Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till föregående kvartal säsongrensat, om inget annat anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar... 11 Lager... 13 Utrikeshandel... 15 Näringslivets produktion... 17 Sysselsättning... 19 Inkomster och sparande... 22 Avstämning... 27 Revideringar... 30 Statistiska centralbyrån 1
Kommentarer 2 Statistiska centralbyrån
Kommentarer BNP-utvecklingen Tjänstesektorn drivkraft i ekonomin BNP ökade med 0,4 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Tillväxten var därmed lika stor som förra årets första kvartal, men lägre än resterande kvartal 2014. Det var produktionen inom tjänstesektorn och bygg- och anläggningsverksamhet som drev den ekonomiska utvecklingen första kvartalet, medan produktionen minskade inom industrin. BNP-tillväxten fortsatte uppåt första kvartalet, men i en något lägre takt än den starka utvecklingen under andra halvåret 2014. Det är tjänsteproducenterna och bostadsbyggandet som är drivkraften i ekonomin för närvarande, medan industrin fortsätter att gå svagt. Det reflekterades även i bostadsinvesteringarna som fortsatte att stiga kraftigt, men en positiv signal var att även maskininvesteringarna vände uppåt. Samtidigt skedde en viss dämpning av hushållskonsumtionen, medan handelsvolymerna i utrikeshandeln minskade. Eftersom importen minskade mer än exporten, bidrog dock exportnettot positivt till den säsongrensade BNP-tillväxten första kvartalet. BNP, procentuell förändring, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden kv1 2000 kv1 2015 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Svagt uppåt i Europa BNP-utvecklingen inom EU steg i samma takt som i Sverige under första kvartalet. Utvecklingen för Sveriges BNP får ändå anses vara relativt stark i internationell måttstock med tanke på den kraftiga tillväxten fjärde kvartalet. I EU fortsatte tillväxtbanan att peka svagt uppåt och ökningen Statistiska centralbyrån 3
Kommentarer med 0,4 procent var den samma som redovisades fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Utvecklingen bland medlemsländerna är dock spretig. Av de större medlemsländerna fortsatte BNP-uppgången i Spanien att stegras och drog, tillsammans med Frankrike, upp utvecklingen första kvartalet. Samtidigt hölls tillväxen något tillbaka av en dämpad utveckling för både Tyskland och Storbritannien. BNP i Finland minskade svagt för andra kvartalet i rad. Sett till Sveriges största handelspartners utanför EU dämpades tillväxten i USA första kvartalet, där bland annat svagare export och en kraftig nedgång för investeringar i energisektorn påverkade negativt. Tillväxten dämpades även i Norge, bland annat till följd av en nedgång för petroleumsverksamheten. Det så kallade fastlands-bnp steg dock 0,5 procent första kvartalet, säsongrensat. Exportnettot bidrog positivt Svensk export visade efter ett antal kvartal med medelmåttig utveckling styrka fjärde kvartalet förra året, men första kvartalet backade exporten tillbaka. Den totala exporten minskade med 0,7 procent och bidrog negativt med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Det var varuexporten som drog ner utvecklingen, då den var lägre än kvartalet innan, men även utvecklingen för tjänsteexporten steg i en avsevärt lägre tillväxttakt än samtliga kvartal under 2014. Trots den svaga exportutvecklingen gav nettot från utrikeshandeln ett positivt BNP-bidrag, vilket beror på att importen minskade ännu mer. Fjärde kvartalet ökade tjänsteimporten kraftigt, något som till stor del berodde på ett fåtal poster av engångskaraktär. Den kraftiga ökningen blev svår att mäta sig med första kvartalet och tjänsteimporten minskade med 7,4 procent jämfört med kvartalet innan. Importen av varor ökade däremot något, men den minskade tjänsteimporten gjorde att den totala importen sjönk med 1,5 p rocent. De fasta bruttoinvesteringarna, som steg kraftigt under fjolåret, föll tillbaka med 0,1 procent första kvartalet. Minskningen hänger till stor del samman med den kraftiga ökningen fjärde kvartalet, som höjdes av samma transaktioner som för tjänsteimporten. Bostadsinvesteringarna fortsatte däremot att utvecklas starkt och även investeringar i maskiner vände rejält uppåt första kvartalet. Till skillnad från de flesta kvartal förra året gav hushållens konsumtion ett neutralt bidrag till den säsongsrensade BNP-utvecklingen. Medan boendeutgifterna minskade fortsatte hushållen att lägga mer pengar på möbler. 4 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Bidrag till säsongrensad BNP-utveckling, procentenheter. 2014kv1 2014kv2 2014kv3 2014kv4 2015kv1 Hushållens konsumtion 0,3 0,5-0,1 0,6 0,0 Offentlig konsumtion 0,2 0,2 0,2 0,2 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 0,8 0,1 0,5 0,6 0,0 Lagerinvesteringar -0,3 0,2 0,2-0,1 0,0 Export 0,7 0,4 0,3 1,3-0,3 Import -1,2-0,6-0,5-1,7 0,6 Exportnetto -0,5-0,2-0,2-0,4 0,3 BNP 0,4 0,7 0,6 0,8 0,4 Statistiska centralbyrån 5
Kommentarer Hushållskonsumtionen Dämpad konsumtionsökning De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 0,1 procent första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet i fjol, säsongrensat. Inköpen av möbler och husgeråd uppvisade den starkaste ökningen, medan minskade boendeutgifter drog ner konsumtionen. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade den egentliga hushållskonsumtionen med 2,3 procent. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 20142015 Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,1 procent första kvartalet säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Den dämpade utvecklingen ligger klart under genomsnittstillväxten de senaste sex åren och kommer efter en kraftig uppgång det fjärde kvartalet 2014. Utlägg för möbler, hälso- och sjukvård, kommunikation samt hotell och restaurang uppvisade de högsta ökningstalen första kvartalet 2015, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Inköp av möbler har haft en tilltagande ökningstakt de senaste tre kvartalen och växte med 2,1 procent säsongrensat från det fjärde kvartalet i fjol, vilket gav ett bidrag med 0,1 procentenheter till den totala konsumtionsökningen. Utgifter för kommunikation, där utlägg för bl.a. post, mobilabonnemang och inköp av 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 6 Statistiska centralbyrån
