- minuterstrafik. Med en snitthastighet på 30 km/h kan attraktiva restider uppnås. Detta medför höga krav på framkomlighet och därmed på egna avgränsande utrymmen jämfört med mer centralt belägna spårvägar. En högre medelhastighet ger även en lägre driftskostnad då färre vagnar åtgår för att producera samma trafiknytta jämfört med ett långsammare kollektivtrafiksystem. 2 Mål för Kistagrenen För Kistagrenen har mål tidigare definierats på en övergripande nivå. De två huvudmålen är att Kistagrenen ska bidra till:
5(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) 1. Ett attraktivt kollektivtrafiksystem i Stockholmsregionen 2. En ekonomiskt effektiv trafik Dessa mål användes i förstudien för att bedöma om det fanns motiv för utbyggnad och för att välja sträckningsalternativ. I den fördjupade förstudien har mer detaljerade mål/riktlinjer inför genomförandet tagits fram. Ett attraktivt kollektivtrafiksystem i Stockholmsregionen innebär att kollektivtrafiken ska vara; Tillgänglig hållplatserna ska vara enkelt nåbara, lätta att orientera sig till och bytespunkterna effektiva och ändamålsenliga. Hållplatser, angöringar och skyltning ska vara tillgänglighetsanpassade. Snabb, effektiv och trafiksäker sträckningen ska optimeras, egna körfält ska användas för framkomlighet och trafiksäkerhet. Trygg och säker hållplatser, fordon och trafikmiljöer ska utformas medvetet. En ekonomiskt effektiv trafik ska uppnås genom att; Sträckningen detaljanpassas för att uppnå en effektiv trafik med god framkomlighet Antalet hållplatser optimeras med avseende på körtider och antalet möjliga påstigande Slutsatser och erfarenheter från tredjepartsgranskning samt från egna och andras spårvägsprojekt utvärderas och används Effektiva byggmetoder används LCC-perspektivet beaktas vid val av material och lösningar 3 Projektspecifika krav Projektspecifika krav för Kistagrenen har tagits fram och sammanställts i dokumentet Projektspecifika krav Tvärbana Norr Kistagrenen. Kraven omfattar teknisk och geometrisk utformning av anläggningar såsom spår, broar, tunnlar hållplatser och el, tele och signalsystem. Syftet är att planerare och projektörer ska kunna använda kraven vid den detaljerade utformningen av Kistagrenen. De projektspecifika kraven ansluter till och är motiverade med utgångspunkt i Trafikförvaltningens strategiska principer och tekniska riktlinjer. I de projekt-
6(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) specifika kraven har erfarenheter från tredjepartsanalysen och Solnagrenen inarbetats. Ett antal besparingsåtgärder har identifierats. De viktigaste förändringarna i förhållande till tidigare projektspecifika krav är: profillutning upp till 6 %, jämfört med tidigare 5 %, tillåts för att minska brolängder antalet kabelrännor på egen banvall har minskats från fyra till två kontaktledningsstolpar kan vid behov placeras i mitten för att minska banvallsbredden högspänningsnät 11 kv ska utredas, tidigare har kravet varit 33 kv ny gaturälsprofil för att minska rälsslitage, medför minskat underhåll en minskning av teknikhusens storlek och antal Under genomförandefasen kommer de projektspecifika kraven att diskuteras och uppdateras för att svara upp till de behov av detaljering och precisering som uppstår under projektering och byggande. Det är också viktigt att lösningar fortlöpande prövas i syfte att uppnå en så kostnadseffektiv anläggning som möjligt med hänsyn till gällande funktionella krav, god gestaltning samt beaktande av teknikutvecklingen. 4 Fördjupade tekniska utredningar Arbete med fördjupade tekniska utredningar har pågått sedan november 2011. Arbetet har drivits i en projektgrupp inom Trafikförvaltningen med stöd av en konsultgrupp med specialister från företagen Ramböll, WSP och Tyréns. Arbetet har genomförts i nära samarbete med berörda kommuner och exploatörer med objekt längs sträckan. Under den fördjupade förstudien har två successiva kalkyler genomförts, en i juni 2012 och en i december 2013. Den senare ligger till grund för den kostnadsberäkning som ingår i underlaget för genomförandebeslutet.
