Bosyska (Ballota nigra) Bosyska (Ballota nigra ssp.nigra) Flerårig storvuxen, hårig, illaluktande växt med rödlika blommor under sommarens senare del och in på hösten. Fodret likformigt femtandat, med upphöjda nerver. Hos oss en sydlig art, Skåne. Ganska sällsynt på kväverik, sandig humusjord, gårdar, vägkanter och skräpmark Övre delen av de blommande skotten. Tanniner, eteriska oljor, organiska syror och pektin. För ögon och öronsjukdomar. Inga skadliga biverkningar vid normal användning.
Nysört (Achilla ptarmica) Nysört (Achilla ptarmica) 2-7 dm, gråaktig ört med styv stam och smala, mycket fintandade blad. Blomkorgarna sitter många tillsammans. Diskblommornas kronor är gråvita i juli-augusti Vanlig på frisk-fuktig, något näringsrik humusjord, ängar, dikesrenar, vägkanter och stränder Jordstammen, blommorna och den blommande stjälken används. Kuriosa Förr roade sig busiga barn med nyspulver, framställt av örten. Örten har i det förflutna även haft namn om sig att bota tandvärk. Eterisk olja. Den eteriska oljan är verksam mot trötthet, aptitlöshet och urinbesvär. Vidare är örten för övrigt verksam mot väderspänningar, reglerar tarmrörelser, lindrar mot reumatisk värk,. Tandvärk, ja prova som infusion och ha i munen innan det spottas ut. Inga skadliga biverkningar vid normal användning.
Kinesisk gräslök se gräslök Kinesisk gräslök (Allium tuberosum) se gräslök Chagan Se sprängticka Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria)
Flerårig med kort tjock jordstam, trådrötter och hög, upprätt stjälk. Blad 6-8 cm, skaftade, spetsiga, helbräddade. Blommor gulvita med ganska frän doft ca 30-90 cm hög. Växer vild i östra Medelhavsområdet. I Sverige har den en östlig utbredning och är allmän på Öland och Gotland. Den föredrar varm, ganska torr kalkrik jord. Jordstam och rötter Kuriosa Bla. giftiga glykosider, mest vincetoxin, en eterisk olja, saponiner, slemämnen och socker Svettdrivande, diuretisk, tonisk och laxativ verkan. Utvärtes görs en dekokt för omslag av svullnader och sår. Starka doser orsakar illamående och kräkning, användes ej av lekmän. Giftig.
Vintergröna (Vinca minor) Vintergröna (Vinca minor) Flerårigt dvärgris med nedliggande, rotslående, 3-7 dm långa stammar. Blad är läderartade, vintergröna, motsatta, kortskaftade, 2-4 cm långa, lansettlika, kala. Blommorna radiära, tvåkönade, enstaka i bladvecken, 3 cm breda. Blommar med blå blommor (sällan vita) i maj-juni Europa och Västasien, ofta odlad och förvildad Den torkade blommande plantan. Kuriosa Förr på vissa platser flätade man brud- eller begravningskransar av örten. Vidare ansågs det att hängde man upp örten på huset så skyddades det mot blixtnedslag. Uder medeltiden ingick örten i många kärleksdrycker Alkaloiden vincamin, organiska syror, garvämnen, flavonoider, pektin, karotin. Farmakologi Blodtryckssänkande, kärlvidgande, särskilt i hjärnan. Antidiabetisk verkan, kramplösande, adstringerande, sårläkande.
