Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Lennart Sjöberg Rapport 2010:4

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar Lennart Sjöberg Rapport 2010:4

Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar, andra psykologiska utredningar och tillämpad forskning. Vår affärsidé är att bedriva arbetet i nära anslutning till den aktuella forskningen inom psykologin. Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. Rapport 2008:1. Sjöberg, L., & Möller, K. (2009). Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Rapport 2009:1. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Rapport 2009:2. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. Rapport 2009:3. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Tredje generationens personlighetstest. Rapport 2010: 1. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Reviderad manual. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Rapport 2010:2. Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. Rapport 2010:3. Sjöberg, L. (2010). Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Rapport 2010:4. Box 50 www.psykologisk-metod.se/ 08/7557234 182 11 Danderyd info@psykologisk-metod.se 1

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar 1 Sammanfattning I denna studie undersöktes vissa variabler i UPP-testet i en grupp ungdomar i 17-årsåldern (gymnasiestuderande). Testets modul för emotionell intelligens (EI) och social förmåga användes efter komplettering med skalor för mätning av social osäkerhet ( blyghet ), sårbarhet och ännu en skala för EI, som användes för begreppsvalidering av testets motsvarande skala. Social osäkerhet ingick i upplägget för att möjliggöra begreppsvalidering av testets skala på social förmåga. UPP-testets EI-dimension särredovisas dels som självrapportskala, dels som prestationsskala (bilddelen). Data samlades också in beträffande deltagarnas föräldrars utbildningsnivå. Resultaten visade god reliabilitet för de använda skalorna. Alla skalor korrigerades för skönmålning inför fortsatta analyser. UPP-testets mått på EI och social förmåga visade god begreppsvaliditet. EI och social förmåga samvarierade med föräldrarnas utbildningsnivå: högre utbildning gick samman med bättre testresultat. Olika tolkningar av detta resultat diskuteras. Inledning UPP-testets skalor för mätning av emotionell intelligens (EI) har validerats i ett omfattande forskningsprogram [14; 16] med goda resultat. Det har emellertid saknats direkt begreppsvalidering mot andra mått på dessa variabler. UPP-testet mäter EI både genom självrapportuppgifter och genom bedömningar av emotioner i ansiktsuttryck. Sambandet mellan dessa typer av EI-mätning är vanligen lågt [7] men båda innehåller relevant information. Skalan på social förmåga är en självrapportskala. Vad gäller EI jämfördes testets EI-skala med den skala som publicerades av Schutte m fl. [13] i ett tidigt skede av EI-forskningen. Resultatet var inte så bra som hade förväntats utifrån andra resultat med testets EI-skala. Schutte-skalan har också blivit kritiserad i EI-litteraturen REF. Det var därför angeläget att närmare studera sambandet mellan testet och en etablerad skala för EI-mätning. Furnhams [12] skala TEIQue (TEIQue-ASF, förkortad version) lämpar sig väl för det syftet och är tillgänglig för forskning via en version publicerad på Internet 2. Den finns i en särskild version för ungdomar vilket passade speciellt bra för denna undersökning. Social förmåga ansågs också behöva en direkt begreppsvalidering mot en skala som mäter ett likartat begrepp. Därför beslöts att översätta en skala för mätning av social osäkerhet och blyghet publicerad av Jones m fl. [6]. Dessutom konstruerades en egen skala för att mäta samma begrepp. Undersökningen tillåter begreppsvalidering också av denna skala. Social osäkerhet är en mycket relevant dimension för ungdomar [5; 8-9; 11], men också för vuxna 1 Ett tack till Richard Ernfjäll som ombesörjt datainsamlingen. 2 http://www.psychometriclab.com/default.aspx?content=page&id=12 2