7(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Arbetet har omfattat: studier och optimeringar av spårgeometrin med hänsyn till körtider och konflikter med befintliga anläggningar studier av omfattning och konstruktionslösningar för konstbyggnader med målet att minimera dessa studier av särskilt svåra korsningspunkter, t.ex. korsningen med E4 vid Helenelund, för att säkerställa att rätt konstruktionsmetod väljs och att tillräckligt utrymme föreligger detaljinpassning av sträckningen i plan och höjd i särskilt trånga avsnitt för att minimera påverkan på omkringliggande objekt, t.ex. avsnittet mellan Bromma Blocks och Flygplatsinfarten studier av geotekniska förutsättningar med särskilt fokus på behov och omfattning av grundförstärkningar och grundvattenpåverkan. inventering av förekomsten av befintliga ledningar, identifiering av konfliktpunkter samt upprättande av förslag till erforderliga åtgärder, omläggning eller åtgärder på kvarliggande anläggningar studier av omgivande gatunät, särskilt kan nämnas detaljerade studier av gatuutrymmet i Kavallerivägen i Sundbyberg och Kistagången i Stockholm, identifiering av behovet av förtida arbeten identifiering av avsnitt med osäkra förutsättningar framtagande av kalkylunderlag för de successiva kalkylerna och genomförande av två successiva kalkyler Resultatet av de fördjupade utredningarna framgår av följande avsnitt. 5 Kostnadseffektiva lösningar Under den fördjupade förstudien har kostnadseffektiva tekniska lösningar eftersträvats och LCC-perspektivet beaktats. Banans plan- och profilläge har optimerats på ett antal punkter, där de viktigaste är: Avgreningen från Solnagrenen utförs med växlar i plan istället för planfri korsning på bro. Därmed kan också hållplatsen Norra Ulvsunda behållas som den är byggd idag. Sparåtgärden påverkar Tvärbanans kapacitet endast marginellt. Förkortningar av broar har åstadkommits genom att utnyttja en större tillåten lutning av spåren i anslutning till dessa. Sträckningsjusteringar har gjorts på ett antal ställen för att minimera schakter och längder på tunnlar och broar samt undvika intrång på befintliga byggnader. Bland annat undviks nu rivning av befintliga P-däck i Ärvinge och intrång i del av Kistagallerian.
8(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Förläggning på egen banvall har valts där det är möjligt med hänsyn till lokala förhållanden och omgivande bebyggelse. Detta är i linje med stomnätsplanens utformningsprinciper och internationella förebilder samt är en förutsättning för att spårvägen ska bli ett attraktivt och kostnadseffektivt trafikslag. Även för den delen av banan som förläggs i gatumark eftersträvas eget område av samma skäl som ovan. Egna körfält i gatumark eftersträvas genom Rissne och Stora Ursvik. Från Kista Centrum till hållplatsen vid Helenelund går spårvagnen i blandtrafik med busstrafik samt södergående fordon för transporter till fastigheter mellan Torshamnsgatan och Färögatan. 6 Osäkra förutsättningar Utmed den planerade sträckan finns ett antal förändringsområden av vilka de flesta befinner sig i ett tidigt skede i planeringsprocessen vilket innebär att förutsättningarna därför är osäkra. Figur 2 Översikt osäkra förutsättningar, markerade med rött
9(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Bromma Flygplats Av samrådet med Swedavia har framgått att de ännu inte beslutat om terminalens läge och flygplatsens övriga funktioner. Detta innebär att spår- och hållplatsläge är osäkert inom detta område. Någon större risk för en avsevärd fördyring bedöms ej föreligga. Passagen av Bällstavägen Stockholm har planer på att bygga om trafikplatsen vid korsningen mellan Bällstavägen och Ulvsundavägen på dess västra sida med ramper så att den får samma utformning som på östra sidan. Detta medför att banan behöver flyttas ett tjugotal meter åt väster, dvs längre bort från Ulvsundaleden. De befintliga ramperna inom Solvallakopplet kan då utgå och en betongtunnel under dessa behöver ej byggas, förutsatt att ombyggnaden av trafikplatsen sker samtidigt som Tvärbanan. Försenas ombyggnaden av trafikplatsen måste betongtunneln under de befintliga ramperna byggas ändå. En flytt av banan medför intrång på den mark som Swedavia disponerar enligt arrendeavtal med Stockholms stad. Eftersom staden ännu inte projekterat trafikplatsen råder oklarhet om konsekvenserna och kostnaderna för intrånget. Solvalla Inom Solvallaområdet planeras bostadsbebyggelse. Den första etappen ligger inom södra delen av området. För denna del har ett programarbete påbörjats. Här kan det behövas en detaljanpassning av bansträckningen. Frågan samordnas av Stockholms stad inom ramen för planarbetet. Stockholm samordnar även planeringen norr om hållplatsen i Annedal, där en attraktiv gångförbindelse till bostadsområdet Annedal öster om Ulvsundavägen måste skapas under broar för Tvärbanan och Ulvsundaleden. Frågan om en ny pendeltågstation vid Solvalla har diskuterats men något beslut föreligger inte. Tillkomsten av en station hänger ihop med ny bebyggelse öster om Solvalla. Stockholms stad tar dock inte upp frågan i det påbörjade programarbetet, utan frågan skjuts framåt i tiden. För att möjliggöra en framtida bytespunkt mellan pendeltåg och Tvärbanan förläggs Tvärbanan parallellt med Mälarbanan, vilket ger bra förutsättningar för byten men medför en något längre bro, en något längre körtid och en ökad kostnad.