Kommentarer mobiltelefoner ingår, växte med 1,5 procen t. Utgifter för hälso- sjukvård visade på den högsta utvecklingen på åtta kvartal och växte med 1,7 procent. Därutöver ökade utgifter för både kläder, samt övriga varor och tjänster med 0,8 procent, säsongrensat. Utgifter för alkohol och tobak backade med 1,2 procent, säsongrensat och jämfört med sista kvartalet i fjol, vilket var den största nedgången sedan det fjärde kvartalet 2010. Boendeutgifter föll med 0,7 procent och drog ned den totala konsumtionen med 0,2 procentenheter. Även utgifter för livsmedel utvecklades svagt och minskade med 0,3 procent. Bidrag till den egentliga hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 första kvartalet 2015, bidrag i procentenheter och volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,0-0,3 02 Alkohol och tobak 0,0-1,2 03 Kläder och skor 0,0 0,8 04 Bostad -0,2-0,7 05 Möbler 0,1 2,1 06 Hälso- och sjukvård 0,1 1,7 07 Transporter 0,0-0,1 08 Kommunikation 0,0 1,5 09 Fritid och Underhållning 0,1 0,6 10 Utbildning 0,0 0,2 11 Hotell och restaurang 0,1 0,9 12 Övriga varor och tjänster 0,1 0,8 15 Svensk konsumtion utomlands 0,1 1,3 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,2 3,3 TOTALT 0,1 0,1 Svenskars konsumtion utomlands ökade med 1,3 procent och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala uppgången av hushållskonsumtionen mätt i säsongrensad kvartalstakt. Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade takten och steg med 3,3 procent vilket motverkade den totala uppgången med 0,2 procentenheter. Eftersom hushållskonsumtionen endast ska återspegla svenska hushålls konsumtion dras utländska besökares inköp i Sverige bort från den totala konsumtionen. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 7
Kommentarer Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 2,1 procent första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande period föregående år. Landstingens och statens konsumtion ökade med 2,5 respektive 2,7 procent, medan kommunernas steg något mindre, med 1,5 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Första kvartalet ökade konsumtionen med 1,5 procent, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Fler elever i kommunala grundskolor bidrog till en ökad konsumtion första kvartalet, liksom att antalet barn i den kommunala förskolan ökade. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor har dock minskat beroende på mindre elevunderlag, vilket sänkte den kommunala konsumtionen. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen inom kommunerna något, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket redovisas som sociala naturaförmåner istället för inom den kommunala produktionen. Sociala naturaförmåner ökade med 8,0 procent och är en stor utgiftspost för kommunerna. Det var främst äldrevård i privat regi som ökade, både hemtjänst och särskilt boende. Kommunernas försäljning minskade med 2,6 procent första kvartalet. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten, exempelvis avgift 8 Statistiska centralbyrån
Kommentarer för förskola, reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Första kvartalet ökade landstingens konsumtion med 2,5 procent. Landstingens förbrukning ökade med 4,7 procent. En stor del av förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade kraftigt första kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial som ökade med 5,3 procent i löpande priser. Antalet arbetade timmar ökade med 0,8 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan 2011 har ökningstakten dämpats och första kvartalet 2015 ökade de marginellt. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner, vilken ökade med 9,3 procent det första kvartalet. Landstingens utgifter för sociala naturaförmåner ökade därmed totalt med 4,4 procent. Försäljningen 3 hos landstingen ökade med 2,3 procent. En del av försäljningen består av patientavgifter, vilka minskade första kvartalet, medan övrig försäljning steg. Statens konsumtion ökade första kvartalet med 2,7 procent. Statens förbrukning ökade med 5,0 procent i volym. Det beror främst på att inköpen av varor och tjänster ökade hos några myndigheter, främst Försvaret och Migrationsverket. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte att öka och steg med 6,0 procent mätt i volym. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning på grund av ökat antal asylsökande. Antalet arbetade timmar inom staten ökade med 0,3 procent första kvartalet. Det beror bland annat på att Migrationsverket har ökat antalet anställda under senaste året. Försäljningen inom staten ökade med 2,7 procent, vilket minskar konsumtionsutgifterna. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 16 procent. Merparten av ökningen återfinns på två anslag hos Arbetsförmedlingen. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare stod beloppsmässigt för hälften av ökningen. Orsaken är att allt fler omfattas av etableringsreformen som syftar till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. 3 Försäljning avser både försäljning och egenproducerade övriga tillgångar Statistiska centralbyrån 9
