Handlingsplan för samverkan mellan Sollefteå kommun och polisen

Relevanta dokument
Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning Våld i offentlig miljö

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Ronneby kommun och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse i Brottsförebyggande arbete

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Malmö Trygg och säker stad

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Samverkan mellan polis och kommun

Samverkansöverenskommelse Polisen och Åre kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Närpolisområde Söderslätt och Trelleborgs kommun sedan 2009 en överenskommelse

Handlingsplan 2016/2017. Samverkansavtal mellan Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde Skaraborg och Karlsborgs kommun

Aktivitetsplan för UmeBrå

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Handlingsplan Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Drogpolitiskt program

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Ronneby kommun och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse i Brottsförebyggande arbete

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Burlövs kommun Kommunstyrelsen KS/2012:

ETT TryggaRE halmstad. samarbete mellan halmstads kommun och polismyndigheten i hallands län

Dnr ÖI Överkalix kommun

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i. Åtvidabergs kommun


Drogpolitiskt program

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Medborgarlöfte Essunga 2019

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Policy och riktlinjer

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Genomförandeplan ANDT och BRÅ

Ronneby kommuns och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse och medborgarlöften i brottsförebyggande arbetet

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Samverkan Trygg och säker stad

Lokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete

HANDLINGSPLAN Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

FRIS Förebyggande Rådet med TRYGGHETSFORUM

Överenskommelse mellan Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Policy och handlingsplan ANDT (Alkohol-Narkotika- Dopning och Tobak) för Torsby kommuns skolor

Ett socialt hållbart Vaxholm

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Jämtlands Gymnasieförbund

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Innehåll

Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Samverka för att motverka

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Samverkansavtal mellan polisen och Eslo vs kommun

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Ungdomsarbete och fritidsgårdar

Jämtlands Gymnasieförbund

Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

Det behövs tid för att vara ung

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Transkript:

Handlingsplan för samverkan mellan Sollefteå kommun och polisen Sollefteå kommun och polisen, genom Sollefteå närpolisområde, har i november 2010 tecknat en överenskommelse om samverkan kring det brottsförebyggande arbetet. Brottsförebyggande arbete skapar trygghet och leder till minskad brottslighet vilket i sin tur skapar livskvalité för kommunmedborgarna. Minskad brottslighet och ökad trygghet är även avgörande för att människor ska vilja bo och leva i Sollefteå. En förutsättning för ett långsiktigt och uthålligt brottsförebyggande arbete i kommunen är en fungerande dialog mellan kommun och polis. Ett naturligt forum för denna dialog är det lokala brottsförebyggande rådet. I rådet ska såväl kommun som polis vara aktiva och drivande. Rådet ska träffas regelbundet och ha ett tydligt mandat. Samverkan mellan kommunen och polisen ska bygga på fem steg enligt en central samverkansmodell: 1. Kommunen och polisen samlar in fakta om det brottsliga läget i kommunen. 2. En gemensam lägesbild upprättas. 3. Handlingsplaner ska därefter upprättas, innehållande konkreta och lämpliga åtgärder inom några utvalda områden (Vem ska göra vad, när och hur?) 4. Konkret operativt arbete vidtas därefter. 5. Resultaten följs upp och utvärdering sker minst en gång om året av genomförda brottsförebyggande insatser. Arbetet redovisas till polis- och kommunledning. Det ska också särskilt följas upp hur det brottsförebyggande rådet fungerat. Sollefteå och Kramfors kommuner samverkar kring överenskommelsen eftersom det är samma närpolisområde och likartad problembild. Följande områden har identifierats som mest angelägna att satsa på: Våld i offentlig miljö Tryggt centrum Barn och ungdomar Tillgreppsbrott Grov organiserad brottslighet Våld i nära relationer Lämpliga åtgärder kopplade till ovanstående problemområden har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från Sollefteå och Kramfors kommuner samt från polisen. Åtgärderna är samlade i denna handlingsplan. Planen sträcker sig över en treårsperiod. Ovan nämnda arbetsgrupp träffas två gånger per år, april och oktober, för uppföljning och revidering. Kommunrepresentanternas uppgift är att redovisa vad kommunen gjort för att nå de uppsatta målen. Måluppfyllelse mäts genom exempelvis statistik, rapporter och beslutsunderlag. 1 (8)