10(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Kavallerivägen Sundbybergs kommun har ett pågående detaljplanearbete som omfattar Kavallerivägen. Planförslaget har sänts ut på samråd. I planförslaget redovisas blandtrafik med spårväg och övrig trafik på del av Kavallerivägens sträckning från Rissneleden till Skvadronsbacken. På resterande del upp till Ridvägen (vid Rissne centrum) har kommunen meddelat att man också här önskar blandtrafik. Trafikförvaltningen har i yttrande på samrådet och vid möten meddelat kommunen att man önskar egna körfält för Tvärbanan på hela Kavallerivägen för att inte försämra framkomligheten. Norra Rissne I norra Rissne pågår programarbete för utbyggnad av Bankhus 90 och i samband med detta har exploatören och Sundbybergs kommun frågat om Trafikförvaltningen kan skjuta Tvärbanan österut för att ge plats åt utbyggnaden. Konsekvenserna av detta kan inte bedömas förrän förslaget preciseras. En utgångspunkt för en förskjutning av Tvärbanan är att banan ej påverkas negativt och att det inte medför några ökade kostnader. Från Rissne till Ursvik går spårvägen på egen banvall samt på bro över Kvarnvägen och Enköpingsvägen. Denna lösning redovisades redan i förstudien. Det har framkommit att Sundbybergs kommun önskar utreda en lösning med spårvägen i blandtrafik, på Artillerivägen, på Rissneleden, på Kvarnvägen och genom den blivande cirkulationsplatsen vid korsningen med Enköpingsvägen. Detta skulle leda till sämre framkomlighet, större risk för störningar och väsentligt längre körtider samt ett behov av ytterligare spårvagnar för att klara av den planerade trafiken. Trafikförvaltningen anser att detta inte är möjligt. Diskussioner pågår med kommunen. Ärvinge Atrium-Ljungberggruppen som äger fastigheterna närmast Tvärbanan har frågat om det är möjligt att skjuta spårvägen längre från P-däcken för att underlätta för ny bebyggelse. Man har också undrat om det är möjligt att bygga över Tvärbanan. En dialog med Atrium-Ljungberggruppen om lämplig sträckning och hållplatsläge pågår. En förutsättning för anpassning av spårvägen är att kostnaden inte ska öka. Flytt av trafikplatsen norr om Ärvinge till ett mer nordligt läge är också uppe till diskussion. En flytt är möjlig med hänsyn till Tvärbanan, men det är nödvändigt att den beslutas och genomförs samtidigt med Tvärbanan. Det är inte möjligt att bygga bron för Tvärbanan över trafikplatsen med hänsyn till både befintligt och ett framtida läge av trafikplatsen.
11(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Tvärbanan har under den fördjupade förstudien lagts i en S-kurva vid de befintliga P-däcken för att undvika rivning av dessa. Detta medför en något sämre körgeometri men är väl motiverat ur ett kostnadsperspektiv. Helenelund Sollentuna kommun är inne i en tidig planeringsfas av området kring Helenelunds pendeltågstation. Ambitionen är att förbättra kopplingen mellan Kista och Sollentuna och att utveckla området kring Helenelunds station. Trafikförvaltningen har för Sollentuna kommun redovisat alternativa lösningar men betonat att den lösning som ligger inom budgeten för Tvärbanan omfattar en egen tunnel för Tvärbanan under E4 söder om den befintliga tunneln under E4 för buss- och GC-trafik. 7 Depå Kistagrenens behov av uppställningsplatser, trafikledning och underhåll kommer att täckas genom en kombination av en nybyggd depå utmed Kistagrenen samt av den nyss färdigställda depån i Ulvsunda. Den nya depån dimensioneras för 24 fordon. Resterande tio fordon avses ställas upp i Ulvsundadepån. I Ulvsundadepån kommer Trafikledningscentralen för Tvärbanan som sammanhållet system att finnas. Vidare kommer det att finnas viss underhållsverksamhet i Ulvsunda för Tvärbanans norra del så som t.ex. hjulsvarvning. Trafikförvaltningen är överens med Sundbybergs kommun om att bygga den nya depån i anslutning till den befintliga tunnelbanedepån i Rissne. Lokaliseringen är dock inte okomplicerad och medför påverkan på befintlig bostadsbebyggelse i Hallonbergen. Ett flertal alternativa lägen har prövats men huvuddelen av dessa har inte uppfyllt ställda krav eller varit möjliga att genomföra av andra skäl. Det finns dock ett aktuellt depåalternativ i närområdet till Rissne. Läget bedöms vara bra, dock krävs ramper för anslutning till Kistagrenen som går på bro på detta avsnitt. 8 Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram har tagits fram för Kistagrenen. Programmet finns i bilaga 2. En bearbetning av programmet kan komma att ske efter samråd med berörda kommuner.
