TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS

Relevanta dokument
TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q3 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

RTS INDEX Q OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Utfall Q samt prognoser för helåren 2010 och 2011

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Ett rekordår för svensk turism

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik. Uppdaterad Föregående

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Svensk turismstatistik

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Full fart på den svenska hotellmarknaden

SWEDAVIAS LÅNGSIKTIGA TRAFIKPROGNOS. Dokumentnummer D 2017-

Foto: Malin Lauterbach. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport april

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter

Foto: Mickael Tannus. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport maj

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Sveriges ekonomi växlar stegvis ner tempot

Foto: Ulf Lindgren. Gästnätter i Skåne

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

Business Region Göteborg

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Konjunkturen #2 2019

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18)

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne

Gästnätter i Skåne Rapport januari-april 2017

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (13)

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne

Business Region Göteborg

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

HOTEL MARKET UPDATE. KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Sep/19

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Statistik för Skånes inkvartering

Resultatet januari-april

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Rapport om klimatsmart resande

Gästnätter i Skåne. Rapport jan-mars Foto: Malin Lauterbach

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (13)

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Foto: Miriam Preis. Gästnätter i Skåne

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15)

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2019

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

Gästnätter i Västerås Juni

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Konjunkturutsikterna 2011

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Västmanlands länmånad

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Business Region Göteborg

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Transkript:

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q4 212 Utfall fjärde kvartalet 212, helår 212 och prognos för 213

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q4 212 med helårsprognos för 213 TURISTNÄRINGENS INDEX 212 OFÖRÄNDRAT MOT 211 Resandet och boendet till, från och inom Sverige förblev oförändrat under 212 jämfört med fjolåret. Gästnätterna uppgick till närmare 53 miljoner, vilket var en procent bättre mot prognos, som förutsåg en minskning på en procent. För flyget blev utfallet istället något under prognos med två procents tillväxt och totalt 31 miljoner passagerare under 212. Sjötrafiken har under flera års tid haft en negativ utveckling och även under 212 minskar passagerarna. Undantaget är dock Gotlandstrafiken som under 212 uppvisade oförändrade passagerarantal jämfört med fjolåret. FORTSATT DÄMPAD TILLVÄXTPROGNOS FÖR TURISTNÄRINGEN 213 Utfallet från kvartal 4 och därmed helår 212 påverkar inte prognosen för 213 utan bekräftar de bedömningar som gjordes i november. Därav är bedömningarna för 213 om konjunktur och kapacitetsförändringar oförändrade. Resandet och boendet till, från och inom Sverige förväntas öka med en procent sammantaget under 213. Prognosen visar en fortsatt stark efterfrågan på utrikes flygresor från svenska fritidsresenärer på grund av en stark krona och en stark köpkraft i de svenska hushållen. Affärsresandet kommer fortsatt ha en svag utveckling första halvåret 213 och, förutsatt att industri- och tjänsteproduktionen tar ny fart, en ökad efterfrågan först under andra halvåret. PROGNOS FÖR RESANDE & BOENDE 213 Prognosen för 213 baseras på utveckingen per boendeoch transportform det senaste året i relation till långa faktorer (t.ex. globalisering, urbanisering och nya resmönster) samt korta faktorer (t.ex. kapacitet, konjunkturutveckling, valutaeffekter) som påverkar resandet till från och inom Sverige. PROGNOS 213 Sjötrafik Passagerare - 1% Flyg Passagerare + 2% Tåg Passagerare + 2% Biltrafik Persontrafikens belastning på vägnätet + 1% Gästnätter Hotell, vandrarhem, camping + 2% privat förmedlade stugor & lägenheter Turistnäringens Index 213 +1 % UTFALL Q4 212 & UTFALL HELÅR 212 Utfallet för det fjärde kvartalet 212 visar att det totala resandet och boendet minskade med en procent jämfört med motsvarande period 211. Det mest utmärkande för perioden är det negativa resultatet för bilresandet som minskar med två procent jämfört med föregående år och sjötrafikens passagerare som minskar med fyra procent. Eftersom gästnätterna avslutade året bättre än väntat så är det totala utfallet för 212 oförändrat mot år 211. Detta påverkar inte utsikterna för 213 där prognosen är oförändrad mot tidigare bedömning. Trafikslag/Boende Utfall Q4 212 Utfall helår 212 Till/från våra kuster -4% -5% (-5%*) Flyg % 2% (3%*) Tåg¹ 3% 2% (2%*) Bil² -2% -1% (-1%*) Gästnätter 2% % (-1%*) Turistnäringens Index -1% % (-1%*) ¹ Enligt beräkningar från SJ:s kvartalsrapport ² Persontrafikens belastning på vägnätet under en specifik period. * Prognosen för helåret 212 efter tredje kvartalets utfall. OM TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Turistnäringens Tillväxtprognos visar hur Sveriges tillgänglighet och transportinfrastruktur nyttjas idag och hur den kommer nyttjas i framtiden i form av antalet personresor och gästnätter. Genom att sammanställa resevolymer från alla transportslag samt gästnätter ur befintliga statistikunderlag kartläggs trendutvecklingar som ligger till grund för prognoser och rekommendationer för möjliga insatser för utveckling. Turistnäringens Tillväxtprognos tas fram av Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter. BAKGRUND För att Sveriges turistnäring ska leva upp till de tillväxtmål som är uppsatta av näringen krävs en väl fungerande infrastruktur för transporter. Därför tas en återkommande rapport fram om hur infrastrukturen nyttjas totalt och per trafikslag, här inkluderas även nya aktörer som nu etableras på en avreglerad marknad. Tillsammans med information om hotell/logi blir det möjligt att följa hur den totala tillgängligheten utvecklas mot de uppsatta tillväxtmålen.