Kommentarer Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5 4 3 2 1 0-1 Stat Kommun Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2013 2014 2015 10 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Investeringar Maskininvesteringarna vände upp De fasta bruttoinvesteringarna minskade något första kvartalet i jämförelse med det fjärde säsongrensat. Nedgången förklaras främst av att jämförelsekvartalet, fjärde kvartalet i fjol, höjdes betydligt av poster inom FoU-investeringarna som bedöms vara av engångskaraktär. Första kvartalet var det i huvudsak investeringar i maskiner och bostäder som bidrog positivt till den säsongrensade utvecklingen medan immateriella tillgångar såsom FoU agerade motvikt. De fasta bruttoinvesteringarna minskade med 0,1 procent från fjärde till första kvartalet säsongrensat. Maskiner var den investeringstyp som bidrog mest till den säsongrensade utvecklingen för de fasta bruttoinvesteringarna, med 1,4 procentenheter. Maskiner och inventarier samt vapensystem som utvecklades svagt und er 2014 vände upp på relativt bred front och ökade med 4,8 procent. Inom maskininvesteringarna utvecklades övriga maskiner och vapensystem starkast men även investeringar av transportmedel och IKT-utrustning ökade jämfört med föregående kvartal. Bostadsinvesteringarna fortsatte att utvecklas starkt och har nu ökat säsongrensat nio kvartal i följd. Första kvartalet ökade bostäderna med 6,0 procent jämfört med det fjärde, säsongrensat. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar ökade med 1,8 procent medan investeringar i immateriella tillgångar föll tillbaka med 10,3 procent, efter den mycket kraftiga uppgången under fjärde kvartalet. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med föregående kvartal säsongrensat respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 8,0 260 6,0 4,0 2,0 0,0 240 220 200-2,0 180-4,0-6,0-8,0-10,0 160 140 120-12,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 100 Procentuell förändring Miljarder kronor Statistiska centralbyrån 11
Kommentarer Starkare underton inom tillverkningsindustrin Jämfört med motsvarande kvartal året innan, d.v.s. mätt i årstakt, ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 5,7 procent och bidrog med 1,2 procentenheter till BNP-tillväxten på 2,5 procent. Näringslivets investeringar steg med 6,5 procent. Investeringsvolymerna inom tillverkningsindustrin har successivt ökat de senaste kvartalen och steg med 11,5 procent första kvartalet mätt i årstakt. Gruv- och mineralutvinningsbranscherna fortsatte däremot att utvecklas svagt och drog ner investeringarna med 8,4 procent. Branscherna inom kategorin övriga varor visade överlag höga ökningstal. Energibranschens investeringar ökade med 12,5 procent och investeringarna inom bygg- och anläggning steg med 23 procent. Tjänsteproducenternas investeringar som har ökat med tvåsiffriga tal de senaste två kvartalen mattades av något och ökade med 3,5 procent i årstakt. Första kvartalet var det återigen fastighetsverksamhet som var motorn bakom uppgången. Starkt gick även företagstjänster medan investeringarna inom information och transport minskade relativt kraftigt. Volymutveckling samt bidrag första kvartalet 2015 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 12,0 3,5 Tillverkningsindustrin C10-C33 11,5 2,1 Tjänstebranscher 3,5 1,9 Näringslivet 6,5 5,4 Offentliga myndigheter 1,6 0,3 Totalt 5,7 5,7 Svag ökning för offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar ökade första kvartalet med 1,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Primärkommunerna ökade med 1,2 procent. Stockholms kommun bidrog mest till uppgången med ökade investeringar i vägar och maskiner. Enligt underlaget till de kommunala investeringarna planeras ökade investeringar i Stockholm under det närmaste året. Landstingens investeringar minskade däremot med 1,1 procent. Statens investeringar steg med 2,6 procent första kvartalet mätt i årstakt. Uppgången förklaras främst av ökade investeringar i FoU och järnvägar. Statens investeringar i militära vapensystem minskade något. 12 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Lager Positivt lageromslag Lageravvecklingen under fjärde kvartalet förbyttes till en lageruppbyggnad och ett positivt lageromslag 4 första kvartalet 2015. Lageromslaget ökade med 1,1 miljarder kronor och bidrog med 0,1 procentenhet till BNP-utvecklingen mätt i årstakt 5. I säsongrensade tal gav dock lagerinvesteringarna ingen effekt på BNP-utvecklingen. Lagerinvesteringarnas BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P. I säsongrensade värden beräknas lagerinvesteringarnas BN P- påverkan som förändringen under kvartalet minus förändringen föregående kvartal i procent av BNP föregående kvartal. Lagerinvesteringarna säsongrensas endast på aggregerad nivå. Avsnittet nedan beskriver därför genomgående jämförelser mot motsvarande kvartal föregående år. I en normal årscykel byggs lagren upp under första kvartalet. Så blev utfallet även första kvartalet 2015. Lageruppbyggnaden var större första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det positiva lageromslaget blev 1,1 miljarder kronor, vilket medförde ett positivt lagerbidrag till BNP utvecklingen i årstakt på 0,1 procentenheter. Inom industrin skedde en lageruppbyggnad inom samtliga lagertyper. Industrins lager av insatsvaror uppvisade ett positivt lageromslag då industrin ökade insatsvarulagren mer än motsvarande kvartal föregående år. Industrins lageruppbyggnad av färdigvarulager utvecklades svagare än motsvarande kvartal ifjol vilket medförde ett negativt lageromslag. Ind ustrins totala lagerinvesteringar gav ingen påverkan på BNPutveckligen. Även inom varuhandeln skedde en lageruppbyggnad. Motor-, parti- och detaljhandeln uppvisade alla positiva lageromslag, d.v.s. att lagren ökade mer än motsvarande kvartal i fjol. Detaljhandeln stod för det största lageromslaget, vilket främst förklaras av ökade lager för råvaror och hemutrustning. Partihandelns lageruppbyggnad bestod främst av byggmaterial, medan lagren inom motorhandeln ökade för både nya bilar och bildelar. Företagens lagerinvesteringar i nya bilar var lägre än motsvarande kvartal ifjol tillskillnad från bildelar där lageromslaget var positivt. Varuhand elns lager bid rog m ed 0,3 procentenheter till BN P- utvecklingen. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,2 procentenheter. 4 Lageromslag kan anta ett positivt eller negativt värde och visar förändringen i lager jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 5 Lagerinvesteringarna bidrag till BNP-utvecklingen är det aktuella kvartalets lageromslag i procent av storleken på BNP-nivån för fjolårets motsvarande kvartal. Statistiska centralbyrån 13
Kommentarer Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, säsongrensat, procentenheter 2 1-1 -2-3 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 14 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Utrikeshandel Utrikeshandeln dämpades Första kvartalet 2015 utvecklades utrikeshandeln svagare än det mycket starka fjärde kvartalet 2014. Exporten sjönk med 0,7 procent och importen minskade med 1,5 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Den kraftigare minskningen av importen gjorde att nettoexporten höjde den säsongrensade BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Handelsvolymerna inom utrikeshandeln minskade första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2014. Importen av tjänster minskade 7,4 procent jämfört med kvartalet innan. Anledningen till detta är bland annat den stora engångspost som drog upp utvecklingen kraftigt fjärde kvartalet i fjol. Tjänsteexporten ökade med måttliga 0,3 procent säsongsrensat. På varusidan ökade importen, säsongsrensat, med 1,3 procent medan exporten minskade med 1,1 procent jämfört med fjärde kvartalet. Det säsongsrensade bidraget från utrikeshandeln drog upp BNP tillväxten med 0,3 procentenheter, eftersom importen minskade mer än exporten. Importen bidrog med 0,6 procent medan exporten drog ned BNP tillväxten med 0,3 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent, säsongsrensade uppgifter Utrikeshandel Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 Kv1 2015 Export 1,6 0,9 0,6 2,9-0,7 Export varor 0,5 0,1-0,1 2,4-1,1 Export tjänster 3,0 2,7 2,3 4,1 0,3 Import 3,2 1,5 1,2 4,3-1,5 Import varor 1,5 1,5 1,2 0,8 1,3 Import tjänster 2,7 1,6 1,4 12,3-7,4 Negativt BNP-bidrag i årstakt Jämfört med samma kvartal föregående år steg exporten med 3,8 procent medan importen ökade med 5,2 procent. Den starkare tillväxten för importen gjorde att utrikeshandeln drog ner BNP-tillväxten i årstakt med 0,4 procent. Tjänstesidan växte betydligt starkare än varusidan. Tjänsteexporten steg med 9,7 procent jämfört med samma kvartal 2014 och tjänsteimporten med 7,2 procent. Varuimporten växte med 4,3 procent jämfört med samma kvartal 2014 och varuexporten steg med 1,5 procent. Varuexporten fortsatte att växa i årstakt De stora produktgrupperna övriga maskiner och datorer, elektronikvaror och optik växte med 8,3 respektive 6,9 procent jämfört med första kvartalet 2014. Exporten av motorfordon var fortsatt svag med en nedgång på 11 procent, liksom exporten av papper och pappersvaror som minskade med 1,9 procent. Statistiska centralbyrån 15
Kommentarer Tjänsteexporten fortsatte att gå starkt med en ökning på 9,7 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal 2014. Flertalet av de större produktgrupperna inom tjänsteexporten växte starkt. Exporten av datatjänster, den största produktgruppen, växte med 22,5 procent och även utländska besökares konsumtion i Sverige gick starkt med en tillväxt på 15,7 procent. Mot strömmen gick exporten av huvudkontorstjänster som minskade med 7,4 procent. Starkt växande import Importen fortsatte att öka och växte starkt första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014. Varuimporten ökade med 4,3 procent och det var ökningar inom de flesta större produktgrupper. Importen av råpetroleum ökade med hela 30,3 procent medan importökningen av den största produktgruppen datorer, elektronikvaror och optik var 2,1 procent. Tjänsteimporten ökade med 7,2 procent jämfört med första kvartalet 2014. Stora ökningar syntes bland annat i importen av huvudkontorstjänster och forskning och utveckling. Den totala importen ökade med 5,2 procent. 16 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Näringslivets produktion Tjänsteproducenterna fortsatte uppåt Produktionsökningen i näringslivet uppgick till 0,5 procent säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det är en något lägre tillväxttakt jämfört med de tre föregående kvartalen. Det var de tjänsteproducerande branscherna som bidrog till tillväxten, medan varuproducenterna som helhet minskade. Näringslivets produktion ökade med 0,5 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Tillväxttakten ökade gradvis under 2014 men för första kvartalet 2015 dämpades tillväxten något. Den positiva trenden sedan början av 2013 fortsatte dock. Det var återigen de tjänsteproducerande branscherna som bidrog mest till ökningen med en uppgång på 1,0 procent i säsongrensad kvartalstakt. Tjänstebranschernas produktion har vuxit mer eller mindre kontinuerligt sedan 2010 efter nedgången under finanskrisen. Produktionstillväxten i de varuproducerande branscherna har pendlat mellan upp - och nedgångar de senaste kvartalen och utvecklingen första kvartalet minskade med 0,5 procent. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2014, säsongrensade värden, första kvartalet 2000=100 160 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 150 140 130 120 110 100 90 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Statistiska centralbyrån 17