12(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Kistagrenens gestaltningsmål motsvarar målen för den befintliga Tvärbanan inklusive Solnagrenen som togs i trafik under hösten 2013. Målen kan sammanfattas i tre punkter: Tvärbanan ska utformas så att den får en egen identitet och framstår som ett modernt, tryggt, säkert, och miljövänligt transportmedel. Kommunerna ska bidra till kollektivtrafikens attraktivitet genom en aktiv och medveten stadsutveckling längs tvärbanans upptagningsområde. Såväl Tvärbanans gestaltning som stadsutvecklingen ska bidra till att nya resenärer lockas till kollektivtrafiken. Gestaltningen bygger i delar på den gestaltning som utförts på Solnagrenen. Dock kommer erfarenheter och synpunkter från Solnagrenen att tillvaratas. Här avses bland annat utformning av tak på teknikbyggnader, omfattning av stängsel kring banvallen samt ytskikt på slänter och anslutande ytor. På Solnagrenen har slänter utförts med krossmaterial för att minimera driftskostnader men på Kistagrenen ska grässlänter övervägas för att mildra påverkan. 9 Trafikeringsförutsättningar För det samlade trafiksystemet Tvärbanan (Sickla station Solna station /Helenelund) har trafikprognoser med målår 2030 gjorts. Dessa innefattar det tunnelbanenät och den bostadsbebyggelse som överenskommits inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling. Trafikprognoser visar på ett behov av 6- minuterstrafik på såväl Kistagrenen som Solnagrenen fram till 2030. Tillsammans ger det 3-minuterstrafik över Saltsjö/Mälarsnittet där resandet är som störst. En sådan trafikering kräver 86 spårvagnar. 2014 finns det 52 vagnar i systemet. Fram till 2030 behöver således 34 ytterligare vagnar införskaffas. Vagnarna kommer att införskaffas i takt med att behov uppstår och kan bero på affärsmässiga överväganden och samverkan med andra spårvägsprojekt. Slutgiltigt trafikupplägg vid trafikstart avgör trafikentreprenören. Det ovan skisserade trafik- och fordonsupplägget kräver att spårvagnarna får god framkomlighet på hela Tvärbanesystemet och att erforderliga vändspår finns på plats. Behovet av tillkommande framkomlighetshöjande åtgärder kommer att studeras inom ramen för ett strategiskt utvecklingsarbete utanför investeringsverksamheten.
13(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Med nedanstående förutsättningar beräknas körtiden från Alvik till Helenelund till ca 23 min med en snitthastighet på 27,8 km/tim, vilket ligger i linje med stomnätsplanens mål. 8 km dubbelspår med huvuddelen, ca 5,8 km, på egen banvall och resterande 2,2 km i gatumark För bana i gatumark krävs ett eget körfält i Kavallerivägen och genom Stora Ursvik med maxhastighet 40 km/tim Jan Stenbecks torg - Kistagången i blandtrafik med maxhastighet 30 km/tim Nio hållplatser Det finns en tröskeleffekt avseende vagnsbehovet. Vid en ökning av körtiden på 2 minuter krävs ytterligare ett tågsätt med två vagnar inklusive uppställningsplatser. Investeringskostnaden ökar då med mer än 100 mnkr. Tröskeleffekten ovan uppnås vid införande av var och en av nedanstående förändringar som önskas av olika parter: Blandtrafik på Artellerigatan och på Rissneleden samt plankorsning med Enköpingsvägen Vändning i Helenelund på särskilt vändspår efter hållplatsen på särskilt vändspår Vid fler än en av nedanstående förändringar uppstår också tröskeleffekten: Tillkommande hållplats vid Solvalla Tillkommande hållplats vid Norra Ursvik Blandtrafik i Kavallerivägen 10 Överenskommelser med kommuner och övriga externa parter Överenskommelser med kommuner och övriga berörda parter ska föreligga innan utbyggnad av Kistagrenen kan påbörjas. Förhandlingar pågår med kommuner och övriga berörda parter avseende fördelning av ansvar och kostnader. I enlighet med Trafikförvaltningens intention vid pågående förhandlingar förutsätts kommunerna står för kostnader för anpassningar och standardhöjningar av egna anläggningar i anslutning till spårvägsområdet liksom för andra kostnader som berör den kommunala verksamheten. En strategi avseende detaljplaner, järnvägsplaner och eventuella miljödomar ska tas fram under våren 2014.