PROGNOS HELÅR 213 Faktorer som påverkar boende och resande till, från och inom Sverige Konjunkturutveckling globalt Konjunkturen globalt har dämpats påtagligt under 212 och kommer i Europa vara fortsatt mycket svag även under 213, vilket skapar oro i flera för Sverige viktiga marknader. Bland de få undantagen finns Norge som är Sveriges näst största exportmarknad (9,9 % av Sveriges export). Konjunkturen i Norge var i det närmaste överhettad under första halvåret 212. Mycket låg inflation och relativt stora löneökningar bidrar till en påtaglig ökning av de norska hushållens köpkraft. Från såväl USA som Kina, som tillsammans utgör drygt en tredjedel av världsekonomin, har det kommit flera positiva signaler under de senaste månaderna. För första gången sedan våren 29 har arbetslösheten sjunkit under åtta procent i USA och de amerikanska hushållen har inte varit så optimistiska sedan sommaren 27. I Kina börjar de senaste stimulanspaketen få effekt.¹ I Europa fortsätter en instabil marknad och England pratar om en trippel-dipper vilket skulle innebära en tredje djupdykning i ekonomin sedan 28. Konjunktur Sverige Även i Sverige har konjunkturen dämpats väsentligt under 212. Minskad export av varor samt en tillbakagång inom industrin, byggsektorn samt de tjänster som är kopplade till industrin har varit de främsta orsakerna till den svaga tillväxttakten. Konjunkturinstitutets barometerindikator i februari 213 visar att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt men visar tecken på återhämtning. Även hushållen är mer pessimistiska än normalt, framför allt vad gäller den svenska ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden.² Hösten 212 präglades av en varselvåg inom industrin, i oktober varslades 1 26 personer, vilket var den högsta månadssiffran sedan april 29. Under inledningen av 213 har antalet nya varsel mattats betydligt, men är fortfarande på en hög nivå. Sammantaget är sysselsättningen fortfarande högre än för ett år sedan. Både tillväxt och den privata konsumtionen, speciellt detaljhandelns försäljning, har betydligt bättre utveckling i Sverige än i övriga länder i den ekonomiska monetära unionen (EMU) under 212. En betydligt lägre inflation och därmed bättre köpkraft hos de svenska hushållen är den främsta förklaringen.¹ Privatmarknaden - fritidsresande Svenskarnas privata resande förväntas öka under hela året. Den låga inflationen medför att de svenska hushållens köpkraft ökar påtagligt 213. Hushållen har under flertal år fått en bättre ekonomi, med fler sysselsatta, låga räntekostnader och lägre skatt. Den relativt starka kronan medför dessutom att det blir billigare att semestra utomlands.¹ Samtidigt är det oklart hur svenska fritidsresor inom Sverige kommer påverkas av konjunkturläget. Tydligt är dock att svenskars privata resande, med en stark krona, används för en utlandsresa istället för en inrikes resa. Arlandas passagerarutveckling hösten 212 antyder att det är svenskars privatresor utomlands som driver på utvecklingen. Allt tyder på att denna utveckling fortsätter även 213 och därmed också den totala passagerarutvecklingen på flygplatser med utrikes och av svenska fritidsresenärer efterfrågat direktflyg. Företagsmarknaden - tjänsteresande För resandet på företagsmarknaden innebär konjunkturutvecklingen i Sverige och Europa sannolikt att affärsresandet kommer att stramas åt under 213 och troligtvis inte vända uppåt igen förrän under andra halvåret 213, förutsatt att industri- och tjänsteproduktionen tar ny fart. Svenska affärsresenärer på Arlanda har minskat kraftigt sedan andra kvartalet 212 jämfört med samma period föregående år. Enligt branschens aktörer så har 212 slutat med en svag efterfrågan på konferenser och kongresser och 213 verkar inledas med samma mönster. BNP 212 prognos Procentuell förändring jmf föregående år SE NO FI DK EU DE USA +1,% +3,2% -,1% +,7% -,3% +,7% +2,2% BNP 213 prognos Procentuell förändring jmf föregående år SE NO FI DK EU DE USA +1,3% +2,6% +,3% +1,1% +,1% +,5% +1,9% Källa: Eurostat Konjunkturinstitutets Barometerindikator februari 213 Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin och ger en bild av det totala konjunkturläget i Sverige. Valutautveckling Marknad Valuta Förändring Norge NOK - 4 procent Danmark DKK - 4 procent Europa EURO - 4 procent Storbritannien GBP - 5 procent USA USD - 1 procent Utveckling viktiga valutor i förhållande till SEK i februari 213. Källa: Forex Samtliga valutor i jämförelsen har försvagats sedan februari 212 i relation till den svenska kronan. Det har, relativt sett, blivit dyrare att resa till Sverige från dessa marknader och omvänt blivit billigare för svenskar att besöka samma marknader. ¹ Penser Bank ² Konjunkturinstitutet 3 februari 213