och för en yrkesgrupp som säljare [1] och det var avsikten att i annat sammanhang återvända till just den gruppen. Psykologisk sårbarhet (vulnerability) har diskuterats som en faktor i olika former av anpassningsproblem. Forskningen är inte särskilt omfattande, men ett tidigt arbete pekade på begreppets betydelse för studenters anpassning [3]. I denna undersökning kommer en IPIPversion [4] av en sårbarhetsskala att användas 3. Den ingår som en underskala till Big Fivedimensionen emotionell stabilitet i NEO-PI-R [2]. Emotionell anpassning är ett begrepp som är distinkt från EI och bör därför inte ha en hög korrelation med denna dimension. Det kan emellertid vara svårt att formulera testfrågor i en självrapportskala för EI som är oberoende av emotionell anpassning. Syftet med att inkludera en skala på sårbarhet var att undersöka i vilken mån detta lyckats. I en nyligen publicerad översikt av forskningen om emotionell intelligens (EI) [7]behandlas vissa gruppskillnader, nämligen kön och ras. I det förstnämnda avseendet har man funnit betydande skillnader, till förmån för kvinnorna, men i det sistnämnda fanns inga gruppskillnader. Detta gällde genomgående amerikanska data, medan jag funnit tydliga samband mellan inkomst och EI. I en förnyad analys av normdata (ca 1000 personer) framkom signifikanta skillnader för EI självrapport och social förmåga och samma trend men svagare för EI prestation (bild). Se Fig. 1. De två förstnämnda skillnaderna är av storleksordningen 0.2 0.3 SD-enheter, tyliga men inte särskilt stora. Medelvärde, standardiserad skala 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0,3 EI - självrapport EI - bild Social förmåga Män Kvinnor Figur 1. EI, social förmåga och kön. I denna undersökning fanns möjligheten att försöka replikera dessa resultat med en grupp tonåringar. Har tonåringar lägre EI än vuxna? Sambandet mellan ålder och EI i normgruppen för UPP-testet (ca 1000 testade personer) illustreras i Fig. 2. 3 http://ipip.ori.org/ipip/ 3

Emotionell intelligens 0,4 0,2 EI självrapport EI bild 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 20 30 40 50 60 70 80 Ålder Figur 2. Emotionell intelligens (standardiserad skala) som en funktion av ålder. Fig.2 visar en tydlig och stor ålderseffekt och ett krökt samband mellan EI och ålder, snarlikt för självrapport och bildbedömning. Sänkningen av EI tycks sätta inom mellan 50 och 60 års ålder. Från tonåren ser vi däremot en stark höjning. I en studie av tonåringar som inte täcks av normdata och Fig. 2 förväntar viss oss därför lägre värden än i normdata. Hur tidigt etablerats en skillnad till förmån för kvinnorna? Vi ville studera om skillnaden fanns redan i de högre tonåren. Syftet var också att undersöka EI-skillnader hos tonåringar i relation till social bakgrund, som den mättes med föräldrarnas utbildning. Metod UPP-testets modul för EI och social förmåga besvarades av 128 gymnasieelever, som var medlemmar av fem klasser, utvalda för att den sociala bakgrunden skulle variera. Av dem som tog testet var 50 män, och 66 kvinnor medan 6 inte uppgav kön. Medianåldern var 17 år. UPP-testets modul hade kompletterats med skalor för mätning av social säkerhet, EI enligt en av Furnhams skalor som är speciellt avsedd för tonåringar, en nykonstruerad skala för mätning av social säkerhet samt en skala för sårbarhet. Det tog ca 30 minuter att besvara modulen och de tillkommande skalorna på Internet. Resultat Om inget annat sägs är alla resultat som presenteras här baserade på variabler som korrigerats för skönmålning enligt den metodik som beskrivs i [15]. Samtliga variablers reliabiliteter (alfa) återges i Tabell 1. Tabellen ger också multipla korrelationer mellan personlighetsvariablerna och de två måtten på skönmålning. 4

Tabell 1. Reliabilitetsvärden (alfa) för variabler i denna studie samt multipla korrelationer med skönmålning Variabel Alfa Korrelation med skönmålning (R 2 adj) EI, Självrapport 0.75 0.302 EI, bilder 0.79 0.048 Social förmåga 0.60 0.126 TEIQue 0.83 0.462 Jones blyghetsskala 0.89 0.139 Psykologisk Metods skala för 0.76 0.143 social osäkerhet (PM-SOC) Sårbarhet 0.84 0.444 Overt skönmålning 0.60 - Kovert (dold) skönmålning 0.69 - Samtliga alfavärden är acceptabla till höga. De olika personlighetsvariablernas samband med skönmålning är på normal nivå, och det är intressant att konstatera att de varierar avsevärt. Furnhams EI-skala samt sårbarhetsskalan är särskilt högt laddade med skönmålning. Det sistnämnda har ett särskilt intresse eftersom sårbarhetsskalan är hämtad ur NEO-PI-R, som saknar korrektion för skönmålning. I det följande är alla variabler korrigerade för skönmålning, enligt den metodik som beskrivs utförligt i en tidigare rapport [15]. Gruppen som helhet låg under normdata. För EI självrapport var genomsnittet -0.27 (standardiserad skala) och för bildtestet -0.19. Detta stämmer bra med det samband mellan EI och ålder som återges i Fig. 2. Begreppsvalidering Korrelationerna mellan UPP-testets mått på EI och social förmåga och matchande variabler (begreppsvalidering) ges i Tabell 2, i råform och efter korrektion för mätfel i båda ingående variabler. Tabell 2. Begreppsvalidering av UPP-testets mått på EI och social förmåga. Variabel Råkorrelation Korrelation efter korrektion för mätfel i båda ingående variabler EI självrapport, mot TEIQue 0.54 0.68 EI bild, mot TEIQue 0.32 0.40 Social förmåga, mot Jones blyghetsskala 0.43 0.59 Social förmåga, mot PM- SOC 0.46 0.68 Jones-skalan mot PM-SOC 0.79 0.96 5