14(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Sedan uppdraget för den fördjupade förstudien definierades har den lagstiftning som ligger till grund för utbyggnad av spårväg ändrats. Järnvägsplan bedöms behövas där inlösen av kvartersmark blir aktuell och där det bedöms finnas en risk att detta inte kan ske på frivillig väg. Järnvägsplan planeras att upprättas för delsträckan mellan avgreningen från Solnagrenen och Bromma Blocks. Resterande sträcka av Kistagrenen bedöms vara genomförbar med stöd av detaljplan. Det bedöms vara lämpligt att dela in Kistagrenen i ca 10 planområden för att begränsa och minska risken för försenad utbyggnad och drifttagande. I dagsläget bedöms det vara nödvändigt med tillstånd för bortledande av grundvatten, en miljödom, för den planerade depån i Rissne. Ytterligare utredningar planeras genomföras under genomförandeskedet för att klarlägga förutsättningarna närmare. Ett smidigt och effektivt genomförande förutsätter nära samverkan med kommuner och övriga berörda parter. Planering av kommande arbete och planläggning kommer därför att genomföras i nära samverkan. 11 Tidplan Planläggning bör påbörjas snarast under våren 2014 med målsättning att inleda samråd tidigt under hösten 2014. Detta förutsätter att alla parter, trafikförvaltningen, kommunerna och aktuella exploatörer, arbetar intensivt och tar de beslut som krävs. När Tvärbanans läge kunnat preciseras under detaljplaneprocessen, kan detaljprojektering och framtagande av förfrågningsunderlag för ingående entreprenader påbörjas. Allteftersom detaljplanerna vinner laga kraft kan upphandling genomföras och anläggningsentreprenaderna påbörjas förutsatt att överenskommelser med de olika parterna föreligger. Därefter följer BEST-arbeten och slutligen driftsättning och trafikstart. Byggprocessen kan ske parallellt på skilda avsnitt av banan och påbörjas successivt vid den tidpunkt när planer, avtal och upphandlingar för respektive del är färdiga. Avseende projektering och produktion vid Bromma Blocks finns ett stort samordningsbehov med annan byggnation inom området. Dessa aktiviteter behöver därför forceras. Se vidare under avsnittet 13 Förtida arbeten vid Bromma Blocks nedan.
15(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Under förutsättning att Trafiknämnden och Landstingsfullmäktige fattar genomförandebeslut under våren 2014 föreslås följande tidplan Projektering och produktion Bromma Blocks 2014-2015 Detaljplanearbete 2014 2016 Projektering 2015-2017 Upphandling 2015 2017 Byggskede 2106 2020 Drifttagning och trafikstart 2021 12 Affärsstrategi Enligt Trafikförvaltningens strategier ska omfattningen av respektive entreprenad, entreprenadform, ersättningsmodell etc. väljas utifrån följande övergripande kriterier: Totalekonomiskt mest fördelaktiga affären De faktiska föreliggande förutsättningarna vid upphandlingstillfället I möjligaste mån på förhand säkerställa marknadens leveransförmåga och intresse Utgångspunkten vid val av entreprenadformer och ersättningsformer ska vara bland annat följande aspekter och överväganden: Totalentreprenad ska övervägas när det finns en frihet i utförandet Utförandeentreprenad ska övervägas när det finns många krav/låsningar Vid projekt/entreprenader med särskiljande teknikområden som t.ex. byggnad, bro, järnvägsinstallationer bör entreprenadindelning med avseende på teknikslag övervägas Vid projekt med många likartade objekt bör istället sammanslagning av entreprenader övervägas Fast pris ska väljas i första hand, förutsatt att förfrågningsunderlaget är tydligt och kalkylerbart Baserat på ovanstående föreslås följande uppdelning av entreprenader för byggande och drift av Tvärbanan. 12.1 Anläggning Anläggningsentreprenaderna delas upp i ca tio paket i syfte att uppnå god konkurrens och för att möjliggöra byggstart på enskilda entreprenader anpassade till de tidpunkter när fastställda detaljplaner föreligger. I fortsatt arbete bör det, med hänsyn till marknadssituation, produktionsplan och tillståndsprocesser,
