NORDENS STÖRSTA AFFÄRSTIDNING NU 354 000 LÄSARE Mathem får kapital från H&M:s vd NYHETER 8 Ljus vision för svenskt stål år 2050 DEBATT SSABS VD MARTIN LINDQVIST 4 Aktiefallet är över för Uniflex VECKANS AKTIE 18 19 Krogfamilj mättar på Tele 2 arena PS 30 31 STOCKHOLMSBÖRSEN Omsättning, Mkr 18 000 Index 380 12 000 375 6 000 370 0 Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 365 OMXS, EN VECKA OMXS, I ÅR 1,3% +7,4% ÅRGÅNG 38 NUMMER 137 PRIS 30 KRONOR VECKA 25 2013 ºLEDARE 2 ºDEBATT 4 ºNYHETER 6 13 ºVÄRLDEN 14 ºANALYS 17 23 ºREPORTAGE 24 25 ºENTREPRENÖR 28 ºPS 30 31 FOTO: EVELINA CARBORN VÅGADE TA STEGET. Exegers vd Giovanni Fili visar tillâverkning av solceller för Pontus Braunerhjelm från Entreprenörskapsforum som har levererat svensk data till GEM-rapporten. NY FÖRETAGARVÅG Fler svenskar vill starta eget men tuff kapplöpning med andra länder ºDi publicerar i dag resultatet från den största kartläggningen av företagande i världen, GEM-rapporten. Antalet entreprenörer ökar, samtidigt är det svårare att få kapital vid ett tidigt skede. n NYHETER 6 7 n LEDARE 2 Sollefteå filar på företagarklimatet Kommunen satsar för att vända den negativa trenden. n 24 25 Tillverkningsjobb flyttar utomlands 75 000 svenska jobb är i fara enligt en analys. n 9 Just nu! 100000 billiga resor På sas.se PALMA Premiär för våra nya biljetter. Boka senast 24/6 res i juli-augusti. Begränsat antal platser. MAKes YoUr TrAVeL easier.
2 LEDARE Ledarskribenter: Tobias Wikström (chef) 08-573 652 75. Eva-Lena Ahlqvist, Ronald Fagerfjäll, Torun Nilsson, Petter Olofsson, Bo Pettersson, Johan Östberg (vik). E-post ledare@di.se DAGENS INDUSTRI Mer måste göras för entreprenörer ndi Rakt på sak HÖG TID ATT TA ANSVAR. Finansmarknadsminister Peter Norman, Finansinspektionens chef Martin Andersson, KO Gunnar Larsson, fack- och Âarbetsgivarrepresentanter som LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs Urban Bäckström borde gör mer för tjänstepensionen. Tjänstepension ger mer än avtalsrörelser ndi Ledare måndag 17/6 Avtalsrörelser väcker stor uppmärksamhet och tar mycket tid tills det blir en liten ökning på lönebeskedet. Numera handlar det mest om att följa industrinormen. Den här gången blev det 6,8 procent på tre år. Jämför det med hur mycket som betalas in till kollektivavtalad tjänstepension. Där handlar det oftast om 4,5 procent på lönen varje år. Och för vissa om mycket mer i skiktet närmast över inkomstgränsen för allmän pension (424 500 kronor i år) brukar det bli 30 procent. Den som har en månadslön på 35 000 kronor får cirka 1 600 kronor avsatt till pension varje månad. Den som tjänar 45 000 kronor får 4 500 kronor varje månad. Det blir mycket pengar. Men det talar fack och arbetsgivare betydligt mindre om. Det är märkligt starkare argument för kollektivavtal borde vara svårt för facket att hitta, klart bättre än att sätta småföretag i blockad. Med tanke på vilken bra och dyr anställningsförmån det är, är det lika märkligt att inte fler arbetsgivare lyfter fram det vid rekrytering. 17 procent av kommun- och landstingsanställda visste inte ens att de hade tjänstepension, enligt en undersökning som TNS Sifo har gjort för AMF. Varför har ingen berättat det för dem? Och varför är statens tillsyn så splitt rad och begränsad? Riksrevisionen kritiserade i fjol Finansinspektionen och Konsumentverket för att de inte hjälper konsumenterna att göra medvetna val inom tjänstepensionssystemet. Regeringen håller med om att konsumenterna inte får vare sig tillräcklig eller rätt anpassad information (Skr 2012/13:91), men tillbakavisar kritiken mot sig själv. Om regeringens höjda anslag och uppmaning till myndigheterna att samverka är tillräckligt återstår att se. För mycket bättre information behövs. ÂSkälen till det är flera: det redan stora kapitalet växer snabbt och tjänstepensionen blir ett allt viktigare komplement till den allmänna pensionen. Det ökar både den samhällsekonomiska och den privatekonomiska betydelsen. Dessutom är pension svårt. Det finns inget område där det är lättare att bli lurad och svårare att göra kompetenta val. 90 procent av arbetskraften beräknas ha kollektivavtalad tjänstepension. Samtidigt ökar den andel som har en inkomst över intjänandetaket för allmän pension mycket snabbt. Med stigande reallöner ökar tjänstepensionens betydelse för den slutliga pensionen. Av pensionsutbetalningarna kom 21 procent från tjänstepension 2010, men av inbetalningarna var det 34 procent. Det säger något om vilken ökad betydelse tjänstepensionen kommer att få i framtiden både samhällsekonomiskt och privatekonomiskt. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK, JESPER FRISK, OYVIND LUND, JONAS EKSTRÖMER Det finns nog inget område där det är lättare att bli lurad och svårare att göra kompetenta val. Det samlade kapitalet uppgick till 1 582 miljarder kronor 2011, en ökning med 60 procent på fem år. Tjänstepensionskapitalet är mer än tre gånger större än premiepensionskapitalet. Att ha koll på sin tjänstepension är viktigare än att byta fonder i PPM. Men det diskuteras mycket mindre. Det saknas och behövs oberoende saklig information om kostnader, risker och utbetalningsprinciper. Det gäller kollektivavtalade tjänstepensioner och i ännu högre grad övriga tjänstepensioner där villkoren ofta är sämre och fallgroparna fler. Så kallade tiotaggarlösningar kan vara riktiga nedköp i stället för den guldkantade förmån som var tänkt. Förvaltningskostnader jämförs allt oftare, men vet du vilket livslängdsantagande din pension har och hur utbetalningarna ska fördelas över tid? Mest i början eller när du har fyllt 90? Det kan vara de två faktorer som betyder mest för vad du verkligen får i pension. Det är så viktigt att det faktiskt borde vara lag på att informera om. EVA-LENA AHLQVIST eva-lena.ahlqvist@di.se 08-573 650 00 Ekonomiska kriser är mörka men det finns ljusglimtar. En är att folk slutar ta saker för givna, som att en anställning är för evigt. Den synen har länge stått i vägen för entreprenörskap både i Sverige och i många andra länder i Europa. Synen har sina orsaker. Regleringar och skatter har inneburit att en fast anställning har varit mer värd ju längre man haft den, samtidigt som egenföretagande varit både krångligt och olönsamt i förhållande till riskerna. Ett skäl var socialdemokraternas hårda beskattning av kapitalister, alltså ägare. Entreprenörer driver ju inte bara företag, utan får sin ersättning av att äga dem. Fortfarande finns ett rejält glapp mellan hur många som vill starta eget och hur många som törs. Numera är många av ägarskatterna borta samtidigt som den moderna finansmarknaden lockat med värdestegringar för lyckosamma företagare. En spännande nyföretagarkultur har vuxit fram i klustren kring forskningsintensiva storföretag som Ericsson, just sådant komplicerat och potentiellt lönsamt företagande som en mogen ekonomi som Sverige behöver. Ökad individualism, skatteändringar och avregleringar har bidragit till ändrade attityder. Entreprenörskapsforums undersökning (se sidorna 6 7) visar att Sverige klättrat från en bottennivå 2010 när det gäller nyföretagandet, mätt som andel av befolkningen som är på väg att starta företag. Fortfarande finns det dock ett rejält glapp mellan hur många som vill starta eget och hur många som törs. Som tur är märks ett politiskt intresse för att förbättra villkoren ytterligare, till exempel ska beskattningen av optioner utredas, viktig särskilt för det kunskapsintensiva företagandet. Men det räcker inte. Allt nyföretagande behövs, inte bara rubrik- och jobbskapande teknikföretagande utan även nödvändighetsföretagande, sådant som växer när det är kris. Varje person som startar eget tar, under den tid de lyckas hålla igång, ansvaret för sin egen försörjning och avlastar därmed andra. Politikerna borde välkomna att många fler provade. Det skulle göra deras uppgift lättare. Krisen är en bra anledning att förbättra villkoren. TORUN NILSSON Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Fellman Tel, växel: 08-573 650 00 Tel, kundtjänst: 08-573 651 00 Fax 08-573 652 20 E-post red@di.se Postadress 113 90 Stockholm Adress: Torsgatan 21 Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Lotta Edling Nyhetschef, inrikes: 08-573 650 31 Göteborgsredaktionen: Västra ÂHamngatan 9, 411 17 Göteborg, Tel: 031-701 51 50. E-post: gerhard.larsson@di.se Malmöredaktionen: Stora Nygatan 24 211 37 Malmö, Tel: 040-791 45 E-post: lars.tulin@di.se Textarkiv: All redaktionell text lagras elektroniskt. Externa skribenter måste meddela eventuellt förbehåll mot elektronisk lagâring. I princip publiceras ej artiklar med sådant förbehåll. Sök lagrad text: di.se Utgivare: Dagens industri AB Tryck: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla. V-TAB, Landvetter. Daily Print Umeå 2013. ISSN: 0346-640X Vd: Henrik Stangel ANNONSER Chef annons: Andreas Sandin Bokning och Âprisfrågor: (textsida) Telefon: 08-573 650 00 Fax: 08-573 652 20 E-post: annons@di.se Postadress: 113 90 Stockholm Jobb & Karriär, ÂFöretagsinformation, Rapporter, meddelanden och Âemissioner: Annonssäljarna Tel: 08-21 28 50 E-post: di@annonssaljarna.se Övriga rubriker: Newsfactory Tel: 08-505 738 05 E-post: di@newsfactory.se UPPLAGA Chef upplaga: Cecilia Göthlin KUNDTJÄNST /SUPPORT E-post: pren@di.se Tel: 08-573 651 00 Fax: 08-34 78 24 Öppettider: mån fre 6 18, lör 7 12. Prenumerationspriser: di.se/tidningen Bankgiro: 575-8222 Plusgiro: 94 71 01-2 UPPLAGA: TS Helår 2011: 103 100 LÄSARE: Orvesto konsument T3 2012: 354 000 Chefredaktör och Âansvarig utgivare: ÂPeter Fellman. Chef för di.se: Klas Granström E-post: dise@di.se LÄSARE PÅ NÄTET: 849 620 (v 21, Nielsen Online)
Bränsleförbrukning blandad körning från 5,1 l / 100 km, CO2 från 117 g / km. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. Nu finns nya ŠKODA Octavia som kombi. Du får alltså inte bara en av de säkraste bilarna, utrustad med nio airbags, trötthetsvarnare och crew protect assistant, du får också ett ännu generösare utrymme än tidigare. Den kommer också med bland annat tvåzons climatronic, infotainmentsystem och färddator, och tack vare ny teknologi är den dessutom både lättare och mycket snålare. Allt detta och mycket mer ingår som standard. Den är helt enkelt ännu mer inklusiv. Välkommen in och provkör så berättar vi mer. Nya ŠKODA Octavia Combi mer utrymme från 184 200 kronor. skoda.se
4 Redaktör: Petter Olofsson debatt@di.se Telefon 08-573 650 00 DEBATT DAGENS INDUSTRI Höga hus men lågt i tak Våra städer växer så det knakar. Behovet av nya bostäder och ny infrastruktur är stort. ÂAnspråken på stadsrummet är många och stadsbyggnadsdebatten är just nu hetare än någonsin. I Di debatterades riksintressen för kulturmiljö den 11 Âjuni, och i DN och SvD debatteras just nu hanteringen av detaljplanen för Slussen. Det olyckliga är att debatten om stadsplanering och kulturmiljö Âoftast polariseras mellan bevarande och förändring. Det nya, det Âvågade, spännande och monumentala likställs med dynamik, Âutveckling, tillväxt och framtid medan det gamla blir synonymt med konservatism och bakåtsträvande. Debatten om stadsplaneringen bör i stället handla om hur vi kan foga det nya till det gamla utan att förlora stadens själ. Systemet med riksintressen är komplext. Transportleder måste vara ändamålsenliga, miljökrav konkurrensneutrala, spelregler fasta och tydliga, energi tillgänglig och forskning och utbildning av högsta klass. Då är framtiden ljus, skriver SSAB:s Martin Lindqvist. Strålande tider för stålet fram till 2050 Systemet med riksintressen är komplext. Det bygger på avvägningar, och utfallet avgörs utifrån argumentationens styrka i varje enskilt fall. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunerna själva skriver visionen för hur deras städer bör utvecklas. Om kommunen utvecklar långsiktiga strategier för stadsbyggandet och målbilder för kulturmiljön ges underlag för mer kreativa Âdiskussioner om höga hus, stadens kulturmiljövärden och själ. För att bygga intressanta stadsmiljöer Âbehöver vi kreativa processer som kan hantera komplexa miljöer, Âutan att landa i ointressanta Âkompromisser. För att säkerställa kontinuiteten mellan i går, i dag och i morgon behöver kulturmiljöfrågorna tas på allvar i debatten om Âutveckling av mer attraktiva städer. Det krävs dialog för att en planprocess ska leda till hållbara Âlösningar. För vi vet att goda lösningar uppstår när olika intressen vägs mot varandra. Men för att inte kasta ut barnet med badvattnet behöver vi få klarhet i problembilden är det riksintressesystemet som är problemet, eller är det hur systemet hanteras? Därför välkomnar jag den diskussion som har uppstått om hur vi tillsammans kan möjliggöra en hållbar stadsutveckling. LARS AMRÉUS riksantikvarie Di Debatt den 11 juni. Riksintresset hotar arkitektur. HÄNG MED. SSAB:s Martin Lindqvist vill att Sveriges politiker ska inspireras av branschens tankar om en framtid klädd i stål. I dag lanserar svensk stålindustri sin vision för 2050. Det är en tydlig markering, en kraftfull signal: industrin räknar med att växa, och bli starkare, under lång tid framöver. Vi vill att våra politiker visar samma visionära kraft. Då skulle Sverige kunna erbjuda den unga generationen en solid tro på framtiden. Trots att marknaden utvecklats svagare än vi hoppades i början av året, trots att råvaru- och energipriserna åker berg-och-dalbana, kronkursen är ogynnsam, nya lagar och bestämmelser snedvrider konkurrensen, tror vi på det vi gör: stål formar en bättre framtid. Svensk stålindustris vision sträcker sig många kvartal och mandatperioder fram i tiden. Det bärande temat för visionen är att flytta gränser. Visionen innehåller tre delar: ºVi leder teknikutvecklingen, ºvi föder kreativa individer, ºvi gör miljönytta. Att industrin törs ta det perspektivet beror på att vi har funnits i sekler, mött hög- och lågkonjunkturer sett kriser komma och gå, och alltid lyckats navigera oss igenom, komma ut på andra sidan, med än större exportinkomster efter än före i modern tid lika väl som historisk. I perioden 2000 2011 Följ debatten på nätet di.se/ debatt ökade svensk stålexport snabbare än svensk export totalt sett, 61 procent mot 51 procent, trots att exporten under perioden ökade sin andel av BNP från 45,5 till 50 procent. Sverige har fler branscher än stål där de komparativa fördelarna är Âuppenbara och uthålligheten därför stor. Vi har brytvärda malmer och stora skogar, koldioxidfri el och många andra tillgångar som är svåra att kopiera. Kring dessa har vi djupt förankrad kompetens om både produktion och marknad, som också Âvisat sig vara svåra att kopiera. Kundkontakter har upparbetats och fördjupats under sekler av internationell närvaro. Men även uppenbara komparativa fördelar behöver vettiga förutsättningar. Transportleder måste vara ändamålsenliga, miljökrav konkurrensneutrala, spelregler fasta och tydliga, energi tillgänglig och forskning och utbildning av högsta klass. Att upprätthålla sådana förutsättningar kräver framförhållning och långsiktiga beslut, kort sagt ett visionärt tänkande. Det är våra politikers jobb. Vårt jobb i stålindustrin är att fortsätta revolutionera tekniken även i framtidens samhällen, att stimulera människor att utveckla nya samhällslösningar och att själva använda FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK Âresurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar Âföretagen. Vi tänker visa våra ungdomar att det händer spännande saker och skapas stora möjligheter på våra arbetsplatser. Vi tänker visa att de miljövärden vi skapar är större än den miljöbelastning vi orsakar och att det förhållandet kommer att fortsätta växa. Innerst inne hoppas vi förstås att våra politiker ska inspireras av detta och hänga på. Att industrin och politiken tillsammans ska konstatera att stålindustrin är en del av lösningen på problemet snarare än problemet självt, så att vi kan hjälpas åt att skapa de förutsättningar som bär oss och våra ungdomar in i framtiden. Vi hoppas helt enkelt att vi tillsammans kan vårda och utveckla det vi har, samtidigt som vi forskar fram allt det spännande nya. Svensk politik ligger i startgroparna inför nästa års val, där Sverige ska välja väg. Två Âtydliga statsministerkandidater går i spetsen för sina trupper. Vilka visioner har ni? Med visionen för 2050 visar svensk stålindustri sina kort. Nu synar vi era. MARTIN LINDQVIST vd och koncernchef för SSAB, ordförande för branschorganisationen Jernkontorets fullmäktige