Samtliga kommunala förvaltningar berörs, direkt eller indirekt, av de det brottsförebyggande arbetet och ska därmed också ha vetskap om att arbetet bedrivs. Ansvaret för genomförandet av de föreslagna aktiviteterna ligger dock främst på individ- och omsorgsförvaltningen, barn- och skolförvaltningen samt kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen. Brottsförebyggande rådet ansvarar för uppföljning och utvärdering av planen i maj varje år. Handlingsplan Område Aktivitet Mål Ansvarig Våld i Gemensamma kontroller Upprätthålla ansvarsfull offentlig av krogar med servering genom minst en Alkoholhandläggare serveringstillstånd årlig kontroll av samtliga Skattemyndighet miljö krogar. Vid misstanke om felaktigheter sker kontroller mer frekvent Räddningstjänst Miljö- och hälsoskydd Oplanerade besök på krogarna av polispatruller Utbildning för krogägare och personal i ansvarsfull servering och kring entrévärdsrollen samt bemötande Kontakt med ordningsvakter under kvällarna samt synliga poliser vid krogstängning Kvalitetshöjning/fortbildning på ordningsvakter Minst ett grundligt besök per månad av radiobil. Däremellan kontinuerlig kontakt med krögare En gång per år. Utbildning sker i samarbete mellan Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Befintlig utbildning utvecklas Kontinuerligt varje fredag och lördag En gång per år enligt lagstiftning. Befintlig utbildning utvecklas Tryggt centrum Avvisa och/eller omhänderta människor som stör den allmänna ordningen Bättre ordning i centrum och ökad trygghet genom fler synliga poliser Mötesplats för utstötta människor. Starta diskussion kring inrättandet samt ta beslut i frågan. Beroende av beslut startar verksamheten. Näringsliv 2 (8)

Område Aktivitet Mål Ansvarig Forts. Tryggt centrum Bra belysning på gator och parker. Förlängd belysning på helgkvällar Klottersanering och upptäcka klottrare i tid Stoppa cykling på trottoarer och gågator Trafik/motoretik. Kontroll av mopeder, epatraktorer, felutrustade bilar m.m. Skapa trygghet för kommunmedborgare genom att se över befintlig belysning och genomföra förbättringar. Förlänga belysningstiden vid framförallt helgnätter (följ krogens öppettider) Samverkan mellan kommun och fastighetsägare för att hitta former för bättre klottersanering. Bättre samverkan mellan polis, skola och socialtjänst för att upptäcka klottrare i tid Tryggare miljö för fotgängare och bättre ordning. Informera om trafikregler och trafikvett på skolorna vid en årlig trafikvecka i samverkan mellan polis och kommun Varje vår genomförs omfattande kontroller. Prioriterar områden där problematiken är störst Kommun (SBN) Kommun (SBN och Solatum) Fastighetsägare Kommun (BSN) Barn och ungdomar Alla poliser ute i fält tillämpar Kronobergsmodellen Nolltolerans mot alla former av alkohol och droger Behandlingsassistenter ute på evenemangskvällar och ungdomskvällar Öka antalet kvällar där behandlingsassistenterna är ute för att tidigt upptäcka barn och ungdomar som är i riskzonen Öka medvetenheten och engagemanget hos föräldrar Genom ÖPP påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom ökad medvetenhet initiera och stötta verksamheten Föräldrar på stan Kommun (BSN) Landstinget Västernorrland (Folkhälsocentrum) Aktiva ungdomsgårdar Anpassa ungdomsgårdarna efter ungdomarnas faktiska önskemål gällande t.ex. öppettider och verksamhet/aktiviteter. Kontinuerliga besök av polisen som ges tid att möta ungdomarna i deras miljö Kommun (KUN) 3 (8)