PROGNOS HELÅR 213 Gästnätter och transport Prognos 213 Sammantaget förväntas resandet och boendet till, från och inom Sverige öka med en procent under 213. Gästnätter: minskat antal affärsresenärer på hotell under första halvåret Gästnätterna i Sverige förväntas öka med totalt en procent under 213. Privatmarknaden förutspås vara oförändrad jämfört med 212, medan företagsmarknaden väntas att minska under årets första sex månader för att sedan öka igen under andra halvåret 213. Affärsresor och konferenser är mycket konjunkturkänsliga. Företagsmarknaden står för omkring två tredjedelar av beläggningen på hotell i Sverige och åtstramningar inom affärssegmentet får snabbt stora konsekvenser på den svenska hotellmarknaden. Minskad efterfrågan på växande hotellutbud första halvåret 213 Parallellt med ett minskat antal gästnätter under första halvåret 213 tillförs ny kapacitet till den svenska hotellmarknaden i form av 2 6 nya hotellrum (1 5 i Stockholm, 5 i Göteborg och 25 i Malmö) jämfört med inledningen av år 212 vilket riskerar att pressa lönsamheten inom den svenska hotellnäringen. Källa: Turistnäringens Investerarindex, SCB, Tillväxtverket Sjötrafik: Minskat privatresande med sjötrafiken Sjötrafikens passagerare till, från och inom Sverige förväntas minska med en procent under 213. Det totala färjeresandet (inklusive resor över Öresundsbron) har under de senaste åren minskat stadigt och det finns ingenting som tyder på att den utvecklingen kommer att vända under 213. Den svenska kronan är stark vilket betyder att det kommer färre besökare från grannländerna för att shoppa i Sverige. Det får stor påverkan på resandet till och från Danmark och Finland. Trafiken till och från Danmark, som står för omkring 6 procent av det totala antalet passagerare med sjötrafiken, minskade med fyra procent under 212. Hushållen i Danmark har fått en sämre ekonomi under 212 och fritids- och shoppingresor till Sverige förväntas därmed mattas av, också med anledning av den starka svenska kronan. Arbetsresorna mellan Sverige och Danmark förutspås däremot ligga kvar på en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Viking Line trafiksätter passagerarfartyg som klarar de nya miljökraven för Östersjön Kapaciteten på rederiernas utrikestrafik minskade med fyra procent under tredje kvartalet 212 medan inrikes kapacitet ökade med en procent. I januari 213 introducerar Viking Line det första fartyget med LNG-drift (flytande naturgas) som klarar alla pågående arbeten för miljökrav inom EU. Fartyget kommer att kunna ta 2 8 passagerare och 5 bilar och introduceras för trafik mellan Stockholm och Åbo. Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan har varit och är mycket angeläget för Sverige. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan är väl etablerad. Ett beslut om hårdare regler för svavel i fartygsbränsle togs 28 av regeringarna i FN:s sjöfartsorganisation IMO. Detta ledde till strängare regler för svavelkontrollområdet Östersjön vilket kan komma att påverka kapaciteten under 213 i och med att fartygen kan bli tvungna att hålla lägre fart för att klara utsläppskraven. Källa: ShipPax, Viking Line, Turistnäringens Trendanalys 212 Bilresandet växer i takt med befolkningen Under 213 förväntas biltrafiken öka med omkring en procent. Biltrafiken växer stadigt i takt med befolkningen och ligger på cirka en procent årligen. Så länge inget dramatiskt sker med oljepriserna kommer det inte heller påverka volymerna i någon större utsträckning. Antalet personbilar i trafik under tredje kvartalet 212 ökade med 1,4 procent jämfört med motsvarande period 211. För helåret 213 förväntas ökningen ligga på runt en procent. Källa: SCB 4 Prognos helår 213 Trafikslag/Boende Prognos helår 213 Till/från våra kuster -1% Flyg 2% Tåg 2% Bil 1% Gästnätter 2% Turistnäringens Index 1% 6 4 2 Antal gästnätter & passagerare per år Miljon 21 211 212 213 Prognos Biltrafik: Under ett år uppgår persontrafikens belastning på vägnätet till cirka 255 miljoner resor Gästnätter & Passagerare per år Antal & procentuell utveckling 15% 1% 5% % -5% -1% Procentuell ökning/minskning jmf föregående år Passagerare /gästnätter miljon 21 211 212 213 prognos, Sjötrafik Flyg Tåg Gästn 6, 4, 2, Sjövfart volym Flyg volym Tåg volym Gästn volym Sjöfart % Flyg % Tåg % Gästn % Februari 213