6 NYHETER Nyhetschefer: Anna Ekelund och Jonas Jonsson. red@di.se, 08-573 650 31 Svartlistning hotar Volvopartner n Börsnoterade Volvos kinesiska partner Dongfeng utreds åter för att bryta mot Âinternationella sanktioner vad gäller försäljning av militärfordon. Statliga Sjunde AP-fonden överväger att placera Dongfeng på svarta listan och stoppa sina investeringar efter uppgifter om att bolaget har levererat militärjeepar till Vitryssland. (TT) Radioaktiviteten kärnfråga för ESS Det är inget kärnkraftverk, men i den Âplanerade forskningsanläggningen ESS i Lund Âbildas också radioaktivitet. Även här uppstår ett radioaktivt avfall som måste förvaras säkert i minst 100 år. Frågorna är centrala i den miljöprövning av ESS som pågår. (DI) Entreprenörerna...men nu flyr investerarna Företagandet i Sverige ökar, men ligger fortfarande lågt jämfört med andra länder. Samtidigt har det blivit allt svårare att få kapital i tidiga skeden. Det visar den största kartläggningen över företagande i världen, GEM-rapporten, som presenteras i dag. Det har hänt mycket under de senaste tio åren och det går uppåt för företagandet i Sverige, men många är rädda för att misslyckas, säger Pontus Braunerhjelm, professor på Kungliga Tekniska högskolan och vd för Entreprenörskapsforum. Forumet bidrar med svenska data till Global Entrepreneurship Monitor, GEM, en årlig undersökning som mäter och analyserar entreprenörskap, företagande och attityder och ger en ögonblicksbild av företagande i 69 länder. USA leder ligan Undersökningen visar att nyâföretagandet, mätt som andel av befolkningen som är på väg att starta företag, är på väg upp i hela världen, utom i Kina. I kristider när många människor blir av med sina fasta anställningar har nyâföretagandet en tendens att öka. Fram till 2010 låg Sverige på en bottennivå med omkring 2 procent. Sedan dess har läget ändrats. I fjol uppgav knappt 5 procent av svenskarna att de är på väg att starta ett företag. USA står i en klass för sig när det gäller andel av den vuxna befolkningen som är på väg att starta ett företag. Nästan 9 procent av befolkningen ligger i startgroparna. Samtidigt som allt fler svenskar startar företag sticker Sverige ut som ett land där många ser affärsmöjligheter men få verkligen genomför sina idéer. På den motsatta skalan finns USA där inte lika många ser affärsmöjligheter men många tror stenhårt på sin idé. Det finns en låg tilltro i Sverige till den egna förmågan att driva företag. Det finns uppenbarligen någon form av kompetens men det är något i förutsättningarna för företagande, som regleringar eller skatter, som gör att många inte väljer att ta steget och starta företag, säger Pontus Braunerhjelm. Politiska åtgärder Tidigare har Sverige placerat sig i topp bland jämförbara länder när det gäller tillgången till informellt kapital, alltså privatpersoner som investerar i nya företag. Liten förmåga, större möjligheter Upplevda affärsmöjligheter och upplevda förmågor 2012, innovationsdrivna länder, procent Upplevda förmågor Upplevda affärsmöjligheter Sverige Norge Finland Österrike Danmark USA Taiwan Frankrike Tyskland Schweiz Nederländerna Storbritannien 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: GEM Den trenden bröts förra året. Finansieringsmöjligheterna för små och unga företag har minskat dramatiskt och är nere på samma nivåer som före finanskrisen. Utvecklingen är densamma i alla länder men raset är störst i Sverige. Utvecklingen manar till eftertanke om varför det har blivit så här och hur man gör för att förändra situationen, säger Pontus Braunerhjelm. Han tror att det skulle behövas ett politiskt ramverk för entreprenörer som ser över kompetensförsörjning, skatteincitament och regelbördan. Viktigt med ambitioner Studien visar också att de som blir företagare i Sverige har låga ambitioner när det gäller att växa och nyanställa personal. Få ser att de har mer än 20 anställda inom fem år, och majoriteten av företagen räknar med att nyanställa noll till fyra personer de närmaste två åren. Det gör att Sverige hamnar nära den absoluta botten när det gäller tillväxt i nya företag. Pontus Braunerhjelm pekar på det positiva samâbandet mellan företagens ambitioner och BNP-tillväxt. När vi diskuterar tillväxt pratar vi ofta om forskning, utveckling, utbildning. Men vi glömmer det som är kopplat till företagen. Kunskapen som kommer fram måste användas i växande företag. Det är först Lågt företagande i Sverige 20 15 10 5 då vi får tillväxteffekterna. Det skulle behövas större fokus på de här Âfrågorna i den ekonomiska politiken, säger han. Regelverk och skattebördan, till exempel skatten på optioner som kan vara ett effektivt sätt för nya företag att behålla sin personal, kan bromsa nyföretagandet. Men Pontus Braunerhjelm tror inte att det finns några enkla lösningar för att öka företagandet i Sverige. En stor andel svenska storföretag och en utbyggd offentlig sektor har historiskt hämmat viljan att starta företag i Sverige. Det håller på att ändras men kan ta tid. Fungerar väl I en annan studie från Entreprenörskapsforum, som jämför företagarandan från 1925 i en företagstät del av Tyskland som sedermera blev Östtyskland, visar att den regionen trots sin historia stack ut som entreprenöriell 2000. Det kulturella kan spela in, men mycket fungerar väl i Sverige när det gäller företagande. Min uppgift är att dela med mig av det jag tror går att göra för att Sverige kan bli vassare, säger Pontus Braunerhjelm. MARIA OTTOSON maria.ottoson@di.se 08-573 650 59 Andel av befolkningen i åldrarna 18 64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder nytt företag, procent Kina USA Små EU-länder Sverige Norden Stora EU-länder 25 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: GEM STORA PLANER. Giovanni Fili, vd för Exeger förklarar hur det går att Vd: Man Giovanni Fili är vd för och grundare av solenergiâ företaget Exeger. Han startade sitt första företag redan som 15-Âåring och har startat ett tiotal företag sedan dess. Vissa går sämre och andra bättre, säger han. Man måste våga ÂmissÂ- lyckas för att lära sig att lyckas. Exeger hör till ovanligheterna i Sverige. Företaget startades 2008 av Giovanni Fili som tidigt tog in den Âtekniska chefen Henrik Lindström som delägare. Billiga solceller Sedan dess har Exeger, trots det kärva finansiella läget,
Deflation hotar i euroområdet Deflation, med recession och ihållande prisfall, riskerar att få fäste i eurozonen. Implikationerna kan bli stora, både för ECB och finansmarknaden, Âvarnar Nordeas chefsanalytiker Anders Svendsen. NYHETER 7 Läs mer Vd-kandidater utan namn i Karlskrona n Kommunalrådet Mats Lindbom (C) i Karlskrona vägrar att lämna ut namnen på dem som har sökt vd-jobbet i kommunala Affärsverken där han själv är ordförande. Det har vi ingen skyldighet att lämna ut, säger han till tidningen Sydöstran som begärde att få ta del av listan. (TT) (TT)28procent blir fler i Sverige n Så stor andel av de fångar som 2007 2008 deltog i Kriminalvårdens program Krami, som ska ge fångar jobb eller utbildning inför frigivingen, Âhade en arbetsinkomst ett år efter friâ givningen. För jämförelsegruppen var motsvarande andel 19 procent. (TT) Xxx Uniflex kommer igen Xxxxx Bemannaren Uniflex Âlider fgsdfgsd av industribolagens neddragningar. gdfsgsdf Men när det vänder uppåt för industrin följer Uniflex med, skriver Martin Blomgren. SIDAN 18 19 NN XX ndi Fakta Mäter företagarvilja Global Entrepreneurship Monitor, GEM, är en årlig Âstudie som mäter och Âanalyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. Projektet startades 1999. 2012 års studie har knappt 200 000 personer intervjuats, och undersökningen omfattar 74 procent av världens befolkning och 87 procent av global BNP. Solcell från Exeger. ndi Fakta Tar in riskkapital Giovanni Filis solenergibolag Exeger har tagit in cirka 100 miljoner kronor i privat externt kapital. De största ägarna är Giovanni Fili, Fasadglas Bäcklin och Notargrundaren i Sverige, Robert Tafflin. tillverka solceller med hjälp av en vanlig screenprintskrivare för Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm. FOTO: EVELINA CARBORN måste våga misslyckas tagit in cirka 200 miljoner kronor i kapital från både offentliga och privata finansiärer. Affärsidén är att tillverka så kallade GrätzelÂsolceller i stor skala. Solcellerna är både billigare än de klassiska kiselâsolcellerna och smartare eftersom de kan limmas på en befintlig yta, till exempel Âfönster. Giovanni Fili växte upp i en företagarfamilj i Dalarna med svensk mamma och siciliansk pappa. Han startade sitt första företag, som handlade med godis, när han var 15 år. Sedan drev han ett festâfixarföretag i Mora och var med och tog hem segern i entreprenörstävlingen Ung företagsamhet i Dalarna. Min filosofi har alltid varit att jobba med sådant som jag tycker om. För mig är det en livsstil att vara entreprenör, säger han. Exeger befinner sig i ett skede där bolaget ska gå från forskningsstadiet till en tidig tillväxtfas. De i dag 18 anställda väntas bli närmare 30 till årsskiftet. Företaget har haft förmånen att ha kunnat locka tillräckligt med riskkapital och lån från finansiärer som EU, Energimyndigheten och det börsnoterade fastighetsbolaget Wallenstam. Fick gå in med 10 Mkr Men trots en namnkunnig Âstyrelse med bland andra förre Brummerchefen Erik Mitteregger som styrelseordförande hamnade bolaget i ett moment 22 för ett år sedan när det behövdes mer kapital. Vi märkte att det fanns en klyfta mellan tidig såddfinansiering och expansionskapital, och det gick inte alls. Vi var tvungna att gå till banken med mössan i hand och själva gå in med 10 Mkr, säger han. Men Giovanni Fili anser ändå att företagarklimatet i Sverige är bra på det stora hela. Vi har lyckats använda det offentliga kapitalet som språngâbräda genom att vara grundligt förberedda. Att vara entreprenör är att vara förberedd och otroligt bra på det du kan, och sedan ha förmåga att hitta andra som är bäst på det andra som krävs för att företaget ska lyckas, säger han. MARIA OTTOSON
8 Persson letar efter oslipade diamanter Mathem är det senaste i den rad av engagemang som Karl-Johan Persson har vid sidan av Vd-jobbet i H&M. Karl-Johan Persson är engagerad i omkring 15 bolag, de flesta med anknytning till H&M, men även några mindre investeringsbolag. När Karl-Johan Persson investerar 25 Mkr i nätbutiken Mathem i Sverige gör han investeringen genom sitt privata investeringsbolag Philian Invest, som startades i år och där Karl-Johan Persson har sin hustru Leonie Persson som suppleant i styrelsen. NYHETER DAGENS INDUSTRI I tjänstesektorn Tidigare i vår gick han in med pengar i nystartade NS Intressenter tillsammans med Nicklas Storåkers och Nordstjernan. Bolaget letar bland annat efter en oslipad diamant från tjänstesektorn att investera i. Så formulerade sig trion bakom NS Intressenter i en DI-intervju tidigare i år. Karl-johan Persson sitter också tillsammans med bland andra Björn Ulvaeus, Alessandro Catenacci och Erik Paulsson i styrelsen för Brasil Development, som har köpt ett 1 800 hektar stort markâ område i Pratigi i Brasilien. På en del av marken, 130 hektar, ska det byggas 130 villor, enligt årsredovisningen. Även välgörenhet Karl-Johan Persson har som privatperson också engagerat sig i styrelserna för Goodcause-stiftelsen och dess bolag Godfond, ett fondbolag där hela utdelningen går till välgörande ändamål. Bakom stiftelsen står entreprenören Stefan Krook. Karl-Johan Persson är även ordförande i ett annat bolag där Stefan Krook är vd: 41an Invest, som startade för ett år sedan och som ska handla med värdepapper och syssla med konsultverksamhet om företags organisation. KATARINA BUTOVITSCH katarina.butovitsch@di.se 08-573 650 63 FLERA JÄRN I ELDEN. Karl-Johan Persson FOTO: FILIP ERLIND LÖNSAMHET PÅ HJUL. Mathem, med styrelseledamoten Jakob Tolleryd och vd:n och grundaren Tomas Kull, tar in 55 miljoner kronor. FOTO: JESPER FRISK H&M-chefen gillar matbutik på nätet deltar i nyemission med 25 privata miljoner H&M:s vd Karl-Johan Persson går in som ägare i Mathem i Sverige när nätbutiken tar in 55 miljoner kronor i en nyemission. Han kommer att tillföra oss massor med kompetens, säger Mathems grundare och vd Tomas Kull. Tomas Kull startade Mathem 2007 och företaget omsätter för närvarande 22,5 Mkr per månad, vilket ger en årstakt på omkring 250 Mkr. Företaget, som har fler än 200 anställda, har växt kraftigt, särskilt under det senaste året. Tillväxten har varit explosionsartad. Under våren har omsättningen växt med 3 5 procent varje vecka, berättar Tomas Kull. Men det kostar att växa, företaget måste kontinuerligt nyanställa och köpa nya kylbilar för transporterna. Mathem har gått med förlust sedan starten, men med hjälp av nyemissionen hoppas han snart nå lönsamhet. Pengarna ska räcka till att nå nollresultat nästa år, säger han. Vi har ganska stora fasta kostnader. Vi har också valt att ha ett brett sortiment och låga priser, då blir marginalerna mindre och det tar längre tid att nå lönsamhet. En fjäder i hatten Karl-Johan Persson investerar 25 Mkr via sitt privata investeringsbolag och blir därmed största enskilda investerare i nyemissionen. Men befintliga ägare som Jakob Tolleryd och Verdane Capital går också in med pengar. Verdane Capital förblir Mathems största ägare, med en andel på 58 procent efter emissionen. Näst största ägaren heter Tomas Kull. Att få in Karl-Johan Persson bland ägarna är en fjäder i hatten och på Mathem är förväntningarna stora på vad han kan bidra med förutom pengarna. Karl-Johan Persson har stor erfarenhet av detaljâ handeln så det ska bli jättespännande, säger styrelseâ ledamoten och internetentreprenören Jakob Tolleryd, som även är vd för Compricer. Redan störst i Sverige Det är en suverän investerare för oss. Han kommer att tillföra oss massor med kompetens, säger Tomas Kull. Mathem är störst på e-handel med livsmedel i Sverige. Hela den svenska matmarknaden är värd cirka 250 miljarder kronor, så vi har 0,1 procent av den, berättar Tomas Kull. Livsmedel på nätet omsätter i dag bara cirka 1,5 miljarder kronor. Vi är marknadsâledande. Vår största konkurrent är Coop Online men vi är två och en halv gånger så stora. Mathem köpte konkurrenten Netextra av dagligvaruâ jätten Axfood i maj förra året. Avsaknaden av konkurrens förklarar Tomas Kull med att det är dyrt att starta en nätâ butik eftersom den måste hålla alla varor i lager. Man behöver 100 Mkr för att få en bra start. Ica, som redan har ett sextiotal enskilda handlare som erbjuder näthandel, förbereder en större satsning på e-handel nästa år. Räds inte konkurrensen Men Mathem räds inte konkurrensen. Marknadsledaren brukar gynnas av att det kommer in fler aktörer på marknaden, säger Tomas Kull. Man hjälper varandra att sprida budskapet, tillägger Jakob Tolleryd. Mathems mål efter att ha nått lönsamhet är att komma över 1 miljard i omsättning. Det tredje delmålet är att nå 3 miljarder i omsättning, cirka 10 procent av den svenska matmarknaden. Mathem finns i Stockholm, Göteborg och Skåne och ska fokusera på dessa områden. Företaget har ett nära samarbete med Axfood och köper merparten av sina varor därâ ifrån. KATARINA BUTOVITSCH katarina.butovitsch@di.se 08-573 650 63 ndi Fakta Ägare i Mathem Verdane Capital: 58 procent. Tomas och Karolin Kull: 23 procent (via bolag). Karl-Johan Persson: 7 procent. Övriga aktier är förâ delade på mindre ägare. sidan 17 Upp till bevis för H&M