Område Aktivitet Mål Ansvarig Forts. Barn och ungdomar Kommun (BSN) Kontinuerligt arbete med lärarnas/pedagogernas förutsättningar för ett aktivt ledarskap i klassrummet Medling vid brott Förebyggande arbete kring tobak, alkohol och droger Skapa en miljö där alla respekteras, såväl lärare/ pedagoger som barn och elever. Aktivt arbete med värderingar genom redan beprövade metoder Se över förutsättningarna för att införa medling mer regelbundet Använda metoden ÖPP på föräldramöten samt programmet Tobaksfri Duo för att minska användandet av tobak bland barn och ungdomar Kommun (BSN), Landstinget Västernorrland (Folkhälsocentrum) Tillgreppsbrott Statistik på brottsanmälningar över problemområden i kommunen Bättre information till kommunen som kan leda till att brott byggs bort genom staket, lås, belysning o.s.v. Kommun (SBN) Informera butiker och företagsägare om hur man förvarar stöldbegärliga varor Minska stöld och snatterier genom årlig information till de butiker/företagsägare som har behov Certifieringsintyg för butiker som genomgått kurs i butikssäkerhet Alla butiker blir certifierade inom två år. (Sker i samarbete med Svensk Handel och Handelsanställdas förbund) Grov organiserad brottslighet Informera krogägare om problemet; vilka gäster vill man ha? Sker i samband med utbildningar kring ansvarsfull servering och vid krogkontroller Våld i nära relationer Samarbete mellan kommun, polis, landstinget, kvinnojour Intensifiera och utveckla samarbetet Landstinget Västernorrland Kvinnojour Stöd till förövare i form av mansjour Gemensam mansjour i Kramfors och Sollefteå. Initiera och stötta verksamheten Fortbildning av poliser Fortsätta utveckla hanteringen av ärenden kring våld i nära relationer Fortsatt och utvecklat arbete på IFO IFO fullföljer den plan som finns 4 (8)

Kommentarer till handlingsplanen Åtgärderna som föreslås i handlingsplanen har arbetats fram i en arbetsgrupp bestående av representanter från Sollefteå och Kramfors närpolisområden, Kramfors kommun samt Sollefteå kommun. Representanten från Sollefteå kommun har diskuterat med några av dem som berörs av åtgärderna, exempelvis alkoholhandläggare och socialtjänst. Syftet med dessa samtal har varit att förankra de föreslagna åtgärderna samt att insamla fler tankar och idéer kring det brottsförebyggande arbetet. Åtgärderna bedöms vara av sådan karaktär, med undantag för ett fåtal, att de kan implementeras i det som redan genomförs. Det brottsförebyggande arbetet bör med andra ord inte bli något sidospår i verksamheten. Det är också viktigt att ansvaret för att åtgärderna genomförs ligger på en tjänst, inte en person. Erfarenheter visar att brottsförebyggande arbete ofta kopplas till en person och inte en tjänst. När personen sedan försvinner från organisationen försvinner också det brottsförebyggande arbetet. Det finns redan idag många goda exempel på att samarbetet och samverkan mellan kommun och polis tidigare har fungerat bra. En del av detta samarbete har tappat fart eller prioriterats bort vid omorganiseringar och liknande. Det finns med andra ord redan upparbetade kontaktvägar som kan utvecklas ytterligare. Samarbetet inom kommunen kan också vidareutvecklas. Socialtjänst, skola och fritid har många gemensamma beröringspunkter och bör kunna hitta bra vägar för samarbete. Nedan kommenteras de åtgärder där kommunen är ansvarig. Våld i offentlig miljö De kontroller som idag genomförs, fungera bra. Alkoholhandläggaren i kommunen anser att det finns en fungerande dialog mellan kommun och krögare. De föreslagna åtgärderna som berör kommunen bedöms vara rimliga att genomföra. De utbildningar som genomförs kring ansvarsfull alkoholservering fungerar bra. Det finns dock inget krav på att krögare ska gå utbildningen. Utbildningen sker i samarbete med Härnösand och Kramfors och genomförs årligen. Innehållet i utbildningen utgår från Statens folkhälsoinstituts material. Det finns dock utrymme att utöka innehållet med de föreslagna ämnena. Tryggt centrum En av de föreslagna åtgärderna som kan bedömas vara mest komplex och kostsam är initieringen av en mötesplats för missbrukare. Genom att skapa en mötesplats för utstötta minskar man risken att de samlas på offentliga platser, såsom parker och järnvägsstationen. Naturligtvis skulle en sådan mötesplats inte vara någon frizon för alkohol och droger utan en plats där de kan samlas under ordnade former. Denna mötesplats skulle kunna organiseras på en mängd olika sätt. Ett förslag är att det sker i samverkan mellan kommun, polis, ideella organisationer, näringsliv m.fl. 5 (8)