Kommentarer Industri och energi drog ner varuproduktionen Minskningen av förädlingsvärdet i de varuproducerande branscherna första kvartalet förklaras av en svag utveckling inom såväl tillverkningsindustrin som energibranschen. Även jordbruk-, skogsbrukoch fiskebranscherna minskade första kvartalet. Byggindustrin fortsatte att växa i snabb takt, om än inte lika mycket som de fem föregående kvartalen. Förädlingsvärdet inom de tjänsteproducerande branscherna fortsatte att öka i en stadig takt. Informations- och kommunikationstjänster ökade förhållandevis snabbt, likaså företagstjänster, utbildning och sjukvård. Även branscherna hotell och restaurang samt bank och försäkringsbolag ökade produktionen. Uppgången för tjänsteproducenterna var bred och produktionsutvecklingen var positiv i samtliga delaggregat. Den minsta ökningen noterades inom fastighetsverksamhet. Tillväxen inom parti- och detaljhandeln var 0,6 procent, vilket är den lägsta siffran sedan tredje kvartalet 2013. Volymutvecklingstal näringslivets produktion, säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal 2014 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2015 Kv1 SNI A01-F43 Varuproducenter 0,4 1,2-0,4 1,1-0,5 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,4 0,2 0,6 0,5-0,7 SNI B05-B09 Utvinning av mineral 0,0 0,5-3,6 3,2 0,4 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri -1,5 1,1-1,5 0,9-1,1 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -1,8 1,1-1,5 1,0-1,0 SNI F41-F43 Byggindustri 5,1 2,0 2,8 2,1 1,4 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 0,1 0,6 1,4 0,8 1,0 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 1,2 1,5 1,0 1,6 0,6 SNI H49-H53 Transport o kommunikation -1,2 0,1 0,5-1,2 1,0 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 0,2 1,4 1,1 1,0 1,1 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 0,7 1,7 1,2 1,6 1,8 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag -1,0-1,3 3,9 2,4 1,1 SNI L68 Fastighetsverksamhet -1,2 0,0 0,7 0,2 0,5 SNI M69-N82 Företagstjänster 0,3 1,3 1,3 0,4 1,3 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 0,9-0,6 2,9 0,1 1,3 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 0,8 0,0 0,9 0,4 0,9 Totalt 0,3 0,8 0,7 0,9 0,5 18 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Sysselsättning Stabil ökning av sysselsättningen Antalet sysselsatta ökade med 0,5 procent, säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2014. Det är något högre än den genomsnittliga ökningen sedan 2009 på 0,4 procent. Det har detta kvartal varit en förhållande vis likartad utveckling både för näringsliv och för offentliga myndigheter. Antalet arbetade timmar ökade i ungefär samma takt med 0,4 procent. Samtidigt minskade arbetsproduktiviteten i näringslivet med måttliga 0,1 procent. För de offentliga myndigheterna gick antalet sysselsatta upp med 0,6 procent. Detta efter lika stora ökningar i primärkommuner och landsting på 0,6 procent medan statliga myndigheter som utgör en mycket mindre del av sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna steg med 0,4 procent. I näringslivet ökade antalet sysselsatta med 0,4 procent. I tjänstesektorn fortsatte sysselsättningen stiga med 0,5 procent medan antalet sysselsatta inom varuproduktionen ökade med 0,3 procent. Tillverkningsindustrin vände upp med 0,2 procent efter fyra kvartal i rad med nedgång. Efter finanskrisen 2008 minskade sysselsättningen mycket kraftigt i tillverkningsindustrin. Därefter under 2009-2010 skedde en viss uppgång, men under de tre senaste åren har nedgången fortsatt under i stort sett alla kvartal. Tjänstesektorn hade en mindre nedgång i sysselsättningen under 2009, men har sedan dess stigit de flesta kvartal Antal sysselsatta, procentuell förändring, säsongrensat Statistiska centralbyrån 19
Kommentarer Arbetskraftsinsatsen 6 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,4 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2014. Antalet arbetade timmar i näringslivet steg med 0,6 procent. I den varuproducerade delen av näringslivet ökade antalet timmar med 0,9 procent och inom den tjänsteproducerande delen steg timmarna med 0,5 procent. Många branscher visade på uppgångar i arbetade timmar. Bland varubranscherna kan nämnas att arbetade timmar inom skogsindustrin ökade hela 2,8 procent och verkstadsindustrin steg med starka 1,2 procent. För tjänstebranscherna ökade varuhandeln med 0,7 procent och hotell och restaurangbranschen ökade återigen starkt med 1,0 procent. Det fanns naturligtvis branscher som uppvisade nedgång såsom fastighetsbranschen som minskade med 1,2 procent och även informationsbranschen där antalet arbetade timmar minskade med 0,4 procent. Den senare branschen innehåller arbete inom flera delbranscher där förlag, data- och tele samt informationsteknologi med ganska skilda arbetsinsatser ingår. För de offentliga myndigheterna sjönk antalet arbetade timmar med 0,1 procent. Kraftigast var nedgången i staten med 0,4 procent, mindre var minskningen i primärkommunerna med 0,1 procent medan antal arbetade timmar inom landstingen ökade med 0,1 procent. Arbetade timmar, procentuell förändring. Säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2014 Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -0,5 0,0 0,5 1,0 Medelarbetstiden minskade med 0,1 procent för ekonomin som helhet jämfört med föregående kvartal. För näringslivet gick medelarbetstiden upp med 0,2 procent. För offentliga myndigheter sjönk den med 0,7 procent. 6 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 20 Statistiska centralbyrån