DAGENS INDUSTRI NYHETER 9 Tiotusentals jobb bort från Sverige I USA är den senaste trenden att flytta hem tillverkningsindustrin men i Sverige går företagen i motsatt riktning. Bara de kommande sju åren riskerar 75 000 jobb att gå förlorade, visar en Âanalys som Boston Consulting Group har gjort. Efter att i åratal ha flyttat sin produktion till låglöneländer växer USA:s tillverkningsindustri. Bland annat har stora bolag som Nissan och Siemens lagt delar av produktionen i landet för att öka exporten. Eftersom trenden ser ut så i USA kan man fråga sig om Sverige och Norden också kommer att uppleva en renässans för tillverkningsindustrin. Tyvärr tyder mycket på att det ser mörkt ut, säger Andreas Alsén, partner på BCG. Sveriges tillverkningsindustri sysselsätter 634 000 personer och en genomgång visar att tillverkningsindustrins del av total BNP har minskat från 17 till 12 procent mellan 1995 och 2010. Andreas Alsén, partner på Boston Consulting Group, BCG. 75 000 jobb bort Den trenden riskerar att fortsätta. Hittills har det inneburit många förlorade arbetstillfällen och en flytt av produktionen har redan skett inom textil-, elektronik- och vitvaruområdet. Nu står den tunga industrin på tur, tror Andreas Alsén. Risken är att utflyttningstakten inte bara fortsätter utan även accelererar. I förlängningen kan det leda till att 75 000 jobb försvinner till 2020. Svenska företag har blivit mer internationella och många företag som har varit stora exportörer tar steget och flyttar produktionen för att bli mer globalt konkurrenskraftiga. Förklaringen till det är de höga lönekostnader som finns i Sverige och som har gjort landet mindre konkurrenskraftigt. Det är också den stora skillnaden mot USA, där lönegapet mot andra marknader är mindre än i Sverige. En annan anledning till att industrierna flyttar är att man har allt svårare att hitta rätt kompetens. Snittåldern för en arbetare i tillverkningsindustrin 1985 var 34 år och 2010 var den 42 år. När man har gjort nedskärningar har de unga fått gå först, och nu har man svårt med återväxten. Då är det lockande att flytta dit arbetskraften finns. Värst för glesbygden Exporten är i dag betydande för Sverige, men det gäller att bli mer konkurrenskraftig, tycker Andreas Alsén. Annars kommer det vid framtida lågkonjunkturer att vara svårt att hindra företagen från att flytta produktionen. Allra värst blir utvecklingen i glesbygden när produktionen försvinner. Då ökar också arbetslösheten. CAROLINE ÅKERLUND caroline.akerlund@di.se 08-573 654 63 LÄMNAR LANDET. Glasbruket Orrefors Kosta Boda har flyttat delar av tillverkningen till Turkiet. ndi Fakta Företag som nyligen har flyttat hela eller delar av produktionen Volvo Bussar från Säffle till Polen. SKF från Göteborg till ÂAsien och Latinamerika. Getinge från Halmstad till Kina. Orrefors Kosta Boda från Småland till Turkiet. Åhusglass från Åhus till Litauen och Finland. Kavat från Kumla till Bosnien. Esab från Laxå till Polen. Asko från Vara till Slovenien. Rol Produktion AB från Jönköping till Litauen. FOTO: HANS RUNESSON Arkivator från Falköping och Tidaholm till Ungern och Ukraina. Whirlpool från Norrköping till Polen. Gjutal från Hultsfred till Polen. Källa: Svenskt Näringsliv Strejker hotar midsommartrafiken STOCKHOLM Busstrejk på onsdag. Stopp i tunnelbanan på torsdag plus en städstrejk. Det kan bli stökigt inför midsommarfirandet. Fem olika strejker riskerar att konfliktvarsel bryter ut i dag. På onsdag hotar fackförbundet Kommunal med busstrejk i Stockholm och Umeå en strejk som riskerar att sprida sig till flera städer. Om den blir verklighet blir det extra problematiskt på torsdag, framför om även LO-facket Seko gör allvar av sitt hot om att ta ut förarna i pendeltågstrafiken i Skåne, Göteborg och Stockholm i strejk. Röda linjen kan stoppas Även röda linjen i tunnel har Fastighets och Seko från och med torsdag varslat om städstrejk på ett antal större industrier i landet. Seko tänker även ta ut över tusen telekomanställda i konflikt på onsdag. I flera fall har arbetsgivarna svarat med lockout på Det troliga är att inte alla strejker blir verklighet. Medlingsinstitutets medlare jobbar för högtryck, och bland annat ska parterna i busskonflikten träffa medlarna under söndagen. Parterna är oense om anställningstryggheten bryta ut i veckan. Frisörernas allt i Stockholmstrafiken banan är varslad. Dessutom samma arbetsplatser. vid upphandlingar. (TT) VÄRDET STIGER. Vostok Naftas vd Per Brilioth. Lyft för Vostok Nafta Investmentbolaget Vostok Nafta kan vara på god väg att göra ett miljardklipp på sitt aktieâinnehav i den ryska storbanken Tinkoff. Vostok Nafta rusade drygt 7 procent på börsen i slutet av förra veckan Den ryska affärstidningen Vedomosti uppger att Tinkoff planerar en börsnotering och att värdet kan bli cirka 28 miljarder kronor. Kreditkortsföretaget Tinkoff är Vostok Naftas klart största innehav och motsvarar nästan 40 procent av bolagsportföljens substansvärde. I Vostok Naftas senaste kvartalsârapport värderas det 13-procentiga innehavet i Tinkoff till 845 Mkr. Stämmer uppgifterna i den ryska tidningen är det väsentligt högre. Enligt Vedomosti indikerar externa värderingar ett värde mellan 2,6 och 4,4 miljarder dollar. Det skulle innebära att Vostok Naftas andel är värd 2,3 4 miljarder kronor. Inga beslut är fattade Enligt Vedomosti är inga beslut fattade, men Tinkoff har anlitat investmentbanker som ett led i förberedelserna för en introduktion. Bland annat Goldman Sachs, Citigroup och JP Morgan har fått ge indikationer på vilka vinstmultiplar som Tinkoff skulle handlas till vid en notering. I en tidigare intervju med kreditkortsâföretagets grundare och styrelseordförande, Oleg Tinkov, har denne uppgett att planen är att dubbla nettovinsten till motsvarande 1,4 miljarder kronor under 2013. Det är baserat på detta och investmentbankernas vinstmultiplar (som varierar mellan 12 och 20 gånger) som Vedomosti har räknat fram marknadsvärdet vid en börsnotering. I Vostok Naftas portfölj ingår också bland annat den ryska Blocketkopian Avito Vostok Naftas andel har värderats till uppemot 2 miljarder kronor STEFAN LUNDELL stefan.lundell@di.se 08-573 652 19
10 NYHETER DAGENS INDUSTRI Statens företag sviker Hagainitiativet kräver 40 procent mindre klimatpåverkan KLIMATMÅL BEHÖVS. Regeringen borde kräva att de statliga företagen minskar sina koldioxidutsläpp, säger Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet. FOTO: JACK MIKRUT ndi Fakta Hagainitiativet företagen som vill ta sitt klimatansvar Består av tolv företag i olika branscher: Axfood, Lantmännen, McDonald s Sverige, Stena Recycling, ÂCoca-Cola Enterprises Sverige, Löfbergs, Procter & Gamble Sverige, Statoil Fuel & Retail Sverige, Fortum Âvärme, JM, HK Scan, Vasakronan. Medlemmarna har som mål att minska sina koldioxidutsläpp med minst 40 procent till 2020. Vd:n och ledningen har åtagit sig att ta ett stort klimatansvar, ha en förankrad och ambitiös klimatstrategi, beräkna och redovisa klimatpåverkan enligt GHG-protokollet, Green house gas-protokollet den mest använda internationella redovisningsstandarden för att kvantifiera utsläpp av växthusgaser. Trycket ökar på statliga företag att tänka på miljöeffekterna av sina affärer. Precis som privata företag borde de kunna minska sina koldioxidutsläpp med minst 40 procent till 2020, anser Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet, inför Al Gores Sverigebesök i dag. I dag föreläser USAs tidigare vicepresident, numera miljöadvokat Al Gore, för styrelselâedamöter i svenska statliga företag. Bland åhörarna finns till exempel representanter för Vattenfall, som har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till 2020. Vi tycker att det vore positivt om regeringen också tittar på hur de statliga företagen kan minska sina utsläpp, säger Nina Ekelund. Sveriges mål är att minska koldioxidutsläppen med 40 procent, varav 27 procentenheter i Sverige och 13 procentenheter utomlands. Koldioxidmål saknas Från Hagainitiativet är man förvånad över att regeringen ännu inte har några övergripande mål för kolâdioxiutsläpp för de statliga företagen. Men det finns inget uttalat mål gentemot företagen och näringslivet. Här skulle regeâ ringen kunna föregå med gott exempel och ställa krav på de statliga bolagen att de ska minska sin klimatpåverkan med minst 40 procent, säger Nina Ekelund. Hon nämner att Sydkorea satsar 2 procent av sin BNP på gröna investeringar och Kina 5 procent. Sverige borde fundera över vad det betyder och om Europa inte kan hålla jämna steg i det gröna lopp som pågår i världen. Annars halkar vi efter. Det är först när vi förstår att vi lever på en planet med begränsade resurser som vi kan bygga en verklig välfärd som håller sig inom planetens FÖRELÄSER I DAG. Al Gore vänder sig till styrelserna. FOTO: MARK LENNIHAN gränser, säger Nina Ekelund. Hagainitiativet startades för tre år sedan, 2010, av åtta företag som ville utbyta erfarenheter och sporra varandra i klimatfrågan. Organisationen ska inspirera och hjälpa företagen att sänka sina koldioxidutsläpp. Det är lätt att mäta utsläpp och räkna hem i pengar eftersom man sparar pengar på minskade utsläpp, säger Nina Ekelund. Morgondagens vinnare Devisen är att morgonâdagens vinnare är de som tar klimatfrågan på allvar. Konkurrenstrycket ökar. Resurserna blir allt knappare. Det är bättre att minska sin klimatpåverkan nu, så fort som möjligt, när resurserna inte är så knappa, säger Nina Ekelund. De som gör klimatsatsningar nu står bättre rustade för framtiden. Även kunder och intressenter kommer att kräva klimatâ smartare företag, som jobbar för att minska sina utsläpp. Med i Hagainitiativet är tolv företag inom olika branscher, från Coca-Cola Sverige och Fortum Värme till Vasakronan och JM. Alla har målet att minska klimatpåverkan med 40 procent. Flera av företagen har betydligt högre ambitioner än så, säger Nina Ekelund. Coca-Cola visar vägen På tre år har Axfood minskat sina koldioxidutsläpp med 59 procent. Målet är en sänkning med hela 75 procent fram till 2020. På åtta år har Coca- Cola minskat sina koldioxidutsläpp med 67 procent. Fram till 2020 ska minskningen uppgå till 80 procent. Nyligen tog Fortum beslut om att investera 4,4 miljarder kronor i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk som minskar koldioxidutsläppen med 20 procent. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av det våra andra medlemsföretag släpper ut tillsammans. Just nu räknar Hagainitiativet koldioxidutsläpp i vad företaget själv släpper ut. Nästa steg blir att utveckla arbetet med utsläppen i hela leverantörskedjan, uppströms, och i konsumentledet, nedströms, för att ge en bild av hela företagets utsläpp. Från skilda branscher Ett företag från varje bransch är tanken i HagaÂinitiativet. Just nu är det alltså tolv företag taket går vid arton. Vi saknar företag från några branscher: tung industri, bank och finans, telekom, transporter bland annat. Bank- och finans kanske inte har så stora utsläpp själva, men de påverkar mycket i och med sina investeringar och sin kreditgivning, säger Nina Ekelund. KARIN SVENSSON karin.svensson@di.se 08-573 652 48 Dagens Industris konkursinformation För säkrare affärer www.soliditet.se För tjänsterna svarar: AAA Soliditet AB Tel 08-519 013 50 Fax 08-51 90 10 83 Stockholms län No-Slip Sweden AB, Årsta Copernicus Construction AB, Stockholm Important Events i Stockholm AB, Stockholm Nordic Profit Provider AB, Stockholm Bergmans På Sjön AB, Stockholm Golden Treasure Noodlebar Partnership AB, Stockholm Mariauggla AB, Stockholm Södermanlands län Ventisol Knivsta AB, Eskilstuna Östergötlands län Oljelunds Lyft AB, Norrköping Jönköpings län Presentverkstan i Gislaved AB, Gislaved Kronobergs län Jims Timmertransport AB, Ryd Bil & Riktning i Öjaby AB, Växjö Kalmar län Vimmerby Fisk & Skaldjur AB, Vimmerby Skåne län Anjalee Resebyrå AB, Malmö Sgp & Sons AB, Lund Fosie Trafikservice AB, Malmö P&C Security AB, Malmö Sizali AB, Ödåkra Novanetworks i Malmö AB, Malmö Vita Rosen AB, Hässleholm Styrman Produktioner AB, Lund Harmoni Hudvård i Malmö AB, Malmö Hallands län Onsala Plåtslageri AB, Onsala Västra Götalands län Bergsjöns Bilvårdsstation AB, Göteborg Hagens Ur Optik Elektronik AB, Göteborg Elektriska Flexservice i Norden AB, Skövde Destina AB, Göteborg Eds Sport och Fritid AB, Trollhättan S.Way Transport AB, Mölndal Läkarkompaniet i Göteborg AB, Göteborg Utomhuset AB, Dalsjöfors Peak Event & Meeting Design In Goteborg AB, Göteborg Torgets Livs i Bergsjön AB, Göteborg Arkina AB, Göteborg Ögärdets Glas & Metall AB, Göteborg Calle Frisks Bygg och Fastighetsservice AB, Skövde Bottax Förvaltning AB, Svenshögen Kreativitet Martin Lidström AB, Askim WASA Förvaltning och Communication AB, Göteborg Hwt Heating Water Technic Systems AB, Sandared Tom A Hawk AB, Sandared Frukt & Grönt i Hisings Backa AB, Hisings Backa Alloys Lunchrestaurang & Catering AB, Uddevalla Baby&Lek i Falköping AB, Falköping Help-It Skaraborg AB, Skövde Kultursnickaren i Väst AB, Uddevalla Random Italian Selection AB, Borås Örebro län VVS & Byggentreprenad Laxå AB, Laxå Sweinde Pendia AB, Örebro Konsultkollegiet i Örebro AB, Karlskoga M. Altun AB, Örebro Västmanlands län Varbergortens Byggledning AB, Västerås Dalarnas län Mfk Förvaltning AB, Borlänge Hjulslätt Upplevelser AB, Lima Gävleborgs län Elfline AB, Valbo Västernorrlands län Rectus Levande Filter AB, Sundsval