PROGNOS HELÅR 213 Gästnätter och transport Passagerarna ökar trots turbulent flygmarknad Passagerarna på flyget förväntas öka med två procent under 213. Det är framför allt svenskars privatresor utomlands som kommer att fortsätta att öka och som driver utvecklingen på utrikesflyget. Inrikesresandet förväntas bli oförändrat. Affärsresandet kommer till en början påverkas negativt av den ekonomiska oron i Europa och globalt för att sedan öka igen under andra halvåret 213. SAS påverkar tillgängligheten till, från och inom Sverige Flygbranschen är inne i en period av omstrukturering, avregleringen har lett till en starkt ökad konkurrens där de tidigare statliga bolagen succesivt anpassar sig till nya förhållanden. De aktuella skeendena inom SAS kan få påverkan på tillgängligheten till många destinationer runt om i Sverige. I det korta perspektivet är Sveriges nationella och internationella tillgänglighet med flyg direkt avhängig SAS överlevnad. Ett omedelbart verksamhetsstopp skulle på många av de stora linjer där SAS är den största leverantören av flygresor endast innebära ett kortare avbrott, medan många mindre linjer och kanske främst linjer inom Sverige skulle kunna få se ett längre uppehåll av flygtrafik innan ett nytt flygbolag återupptar trafiken. För flygplatser som Arlanda är detta ett övergående skede där det inom ett till två år kommer att vara minst lika mycket eller mer trafik än innan. För olika regioner i linjenätet kan det däremot innebära att en nytt flygbolag inte kan erbjuda samma nätverkstjänster som SAS och eventuellt därmed en mindre kapacitet på linjen. Minskat antal landningar, större plan och högre beläggning ombord I Sverige minskade flygkapaciteten (antal landningar) med sex procent under tredje kvartalet 212 och för helåret 212 förväntas siffran bli minus fyra procent. Utvecklingen har under flera år gått mot färre landningar men samtidigt mot större flygplanstyper. Totalt sett har resandet ökat tack vare de större flygplanstyperna i kombination med en högre beläggningsgrad ombord på planen. Denna utveckling förväntas fortsätta även under 213. Vad gäller nya linjer lanserar Norwegian under 213 nya långdistanslinjer (New York samt Bangkok) och i SAS strategi finns en expansionsplan att under perioden 213 215 utvidga sitt destinationsnätverk med 15 procent. Under de kommande åren kommer SAS flotta att utökas med ytterligare 65 flygplan, varav 39 är helt nya. Källa: Transportstyrelsen, SAS Tågresandet ökar mindre känsligt för konjunktursvängningar Passagerarna på tåget förväntas öka med två procent under 213. Tågresandet är mindre känsligt för konjunkturförändringar och får dessutom extra draghjälp av den urbaniseringstrend som pågår både i Sverige och globalt vilken innebär att arbetspendlingen växer i storstadsregionerna. Tåget är en nyckelaktör i den typen av utveckling. Kapacitetsbrist i det svenska järnvägsnätet Kapacitetsbristen i det svenska järnvägsnätet tar dock udden av flera förväntade effekter från både urbaniseringen och avregleringen av persontransporter på tåg. Trots den numera avreglerade tågmarknaden finns det inte plats för fler eller nya aktörer på linjerna till och från storstäderna och det är redan fullt ombord på de befintliga tågen. Även utanför storstäderna är kapacitetsbristen påfallande. De främsta förändringarna i SJ:s utbud för 213 är tre avgångar snabbtåg i vardera riktningen Umeå Sundsvall (Stockholm). Den nya kapaciteten kommer att få klart positiva effekter på resandet i regionen men för tågresandet som helhet har den nya kapaciteten liten betydelse. Några nya tåglinjer till och från våra storstäder har inte öppnats på många år och effekterna av Citybanans nya spår genom Stockholm kommer inte märkas av förrän under 218. Källa: SJ, Trafikverket Minskad andel affärsresenärer på svenska hotell Minskat privatresande med sjötrafiken Minskat affärsresande på flyget under årets första sex månader 213 Ökat antal passagerare på tåg under 213 5 Februari 213