16(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) beaktas huruvida det är ändamålsenligt att slå samman flera entreprenader till färre men större entreprenader. Tre av entreprenaderna innehåller långa broar och avses upphandlas som totalentreprenader, vilket innebär entreprenören ansvarar för projektering och utförande. Resterande entreprenader bedöms lämpliga att upphandla som utförandeentreprenader där Trafikförvaltningen med stöd av konsulter ansvarar för projektering och entreprenören för utförandet. Inom dessa entreprenader finns det så många samordningsfrågor som rör banans tekniska system (BEST, Bana, El, Signal, Tele), att det bedöms nödvändigt att Trafikförvaltningen ansvarar för samordningen. Konstbyggnader kan dock med fördel upphandlas med konstruktionsansvar för entreprenören. Om det med hänsyn till tidplanen bedöms fördelaktigt kan dessa utförandeentreprenader genomföras i samverkansform. Markarbeten för hållplatser inkluderas i respektive anläggningsentreprenad. Hållplatsutrustning upphandlas i en egen entreprenad som omfattar alla hållplatser. 12.2 BEST BEST-arbeten upphandlas i huvudsak som utförandeentreprenader till fast pris, med en entreprenad för varje system på hela sträckan.. Upphandling av funktionsentreprenader kan förekomma, t ex av likriktarstationer. För signalsäkerhetssystemet, se nedan. 12.3 Signalsäkerhetssystem Samma signalsäkerhetssystem måste användas för hela Tvärbanan. Ett avrop på befintligt avtal med leverantören General Electric (GE) planeras. Kistagrenen omnämns i avtalet med GE som en option och har på så sätt förberetts. Däremot finns en begräsning i att avtalet innefattar en bortre tidsgräns för avrop. För Kistagrenen är den bortre tidsgränsen 2015-06-30 med övertagande av anläggning senaste tre år efter beställning. Denna begränsning måste hanteras med GE för att avrop ska kunna ske. 12.4 Depå Depån handlas upp i ett antal delentreprenader och i huvudsak som utförandeentreprenader med Trafikförvaltningen som ansvarig för att samordna projekteringen. Delar av depån kan med fördel, om så bedöms lämpligt, upphandlas som funktions- eller totalentreprenader.
17(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) 12.5 Trafikdrift Den gällande trafikupphandlingen E20 avser ett omfattande trafikåtagande för såväl spår- som busstrafik. E20 omfattar två block (d.v.s. två avtal), varav Block 1 omfattar bland annat trafik på Tvärbanan och i de bussområden inom vilka Kistagrenen kommer att sträcka sig. Utöver trafikdrift ingår i uppdraget t.ex. även spårfordonsunderhåll och utökad depådrift. E20-avtalet, Block 1, började löpa i augusti 2012. Avtalet med Arriva löper minst åtta år och maximalt tolv år, d.v.s. till augusti 2020 alternativt augusti 2024. Avtalet är förberett så att vissa specificerade kommande utbyggnader är möjliga att koppla på i takt med att dessa kommer till. Trafikförvaltningen avser inkludera Kistagrenen i E20-avtalet med tillämpning av avtalets ändringshanteringsbestämmelser som utgör en slags option. Det kommer dock sannolikt att krävas någon form av förhandling baserat på avtalets principer för hantering av förändringar under avtalstiden. Slutligt val baseras på vilken lösning som bedöms ge högsta möjliga totalekonomiska effektivitet. 12.6 Fordon Projekt A35 avser Trafikförvaltningens anskaffning av spårvagnar till Tvärbanan. Ett avtal finns mellan AB SL och den spanska leverantören Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles S.A. (CAF). Avtalet baseras på en grundserie om 15 fordon. Enligt avtalet äger SL rätt att utöver grundserien avropa totalt 106 optionsfordon. I avtalet har tider för avrop villkorats. Förutsatt att avrop görs vartannat år efter halvårsskiftet 2017 kan sista avrop göras senast den 30 juni 2023, varefter fordonsoptionen upphör att gälla. Vid optionsavrop måste varje avrop åtminstone omfatta minst fem fordon. Kistagrenen ska samverka med program Spårväg City för att i möjligaste mån synkronisera avropen av fordon på ett för Trafikförvaltningen optimalt sätt. 12.7 Drift och underhåll UH 2012 är ett totalentreprenadavtal där entreprenören ansvarar fullt ut för samtliga funktioner så som drift, underhåll, reinvesteringar och anknytande arbeten avseende banunderbyggnad, banöverbyggnad, elkraft tågdrift, elkraft 400 V och signal.