DAGENS INDUSTRI NYHETER 11 Utlandsresan blir rekordbillig Den urstarka kronan sätter guldkant på utlandssemestern. Både dollarn och pundet är billigare än i fjol. Och på fem populära turistorter har valutorna backat med 10 20 procent sedan början av förra sommaren. Exportbolagen muttrar. Men för semestrande svenskar ser sommaren 2013 ut att bli den bästa på mycket länge. I Turkiet, Indien, Brasilien och Australien har den lokala valutan fallit med cirka 10 procent sedan början av förra sommaren. Och i Japan och Egypten är nedgången hela 20 procent de senaste tolv månaderna. Då ska man komma ihåg att kronan var stark även förra sommaren. Vi får gå tillbaka till början av 1990-talet för att finna en tidpunkt då kronan har varit så här stark mot världsvalutorna, säger Mattias Varén, reseekonom på Forex Bank. Mexiko är ett undantag I 19 av de 21 länderna i den genomgång som Forex gjort för Di:s räkning är växelkursen bättre än i mitten av juni 2012. Endast Mexiko och Kroatien är något dyrare, men bara med en knapp procentenhet. Till och med euron, som nådde sitt lågvattenmärke kring 8,2 kronor i mitten av augusti i fjol, är något billigare i dag än den var i början av sommaren 2012. Orsaken till nedgångarna är de konjunkturella och finansiella problem som många länder upplever, samt att många länders riksbanker använder sedelpressen för att smygdevalvera sina valutor. GYNNSAM KURS. Pundet närmar sig 10 kronor mot kronan. FOTO. SANG TAN Japan, vars valuta har fallit med över 20 procent de senaste tolv månaderna, är det tydligaste exemplet på detta. Men även USA och Storbritannien tillämpar en snarlik taktik. Både dollarn och det brittiska pundet har fallit med cirka 6 procent sedan juni i fjol. Dollarn har gått från 7,4 till 6,9 kronor. Och pundet, som var billigt redan förra sommaren, har fallit från 11,5 till 10,8 kronor. (Di.se) Tillväxtverket räknar på crowdfunding Funded By Me är den största plattformen för crowdfunding i Norden. Den har samlat in 5,1 miljoner kronor till 686 projekt sedan 2011. Det visaren rapport om fenomenet som Tillväxtverket har gjort. Crowdfunding, det vill säga att samla in pengar från många olika håll till ett företag eller projekt via internet, är än så länge en liten företeelse i Sverige. Har inte slagit igenom Det är sociala medier som har triggat i gång det, säger Wilhelm von Seth, projektledare på Tillväxtverket. Man kan inte säga att det har slagit igenom i Sverige. I länder som Australien, Nya Zeeland och Storbritannien har man kommit längre. Crowdfunding har hittills använts till stor del av kultursektorn. Vi tror att det har potential för alla typer av företag, Det är ett alternativ för dem som har svårt att locka de traditionella finansieringsâ kanalerna, säger han. Talar till hjärtat Han förklarar att crowdâ funding lämpar sig bäst för företag med lättbegriplig verksamhet som inte bara talar till plånboken utan även till hjärtat och där det är kort tid tills man ser resultat. I Sverige finns till exempel plattformen Funded By Me och Framtidslyftet, där offentliga aktörer och privata inveâ sterare samfinansierar företag. Den brittiska plattformen Crowdcube har under våren också öppnat en marknadsplats i Sverige. Ett bolag som samlat in pengar via Funded By Me är Virtuos Vodka som i år tog in 1 Mkr i nytt ägarkapital från 103 finansiärer på åtta veckor. Att crowdfunding kan växa sig stort visar den amerikanska plattformen Kickstarter som har samlat in över 3,3 miljarder kronor till 40 000 projekt sedan 2009. Krisen skapar fega chefer Krisen har gjort svenska chefer fega. Den slutsatsen drar marknadskonsulten Mikael Julher efter att en ny undersökning har visat att bara vart tredje bolag snabbt kan ställa om efter kundernas behov. Svenska chefer måste bli modigare och våga fatta beslut. Annars kommer vi att tappa i konkurrenskraft, säger Mikael Juhler vd PMP Marknadskonsult som har genomför den årliga undersökningen Säljindikatorn. I undersökningen uppger nio av tio att kundernas behov och beteende förändras allt snabbare, men bara ett av tre bolag anser att de snabbt kan anpassa sig efter nya kundâ behov. Rädsla för att delegera Fler koncernchefer borde reagera på att kundernas behov förändras allt snabbare och borde låta sin organisation fatta beslut. Han tror att det är lågkonjunkturerna som har skrämt cheferna. I stället för att delegera ansvaret har organisationerna blivit restriktivare med beslutsfattandet. Om det var 100 personer som fattade beslut före krisen så är det tio i dag. Det betyder att chefer måste få klartecken från högre chefer för att fatta exempelvis investeringsâ beslut över ett visst belopp. Resultatet blir trögrörliga företag där beslutsprocesserna tar längre tid, och i värsta fall kan det leda till att inga beslut fattas alls. Samtidigt är många företag medvetna om problemet. Fyra av fem vill ge ökat mandat till medarbetare och chefer och lika många vill rekrytera chefer som vågar ta beslut. Bland börsbolagen finns även goda exempel. Mikael Julher nämner Getinge, ett bolag där ledningens beslutskraft har lett till framgångar. Där har ledningen lyckats skapa en ganska platt organisation. Det är nog en anledning till att de har kunnat växa under lång tid. KATARINA BUTOVTITSCH katarina.butovitsch@di.se 08-573 650 63 CAROLINE ÅKERLUND caroline.akerlund@di.se 08-573 654 63
12 NYHETER DAGENS INDUSTRI Han ska lyfta kortjätten Bankmannen Fredrik Sauter är ny vd för American Express i Norden LEDER OFFENSIVEN. Fredrik Sauter tar över vd-stolen på American Express i Norden med det tuffa uppdraget att växa på en marknad med hård konkurrens. Vi ska leverera en exemplarisk tjänst. Då kommer också lönsamheten, säger han. FOTO: JACK MIKRUT Efter en lång bankkarriär tar Fredrik Sauter klivet över till kortbranschen. Med 1 100 anställda i Norden ska han få American Express att växa i tuff konkurrens. Erfarenheterna från Skandiabanken, Danske Bank och Banque Invik kommer väl till pass när Fredrik Sauter från kontoret på Södermalm i Stockholm leder American Express i Norden. Kundupplevelsen är Âviktig. Vi måste bli ännu bättre på service och förmåner. Vi ska leverera en exemplarisk tjänst. Då kommer också lönsamheten, säger Fredrik ÂSauter, som poängterar att lönsamheten redan i dag är god. ndi Fakta Fredrik Sauter Vd för American Express Norden. Ålder: 44 år. Karriär: Handelshög skolan, konsult på Accenture, vice vd för Danske Bank Sverige, vd för Skandiabanken i fyra år. Catella under åren 2011 2012 och vd för American Express Âsedan mars 2013. Familj: Hustrun Cecilia och två barn, sju och tio år samt en bearded collie. Bostad: Lägenhet i Stockholms innerstad. Fritid: Reser gärna och uppskattar skidåkning. I sommar semester på lantstället i Stockholms skärgård samt en resa till favoritâön Mallorca. EXKLUSIVT. Fotbollsproffset Zlatan Ibrahimovic och komikern Jerry Seinfeld sägs höra till dem som har begåvats med Centurion Card. FOTO: CHRISTINE OLSSON, EVAN AGOSTINI Marknaden växer Kortmarknaden växer snabbt, från 100 miljoner transaktioner i Sverige i mitten av 1990- talet till nivåer på närmare två miljarder transaktioner om året i dag. Den senaste statistiken visar på drygt 20 miljoner kort i Sverige, jämnt fördelat Âmellan bankkort och övriga betal- och kreditkort. Bankernas kort, som är kopplade till Visa eller ÂMastercard, dominerar marknaden, men allt fler fristående aktörer ger sig in på kortmarknaden. Här finns, förutom American Express, exempelvis GE Money Bank, Diners, Enter Card och Travel Card. Dessutom ger allt fler organisationer, mindre banker och affärskedjor ut egna kort, till exempel Villaägarna, OKQ8, Coop och Forex Bank. American Express är med en historik på 163 år ett av världens starkaste varumärken och en kortjätte som omsätter 205 miljarder kronor. Det börsnoterade bolaget har 63 500 anställda och har 102 miljoner kortanvändare. Vi är små i antal transaktioner på den svenska marknaden, men större i affärsvolym. American Express är också marknadsledande på kort till svenska internationella storföretag, säger ÂFredrik Sauter, som på grund av amerikanska börsregler inte kan lämna ut några siffror om omsättningen i Sverige. American Express har 1 100 anställda i Norden och på huvudkontoret på Södermalm sitter 500 personer som Âarbetar med service till ett par hundra tusen kortkunder. Förutom kort till konsumenter och företag är resebyråverksamheten stor för American Express, som driver den verksamhet som tidigare hette Nyman & Schultz. Avgifter ett tvisteämne En betydande del av intäkterna kommer från de avgifter som butiker, restauranger, hotell och reseföretag betalar när kunden betalar med kort. En stor utmaning är att få fler butiker och affärsidkare att ta emot våra kort. Det är alltid diskussioner om avgifter, vi ligger lite över övriga kortutgivare. Många handlare tycker att kortbetalningar blir dyrt, men alternativet med kontanthantering är betydligt dyrare, säger Fredrik Sauter. American Express har flera olika kort, där det svarta kortet i titan, Centurion Card, är värstingen som bara några hundra svenskar har. Enligt medieuppgifter har kändisar som Zlatan Ibrahimovic, Britney Spears, Denzel Washington, Jerry Seinfeld och Tiger Woods det åtråvärda kortet. Själv har jag Platinum Card. Det är mycket hårda krav för att få vårt exklusiva svarta kort, säger Fredrik Sauter. HANS BOLANDER hans.bolander@di.se 08-573 651 19 RÄNTEFÖRÄNDRING Volvofinans Bank justerar räntor för sparande enligt nedan. SPARKONTO (fr.o.m. 1 juli) Utan plusränta 2,20 % (- 0,10) Med plusränta* 2,45 % (- 0,20) *Gäller den del av belopp som överstiger 500.000 kr. VOLVOKORT (fr.o.m. 1 augusti) Tillgodoränta 1,50 % (- 0,25) Läs mer om Volvofinans Banks tjänster och erbjudanden på volvofinans.se Inkubator tar in nytt kapital Den privatfinansierade nyemissionen på 20 miljoner största privatfinansierade, läkemedelsinkubatorn Puls i Helsingborg satsar på långsiktighet och stärker sin kassa genom en riktad nyemission på 20 miljoner kronor. kronor till en internationell investerare, som inte vill vara offentlig, stärks den ekonomiska basen för Puls. startade 2002 och har med sedan dess tagit in 360 Mkr i riskkapital. Den enskilt största ägaren har hittills varit Länsförsäkringar Skåne med ett ägande på drygt 16 procent. Puls gör tidiga investeringar i innovativa projekt inom området livsvetenskaper, för att sedan utveckla dem till produkter som kan säljas till läkemedelsindustrin. I vår bransch är det viktigt att ha en långsiktigt stark ekonomi så att man inte behöver avbryta projekten eller tvingas sälja dem innan det är rätt tillfälle, säger vd Pontus Ottosson. I och med den riktade Kräver starka muskler Nyemissionen gör oss mer uthålliga och innebär att vi kan fokusera på att långsiktigt utveckla projekten i stället för att lägga tid på att hela tiden leta efter nytt kapital, säger Pontus Ottosson. Långsiktighet ligger i både innovatörernas och ägarnas intresse. I stället för att sälja projekten för att vi måste kan vi nu vänta tills vi får en optimal exit för dem. Bolaget, som är branschens Har vänt till vinst Puls, som står för Partners för utvecklingsinvesteringar inâom Life Sciences, har sedan starten investerat i nio projekt varav två redan har sålts. I fjol omsatte bolaget drygt 4 Mkr och erhöll därutöver 10 Mkr från sålda projekt, och gick för första gången med vinst. CAROLINE ÅKERLUND caroline.akerlund@di.se 08-573 654 63
DAGENS INDUSTRI NYHETER 13 KRÖNIKA PÄR NUDER Pär Nuder var samordningsminister och finansâ minister 2002 2006. I dag är han industriell rådâ givare och styrelseledamot i flera företag. E-post: par@parnuder.se Telefon: 08-573 650 00 Fel att binda sig när havet stormar På 1970-talet fanns det ett enkelt knep att få en bångstyrig lågstadieklass att bli totalt koncentrerad och uppslukad. Fröken, hon kallades så, bad oss rada upp stolarna med ryggarna emot varandra. Så satte hon på kassettbandspelaren och ut strömmade Abba-musik, förmodligen Ring ring. Efter ett tag tystnade musiken tvärt. Alla tioåringar slängde sig ned på stolarna. Utom en, som åkte ur tävlingen. Till sist var det bara en stol och två Âreptilsnabba elever kvar som tävlade om att bli vinnare på roliga timmen. Framgångsstrategin var att ha blicken på flera stolar samtidigt. Vi är många som växte upp med Hela havet stormar, som ju den klassiska leken heter. Jag är säker på att både Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven minns hur det var. Och de erfarenheterna kan behövas när regeringstaburetterna ska besättas efter valet nästa år. Två nya förutsättningar har stökat till det parlamentariska pusslet sedan förra valet: För det första har Sverige demokraterna befäst sin ställning i riksdagen. För det andra kommer en obligatorisk statsministeromröstning att genomföras direkt efter valet. Om inte statsministern till följd av valresultatet har avgått innan dess, kommer hans mandat att prövas två veckor efter valet. Den nya regeln i Regeringsformen drevs igenom av de borgerliga partierna och Miljöpartiet när de var trötta på socialdemokratiska minoritetsregeringar. Hur det än gick i valen lyckades ju Socialdemokraterna behålla regeringsmakten. Vi sitter kvar!, utropade Göran Persson efter valet 1998 trots att hans parti hade backat med nästan 9 procentenheter. Om statsministerns mandat prövas av en nyvald riksdag blir det inte lika lätt att fortsätta att minoritetsregera som om valet inte har inträffat. Det var tanken med den nya regeln. Men i ivern att försvåra för socialâ demokratiska minoritetsregeringar glömde de borgerliga partierna bort en liten detalj: de kunde själva hamna i samma parlamentariska sits. Och det är exakt vad som har inträffat plus att Sverigedemokraterna har etablerat sig i riksdagen. Tänkte inte på det Det är ju trots allt partier vi röstar på, inte på allianser eller block. Hittills är det Socialdemokraterna som har ställts till svars i regeringsâ frågan. I god tid före valet, heter det att Stefan Löfven ska ge besked om hur han vill regera Sverige ensam eller tillsammans med andra partier. Frågan är om inte Fredrik Reinfeldt har en minst lika svår fråga att besvara: Ponera att alliansen blir större än de rödgröna, men inte får egen majoritet. Samtidigt vill Miljöpartiet inte vara femte hjulet i en alliansregering. Och Sverigedemokraterna deklarerar att de tänker lägga ned sina röster i förtroâ endeomröstningen. Är Reinfeldt då beredd att fortsätta som statsminister? Kan han med andra ord tänka sig att regera på Sverigedemokraternas nåder? Och vad tycker de andra allianspartierna om den saken? Den frågan bör väljarna också få svar på i god tid före valet. Och för Stefan Löfven är det lika bra att börja förbereda sitt parti på de Âparlamentariska realiteterna: en socialâ demokratisk enpartiregering bär inte sannolikhetens prägel efter valet 2014. Får Löfven talmannens uppdrag att bilda regering kommer hans förstahandsval därför troligen vara att bilda en koalitionsregering. Tillsammans med vilka partier är för tidigt att säga vi vet ju inte ens vilka partier som klarar riksdagsspärren. Låt politikens innehåll och väljarnas dom i valet bestämma hur nästa koalitionsregering ska se ut. Det är trots allt partier vi Âröstar på, inte på allianser eller block. Det vore oklokt att i förhand binda sig för samarbetspartier ungefär som det är lika oklokt att i förväg bestämma sig för vilken stol man ska sätta sig på när hela havet stormar. PÄR NUDER MARIA BORELIUS MÅNDAG TISDAG TORSDAG MARIA WETTERSTRAND SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN JAN SCHERMAN SOPHIE NACHEMSON-EKWALL Återhållsamma butiker ger färre sommarreor Inte lika låga priser som förra året och ett mindre utbud så ser årets Âsommarrea ut enligt branschbedömare. Flera klädbutiker har redan dragit i gång rean, vilket är något tidigare än vanligt. Sommarreorna brukar traditionellt sett starta kring midsommar, med viss variation. I storstäderna startar man till exempel oftast tidigare än i sommarstäder och på landsbygden, där reabehovet uppstår senare på säsongen. I år har en del redan smygstartat, konstaterar Carin Blom, analytiker på HUI Research. Förklaringen kan vara det dåliga år som klädhandeln har bakom sig, som gjorde att också julrean startade tidigare än vanligt. 