Genom ett samarbete med näringslivet kan man exempelvis få matvarubutikerna att skänka mat de annars skulle kasta bort. Detta skulle i sin tur kunna leda till att snatteriet i matvarubutikerna minskade. För att skapa ytterligare trygghet för kommunmedborgarna bör tillstånden enligt lagen om ordningsvakter (LOV 3) ses över. För att skapa ett tryggt centrum är belysning väldigt viktigt. Det finns områden som idag upplevs som mindre trygga av kommunmedborgarna. Detta kan kommunen åtgärda genom att se över belysningen på offentliga platser, exempelvis i stadsparken. Genom ökad belysningen eller förändrade och förlängda belysningstider kan man öka tryggheten och förebygga brott. Klotter på offentliga platser såsom husväggar och tunnlar upplevs av många som störande element och som tecken på brottslighet och otrygghet. För att stävja detta bör kommunen initiera ett samarbete med fastighetsägarna om gemensam klottersanering. När det gäller klotter bör man dock ha i åtanke att klottrare inte är någon homogen grupp, klotter förekommer i olika åldrar. Studier har också visat att enbart klottersanering sällan leder till minskat klotter. Olovlig cykling på trottoarer och gågator upplevs av många kommunmedborgare som ett problem. För att förebygga detta föreslås kommunen i samarbete med polisen besöka skolor för information om trafikvett. Detta kan anordnas som en temadag, förslagsvis inför sommarlovet. Barn och ungdomar Kommunens behandlingsassistenter har idag begränsade möjligheter att vara ute på stan fler gånger än de kvällar det tas beslut om från år till år. Ett önskemål från såväl polis som behandlingsassistenter är dock att antalet kvällar ute på fältet utökas. Behandlingsassistenternas arbete ute på fältet går dock hand i hand med polisens närvaro. Man hade tidigare ett mycket bra samarbete, där man samordnade sina insatser, som man bör hitta tillbaka till. Det behövs engagerade föräldrar för att förebygga brottslighet bland barn och ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att nå ut till de allra flesta föräldrar genom exempelvis föräldramöten och skolråd. Ett sätt att väcka intresset hos föräldrarna är genom Örebro preventionsprogram (ÖPP). Det är en föräldramötesmetod som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. Syftet är att påverka föräldrarnas förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som förälder kan agera för att förhindra en tidig alkoholdebut hos ungdomar. Genom att öka medvetenheten hos föräldrarna skapas och förutsättningar för andra verksamheter såsom Föräldrar på stan eller Vuxna på stan. Det är en form av verksamhet som behövs ute på kvällarna. Skolan bör kunna initiera och stötta en sådan verksamhet genom att ta initiativ på föräldramöten eller skolråd. 6 (8)