Kommentarer I tillverkningsindustrin var uppgången hela 1,2 procent. För tjänstesektorn var medelarbetstiden oförändrad jämfört med föregående kvartal. Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade säsongrensat med 0,2 procent från fjärde till första kvartalet. Nedgången kan förklaras av att ökningen i arbetade timmar på 0,6 procent var högre än produktionsuppgången på 0,5 procent, eller med andra ord gav den ökade arbetsinsatsen under kvartalet inte lika stor ökning av produktionsvärdet och därmed en något minskad arbetsproduktivitetet Produktionen sänktes med 0,5, procent i de varuproducerande branscherna. De arbetade timmarna ökade samtidigt med hela 0,9 procent, vilket gav som resultat att arbetsproduktiviteten minskade kraftigt med hela 1,3 procent. Särskilt svag var utvecklingen i tillverkningsindustrin där arbetsproduktiviteten gick ner med hela 2,1 procent. Tjänsteproduktionen klarade sig bättre och steg med 0,5 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 1,0 procent, medan timmarna ökade bara med 0,5 procent. Resultatet blev en ökning av arbetsproduktiviteten med 0,5 procent. Arbetsproduktivitet, procentuell förändring, säsongrensat Statistiska centralbyrån 21
Kommentarer Inkomster och sparande Hushållens sparkvot återigen rekordhög Hushållens 7 sparkvot var 15,3 procent första kvartalet 2015. Det är den högsta sparkvoten hittills under ett första kvartal. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, uppgick till 6,6 procent. Det finansiella sparandet ökade med 7 mdkr jämfört med första kvartalet 2014 och uppgick till 68 mdkr första kvartalet 2015. Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan vilket främst beror på ökade löneinkomster. I samband med denna publicering har Statistikdatabasen kompletterats med kvartalsdata för sektorräkenskaper enligt EU-förordningen ENS 2010 för perioden 1980-1992. Disponibel inkomst uppgick till 480 mdkr, vilket var en ökning med 4,6 procent nominellt och 3,6 procent realt under första kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2014. Ökningen av den reala disponibla inkomsten har varit något högre under 2014 än under 2013 och under första kvartalet 2015 steg ökningstakten ytterligare jämfört med 2014. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster första kvartalet 2015 förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 16 mdkr till 397 mdkr, en ökning med 4,3 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 5,3 procent till 24 mdkr första kvartalet 2015. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 7 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d.v.s. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 22 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Transfereringsinkomsterna ökade med 3,0 procent och uppgick till 209 mdkr. Det som ökat mest är sjukpenning och rehabilitering, med 1,1 mdkr, men även föräldraförsäkringen och assistansersättning ökade. En del poster minskade också men med mindre belopp såsom aktivitetsstöd, garantipension och efterlevandepension. Även andra löpande transfereringar ökade. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 4,8 procent till 286 mdkr. Ökade skatter och sociala avgifter bidrog mest till ökningen. Skatterna steg med 4,7 procent till 151 mdkr medan de sociala avgifterna steg med 5,6 procent till 105 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 8 mdkr till 45 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 8, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är alltid negativt. Räntenettot, innan FISIM-justeringar, uppgick till minus 19 mdkr första kvartalet 2015. Lägre räntesatser gentemot MFI 9 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 3,7 mdkr till 19,8 mdkr medan intäkterna minskade med 2,1 mdkr till 1,3 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv1 2015 Förändring mot kv 1 2014 Egentliga löner 397 4,3% Sociala avgifter 78 3,9% Driftsöverskott egna hem 12-1,9% Sammansatt förvärvsinkomst 24 5,3% Kapitalinkomster 51 3,8% Kapitalutgifter 6-49,6% Primärinkomstsaldo 556 5,3% Transfereringsinkomster 209 3,0% Sociala förmåner 168 3,2% Andra löpande transfereringar 41 2,0% Transfereringsutgifter 286 4,8% Inkomst- och övr. löpande skatter 151 4,7% Sociala avgifter 105 5,6% Sociala förmåner, användning 4-10,0% Andra löpande transfereringar 26 4,2% Disponibel inkomst 480 4,6% Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 3,3 procent i löpande priser till 448 mdkr. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 10 miljarder kronor till 81 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2014. Hushållens sparkvot uppgick till 15,3 procent första kvartalet 2015. Det är den högsta sparkvoten hittills under ett första kvartal. Den 8 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 9 Monetära finansinstitut (banker m.fl.). Statistiska centralbyrån 23