2012 var ingen munter upplevelse för branschen med en nedgång med nästan 2 procent, och inledningen på 2013 var dålig. Mindre lager Jämförelsetalen från förra året är svaga. Men utgångsläget för butikerna inför sommaren ser bättre ut i år även på andra sätt, enligt Mikael Sandström, ordförande för Svensk handel Stil. Vi har haft några år när branschen har varit lite för optimistisk och köpt in för mycket. Det har i sin tur lett till lätt hysteriska erbjudanden för att bli av med lagren. Jag kan tänka mig att vi kommer att få se mer normala reor i år, säger han. Mikael Sandström konstaterar att det alltid finns enskilda butiker som har missbedömt läget. Men som konsument ska man nog hugga lite snabbare om man ska fynda. Behovet av prisnedsättningar är mindre. Satsa på basplagg Vad ska man då titta efter på årets rea? Tänk årstidslöst, uppmanar Moderådets vd Lotta Ahlvar. Modet blir mer årstidslöst. En gång i tiden kunde man inte ha en svart kavaj hela året, så är det inte längre. I dag finns det många trender parallellt, och det kan vara svårt att veta vad som känns kul om några månader. Basgrejorna är de bästa köpen. Prova gärna ett annat märke eller en annan designer än du brukar köpa när prislappen inte är den vanliga. Lotta Ahlvar tycker att kostnaden per användning är ett intressant begrepp att fundera över. Den dyra kavajen kanske inte blir så dyr per gång om man Âjämför med den billiga reatröjan. (TT) GER KULOR. Volvos ägande i Renault Defense och dess dotterbolag Panhard är en liten men lönsam del av verksamheten. FOTO: MICHEL MOUTOT Volvokoncernen är inte bara lastbilar. Den har också en växande militär gren med marknadsâ föring av stridsfordon med kulsprutor anpassade för morgondagens strid. Investerare har blivit allt känsligare för sådan verksamhet, enligt Ulrika Hasselgren, vd för Ethix som ger råd åt institutionella placerare. Det finns investerare som inte alls vill förknippas med militär verksamhet och de flesta tänker inte på Volvo i de termerna, säger hon. Sasja Beslik, Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar, tycker att det är en affärsmässig risk att vara i försvarsâ industrin. Volvo borde utveckla andra delar, säger han. Kan inte ge garantier Men Volvos styrelseordförande Carl-Henric Svanberg anser att Volvo inte kan ta ansvar för vad som görs med fordonen. Ingen kan garantera vad något som någon köper från ett företag används till, säger han. Försäljningen av militära EMMA STENSTRÖM EWA SWARTZ GRIMALDI ALEXANDER STUBB Riskfyllt försvarsintresse för Volvo Affärsverket svenska kraftnät avser att sälja åtta stycken radiomaster och infordrar anbud. Masterna finns från Norrköping i söder till Boden i norr och är i varierande höjd och ålder. I samtliga master finns det antenner inplacerade som tillhör externa avtalsparter. Avtalen löper på olika tider och ytterligare information om avtalen erhålls inom ramen för anbudsförfarandet. Dessa avtal och de intäkter som belöper på avtalen övergår till köparen från och med årsskiftet 2013/2014. Masterna säljs i befintligt skick och köparen uppmanas att själv besiktiga dem. Besiktningsprotokoll, information om avtal och inplaceringsritningar på masterna kommer översändas till intresserade spekulanter efter intresseanmälan. Sänd intresseanmälan per mail till: antenner@svk.se med angivande av kontaktperson och postadress, för information om masterna. 2013-06-17: Information utsänds om att masterna är till salu. Annonsering sker i dagspress vid ett flertal tillfällen under två månader. produkter utgör mindre än 1 procent av Volvos omsättning, men den omsätter miljardâbelopp och är lönsam. I höstas köpte dotterbolaget Renault Trucks Defense franska Panhard. Volvo beskrev nyförvärvet som specialiserat på lätta transportfordon anpassade för försvarsverksamhet. Vi följer alla regler. Både de regleringar som finns i det franska systemet, FN-regleringar och EU-sanktioner. Det är det systemet som måste guida oss i det här fallet, säger han. (TT) 2013-07-01: Underlag i form av besiktningsunderlag, inplaceringsritningar och uppgifter om avtal och de enskilda masternas totala årliga hyresintäkter. 2013-09-30 skall anbuden senast vara inlämnade till Svenska Kraftnät enligt de anbudsregler som bifogas tillsammans med besiktningsunderlaget. 2014-01-01 övergår masterna till nya ägare. Förutsättning för att kunna köpa masterna är att köparen skriftligen påtar sig Svenska Kraftnäts rättigheter och skyldigheter mot både kunder och markägare för masten. Information om de enskilda hyresgäster och dess antenner kommer inte att lämnas ut annat än till köparen. Frågor kring försäljningen av masterna besvaras på: antenner@svk.se, dock kommer inga frågor kunna besvaras under perioden 10 juli 20 augusti.
14 VÄRLDEN DAGENS INDUSTRI REDAKTÖR: CECILIA SCHRAMM cecilia.schramm@di.se +46 8 573 650 00 ROLF HANSSON rolf.hansson@di.se 08-573 651 22 JENNY HEDELIN jh@di.se +861 86 21 11 03 44 GABRIEL MELLQVIST gm@di.se +1 203 434 50 68 KRISTINA KAPPELIN kk@di.se +39 066 759 12 53 ANDERS DAVIDSON ad@di.se +54 911 644 302 12 Spänningen stiger i Istanbul Geziparken i Istanbul var avspärrad på söndagen efter att kravallpoliser med brutala metoder hade tömt den på aktivister kvällen före. Inget tydde på att de motsättningar som har kommit upp till ytan skulle överbryggas. Aktivister bildade fortfarande motståndsfickor på gatorna i närheten. Kravallpolis försökte avhysa dem med våld, medan tiotusentals anhängare till premiärminister Recep Tayyip Erdogan började samlas en mil längre bort. Polisen gjorde en kraftsamling på lördagskvällen för att rensa parken och det intilliggande Taksimtorget på aktivister. Det skedde bara ett par timmar efter Erdogans tal till anhängare på ett stormöte i Ankara. Han sa då att om torget inte är utrymt i morgon (söndag), så vet landets säkerhetsstyrkor hur man evakuerar. Auktoritär stil Ingen kan skrämma oss. Vi tar inte order eller instruktioner från någon utom Gud, sa Erdogan som under de senaste två veckornas protester och demonstrationer har visat upp en allt mer auktoritär stil. Kritiker ser också tendenser hos det regerande AK-partiet att försöka smygislamisera det sekulära landet. Mey Elbi, 39-årig yogalärare, var i parken när polisen stormade den och ryckte av aktivister simglasögon och munskydd som de bar för att skydda sig mot tårgasen. Jag tänker inte ge upp. Vi är arga, det här är inte över. Världen har sett att tillsammans kan vi stå upp emot Tayyip, sa hon. Solidaritetsgruppen för Taksim, som är en paraplyorganisation för en mångskiftande flora av demonstranter, fördömer lördagens brutala attack. Samling förbjöds Polisräden lämnade efter sig hundratals skadade demonstranter och det finns dussintals som träffats av gummikulor, säger gruppen i ett uttalande. Istanbuls guvernör Hüseyin Avni Mutlu sa att 44 personer hade skadats, men att ingen hade fått allvarliga skador vid utrymningen av parken. Mutlu förbjöd på söndagen en planerad demonstration som en regeringskritisk grupp tänkt hålla på Taksimtorget. De som nu tar sig in på Taksimtorget i Istanbul kommer att ses som terrorister, sa Turkiets EU-minister Egemen Bagis i en tv-intervju. (TT-AFP) ULTIMATUM. Erdogan hotar att sätta in säkerhetsstyrkorna. FOTO: SCANPIX VÅLDSAMMA PROTESTER. G8-mötet, som inleds i dag i Nordirland, möttes av demonstranter bland annat i London. Djupa sprickor Frankrike sätter krokben för frihandelsavtal mellan EU och USA och Ryssland är berett att ge asyl åt USA:s mest jagade man. Toppmötet i G8-gruppen, som inleds i dag, ser ut att misslyckas redan innan det har börjat. Det råder djup oenighet mellan världens mäktigaste när de i dag inleder sitt två dagar långa toppmöte på det exklusiva hotellet Lough Erne i naturskön omgivning ute på den nordirländska landsbygden. Våldsamma protester G8 omfattar de åtta stora industrialiserade ekonomierna USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Ryssland och Storbritannien. Mötet har föregåtts av kraftiga anti-g8-protester i London och säkerhetspådraget kring hotellet och vid flygplatsen i Belfast, där de höga gästerna ska anlända och avresa, är omfattande. USA:s president Barack Obama och Rysslands president Vladimir Putin lär ha mycket att prata om. De står på var sin sida i det blodiga inbördeskrigets Syrien, med amerikanska löften om vapensändningar till rebellerna, och ryska sådana till den hårt pressade regimen under president Bashar al-assad. En planerad fredskonferens i Schweiz betraktas som stendöd redan innan den har inletts, samtidigt som antalet dödsoffer i det svårt sargade landet nu har nått 93 000. Ger asyl till Snowden Rysslands president Vladimir Putin har också genom sin pressekreterare antytt att USA:s mest jagade man, Edward Snowden, kan komma att få politisk asyl i Ryssland om han så vill. Edward Snowden är den tidigare CIA-analytiker som har läckt information om den amerikanska regeringens hemliga och omfattande övervakning av datatrafik på bland annat Facebooks och ndi Fakta G-8-mötets deltagare USA:s president Barack Obama. Rysslands president Vladimir Putin. Japans premiärminister Shinzo Abe. Storbritanniens premiärâminister David Cameron, som är värd. Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Frankrikes president François Hollande. Italiens premiärminister Enrico Letta. Kanadas premiärminister Stephen Harper. EU representeras av Herman van Rompuy och José Manuel Barroso. FOTO: ALISTAIR GRANT Fiasko hotar mötet mellan världens ledare Googles sociala nätverk. Det finns fler principiellt viktiga konflikter för världens ledare att ta itu med. Förhoppningarna före mötet var att formella frihandelsförhandlingar mellan EU och USA skulle kunna inledas. Men förhandlingarna hänger på en skör tråd eftersom Frankrike protesterar. Kräver undantag Den franske presidenten François Hollande kräver att audiovisuella tjänster ska undantas från förhandlingarna, främst gäller det den franska filmindustrin, medan övriga länder i stället vill ha ett så öppet mandat som möjligt. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kräver å sin sida att G8 ska verka för åtaganden mot den alltmer utbredda protektionismen i världen. Ekonomin på agendan Ett frågetecken är också hur förhoppningarna inför toppmötet om åtgärder för att få fart på världsekonomin ska infrias. Den envisa recessionen i Europas krisländer håller i sig och François Hollandes uttalande nyligen om att skuldkrisen är över klingar ihåligt. Under toppmötet ska också Japans premiärminister Shinzo Abe förklara vad hans ekonomiska politik kallad Abenomics egentligen går ut på. I fredags sa Shinzo Abe i en video på sin hemsida att rivstarten av världens tredje största ekonomi kommer att leda till en avgörande skillnad från tidigare år av nolltillväxt och förödande deflation. Svagare yenkurs Den japanska centralbanken har i år satt fart på penningströmmarna för att få fart på inflationen. Det har lett till en svagare yen och en börsuppgång med 65 procent fram till slutet på maj då placerarna började tvivla. Jag ska återställa en stark ekonomi i Japan. Jag lovar att öka BNP per capita med minst 1,5 miljoner yen (102 100 kronor, Di:s anm.) under de kommande tio åren, sa han. ROLF HANSSON rolf.hansson@di.se 08-573 651 22
DAGENS INDUSTRI Håll koll på världen på di.se i dag: Euroområdets handelsbalans för april, kl 11.00 VÄRLDEN 15 Finland pressas från två håll Ekonomin ser ut att gå mot ännu ett år av recession Finland går mot det andra året i rad med krympande BNP. Eurokrisen och höjda skatter tynger ekonomin. Finlands ekonomi krympte förra året med 0,2 procent. Också i år väntar minustal, enligt många bedömare. Finlands centralbank sänkte i förra veckan sin prognos för innevarande år till minus 0,8 procent, medan Nordea tror att ekonomin minskar med 0,5 procent. Dubbel motvind Den finländska ekonomin har motvind på de flesta områden. Utrikeshandeln och investeringarna minskar enligt Nordea i år för andra året i följd. Och hushållens konsumtion ökar mycket långsamt. Exportefterfrågan är fortsatt låg på grund av den svaga internationella konjunkturen, säger Pasi Sorjonen, analytiker på Nordea. Finland är, liksom Sverige, mycket beroende av export till euroområdet. Men också Ryssland är en viktig exportdestination och den ryska ekonomin är inne i en djup svacka. Plågas av höjda skatter På hemmaplan tampas hushållen med höjda skatter. Den inhemska efterfrågan är också svag. Löneökningarna äts till stor del upp av höjda skatter, på både nationell och lokal nivå. Och när det gäller investeringarna ser vi fall över hela linjen. Svagheten i ekonomin är brett Âbaserad, säger Pasi Sorjonen. Hoppet står till den internationella konjunkturen. Nordea tror på ökad exportefterfrågan mot slutet av året och räknar med en tillväxt på 1,5 procent nästa år. Finlands centralbank är mer pessimistisk och spår en BNP-ökning på endast 0,7 procent 2014. Fortsatta underskott Den svaga ekonomin leder enligt Nordea till att arbetslösheten hamnar på 8,3 procent både i år och nästa år. Statsbudgeten väntas, i likhet med de senaste åren, visa underskott under hela prognosperioden. Statens lånebehov kommer fortsatt att vara betydande och statsskulden som andel av BNP närmar sig stadigt 60 procent, skriver Nordea i sin konjunkturprognos. VIKTOR MUNKHAMMAR viktor.munkhammar@di.se 08-573 651 89 LÅG AKTIVITET. Utrikeshandeln och investeringarna minskar i Finland och konsumtionen hålls tillbaka av skattehöjningar. Nordea uppskattar att BNP faller med 0,5 procent i år. FOTO: JONAS EKSTRÖMER Vinn en safari för två till Kenya! Allt du behöver göra för att tävla är att svara på en enkel fråga. Vinnaren med sällskap bjuds under åtta dagar på en oförglömlig upplevelse på Entumoto Safari Camp i Kenya en resa värd 54 000 kr! www.di.se/kenya