I vissa patentmediciner mot hjärnsjukdomar, vidare mot katarr. Magåkommor. Örten bör bara användas under sträng kontroll av kunnig personal, skall inte användas för självbehandling Nysrot vit (Veratrum album) Nysrot (vit) (Veratrum album) Kraftig, flerårig ört med kraftig, vågrät jordstam, ärrig efter gamla bladrester. Stjälkar kraftiga, ogrenade, 5-15 dm. Blad spiralställda, 1-2 dm, brett äggrunda till ovala med många, bågböjda nerver. Bladen täcker nästan varandra. Blommor talrika, 1-2 cm, kortskaftade, oftast tvåkönade, i grenig, 3-6 dm lång ställning. Blommorna vita, insidan grönvit. Syd- och Mellaneuropas berg tämligen allmän, även vild i Nordnorge Den torkade jordstammen och rötter som skördas på hösten
Alkaloiderna protoveratrin, germerin, germidin, germitrin m.fl. harts, fet olja, bitterämne. Smärtstillande, blodtryckssänkande, irriterar slemhinnor, våldsamt kräkningsframkallande. Drogen är ytterst giftig (2 gram är dödlig dos) vilket innebär att den aldrig får användas ensam inom medicinen, alkaloiderna används inom den farmakologiska industrin. Indiankrasse (Tropaeolum majus) Indiankrasse (Tropaeolum majus) Perenn eller ettårig ört med klättrande eller slingrande stjälk. De strödda, långskaftade bladen är njurlika, rundade och hela. De stora, långskaftade, trumpetliknande blommorna sitter i bladvecken. De är orange, gula eller vita, ibland scharlakansröda eller mahognyfärgade. De är luktlösa men bildar rikligt med nektar och besöks gärna av bin. Förekommer vild i Sydamerika infördes till Spanien från Peru på 1500-talet och spreds sedan till övriga Europa. I början som en ren prydnadsväxt och först senare som en medicinalväxt.
Fröna. Blad och blommor i sallader Kuriosa Krassen har sin naturliga hemvist i Sydamerika, då främst i Peru och Bolivia. Släktnamnet Tropaeolum kommer av latinet tropaeum som betyder trofe eller segerecken. För länge sedan hade man som sed att efter stridens slut resa en trädstam på slagfältet och behänga den med beslagtagna hjälmar och sköldar. Den som myntade släktnamnet tyckte förmodligen att krassens runda blad liknade sköldar och hjälmar Fröna innehåller glucotropaeolin som hydrolyseras och ger antiseptiska ämnen och en fet olja. Det är effektivt mot bakterier som staphylococcus, proteus, streptococcus och salmonella. Fröna kan också användas vid akuta infektioner i urinvägarna. Antingen gör man piller eller använder den färska saften från växten. Bladen innehåller C-vitamin och järn, dessa och blommorna används i sallader. Se verksamma beståndsdelar Använd krasse i mycket små mängder, ät aldrig mer än 15 gram åt gången och max 30 gram per dag, detta gäller fröna. Annan användning Blomknopparna kan konserveras i vinäger och används som kapris. Krasse lockar bort bladlöss från grönsaker som kål och bondbönor. Även blomflugor kommer på besök för att med sina larver gå till anfall mot bladlössen. Dessutom verkar krasse avskräckande på vita flygare, ullöss och myror alltså en utmärk växt för samplantering. Muskatellsalvia (Salvia sclarea)
Muskatellsalvia (Salvia sclarea) En tvåårig anslående växt upp till 90 cm hög. Växten har stora, rynkiga blad, täckta av vita ulliga hår. Blekrosa eller lilatonade blommor med pappersaktiga högblad, kommer på sensommaren. Hos oss odlas den som tvååring och sås på senvåren för att blomma nästkommande år. Men eftersom det är bladen som används kan den odlas som ettåring. Bladen, eterisk olja används även de blommande toppskotten. Kuriosa Växten är gammal inom folkmedicinen i Europa. Det är dock som eterisk olja och då mest som doftämne i parfymindustrin. Proportionerna mellan ämnena varierar mycket beroende på örtens växtplats. Flera olika kemotyper, sklareol, med hormonell östrogenlik effekt. Mjäll, håravfall, fett hår. Invärtes är den kramplösande, narkotisk och sinnesbedövande., njursjukdomar och hormoniellt betingade kvinnobesvär som menstruationsproblem, PMS, smärtsamma flytningar. Utmärkt i massageoljor vid stress, psykiska och fysiska spänningar, ångest, rädsla och depression. Vidare till smärtande och öma muskler, särskilt vid kramp, som stöd för smärtlindring vid förlossning Kosmetisk användning
Som hudläkemedel då den är antiseptisk och inflamma-tionshämmande och hudläkande på sår, akne och utslag, kan vara värt att prova mot rynkig hud. Används på alla hudtyper från torr till fet. Följs rekommendationer sker det ingen påverkan. Dock skall man inte köra bil på ett par timmar efter att fått helkroppsmassage där örten ingår Annan användning Örten används för att söta livsmedel med, särskilt alkoholhaltiga drycker. Ett antal arter Var uppmärksam på när du köper frö så att du inte får prydnadsväxten Salvia horminum syn S.viridis, boksalvia