Kommentarer individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, var 6,6 procent vilket är den högsta individuella sparkvoten ett första kvartal sedan 1993. Även under övriga kvartal åren 2012-2014 har hushållens sparande varit förhållandevis högt. Det finansiella sparandet var 68 mdkr, en ökning med 7 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2014. Hushållens sparkvot, procent 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sparkvot Sparkvot, individuell Fortsatt underskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett underskott på 18,5 miljarder under första kvartalet 2015, vilket var ett 2,4 miljarder större underskott än motsvarande kvartal föregående år. För helåret 2014 reviderades finansiellt sparande upp med 6,0 miljarder, till att visa ett underskott på 74,8 miljarder, jämfört med föregående publicering av nationalräkenskaperna. Främsta orsaken till upprevideringen var uppdaterade prognoser för inkomstskatterna. Trots att inkomstsidan i form av produkt- och produktionsskatter samt inkomstskatter utvecklades starkt och ökade med 9,0 respektive 6,0 miljarder första kvartalet 2015, så visade offentlig förvaltning ett större underskott än motsvarande kvartal föregående år. De tydligaste orsakerna är konsumtionsutgifterna som ökade med 12,6 miljarder samt utgifterna för sociala förmåner vilka ökade med 4,5 miljarder jämfört med föregående år. Statens finansiella sparande visade ett underskott med 19,9 miljarder första kvartalet, vilket är i paritet med motsvarande kvartal föregående år. På inkomstsidan utvecklades produkt- och produktionsskatter starkt och steg med 8,9 miljarder, där respektive del stod för ungefär hälften av ökningen. 24 Statistiska centralbyrån
Kommentarer De enskilt största ökningarna noteras för löneskatterna med 4,1 miljarder och mervärdesskatten med 2,8 miljarder. På utgiftssidan stod sociala förmåner med 1,8 miljarder, transfereringar till övriga delsektorer med 1,4 miljarder samt konsumtionsutgifterna med 3,1 miljarder för de största ökningarna. Sociala trygghetsfonder uppvisade ett litet överskott på 0,1 miljarder, vilket var en förbättring av det finansiella sparandet med 0,5 miljarder. Främsta orsaken till att föregående års underskott vändes till öv erskott under årets första kvartal var utdelningarna, vilka ökade med 0,9 miljarder. Samtidigt ökade de numerärt största posterna med likvärdiga belopp på inkomst- och utgiftssidan. Sociala avgifter ökade med 1,0 miljarder och transfereringar från staten med 1,2 miljarder på inkomstsidan, samt pensionsutbetalningar med 2,6 miljarder på utgiftssidan. Kommunerna visade även de ett överskott under kvartalet, vilket uppgick till 2,3 miljarder. Kommunernas överskott minskade dock något jämfört med föregående år, vilket främst berodde på en hög utveckling av konsumtionsutgifterna som ökade med 6,2 miljarder. Samtidigt ökade inkomstskatterna starkt med 4,2 miljarder, vilket tillsammans med minskade inköp av mark på 2,4 miljarder dämpade nedgången. Tvärtemot kommunerna visade landstingsförvaltningen ett under skott för första kvartalet, med 1,0 miljarder. Jämfört med första kvartalet föregående år är det en försämring med 2,2 miljarder från det överskott som visades då. Det lägre finansiella sparandet härrör i hög grad från en markförsäljning på 1,8 miljarder under första kvartalet 2014. Konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 miljarder och bidrog till ett lägre finansiellt sparande, liksom utbetalda subventioner på 0,9 miljarder. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2014 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 Helår 2015 Kv1 Offentlig förvaltning -16,1 8,3-16,7-50,2-74,8-18,5 Statlig förvaltning -19,8-0,9-11,6-25,8-58,0-19,9 Sociala trygghetsfonder (STF) -0,3 6,5-0,6-1,8 3,7 0,1 Primärkommuner 2,8 3,1-3,2-16,5-13,9 2,3 Landsting 1,2-0,3-1,3-6,2-6,5-1,0 Vid denna publicering har även helåret 2014 reviderats. Jämfört med föregående publicering av nationalräkenskaperna har offentliga förvaltningens finansiella sparande reviderats upp med 6,0 miljarder till att visa ett underskott på 74,8 miljarder. Främst är det prognoserna för inkomstskatter som har reviderats upp med 9,2 miljarder som bidragit till upprevideringen. Utöver det har utdelningarna reviderats ner med 2,3 miljarder, till största del till följd av en extraordinär utdelning som inte Statistiska centralbyrån 25
Kommentarer påverkar d et finansiella sparand et utan istället red ovisas inom finansräkenskaperna. Även de statliga investeringsutgifterna har reviderats upp med 1,0 miljarder. 26 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Avstämning Avstämning första kvartalet 2015 Beräkningarna av första kvartalet 2015 visade i utgångsläget ganska stora skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 3,1 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 1,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var användningen 12,6 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser 16,8 miljarder högre. I avstämningarna gjordes samm anlagda nedjusteringar av användningssidan med 5,8 miljarder i föregående års prisnivå och 6,8 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på hushållens konsumtionsutgifter, lagerinvesteringarna, exporten av tjänster och importen av tjänster. Produktionssidan uppjusterades med 6,8 miljarder i föregående års prisnivå och med 10 miljarder i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Avstämning första kvartalet 2015, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Statistiska centralbyrån 27