16 jobb & karriär annonsbokning: annonssäljarna 08-21 28 50 di@annonssaljarna.se MODIG OCH INSPIRERANDE VD TILL BDX FRAMTIDENS LEDARE SOM VILL ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN I TOPPEN Vi söker dig som har en ambition att stärka ditt ledarskap och höja din kompetens inom affärs- och verksamhetsutveckling. Du har nu möjlighet att söka vårt stipendium för en MBA Excecutive Format på Handelshögskolan i Stockholm, värd 465 000 kronor. Unik möjlighet till en internationellt topprankad utbildning Handelshögskolans MBA omfattar 16 veckor under två års tid som du läser parallellt med ditt arbete. Kurserna innehåller bland annat organisationsutveckling, affärsjuridik, marknadsföring, finans och ledarskap. Norra Sverige är den mest expansiva regionen i landet. Här verkar BDX som ett av Sveriges största företag inom entreprenad-, logistik- och industrisektorn. Vår nuvarande vd kommer att övergå till styrelsearbete och förvärvs- och utvecklingsfrågor inom BDX-koncernen. Därför söker vi en ny verkställande direktör. Läs mer om oss och tjänsten på bdx.se Skicka din intresseanmälan senast 18 augusti till thord.palmgren@bdx.se Rekryteringen görs i samarbete med Fundo Ledarskap AB. Stipendiet är exklusivt reserverat för dig som är prenumerant på Dagens industri och medlem i Di Guld. Som medlem kan du även nominera en anhörig, vän eller kollega. Din ansökan skall vara oss tillhanda senast den 28 juni 2013. Vinnaren utses senast den 12 november och utbildningen startar i januari 2014. Vi ser fram emot din ansökan! Läs mer och ansök på: www.di.se/diguld/mba Stipendiet utlyses i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och utbildning.se www.bdx.se BDX är ett av norra Sveriges största privata företag. Vi erbjuder tjänster och produkter inom entreprenad-, logistik- och industrisektorn. Vi arbetar över hela landet med norra Sverige som vår hemmamarknad. BDX-koncernen har 300 anställda och vi har en omsättning på 2,7 miljarder kr. BDX har 370 kontrakterade leverantörer med 2 000 anställda och 1 700 fordon. utbildning se HITTA KOMPETENSUTVECKLING Santander Consumer Bank AS (SCB) is owned by Santander Consumer Finance, which is part of Grupo Santander, one of the world s largest banks. Santander Consumer Finance is among the leaders in Europe within car- and consumer finance and market leader in the Nordic region within car finance. The division is present in 13 countries across Europe. The Nordic region is considered a key growth area. SCB Sweden provides financing in the areas of car finance and consumer loans. Managing Director Sweden As Managing Director Sweden you will lead new market entries. You will assume full accountability to CEO Nordic for all aspects of company operations and performance, and secure delivery of the agreed performance targets. This includes setting the tone at the top and building the culture to support and fulfi l the vision, mission and values. We are looking for a senior leader, business driver and change manager with international experience and a proven track-record. Strong communication and interpersonal skills as well as a strategic and analytic thinking will be key competencies. For further details about the position, please contact Anders Mowé, Managing Partner, +47 906 12 433, anders.mowe@boyden.no at Boyden Executive Search or Michael Hvidsten, CEO Nordic at SCB, +47 958 13 340, Michael.hvidsten@santanderconsumer.no Di Rapporter & Meddelanden VÄLKOMMEN PÅ ÅRSSTÄMMA i Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) i likvidation. Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ), 556435-4693 i likvidation, har kallat till årsstämma tisdagen den 16 juli klockan 10.30, Ringvägen 100, Stockholm. Den fullständiga kallelsen hålls tillgänglig tillsammans med fullmaktsformulär på bolagets webbplats www.neps.se samt skickas till den aktieägare som begär det och samtidigt uppger sin postadress. Stockholm i juni 2013 Likvidatorn Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ), i likvidation.
ANALYS Stockholm: Dow Jones: Nasdaq: OMXS I ÅR 394 17 1 VECKA 1,31% 1 MÅN 3,79% FREDAG 369,52 15070,18 3425,41 I GÅR 0,70% 1 VECKA 1,17% 1 MÅN 0,95% I GÅR 0,58% 1 VECKA 1,26% 1 MÅN 1,07% Redaktör: Cecilia Schramm cecilia.schramm@di.se, 08-573 651 98 379 364 349 FREDAG 0,29% UPPFÖLJNING BOLIDEN BLEV EN BESVIKELSE VECKANS AKTIE UNIFLEX HAR FRAMTIDEN FÖR SIG UNIFLEX VD JAN BENGTSSON: VI HAR LÄRT OSS AV MISSTAGEN I ENGLAND 18 18 19 19 ndi På agendan vecka 25 Måndag Börs Volvo: lastvagnsleveranser, maj Statistik EMU: sysselsättning och arbetskraftskostnader kvartal 1 och handelsbalans, april. USA: junisiffror för husprisindex (NAHB) och tillverkningsindex (Empire). Tisdag Statistik Sverige: bostadspriser maj (Mäklarstatisk och Valueguard). Tyskland: ZEW-index, juni. USA: inflation, producentpriser, bostadsbyggande för maj. Kina: fastighetspriser, maj. Japan: industriproduktion, april Centralbanker Riksbanksfullmäktige sammanträde. Makro Svenskt näringsliv: prognos. Onsdag Rapporter H&M och Skistar Stämmor Bioinvent Börs Alliance Oil: teckning i emission av preferensaktier avslutas. Statistik Sverige: Konjunkturinstitutets konjunkturprognos och barometer, juni. Arbetslöshet och värdepappersstatistik, maj och finansräkenskaper kvartal 1 (SCB). EMU: byggproduktion, april. Japan: handelsbalans, maj Centralbanker USA: räntebesked från Fed. Torsdag Rapporter MQ Börs Diamyd Medical: anmälningstid i nyemission avslutas. Höganäs: förlängd anmälningstid i H Intressenters bud löper ut Statistik S&P-100 vinnare, i går Inköpschefsindex, preliminära för juni: SIMON EMU, PROPERTY USA (Markit), G HSBC (Kina). +3,4% EMU: ACCENTURE konsumentförtroende, PLC preliminär MONDELEZ juni. USA: INTERNA försäljning befintliga +1,5% +1,7% bostäder ABBVIE INC och ledande indikatorer, +0,9% maj VERIZON och Philadelphia COMMUNIC Fed Index, juni +0,8% COLGATE-PALMOLIV Politik +0,6% EMU: ELI LILLY eurogruppsmöte +0,5% GILEAD Övrigt SCIENCES, +0,4% Penningmarknaden NIKE INC stänger kl 12. +0,3% ABBOTT LABORATOR +0,2% Fredag S&P-100 förlorare, igår Börs Midsommarstängt: AMERICAN EXPRESS Börserna i Stockholm 2,9% CAPITAL och ONE Helsingfors. FINA 2,4% DUPONT PONT CO JP MORGAN CHASE MORGAN STANLEY Statistik 2,3% EMU: bytesbalans, 2,1% 2,1% METLIFE april 2,0% BAKER HUGHES INC DOW CHEMICAL COM CITIGROUP WELLS FARGO & CO Politik 2,0% EU: finansministrar möts 1,9% i 1,9% Luxemburg 1,9% BAKOM YTAN. H&M:s vd Karl-Johan Persson har ett tuff uppgift framför sig. Marknaden vill se tecken på framsteg i kampen mot Inditex. FOTO: NIKLAS LUNDENGÅRD H&M upp till bevis H&M:s motvind på flera externa fronter är tillfällig. Men det som marknaden fruktar är att modejättens oförmåga att skapa tillväxt i butikerna inte är det. Kan halvårsrapporten på onsdag ändra på det? På onsdag presenterar Karl-Johan Persson sin 16:e delårsrapport för H&M. Vi vet redan att det har varit en usel konjunktur och katastrofalt klädhandelsâ väder i Europa och att valutamotvinden har varit stark. Från förra veckans försäljningssiffror känner vi också till att den totala omsättningen under andra kvartalet, mars till maj, stod och stampade på samma nivå som året innan trots snabb och framgångsrik butiksexpansion. Vi blev även varse att det stora orosmolnet, att H&M säljer sämre i sina befintliga butiker, fortsatt hänger över bolaget. I andra kvartalet minskade försäljningen i jämförbara enheter med 4 procent men var oförändrad i maj. ndi Håll koll på Föder Fed mindre? Fed tros hålla styrräntan oförändrad på 0,25 procent till 2015. Ändå har obligationsräntorna klättrat på förväntâ ningar om att USA:s centralbank ska börja minska sina stödjande obligationsköp på 85 miljarder dollar i månaden. Signaler om ränteplacerarna är rätt ute ger Feds räntebesked på onsdag. Det alla nu vill ha svar på är hur det har slagit mot marginalen. Vid utgången av förra kvartalet hade H&M ett för stort lager. Har det tvingat fram extra stora marginalpressande reor? Och hur går greppen att få fart på tillväxten som H&M:s nya sportkollektion, utvecklingen för nya kedjekonceptet & Other Stories och den försenade starten av internethandeln i USA? En annan given fråga är hur mycket översvämningarna i Tyskland har slagit mot försäljningen i juni. Hård kamp med Inditex Men det som alla letar efter är signaler om att H&M har rätt produkter, pris, butikskoncept och reklam för att få fart på försäljningen i butikerna och ta upp tillväxtkampen med Inditex. Förra veckan visade den spanska succéâkonkurrenten att den trots den svåra våren har lyckats hålla uppe försäljningen i jämförbara butiker under sitt första kvartal, februari till april. På den globala modemarknaden är den direkta konkurrensen mellan H&M och Inditex liten. Båda har försvinnande små marknadsandelar. Konjunkturpaket De Sverigetunga bolagen på börsen har i snitt utvecklats som index i år. På onsdag kommer nya pusselbitar om hur moder Svea mår när KI, med Mats Dillén i spetsen, bjuder på både färsk konjunkturbarometer och nya prognoser. Förra månaden backade konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin till minus 15. H&M Kronor 280 240 200 160 2010 2011 2012 2013 Källa: Infront Men för en aktieplacerare som vill äga en stor klädaktie har valet ofta fallit på Inditex eller H&M. Det är enkelt att se vilka som har gjort den bästa affären. För en investerare med en placeringshorisont på ett år var det 39 månader sedan som H&M-aktien hade den bästa kurstillväxten av de två. I underläge hos analytikerna För framtiden väljer analytikerna också spanskt. Det trots att Inditex betalas högre, 24 gånger analytikernas genomsnittsprognos för innevarande år, mot H&M:s 21 gånger. I nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning finns det 14 internationella mäklarfirmor som följer både H&M och Inditex. Av dem tycker 13 stycken att Inditexaktien är det bästa alternativet. Kan Karl-Johan Persson ändra på det? ndi I fokus MIKAEL VILENIUS mikael.vilenius@di.se 08-573 652 78 Ny inköpschefsbomb? Den 23 maj utlöste de kinesiska inköpschefernas oväntade konjunkturpessimism årets hittills största börsnedgång under en dag. På torsdag är de i farten igen. Snittprognosen enligt Bloomberg är att tillväxttvivlen består och HSBC:s preliminära inköpschefsindex stannar på 49,4 mot 49,2 förra månaden.
18 ANALYS DAGENS INDUSTRI Stockholmsbörsens branschindex, fredag i går Index, fredag Vinnare, fredag TELEKOM 0,3% 888,5 STJÄRNAFYRKANT +14,3 PRECISE BIOMETRI +12,1 MIDSONA A +8,2 VOSTOK NAFTA INV +7,3 SWECO A +7,2 Förlorare, fredag OLJA & GAS +0,6% 1012,8 RÅVAROR +1,1% 805,2 INDUSTRI +0,0% 972,5 KONS. VAROR +0,7% 1240,2 HÄLSOVÅRD +0,4% 1141,5 KONS. TJÄNSTER +0,3% 1003,3 FINANS +0,5% 1214,6 TEKNIK +0,5% 859,2 OMXS ALL SHARE +0,3% 369,5 OMXS 30 +0,3% 1177,6 OMXS MID CAP +0,5% 323,6 OMXS SMALL +0,5% 307,1 NORDIC 40 +1,1% 1125,5 ORTIVUS A 10,8 IFS A 9,7 IMAGE SYSTEMS 7,1 ORTIVUS B 6,0 TELE2 A 5,2 Besvikelse i Boliden Di:s råd att köpa Boliden föll inte ut som vi tänkt oss. Det senaste året har aktien backat med 3,2 procent på grund av av konjunkturoro, låga malmhalter och produktionsstörningar. ndi Uppföljning När Di analyserade Boliden för ett år sedan såg vi en risk för att de för bolaget så viktiga zink- och kopparpriserna skulle falla. Så har det också blivit, även om det inte handlar om något stort ras mätt från vår analys. Men om Boliden har säkrat en stor del av sin försäljning genom olika terminskontrakt så kände vi oss ändå hyfsat trygga med att bolaget kunde parera ett prisfall. Vi såg även en potential till följd av utbyggnaden av Garpenberg och den förväntade produktionsökningen i Aitikgruvan. Lägre produktion än normalt Dessvärre har Bolidens senaste år kantats av produktionsstörningar i Aitik, medan utbyggnaden av Garpenberg har flutit på bättre. Dock har brytningen av malm skett i områden med låg metallhalt, vilket har lett till lägre produktion än normalt. Resultatmässigt har bolaget därför inte levt upp till våra förväntningar, och nettovinsten för 2012 på 3 274 miljoner kronor var en rejäl besvikelse, inte bara för oss utan även för marknaden. Det gör det även svårt att se att de vinstprognoser för 2014 som vi gjorde för ett år sedan kommer att infrias. Direktavkastningen en tröst Även kursutvecklingen har varit en besvikelse minus 3,2 procent mot Stockholmsbörsens uppgång med 19,1 procent. På den ljusa sidan finns att den som har följt vår rekommendation fick en direktavkastning på 4,25 procent och att totalavkastningen därmed har varit positiv, om än betydligt lägre än vi räknade med. (Di) ndi Uppföljning AKTIE: Boliden DI:S RÅD FÖR ETT ÅR SEDAN: Köp (Hög risk) AKTIEKURS DÅ: 94,05 kr KURSUTVECKLING: 3,2% 124 113 102 AKTIEKURS NU: 91,2 kr OMXS UNDER PERIODEN: +19,1% OMXS 91 jun 2012 jun 2013 Källa: Infront Uniflex har Industri- och lagerbemannaren Uniflex har lidit av en förlorad storkund och av bromsande industribolag. Det står alltmer klart att 2013 inte blir något höjdarår, men vi tror att fallet i aktien är över. ndi Veckans aktie MARTIN BLOMGREN martin.blomgren@di.se 08-573 650 46 Medan Stockholmsbörsen har lyft och bemanningskollegerna Proffice och Poolia har stigit med 6 respektive 17 procent i år på hopp om en förbättrad konjunktur har Uniflex ägare åkt på en riktig snyting. Aktien har tappat 14 procent sedan årsskiftet och det är inte utan anledning. En kännbar smäll delade storkunden Telenor ut när bolaget i början av mars meddelade att det organiserar om sin kundservice och lägger ut den på externa leverantörer. För Uniflex del innebär det en årlig intäktsförlust på 160 miljoner kronor motsvarande 10 procent av fjolårets omsättning och dessutom ett par miljoner i uppsägningskostnader för den personal som blir övertalig. Trög efterfrågan tynger De förlorade intäkterna från Telenor kommer ovanpå en nedåtgående försäljningstrend. Under första kvartalet minskade omsättningen med 9 procent och det är en trög efterfrågan på huvudmarknaden Sverige som tynger. Även om kostnadsmassan är förhållandevis rörlig i ett bemanningsbolag är snabba nedgångar svåra att parera när löner ska fortsätta betalas ut till personalen som inte är uthyrd. Det var därför som rörelseresultatet med knapp marginal höll sig över nollan under första kvartalet, ndi Råd REKOMMENDATION: Köp RISK: Medel TRE PLUS: Flexibel kostnadsstruktur. Branschen växer. Låg värdering om konjunkturen vänder. TRE MINUS: Nyss tappat en storkund. Låg omsättning i aktien. Tysk satsning en joker. vilket var ett litet fall framåt jämfört med förlusten under föregående kvartal. En annan nyhet i år är att Uniflex, trots den misslyckade och avslutade inbrytningen i England, tar steget in i Tyskland. Det är via ett litet förvärv av en tysk verksamhet med sex kontor och en årsomsättning runt 30 Mkr som etableringen sker. Den tyska delen ska ge vinst från och med nästa år, medan bedömningen för 2013 är att den tynger resultatet med 5 Mkr. Ingen riskdämpare Fördelen med att köpa sig in i Tyskland är att det finns en struktur på plats, och det ger enligt vd:n Jan Bengtsson en tidsbesparing på två till tre år jämfört med att slå ned bopålarna för egen hand. Förutom tillväxtfaktorn kan den nya marknaden också bjuda på en viss diversifiering, även om denna riskspridning inte ska överdrivas eftersom svenska och tyska industribolag ofta sitter i samma båt. Och innan Uniflex har bevisat att Tyskland inte blir ett nytt England är det svårt att betrakta etableringen som en riskdämpare.