18(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Avtalspart inom det aktuella området är Infranord. Avtalet med Infranord ger möjlighet att utöka avtalet med Kistagrenen och de delar av BESinfrastrukturen som inte omhändertas inom ramen för E20-avtalet med Arriva. Avtalstiden är nio år från uppdragsstart. Det är möjligt för Trafikförvaltningen att säga upp avtalet, med 24 månaders uppsägningstid, att avslutas tidigast fem år från uppdragsstart. Detta möjliggör en koordinering av sluttidpunkt för avtalen UH2012 och E20 om så är lämpligt för Kistagrenen. 13 Kostnader/kalkyl Kalkyl En successiv kalkyl har genomförts under november 2013. Den är baserad på det spårläge som gällde 2013-11-04. Alla kostnader i kalkylen är i prisnivå 2013-06-01. Del Min (mnkr) Trolig (mnkr) Max (mnkr) Bana inkl hållplatser 1683 2222 2760 Rissnedepån 894 1235 1576 Fordon 930 1024 1118 Totalt 3507 4481 5454 Den successiva kalkylen ger med givna förutsättningar vid 84% säkerhet att den ej överskrider en totalkostnad på 4 900 mnkr exklusive index. Med 3% årligt index från 2014 till färdigställandet årtal blir totalkostnaden 5 596 mnkr. Tredjepartsanalys I syfte att reducera kostnaderna för byggande av spårväg har analyser utförts inom ramen för en tredjepartsanalys utförd i flera steg av konsultföretaget Trivector på uppdrag av Trafikförvaltningen. Tredjepartsanalysens sammanfattning har formulerats enligt nedan: Solnagrenen har när det gäller spåranläggningen, frånsett specialkonstruktioner, en relativt hög meterkostnad. Detta förklaras främst av höga kostnader för el- och signalsystem. Kostnader för över- och underbyggnad ligger i nivå med övriga projekt. Det kan också konstateras att Solnagrenens kostnader för brokonstruktioner inte är särskilt höga. Trafikförvaltningen bygger långa sträckor på specialkonstruktioner. Detta beror antagligen på att kommunen med planmonopolet ser Trafikförvaltningen som vilken byggherre som helst och därmed inte har ett incitament att hålla kostnaderna nere. Vilket i förlängningen leder till dyra lösningar som kan kräva många tunnlar och broar. I samtliga jämförelseprojekt har kommunen varit ansvarig för projektet och därmed
19(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) har sannolikt billigare lösningar prioriterats på bekostnad av exempelvis vägutrymme för biltrafiken. De stora byggherrekostnaderna beror eventuellt på en större kostnadstransparens i Stockholm där inga arbeten är gömda inom någon kommunal verksamhet (troligen vanligare i de övriga städerna). Därtill kommer att de många specialkonstruktionerna kräver större insatser på projekteringssidan vilket leder till högre byggherrekostnader. Det finns alltså troligen en koppling mellan den stora andelen kostnader för specialkonstruktioner och byggherrekostnaderna. Stationskostnaderna är inte utmärkande höga för Stockholm utan ligger på en vanlig europeisk nivå räknat per kvadratmeter. Däremot bygger Trafikförvaltningen större plattformar än på flera av de studerade platserna vilket gör att slutsumman för en plattform blir hög i Stockholm Depåkostnaden för Ulvsundadepån ser hög ut. Detta torde förklaras av de höga byggherre- och rådighetskostnaderna. Ser vi bara till kostnaden för depåanläggningen ligger den på 1,2 M per fordon vilket är inom det identifierade intervallet på 0,5-1,5 M per vagn Vad gäller kostnader för spårvagnar ligger Trafikförvaltningens investering inom det spridningsintervall som är normalt i Europa, även om A34 och A35 hittas bland de dyrare fordonen Jämförelse med Solnagrenen Solnagrenens verkliga kostnader för banan är ca 450 mnkr/km. Kistagrenens motsvarande kostnad, med 84 % säkerhet att budgeten håller, är ca 300 mnkr/km (exklusive index för jämförelsens skull). Kalkylen för Kistagrenen är således betydligt lägre per km än slutkostnaden för Solnagrenen. Fordonskalkylen per enhet är densamma för Kistagrenen som utfallet blev för Solnagrenen. Depåkostnader är inte rimliga att jämföra då det är speciella förhållanden i Rissne som är huvudalternativet avseende depå. 14 Förtida arbeten vid Bromma Blocks Kistagrenen går efter avgreningen från Solnagrenen norr om Norra Ulvsunda hållplats på bro över Ulvsundavägen och fortsätter på bro mellan galleriorna i den planerade handelsplatsen inom Bromma Blocks. Passagen mellan galleriorna är ca 150 m lång och här planeras en hållplats varifrån man kan komma in i galleriorna på bägge sidor. Vid kontakter med exploatörerna i området har framkommit att de tidigast påbörjar sina byggen under 2014, tidpunkten är dock ännu inte fastslagen. KF Fastigheter har under hösten 2013 sålt sin tomträtt, belägen norr om Tvärbanan, till ett amerikanskt företag. Byggrätten söder om Tvärbanan innehas av Bromma Center Södra. Bägge tomträttsinnehavarna har med vite i sina avtal
20(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) med Stockholms stad åtagit sig att senast 2019-12-31 ha färdigställt handelsanläggningarna. Trafikförvaltningen behöver arbetsområde och etableringsområden i anslutning till bron. Med byggstart 1 juli 2014 behöver Trafikförvaltningen tillgång till ytorna 2015 ut. Tomträttsinnehavarna har tillfrågats om huruvida detta är möjligt. Hinner inte Trafikförvaltningen med vid utbyggnaden av handelsområdet försvåras och fördyras Trafikförvaltningens arbeten avsevärt. För att möjliggöra start av projektering av Bromma Blocks så snart som möjligt under 2014 förutsätts att separat genomförandebeslut fattas avseende denna del.