Kommentarer Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,4 2,3-0,1-0,5-0,5 Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 2,1 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 5,7 5,7 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,3 0,1-0,2-2,0-3,0 Export varor 1,5 1,5 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 10,8 9,7-1,1-1,3-1,3 Import varor 4,3 4,3 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 5,4 7,2 1,8 2,0 2,0 BNP från användningssidan 3,1 2,5-0,6-5,8-6,8 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -2,7-0,7 2,0 2,9 6,1 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 2,4 3,5 1,1 1,0 1,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,5 4,2 0,7 3,0 3,0 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 3,5 3,5 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 1,8 2,5 0,7 6,8 10,0 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Även den resulterande avstämda BNP-utvecklingen visas. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också BNP-utvecklingen från de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. I stort sett för samtliga kvartal under dessa två år har dessutom både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. 28 Statistiska centralbyrån
Procent kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 Kommentarer 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-4,0-6,0-8,0-10,0 Användningssidan t+60 dgr Publicerad BNP t+60 dgr Produktionssidan t+60 dgr BNP def. t+2 år Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2011:1 2015:1 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påv erkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 1 2013 Kvartal 4 2014 Kvartal 4 2014 Extremvärde för: Arbetade timmar i Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Import av tjänster Fasta bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Statistiska centralbyrån 29
Kommentarer Revideringar Revideringar av BNP 2014 Vid beräkningen av första kvartalet 2015 tas även reviderade statistikuppgifter in för samtliga kvartal för 2014. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett vid de olika publiceringstillfällena för respektive kvartal 2014. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Bidraget redovisas i relation till motsvarande kvartal föregående år. Kommentarerna till revideringarnas storlek i belopp avser föregående års prisnivå (fasta priser) om inget annat anges. BNP-bidrag kvartal 1-4 2014 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj -14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 jul-14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 sep-14 0,9 0,2 1,2-0,1-0,5 1,7 Kv 1 nov-14 0,9 0,2 1,1-0,2-0,4 1,7 Kv 1 feb-15 0,9 0,2 1,4-0,2-0,6 1,7 Kv 1 maj-15 0,9 0,2 1,6-0,3-0,7 1,7 Kv 2 jul-14 1,4 0,2 0,4 0,1-0,7 1,4 Kv 2 sep-14 1,5 0,2 0,9 0,3-0,8 2,1 Kv 2 nov-14 1,4 0,3 1,1 0,2-1,2 1,9 Kv 2 feb-15 1,4 0,3 1,3 0,3-1,5 1,9 Kv 2 maj-15 1,4 0,3 1,4 0,4-1,3 2,2 Kv 3 nov-14 1,2 0,6 0,9 0,8-1,3 2,1 Kv 3 feb-15 1,0 0,6 1,1 0,7-1,2 2,3 Kv 3 maj-15 1,0 0,6 1,5 0,7-1,1 2,6 Kv 4 feb-15 1,1 0,8 1,9-0,2-1,0 2,7 Kv 4 maj-15 1,1 0,8 2,1-0,2-1,3 2,6 Helår 2014 feb-15 1,1 0,5 1,4 0,2-1,1 2,1 Helår 2014 maj-15 1,1 0,5 1,6 0,1-1,1 2,3 Jämfört med publiceringen i februari är BNP-utvecklingen för helåret 2014 höjd 0,2 procentenheter. BNP-utvecklingen för första kvartalet är oförändrad, andra och tredje kvartalet har reviderats upp 0,3 procentenheter och fjärde kvartalet ned 0,1 procentenh et. 30 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Fasta bruttoinversteringar är den del i försörjningsbalansen som reviderats mest och bidragit till upprevideringen av BNP-utvecklingen. Det beror i huvudsak på att mer kompletta uppgifter inkommit från Investeringsenkäten, särskilt avseende fastighetsbranschen där de största revideringarna skett. För fastighetsbranschen, liksom transportbranschen, samlas inte data in i februarienkäten och vid publicering av BNP i februari baseras dessa branscher på tidigare lämnade uppgifter om investeringsplaner. Även investeringarna i småhus har reviderats upp som en följd av att statistiken över påbörjade småhus har blivit mer komplett. Denna statistik uppdateras löpande och utfallsdata ersätter då successivt tidigare uppräkningar för saknade data. Lagerinvesteringarnas bidrag till BNP har sänkts 0,1 procentenhet jämfört med publiceringen i februari. Det förklaras av de justeringar som gjorts i avstämningarna för första kvartalet. Utöver denna förändring har primärstatistikens uppgifter för industrins produkter i arbete och färdigvaror reviderats upp samtliga kvartal. Exportnettot har för helåret reviderats ned 2 miljarder kronor i fasta priser men bidraget till BNP-utvecklingen är minus 1,1 procentenhet, samma som vid publiceringen i februari. Exporten har sänkts och importen har höjts. Tjänstehandeln har reviderats mer än varuhandeln. Revideringarna har slagit olika över kvartalen och störst är revideringen fjärde kvartalet där bidraget till BNP sänkts 0,3 procentenheter. Förändringar i modellen att beräkna transporttjänster på nationalräkenskaperna har setts över vilket inneburit en sänkt export kvartal 4. En förändrad beräkning av finansiella tjänster i betalningsbalansen, vilken används i nationalräkenskaperna, har medfört revideringar av de finansiella tjänsterna samtliga kvartal. Utöver detta har även ändrade justeringar i samband med avstämningarna bidragit till revideringar. För hushållskonsumtionen och den offentliga konsumtionen har revideringarna varit små. Revideringar av finansiellt sparande 2014 Den konsoliderade offentliga förvaltningens finansiella sparande för år 2014 har reviderats upp med 6,0 miljarder till att visa ett underskott på 74,8 miljarder kronor, främst till följd av att prognoserna för inkomstskatterna har reviderats upp. Även de statliga investeringsutgifterna har reviderats upp något. Hushållens disponibla inkomster och sparande har reviderats ner för år 2014 till följd av att inkomstskatterna har reviderats upp och att även annan ny primärstatistik inkommit. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Statistiska centralbyrån 31