DAGENS INDUSTRI Räntor, fredag i går Valutor, fredag ANALYS 19 Råvaror, fredag SV LÅNG 1,3% PROCENT USA 10 ÅR 1,9% PROCENT EURO 8,60 KR -5,8 öre USD 6,45 KR -5,4 öre GBP 10,11 KR -9,2 öre JPY 6,78 KR -15,0 öre DKK 1,15 KR -0,7 öre NOK 1,13 KR -0,2 öre CHF 6,99 KR -6,1 öre BRENT Au SILVER 2169,0 CENT/UNS -14,0 Ag KOPPAR 7057,5 USD/TON -28,5 Cu ZINK 1815,5 USD/TON -17,5 Zn ALUMINIUM 1813,0 USD/TON -30,0 SV KORT +0,0% PROCENT TCW 117,80 KR +0,0 öre OLJA 106,0 USD/FAT +1,2 GULD 1388,8 USD/UNS +2,8 Norge, 14 Mkr Finland, 3 Mkr Tyskland, 2 Mkr Omsättning första kvartalet: 332 miljoner kronor Uniflex 313 Mkr Väntar på lyftet Bemanningsbolaget Uniflex kommer att gynnas av en bättre efterfrågan för industrin nästa år, spår Di:s analytiker. Sverige, Fördelning av anställda per anställningsform, 2012 Tillsvidare Provanställda Studentanställda Fördelning av intäkter per segment, 2012 Industri och lager Kontor Bygg och anläggning Källa: Uniflex GRAFIK: ANNA BYSTRÖM FOTO: UNIFLEX fallit färdigt Kronor per aktie 53 44 35 26 2010 2012 2013 Källa: Infront 2011 ndi Bolagsfakta FÖRETAG Uniflex NETTORESULTAT, MILJONER KRONOR: FÖRSÄLJNING, MILJONER KRONOR: 2012 2013* 2014* 1 578 VINST PER AKTIE, KRONOR: 2012 2013* 2014* 0,70 P/E-TAL: 2012 48 12 15 2012 2013* 2014* 1 420 1 562 0,86 2,59 2013* 2014* 33 11 *Talen för 2013 och 2014 är DI:s prognos. 45 25% 7% Att Uniflex tar stryk både resultatmässigt och på börsen när industribolagen trampar på bromsen, som de har gjort i vinter, är naturligt. Men sett över tid är bolaget trots allt i en tillväxtnisch. De segment som bolaget riktar sig till täcker ungefär hälften av den totala bemanningsbranschen i Sverige och har de senaste fem åren växt med 35 procent, vilket främst förklaras av att fler företag börjar använda sig av bemanningsbolag. Kan ta marknadsandelar Med en marknadsandel på 14 procent i de valda yrkesområdena är det inget som säger att Uniflex inte både kan öka sina andelar ytterligare och ovanpå det dra nytta av en bättre marknad den dagen industriefterfrågan tar fart. En outnyttjad potential finns också i sektorer som dagligvaruhandel, restauranger och delar av byggsektorn där det i dag är ovanligt med inhyrd personal. Vi räknar dock med att även det här året blir en ganska tuff historia. Telenorförlusten och ett trögt första halvår sänker tillväxten och beläggningen, och 34% 40% 41% 53% Läs mer Följ Uniflex på börsen på www. di.se/ borsen Uniflex Kronor per aktie 53 44 35 26 Källa: Infront 2010 2011 2012 2013 ndi Fakta Detta är Uniflex Verksamhet: Rekrytering, bemanning och omställningstjänster med 45 inriktning bland annat på industri, lager 12 och bygg. 15 Anställda: 5 148 (3 151 heltidsanställda). 2012 2013* 2014* Vd: Jan Bengtsson. Ordförande: Björn Örås. Största ägare (kapital): º Björn Örås (42,8 procent). º Avanza Pension (7,6 procent). º PSG fund (4,6 procent). º Anders Ström (4,4 procent). Källa: Uniflex, Sis Ägarservice. ovanpå det kommer startkostnaderna i Tyskland. Det blir svårt att briljera resultatmässigt i den miljön; vi räknar med att rörelsemarginalen, som i fjol föll från 4,3 till 1,3 procent, hamnar på 1,5 procent i år tack vare en hygglig avslutning. Det är långt ifrån målet om 5 procent över en cykel och även en bra bit från snittet på 3,5 procent de senaste fem åren. Men historien visar också att lågprisspecialisten Uniflex ganska snabbt tar sig upp mot sitt mål när efterfrågan återvänder. Med en bättre marknad nästa år, utan tyska förluster, tycker vi därför att 4 procents rörelsemarginal är en rimlig bedömning. Det innebär i så fall att årets höga p/etal på 33 raskt faller till 11. Det är för all del långt kvar tills 2014 kan summeras, och det väntar sannolikt en eller två bleka rapporter innan det syns tecken på bättre tider. Men tror man, som undertecknad, att det ljusnar mot slutet av året och att 2014 blir ett bättre år för industrin så spiller det över på Uniflex, och då står aktien högre nästa sommar än vad den gör i dag. Köp. 6 Frågor till... Jan Bengtsson vd för Uniflex sedan bolaget bildades i februari 2002, då som en del av Poolia men sedan 2004 är bolaget noterat. Hans egna innehav uppgår till 168 000 aktier och 215 000 teckningsoptioner. Marknaden rör sig mest sidledes Ni förlorade ett stort kontrakt med Telenor i år. Ser ni risk för liknande förluster bland andra storkunder? Nej, det gör vi inte. Men det är förstås något som inte går att förutsäga eftersom det är händelser som kommer plötsligt det var inget beslut som Telenor hade meddelat oss om i förväg. Era fem största kunder står för 44 procent av omsättningen. För en utomstående låter det som en riskabel koncentration är ni bekväma med nivån? Ja, vi vill ha stora kunder för det är det som ger volym. Vår strategi går ut på att ta hem stora volymer, ge kunderna ett lågt pris och sedan vara effektiva och ha låga omkostnader för att kunna göra en vinst. Ni drog er ur England, men satsar på en etablering i Tyskland. Vilka skillnader ser du mellan dessa marknader? England har haft lågkonjunktur länge. Den började ungefär när vi gick in där. Tyskland har en mer stabil ekonomi och en starkare industrisektor. Det är mer likt Sverige även när det gäller penetrationsgrad, kundstruktur och anställningsformer. Vi drog också lärdomen av vår tid i England att det är bättre att köpa ett litet företag som har en fungerande infrastruktur för att slippa lära sig allt från grunden på en ny marknad. Är det aktuellt med fler förvärv i Tyskland om etableringen går bra, eller blir tillväxten organisk? Vi ville ha en bas för att kunna växa vidare av egen kraft, det blir organiskt. Hur ser prispressen ut i branschen? Bemanningsbranschen är väldigt konkurrensutsatt, det går att höja lite i högkonjunktur men det är ingen jätteskillnad. För att vi ska få en bättre vinstmarginal krävs högre efterfrågan så att vi får upp beläggningsgraden och kan öka intäkterna snabbare än kostnaderna. Hur skulle du beskriva marknaden som helhet? Intrycket när man läser tidningarna är att det kommer att vända uppåt men hittills skulle jag säga att det rör sig mest sidledes, varken upp eller ned. MARTIN BLOMGREN
20 FONDER DAGENS INDUSTRI Avkasting för fondindex Procent, ändring sedan 1v 1 mån årssk Procent, ändring sedan 1v 1 mån årssk Europa -1,5-3,6 6,2 Asien exkl Japan -3,6-10,3-3,3 Global -1,5-4,3 8,0 Japan 1,1-8,8 11,9 Nordamerika -1,5-2,7 14,1 Sv (30-49%)+Global -1,4-4,0 8,1 Norden -1,0-3,2 8,0 Sverigefonder Småbolag -0,6-1,5 12,5 Sverigefonder -0,8-3,0 9,3 Östeuropa -1,6-8,1-3,6 Tillväxtmarknader -3,6-9,2-5,0 Blandfonder -1,4-3,7 3,0 Veckoindex Procentuell förändring sedan en vecka. Sverige 1-1,1 Världen 5-2,8 Europa 2-2,6 USA 6-3,1 Norden 3-1,3 Pacific 7-3,2 IT 4-3,4 Läkemedel 8-1,9 1) MSCI Sweden (data från 14/6) 2) MSCI Europe (14/6) 3) MSCI Nordic Countries (14/6) 4) MSCI ACWI/Information Tech (14/6) 5) MSCI ACWI (14/6) 6) S&P 500 (14/6) 7) MSCI AC Pacific Ex Japan (14/6) 8) MSCI ACWI/Health Care (14/6) Index sedan årskiftet Procentuell förändring sedan årskiftet. Sverige 1 +9,4 Världen 5 +7,0 Europa 2 +5,9 USA 6 +14,0 Norden 3 +7,0 Pacific 7-5,1 IT 4 +5,0 Läkemedel 8 +17,9 1) MSCI Sweden (data från 14/6) 2) MSCI Europe (14/6) 3) MSCI Nordic Countries (14/6) 4) MSCI ACWI/Information Tech (14/6) 5) MSCI ACWI (14/6) 6) S&P 500 (14/6) 7) MSCI AC Pacific Ex Japan (14/6) 8) MSCI ACWI/Health Care (14/6) TOPP 100FONDERNA ÄNDR SEDAN ÅRSSKIFTET NAV KURS ÄNDRING % Aktie-Ansvar Graal 131,80 2,8 AMF Aktiefond Sverige 329,14 11,4 AMF Aktiefond Världen 204,15 10,9 AMF Balansfond 180,84 6,8 Carnegie Rysslandsfond 44,79-9,3 Carnegie Strategi A 764,02 7,2 Carnegie Sverigefond 1382,96 13,3 Carnegie World Wide 558,97 8,1 Catella Hedgefond 142,57 1,9 Catella Reavinstfond 273,98 10,1 Danske Invest Aktiv Förmögenhetsförvaltning 2315,264,1 Didner & Gerge Aktiefond 1522,14 15,4 East Capital Balkanfonden 11,26 2,2 East Capital Rysslandsfonden 1062,88-9,7 East Capital Östeuropafonden 32,60-5,2 Folksam Aktiefond Sverige 458,41 10,5 Folksam LO Fond Sverige 189,99 10,6 Folksam LO Fond Världen 83,81 10,2 Handelsbanken Flermarknadsfond 179,25 4,6 Handelsbanken Korträntefond Sverige 102,83 0,5 Handelsbanken Lux Korträntefond Sverige 142,17 0,6 Handelsbanken Nordenfond 590,13 7,5 Handelsbanken Nordiska Småbolagsfond 413,06 12,9 Handelsbanken Svenska Småbolagsfond 635,60 14,4 Handelsbanken Sverige/Världen 186,60 9,2 Handelsbanken Sverigefond Index 6141,89 11,3 Handelsbanken Sverigefond 1100,15 10,3 Lannebo Småbolag 37,81 17,2 Länsförsäkringar Europa Aktiv 272,03 4,9 Länsförsäkringar Kort räntefond 103,40 0,5 Länsförsäkringar Lång räntefond 147,30-0,3 Länsförsäkringar Sverige &Världen 24,35 8,1 Länsförsäkringar Sverige Aktiv 827,98 7,9 Länsförsäkringar Trygghetsfond 265,58 3,5 Nordea Alfa 653,68 10,4 Nordea Europafonden 334,54 3,4 Nordea Futura 387,76 4,9 Nordea Likviditetsinvest 153,95 0,5 Nordea Nordenfonden 616,98 6,0 Nordea Obligationsinvest 484,62-1,4 Nordea Optima 510,12 6,7 Nordea Sekura 284,47 0,5 Nordea Spektra 454,16 8,1 Nordea Sverigefonden 815,77 10,1 Odin Norden SEK 1454,40 6,9 Odin Sverige SEK 2141,90 17,1 SEB Aktiesparfond 9,15 9,1 SEB Corp Bond SEK - Lux 15,89-0,3 SEB Europafond 6,96 1,1 SEB Likviditetsfond 11,98 0,3 SEB Läkemedelsfond 8,28 17,5 SEB Nordenfond 14,60 6,5 SEB Obligation Flexibel SEK 10,18 0,6 SEB Penningm SEK - Lux 22,96 0,5 SEB Penningmarknadsfond SEK 10,13 0,5 SEB Sverige Småbol Chans/Risk 96,20 14,9 SEB Sverige Småbolagsfond 22,28 13,8 SEB Sverigefond Stora bolag 11,06 10,8 SEB Sverigefond 11,80 10,7 SEB Världenfond 9,92 6,5 SEB Östeuropafond 23,89-6,4 SKAGEN Global SEK 1031,21 5,6 Skandia Balanserad 266,40 3,8 Skandia Sverige 754,28 9,3 SPP Generation 40-tal 192,81 2,9 SPP Generation 50-tal 241,81 6,7 SPP Generation 60-tal 270,81 8,8 SPP Generation 70-tal 119,25 9,0 Swedbank Robur Aktiefond Pension 14,07 7,7 Swedbank Robur Allemansfond Komplett 42,33 7,1 Swedbank Robur Bas Mix 21,24 3,5 Swedbank Robur Ethica Sverige 5355,41 10,0 Swedbank Robur Europafond 17,24 6,0 Swedbank Robur Exportfond 66,58 5,8 Swedbank Robur FRN-fond 142,56 0,7 Swedbank Robur IP Aktiefond 31,18 7,1 Swedbank Robur Kapitalinvest 62,77 7,0 Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige 190,81 5,4 Swedbank Robur Mixfond Pension 13,70 3,8 Swedbank Robur Nordenfond 67,20 5,8 Swedbank Robur Penningmarknad MEGA 95,85 0,5 