Tabellen visar goda begreppsvaliditeter. De positiva resultaten i Tabell 2 visar på övertygande begreppsvaliditet för UPP-testets mätningar av EI och social förmåga. Tabell 3 visar sambanden mellan sårbarhet och de övriga variablerna. Tabell 3. Samband mellan sårbarhet och övriga personlighetsvariabler. Variabel Korrelation EI, Självrapport 0.19 EI, bilder 0.10 Social förmåga 0.01 TEIQue 0.55 Jones blyghetsskala 0.31 Psykologisk Metods skala för social 0.27 osäkerhet (PM-SOC) UPP-testets mått på EI och social förmåga hade alltså mycket svaga relationer till emotionell (in)stabilitet, medan särskilt TEIQue hade en mycket stark sådan relation, vilket tyder på att den är ett mindre lyckat mått på självrapporterad EI än UPP-testets motsvarande skala. Sambandet mellan UPP-testets skala och TEIQue var emellertid 0.50 även efter kontroll för variationen i sårbarhet (partialkorrelation). EI och kön Fig. 4 visar könsskillnaderna i EI enligt UPP-testets självrapportskala och bildtestet. Medelvärde, standardiserad skala 0,1 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6 Män Kvinnor -0,7 Självrapport Bilder Figur 4. Genomsnittliga EI-värden för män och kvinnor. Könsskillnaderna är av betydande storlek och högt signifikanta, vilket stämmer bra med tidigare forskning [7]. För både självrapport och bilder ser man att ungdomsgruppen (men endast män) som helhet ligger under normdata. TEIQue-skalan visade ingen könsskillnad. 6

EI och social bakgrund Skillnaderna i EI som en funktion av föräldrarnas utbildningsnivå framgår av Fig. 5 och 6. I båda skalorna framkom stora skillnader i förväntad riktning, i stort sett konsistent: ju högre utbildning en förälder hade, desto högre EI hade barnet. Effekten av förälderns utbildningsnivå var särskilt stark för bilddelen av EI-testet. Det är intressant att notera att övriga dimensioner som studerades, alltså sårbarhet, Furnhams EI-test, social osäkerhet och social förmåga inte visade några tydliga samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Genomsnitt, normerat värde 0,1 0,0-0,1 EI självrapport EI Bild -0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7 Grundskola Gymnasium Högskola Pappans utbildning Figur 4. Samband mellan EI och pappans utbildning. Genomsnitt, normerat värde 0,0 EI självrapport EI bild -0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2 Grundskola Gymnasium Högskola Mammans utbildning Figur 5. Samband mellan EI och mammans utbildning. Effekterna av föräldrarnas utbildning är signifikanta för bilddelen av EI-testet, medan så inte är fallet för självrapportskalan, även om trenden är densamma där. Korrelationen mellan bilddelen och självrapportdelen var 0.32, p <0.01. 7

Diskussion Begreppsvalideringarna av UPP-testets mått på EI och social förmåga gav goda resultat. Det visade sig också, som väntat, att gruppen av ungdomar hade lägre EI än normgruppen, men det gällde endast den manliga delgruppen. Det starka sambandet mellan ålder och EI är intressant, särskilt med tanke på att självrapportskalan och bildtestet gav likartade resultat. Dessa två deltest korrelerade svagt när beräkningarna gjordes över individer, och detta är ett typiskt resultat. Över åldersgrupper kunde man se att deltesten fungerade på ett likartat sätt. Liknande resultat har erhållits tidigare, i andra sammanhang: svaga samband över individer men tydlig likhet i hur deltesten fungerar över olika betingelser och i relation till olika externa variabler som t ex civilstånd. Detta tyder på att EI-begreppet har validitet över olika mätmetoder. Sambandet mellan föräldrarnas utbildning och EI kan bero på omgivningsfaktorer men också på genetiska faktorer. Vernon och medarbetare har nyligen funnit belägg för genetiska faktorer i EI på ungefär samma nivå som andra personlighetsdrag [17-19]. Båda tolkningarna är därför fullt möjliga och troligast är att både omgivningen under uppväxten och genetiska faktorer har betydelse. Vi har inga data på föräldrarnas EI; detta är ett uppslag för fortsatt forskning. Intressant vore också att undersöka EI i ännu lägre åldrar. Detta har Furnhams grupp lyckats med [10]. 8

