Miljöövervakning, Grundvatten och Klimatförändringar Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
SGUs roll i grundvattenfrågor som expertmyndighet svara på grundvattenfrågor tillhandahålla och aktivt kommunicera ett hydrogeologiskt planeringsunderlag arbeta strategiskt med hydrogeologiska frågor, t ex inom Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv.
Tidigare arbeten Utvärdering och utveckling av Grundvattennätets nivådata 2004 Rapporter från 2010 och 2012 Grundvattennivåer och kemi i framtiden S-HYPE och uppmätta grundvattennivåer m.fl.
Nytt arbete Grundvattennivåer för perioden 1975-2014- Tidsmässiga variationer i morän Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya scenarier, Underlagsdata från SMHI:s modell S-HYPE. Underlag till Dricksvattenutredningen.
Grundvattennätet Grundvattennätet Representerar olika geologiska miljöer och opåverkade förhållanden Observationer av grundvattennivåer och kemi sedan slutet av 60-talet Ca 70 stationer och ca 300 grundvattenrör som mäts 2 gånger/månad Långa mätserier ger möjligheten att se långtidsvariationer Används vid framtagande av månadskartan och fyllnadsgradskartan
Olika grundvattenmagasin Två typer av grundvattenmagasin: 0 SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:46 Grundvattennivåer, meter under markytan Snabbreagerande Morän, berg inomårsvariationer större än mellanårsvariationer 1 2 3 4 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Långsamreagerande Isälvsmaterial mellanårsvariationer större än inomårsvariationer 4 5 SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:32 Grundvattennivåer, meter under markytan 6 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16
Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Genom SGUs grundvattennät kan vi se att regimerna har ändrats Regimkarta för 2012 Kartan visar 1977, 1994 och 2012 års gränser Från 1977 fram till idag har det skett förändringar i grundvattenregimerna genom förskjutning av gränserna
Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Generellt ökande nivåer i hela landet (ett par cm till decimeter), speciellt påtagligt senaste 10-20 åren i södra Sverige. Lägstanivåerna har framförallt blivit högre vilket har jämnat ut nivåerna mer.
Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Mindre markerad snösmältningstopp i södra Sverige pga. regn istället för snölagring. 1 Ökande nivåer framförallt under sommaren och början på året (upp mot 30 cm i södra kustområdena). 2 Ca två veckor längre avsänkningsperiod de senaste 20 åren. 3 4
Grundvattennivåerna fram till år 2100 Endast två regimtyper förväntas vara kvar i slutet av seklet För norra Sverige förflyttas tidpunkten för de lägsta grundvattennivåerna till hösten
Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåer i ett snabbreagerandegrundvattenmagasin i norra Sverige Tydligt med förskjutningen av grundvattennivåökningen vid snösmältningen Ökad grundvattenbildning under hösten Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Station Pålkem (37_49) Månadsmedelvärde 1961-1990 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098
Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåer i sydöstra (5_1) och sydvästra (52_13) Sverige Västra delarna ingen större skillnad Östra delarna tydligt med längre period utan grundvattenbildning Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Station 52_13 Månadsmedelvärde 1961-1990 Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Station 5_1 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098 Månadsmedelvärde 1961-1990 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098
Förväntade förändringar till 2100 Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i norra delen av Sverige. Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och långsamreagerande magasin
Förväntade förändringar till 2100 Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i norra delen av Sverige. Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och långsamreagerande magasin
Användningsområden Vattenförsörjningen Exempelvis peka på framtida bristområden Områden med höjda grundvattennivåer Förbygga problem med stigande grundvattennivåer i tätorter, vägtunnlar m.m. Uppfylla kraven enligt vattenförvaltningen Information till kommuner, allmänhet verksamhetsutövare Exempelvis SGUs Grundvattenkarta, fyllnadsgradskarta
Utveckling och behov för grundvattennivåövervakningen Viktigt med kontinuerlig övervakning för att kunna följa upp och se trender, gäller både den kvantitativa och kvalitativa övervakningen Bra dataunderlag ökar möjligheten till säkrare scenarier och bra beslutsunderlag Övervakning i påverkade områden Långsiktighet kontinuitet Samordning regional och nationell nivåövervakning
Tack för uppmärksamheten!