Swedbank Robur Penningmarknadsfond 100,67 0,4 Swedbank Robur Rysslandfonden 18,74-8,5 Swedbank Robur Småbolag Norden 78,10 8,0 Swedbank Robur Småbolagsfond Europa 19,91 12,9 Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige 49,70 14,1 Swedbank Robur Svensk Likviditetsfond 138,44 0,4 Swedbank Robur Sverigefond MEGA 44,53 11,1 Swedbank Robur Sverigefond 262,57 10,6 Swedbank Robur Technology 99,38 7,3 Swedbank Robur Östeuropafond 26,51-4,4 XACT OMXSB UTD 302,00 10,1 VECKANS FONDKOLL: AVKASTNING, RISK OCH RATING FOND FÖR- AVKASTNING, % SENASTE MÖGENÂHET 1 VECKAN MKR 1 MÅN 12 MÅN 36 MÅN ANT MÅN ÖVER INDEX SVERIGE Aktie-Ansvar Sverige 1970-0,6-3,4 26 27 18 16 2 Aktiespararna Topp Sverige 1202-1,3-3,9 26 27 11 16 AMF Aktiefond Sverige 17105-0,6-3,2 29 28 20 17 4 DNB Sverigefond 1272-0,6-3,0 24 22 15 17 3 Catella Reavinstfond 7144-1,5-4,2 26 22 20 17 3 Danske Invest Sverige 1611-0,6-2,8 27 26 14 18 4 Didner & Gerge Aktiefond 11601-1,4-1,3 36 46 13 19 4 Enter Sverige 150-0,8-3,4 22 14 16 17 5 Folksam Aktiefond Sverige 5163-0,7-3,4 27 25 11 17 3 Folksam LO Fond Sverige 13226-0,7-3,4 28 26 12 17 3 Folksam LO Västfonden 971-0,6-3,3 28 26 16 17 4 Folksams Tj.mannafond Sverige 1240-0,7-3,4 28 26 12 17 3 Gustavia Sverige 361-1,2-3,2 29 26 19 16 2 Handelsbanken Sverigefond 10341-0,6-3,2 26 25 14 16 3 Carnegie Sverigefond 4914-1,0-2,8 30 30 16 15 3 Carnegie Swedish Equity Fund A 126-1,7-1,6 30 29 16 14 Catella Sverige Passiv A 863-1,2-3,4 27 27 8 16 Lannebo Sverige 869-0,7-3,1 29 24 11 19 5 Länsförsäkringar Sverige Aktiv 8390-0,5-2,9 23 22 7 16 4 Monyx fund SvenAktie 757-1,6-4,0 24 22 16 Nordea Sverigefonden 6960-0,4-2,8 26 19 14 17 3 Odin Sverige SEK 6560-0,5-1,2 35 37 17 16 Öhman Sverige 323-1,6-4,1 25 23 16 16 3 Swedbank Robur Exportfond 7032-0,7-2,5 27 17 21 20 4 Swedbank Robur Sverigefond MEGA 5568-0,7-3,0 27 25 18 17 5 SEB Sverigefond Stora bolag 10030-0,9-4,1 24 20 9 15 2 Skandia Sverige 5346-0,5-3,1 26 19 17 4 Spiltan Aktiefond Sverige 226-1,0-3,1 25 28 18 18 3 SPP Aktiefond Sverige Aktiv 2071-0,4-2,9 29 20 15 18 3 SPP Aktiefond Sverige 3058-0,6-3,4 29 29 12 16 SVERIGE SMÅBOLAG AMF Aktiefond Småbolag 1090-0,7-1,6 26 36 23 17 2 DNB Småbolagsfond 1133-0,3-0,8 22 39 19 15 4 Handelsbanken Svenska Småbolagsfond 6174-0,5-2,3 29 45 20 17 4 Lannebo Småbolag 5975-0,3-1,2 26 31 17 16 5 Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige 7132-0,1-1,5 25 41 21 17 2 Skandia Småbolag Sverige 2638-0,3-0,8 22 39 20 16 4 SVERIGE+GLOBAL AMF Aktiefond Världen 12733-0,9-3,8 23 20 17 14 Danske Invest Sverige/Europa 781-0,8-3,2 25 30 19 16 Carnegie Strategi A 8028-1,2-2,4 18 17 17 11 KPA Etisk Aktiefond 2976-0,9-4,2 23 23 15 13 Länsförsäkringar Sverige &Världen 5241-1,5-4,3 17 11 11 12 Lärarfonder Lärarfond 21-44 år 1923-1,1-3,8 22 20 20 14 Swedbank Robur Aktiefond Pension 21091-1,2-5,0 17 18 16 13 Swedbank Robur Ethica Sverige Global 1566-0,9-3,5 23 20 16 13 Swedbank Robur Kapitalinvest 36757-1,3-5,1 15 14 11 13 SEB Aktiesparfond 16896-1,0-4,7 17 20 13 11 Skandia Offensiv 4211-1,2-4,5 19 13 18 14 NORDEN Carnegie Nordic Markets 532-0,7-3,9 22 8 17 16 3 Swedbank Robur Nordenfond 7921-1,0-4,7 21 19 26 17 3 Swedbank Robur Småbolag Norden 11054-0,7-4,0 22 20 22 18 EUROPA AMF Aktiefond Europa 1880-1,0-3,8 33 13 21 19 Banque de Luxembourg Eq Europe B -1,3-3,8 22 28 13 5 Folksam Aktiefond Europa 2411-1,1-4,1 21 12 13 14 4 Handelsbanken Europa Aggressiv 1033-0,6-4,4 20 6 20 14 3 Handelsbanken Europafond Index 752-1,4-4,1 20 12 13 13 Länsförsäkringar Europa Aktiv 5702-0,7-4,4 19 11 14 14 2 Nordea Europafonden 6838-1,3-3,3 16 1 18 16 3 Swedbank Robur Europafond MEGA 1541-1,1-3,9 21 12 18 14 4 Swedbank Robur Småbolagsfond Europa 11025-1,1-2,8 31 29 23 16 2 SEB Europafond 11854-1,4-4,6 13 6 20 13 2 Skandia Europa 2178-1,2-4,3 20 5 15 15 3 SPP Aktiefond Europa 1882-1,2-4,1 20 12 15 14 NORDAMERIKA Banque de Luxembourg Eq America B -0,9-2,4 15 22 14 3 Folksams Aktiefond USA 1003-1,3-1,8 15 24 23 13 4 Handelsbanken Funds America 259-1,9-2,8 17 27 21 14 4 Länsförsäkringar USA Aktiv 2584-1,7-3,0 15 25 17 13 4 Swedbank Robur Amerikafond 716-1,4-2,0 13 22 19 13 4 SPP Aktiefond USA 1276-1,4-3,0 16 28 32 13 ASIEN Baring Hong Kong China Fund -5,1-8,8-6 -22 15 2 DNB Asian Small Cap 3625-3,9-9,6 4-31 23 18 Folksam Aktiefond Asien 1188-4,1-9,0 2-3 26 15 3 Handelsbanken Funds Far East 282-5,0-9,3 5 11 15 JPM Asia ex-japan A (acc) USD -4,7-9,3 5-9 20 16 3 JPM China A Dist USD -4,7-8,3-2 -22 22 17 3 Swedbank Robur Asienfond 2924-4,5-10,0 2-3 15 3 SEB Choice Asienfond ex Japan 2781-4,5-11,3 2 3 16 15 Skandia Asia 1495-4,6-9,9 1-6 14 2 JAPAN Folksam Aktiefond Japan 264 0,2-10,9 14-1 17 16 3 JPM Japan Equity A Dist USD 2,3-10,7 17 7 14 17 Swedbank Robur Japanfond 880 0,2-10,9 14-2 17 16 3 Skandia Japan 737 0,1-10,1 9-4 15 4 SPP Aktiefond Japan 421-0,0-10,5 14-2 16 16 RISK RATING FOND FÖR- AVKASTNING, % SENASTE MÖGENÂHET 1 VECKAN MKR 1 MÅN 12 MÅN 36 MÅN ANT MÅN ÖVER INDEX GLOBAL Carnegie World Wide 5314-2,0-5,0 14 14 23 11 4 Danske Invest Global Index 326-0,8-4,1 16 18 13 12 Folksam Globala Aktiefond 506-1,5-4,1 15 13 15 12 3 Folksam LO Fond Världen 9252-1,2-4,3 15 16 13 12 3 Folksams Tj.mannafond Världen 1316-1,2-4,2 15 18 15 12 3 Handelsbanken Globalfond 2803-1,8-5,0 13 10 20 12 3 JPM Global Select Equity Plus A (acc) USD -1,7-4,4 13 11 19 13 3 Öhman Varumärke 90-2,4-3,4 10 20 19 13 4 Swedbank Robur Globalfond MEGA 1242-1,3-4,6 15 15 17 12 3 Skandia Världen 1744-1,6-5,1 15 9 13 3 TILLVÄXTMARKNADER DNB Fund Glo Emer SRI - SEK 767-3,5-10,3-15 21 15 3 Handelsbanken Tillväxtmarknadsfond 2365-3,6-8,9 7-4 22 14 3 Carnegie Emerging Markets 970-4,4-9,5-2 -16 21 15 2 JPM Emerging Markets Equity A Dist USD -3,9-11,6-2 -11 19 15 SEB Choice Emerging Markets 2039-4,7-12,7-2 -12 19 15 ÖVRIGA TILLVÄXTMARKNADER Baring Eastern Europe Fund -1,2-10,0 3-20 19 4 East Capital Baltikumfonden 1661-1,2 0,8 19 15 13 East Capital Östeuropafonden 9936-1,6-8,0 8-15 21 21 3 East Capital Rysslandsfonden 13186-2,9-8,2-1 -17 20 25 Carnegie Rysslandsfond 5319-2,1-7,7-3 -17 19 20 JPM Eastern Europe Equity A Dist EUR -2,7-9,6 5-15 19 20 4 Swedbank Robur Östeuropafond 7950-1,4-10,6 10 2 21 20 3 Swedbank Robur Rysslandfonden 8781-2,6-8,8-16 20 22 BRANSCHFONDER LÄKEMEDEL Carnegie Medical 2628-1,0-4,1 21 32 20 12 PF(LUX) Biotech R -2,7-8,6 27 39 22 25 Swedbank Robur Medica 3662-0,9-3,9 23 33 16 13 SEB Läkemedelsfond 5118-0,7-5,0 24 40 18 12 UBS (Lux) Equity Fund - Biotech P-acc -3,0-7,6 35 66 18 24 UBS (Lux) Equity Fund - Health Care P-acc -0,0-1,2 23 23 22 14 BRANSCHFONDER TEKNOLOGI Folksam Framtidsfond 636-1,9-4,6 11 27 23 13 Länsförsäkringar Teknologifond 200-1,6-3,9 3 2 23 15 Öhman IT 665-1,5-2,3 11 15 18 14 SEB Teknologifond 2211-2,1-3,4 6 8 17 14 Skandia TIME Global 354-1,1 0,0 17 31 24 13 UBS (Lux) Equity Fund - Technology P-acc -1,3-3,1 2 4 13 16 BRANSCHFONDER ÖVRIGA Carnegie Gorilla A 117-1,3-3,6 8 3 20 12 Lannebo Vision 387-1,2-2,0 7 14 12 Länsförsäkringar Fastighetsfond 2676-1,8-3,5 31 59 21 18 Öhman Hjärt- och Lungfond 1100-1,5-4,2 24 29 13 Swedbank Robur Technology 6868-2,0-3,6 8 14 15 Swedbank Robur Realinvest 2723-1,8-9,2 16 33 22 13 UBS (Lux) Equity Fund - Eco Performance P-acc -1,5-4,0 19 19 13 3 GENERATIONSFONDER Länsförsäkringar Pension 2010 1604-0,4-2,0 9 13 6 Länsförsäkringar Pension 2015 1803-0,5-2,6 11 13 8 Länsförsäkringar Pension 2020 1735-0,9-3,8 15 13 11 Länsförsäkringar Pension 2025 1631-1,1-4,4 17 15 12 Länsförsäkringar Pension 2030 1677-1,1-4,4 17 15 12 Länsförsäkringar Pension 2035 1032-1,1-4,4 17 15 12 Länsförsäkringar Pension 2040 716-1,1-4,4 17 15 12 Länsförsäkringar Pension 2045 76-1,1-4,4 17 14 12 Generationsfond Senior 189-0,0-0,8 6 14 3 Generationsfond 40-tal 446-0,1-1,1 11 17 7 Generationsfond 50-tal 578-0,8-2,6 16 17 12 Generationsfond 60-tal 550-1,3-3,6 15 16 12 Generationsfond 70-tal 477-1,3-3,7 15 16 12 Generationsfond 80-tal 76-1,3-3,6 15 11 13 SEB Generationsfond 50-tal 565-0,7-3,4 11 15 8 SEB Generationsfond 60-tal 667-1,1-5,2 17 19 11 SEB Generationsfond 70-tal 521-1,1-5,3 17 19 11 SPP Generation 40-tal 6317-0,3-1,7 7 12 3 SPP Generation 50-tal 13682-0,8-3,3 14 15 8 SPP Generation 60-tal 15252-1,1-4,2 17 15 10 SPP Generation 70-tal 6512-1,1-4,3 18 14 12 SPP Generation 80-tal 671-1,1-4,3 17 14 12 BLANDFONDER AMF Balansfond 10756-0,5-2,6 15 21 18 8 ndi Så läser du tabellerna Veckans fonder Vi redovisar fyra fonduppställningar, samma fonder återkommer alltså var fjärde vecka. Länderfonder, branschfonder och blandfonder är några av de grupper vi har med. Kolumn 1: Fondförvaltare samt fondnamn. Kolumn 2: Fondförmögenhet i miljoner kronor. Uppdateras kvartalsvis. Kolumn 3-6: Fondens avkastning i procent senaste veckan, senaste månaden samt senaste 12 respektive 36 månaderna omräknat till svenska kronor. Kolumn 7: Antal månader som fonden har gått bättre än sitt jämförelseindex under de senaste 36 månaderna. Kolumn 8, Risk: Ett riskmått som anger hur mycket avkastningen varierar mellan olika tidsperioder. Beräknat som standardavvikelse för fondens månadsavkastning under de senaste 36 månaderna. Ju högre siffra desto högre risk. 0-2 mycket låg risk, 3-8 låg risk, 9-16 medelhög risk, 17-24 hög risk, 25 och uppåt mycket hög risk. Kolumn 9, Rating: W-rating bygger på en noggrann analys av den avkastning och de risker som förvaltaren tagit under tidigare år i kombination med en samlad bedömning av förvaltarens förutsättningar att lyckas bra framöver. Fonder med samma placeringsinriktning jämförs med varandra och rangordnas efter en rad olika kriterier. Dessa vägs sedan samman till en siffra mellan 1 och 5, som utgör fondens W-rating. * = Fondens framtida avkastning RISK RATING kan komma att avvika mycket från index jämfört med andra fonder i kategorin. Avkastning för fondindex: Moneymates fondindex bygger på en oviktad genomsnittlig avkastning för fonder inom respektive kategori. All avkastning är i SEK. Topp 100-fonderna: UtveckÂlingen sedan årsskiftet för svenska fonder med störst fondförmögenhet. De 20 mest populära PPMfonderna finns med. Urvalskriterier för PPMfonderna: De PPM-fonder som inte rapporterar in dagliga fondkurser till Fondbolagens förening har strukits ur tabellerna. Räntefonder finns inte med. De kategorier som fått minst med pengar har strukits. De fonder som ha minst pengar i varje kategori har strukits. KÄLLA: MONEYMATE/WASSUM