21(21) Projekt Tvärbanan Kistagrenen PM 2014-02-17 Diarienummer TN 2014-0080 Infosäk. klass K1 (Öppen) Bilaga 1 Figur 1 Kistagrenens sträckning
Projekt Tvärbanan Kistagrenen - gestaltningsprogram 1402261
Förord Trafikförvaltningens vision är att genom kollektivtrafiken bidra till att göra Stockholm till Europas mest attraktiva storstadsregion. Kistagrenen är ett steg på vägen; en angelägen förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider mellan bostäder, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Sollentuna Stockholm Stockholm Sundbyberg HELENELUND KISTAGÅNGEN KISTA CENTRUM ÄRVINGE Trafikförvaltningen tog fram en förstudie för Kistagrenen och Stockholms läns landstings Trafiknämnd beslutade den 30 augusti 2011 att välja en sträckning från avgreningen från Solnagrenen i Norra Ulvsunda via Solvalla, Rissne, Ursvik och Kista till Helenelund enligt förstudiens förslag. STORA URSVIK Fram till ett planerat genomförandebeslut för Kistagrenen 2014 pågår ett arbete med att fördjupa beslutsunderlaget. Det fördjupade arbetet genomförs för att säkerställa att Kistagrenen ska bidra till ett attraktivt kollektivtrafiksystem i Stockholmsregionen samt till en ekonomiskt effektiv trafik. Det fördjupade arbetet ska resultera i ett beslutsunderlag med tillräcklig noggrannhet för ett genomförandebeslut. Sundbyberg Stockholm RISSNE ANNEDAL Inom ramen för det fördjupade arbetet har det här gestaltningsprogrammet tagits fram. Avsikten är att det ska ge en gemensam bild av projektet för Trafikförvaltningen, berörda kommuner och andra aktörer. BROMMA FLYGPLATS BROMMA BLOCKS N. ULVSUNDA AVGRENING FRÅN SOLNAGRENEN 2 140226
HELENELUND KISTA Innehållsförteckning Projektgrupp RISSNE URSVIK JÄRVAFÄLTET sid 1 Förord 2 Inledning 4 2 Tvärbanans utformning 6 Hållplatsutformning 8 Typhållplatsen 10 Spårområde och broar 12 3 Norra Ulvsunda, Bromma Blocks och Bromma flygplats 14 Annedal och Solvalla 16 Rissne 18 Ursvik 20 Passage av Järvafältet 22 Ärvinge-Kistamässan 24 Helenelund 26 Trafikförvaltningen Projekt Tvärbanan-Kistagrenen Dokument-id:TVBN003-170-061-0001 Diarienummer: Projektgrupp: Mikael Eriksson SLL Hans Annevall SLL Marita Vahemann SLL Håkan Elmqvist SLL Henrik Rundquist &Rundquist Erik Griffiths &Rundquist Dan Johansson &Rundquist/Lab71 Fotograf: alla fotografier är från Solnagrenen SOLVALLA 3 Tvärbanans utformning 22 Typangöring 24 Typhållplatsen 26 Spårområde och broar 28 ANNEDAL BROMMA FLYGPLATS 1402263
Helenelund Kistagången Kista centrum Ärvinge Inledning Stora Ursvik Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av Rissne förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm. Resandet på den nya spårvägen förväntas bli stort. Längs den tänkta sträckningen ligger några av Stockholmsregionens mest betydelsefulla utvecklingsområden och antalet bostäder och arbetsplatser bedöms fortsätta öka. Sundbybergs centrum Annedal Solna centrum Solna station Bällsta bro Bromma flygplats Bromma Blocks Solna Business Park Karlsbodavägen BYTESPUNKT HÅLLPLATS Norra Ulvsunda BEFINTLIG TVÄRBANA Johannesfred Trafikförvaltningen har genomfört en förstudie PÅGÅENDE UTBYGGNAD PROJEKTERAD FÖRLÄNGNING om en utbyggnad av tvärbanan till Kista. En remissversion av förstudien sändes ut i december 2009. En huvudfråga har varit om spårvägen ska dras till Helenelund eller KISTAGRENEN Alvik L Alviks strand Stora Essingen Sollentuna centrum. Stockholms läns landstings Trafiknämnd fattade den 30 augusti 2011 beslut om alternativet Helenelund. Gröndal Trekanten Sickla udde Liljeholmen Sickla station Årstadal Årstaberg Mårtensdal Årstafältet 140226 Sickla kaj Gullmarsplan Valla torg 4 Luma L Linde Globen Översiktskarta med större omstigningsplatser