en har uttryckt en önskan om att skapa en samverkan med kommunens ungdomsgårdar. Genom kontinuerliga besök av polisen på gårdarna skapas förutsättningar för kommunikation och samtal mellan ungdomarna och polisen. Denna metod har visat sig vara framgångsrik på många håll. Lärare och pedagoger ska få rätt förutsättningar för att bedriva ett aktivt ledarskap i klassrummet. Bemötande, värderingar, språkbruk och attityder är ämnen som bör lyftas särskilt för att skolan ska kunna ha upprätthålla en miljö där alla respekteras, såväl lärare/pedagoger som barn och elever. Genom att arbeta med redan beprövade metoder kring värderingar har man bra förutsättningar för att lyckas med detta och det kan arbetas in i redan befintliga strukturer. Bättre former av samarbete kring kriminella ungdomsgäng behövs mellan polis, socialtjänst och skola. Det finns sekretessregler man måste förhålla sig till när det gäller detta men samarbetet och kommunikationen mellan dessa parter bör ses över. I dagsläget erbjuds medlingssamtal mellan brottsoffer och brottsutövare. Målsättningen är att fler ska välja att genomföra medlingssamtal. Genom att samtala om brottet och få förståelse för brottsoffrets känslor och upplevelser är förhoppningen att risken för återfallsbrott minskar. Bättre information om vad medling innebär och att det är en möjlighet man har ska ges till såväl brottsoffer som brottsutövare. Tobak är en inkörsport till andra droger och därför är ett förebyggande arbete kring tobak, alkohol och droger avgörande. Genom att använda metoden ÖPP, som beskrivs ovan, kan man öka medvetenheten hos föräldrarna. Programmet Tobaksfri Duo är en effektiv metod som används i ett flertal kommuner. Det innebär att eleverna i årskurs 6 får besök av specialutbildade tandhygienister och tandsköterskor från Folktandvården. De får utbildning i tobaksfakta i kombination med olika attitydövningar. Efter detta informeras föräldrarna och eleverna erbjuds att bilda en duo tillsammans med en vuxen tobaksfri partner. De får då skriva på en överenskommelse om tobaksfrihet och om eleven skulle bryta denna överenskommelse finns olika konsekvenser som skolan bestämmer över (varje skola har sina regler). Landstinget Västernorrland kommer att avsätta pengar till detta och det är en mycket bra möjlighet för skolorna. Tillgreppsbrott Utifrån den statistik om polisen tar fram gällande tillgreppsbrott kan kommunen planera åtgärder i form av exempelvis belysning, staket, lås, ordningsvakter och så vidare. På så sätt kan man bygga bort brott på de platser där de är ofta förekommande. Grov organiserad brottslighet Vid utbildningar i ansvarsfull alkoholservering bör också ett avsnitt kring vilka gäster man vill ha finnas med. Genom att informera och diskutera med krogägarna kring vilka problem som kan uppstå kan man också öka medvetenheten kring grov organiserad brottslighet. 7 (8)

Våld i nära relationer Det arbete som idag förs gällande våld i nära relationer fokuserar på den brottsutsatte, ofta en kvinna., kommun, landsting samt kvinnojour har alla sina handlingsplaner för hur detta arbete ska bedrivas och samarbetar i viss utsträckning. Detta arbete kan dock intensifieras och utvecklas genom exempelvis gemensamma fortbildningsdagar, mötesplatser för diskussion mm. Det behövs kontinuerliga vitaminkickar för att arbetet inte ska gå i stå. Vad gäller den som utövar brottet, ofta en man, finns inga särskilda stödåtgärder i dagsläget. Genom att initiera och starta en mansjour, tillsammans med Kramfors kommun, kan man erbjuda män (såväl brottsutsatta som brottsutövare) stöd och hjälp. Detta skulle kunna leda till att risken för återfallsbrott, vilket man vet är väldigt vanligt gällande våld i nära relationer, skulle minska. 8 (8)