Referenser [1]. Belschak, F., Verbeke, W., & Bagozzi, R. P. (2006). Coping With Sales Call Anxiety: The Role of Sale Perseverance and Task Concentration Strategies. [doi:10.1177/0092070306286535]. Journal of the Academy of Marketing Science, 34(3), 403-418. [2]. Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1994). NEO PI-R. Professional Manual: USA: Par., Inc. [3]. Davidson, M. A., Lee, D., Parnell, R. W., & Spencer, S. J. G. (1955). The detection of psychological vulnerability in students. Journal of Mental Science, 101, 810-825. [4]. Goldberg, L. R., Johnson, J. A., Eber, H. W., Hogan, R., Ashton, M. C., Cloninger, C. R., et al. (2006). The International Personality Item Pool and the future of public-domain personality measures. Journal of Research in Personality, 40, 84-96. [5]. Henriksen, R. E., & Murberg, T. A. (2009). Shyness as a risk-factor for somatic complaints among Norwegian adolescents. [doi:10.1177/0143034309104149]. School Psychology International, 30(2), 148-162. [6]. Jones, W. H., Briggs, S. R., & Smith, T. G. (1986). Shyness: Conceptualization and measurement. [doi:10.1037/0022-3514.51.3.629]. Journal of Personality and Social Psychology, 51(3), 629-639. [7]. Joseph, D. L., & Newman, D. A. (2010). Emotional intelligence: An integrative metaanalysis and cascading model. [doi:10.1037/a0017286]. Journal of Applied Psychology, 95(1), 54-78. [8]. Kim, J., Rapee, R. M., Oh, K. J., & Moon, H.-S. (2008). Retrospective report of social withdrawal during adolescence and current maladjustment in young adulthood: Crosscultural comparisons between Australian and South Korean students. [doi:10.1016/j.adolescence.2007.10.011]. Journal of Adolescence, 31(5), 543-563. [9]. Lund, I. (2008). 'I just sit there': Shyness as an emotional and behavioural problem in school. [doi:10.1111/j.1471-3802.2008.00105.x]. Journal of Research in Special Educational Needs, 8(2), 78-87. [10]. Mavroveli, S., Petrides, K. V., Sangareau, Y., & Furnham, A. (2009). Exploring the relationships between trait emotional intelligence and objective socio-emotional outcomes in childhood. [doi:10.1348/000709908x368848]. British Journal of Educational Psychology, 79(2), 259-272. [11]. Murberg, T. A. (2009). Shyness predicts depressive symptoms among adolescents: A prospective study. [doi:10.1177/0143034309107065]. School Psychology International, 30(5), 507-519. [12]. Pérez, J. C., Petrides, K. V., & Furnham, A. (2005). Measuring trait emotional intelligence. In R. Schulze & R. D. Roberts (Eds.), International Handbook of Emotional Intelligence. Cambridge, MA: Hogrefe & Huber. [13]. Schutte, N. S., Malouff, J. M., Hall, L. E., Haggerty, D. J., Cooper, J. T., Golden, C. J., et al. (1998). Development and validation of a measure of emotional intelligence. Personality and Individual Differences, 25, 167-177. [14]. Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. (Beyond Big Five: Construction and validation of a personality test) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics. [15]. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. (The UPP test: Correction for impression management). Stockholm: Psykologisk Metod AB. 9

[16]. Sjöberg, L. (2010). Manual för UPP-testet. Stockholm: Psykologisk Metod AB. [17]. Vernon, P. A., Petrides, K. V., Bratko, D., & Schermer, J. A. (2008). A behavioral genetic study of trait emotional intelligence. [doi:10.1037/a0013439]. Emotion, 8(5), 635-642. [18]. Vernon, P. A., Villani, V. C., Schermer, J. A., Kirilovic, S., Martin, R. A., Petrides, K. V., et al. (2009). Genetic and environmental correlations between trait emotional intelligence and humor styles. [doi:10.1027/1614-0001.30.3.130]. Journal of Individual Differences, 30(3), 130-137. [19]. Vernon, P. A., Villani, V. C., Schermer, J. A., & Petrides, K. V. (2008). Phenotypic and genetic associations between the big five and trait emotional intelligence. [doi:10.1375/twin.11.5.524]. Twin Research and Human Genetics, 11(5), 524-530. 10