UTFALL FJÄRDE KVARTALET 212 Minskad turism till, från och inom Sverige under Q4 212 Resandet och boendet till, från och inom Sverige minskade med en procent under fjärde kvartalet 212 jämfört med samma period förra året. Framför allt är det ett minskat resande under december månad, delvis orsakat av kalendereffekter med minskat antal passagerare på både tåg, inrikesflyg och bilresande som följd, som bidrar till det svaga utfallet. De svenska boendeanläggningarna gynnas däremot av den långa julledigheten och de svenska gästnätterna ökade med sex procent i december. För kvartalet som helhet ökade gästnätterna med två procent. Sjötrafikens passagerare minskade med fyra procent under Q4. Gotlandstrafiken bryter dock den negativa trenden och ökade under samma period istället med två procent. Trafikslag/Boende Utfall Q4 212 (jmf Q4 211) Sjötrafik -4% Flyg % Tåg 3% * Bil -2% Gästnätter 2% Turistnäringens Index -1% -4% Sjötrafik till och från våra kuster Rederiernas passagerare till, från och inom Sverige minskade med fyra procent under fjärde kvartalet 212 jämfört med samma period 211. Antalet passagerare uppgick sammanlagt till 8,5 miljoner. Passagerarna till Danmark (inklusive trafik över Öresundsbron) minskade med fyra procent och Finlandstrafiken minskade med två procent. Gotlandstrafiken bryter den negativa trenden och antalet passagerare ökade under samma period istället med två procent. Källa: ShipPax 2 15 1 5 Antal passagerare till och från våra kuster (milj.) 211 212 Q1 Q2 Q3 Q4 +/- % Flygtrafik till, från och inom Sverige Antalet flygpassagerare var oförändrat under Q4 212 jämfört med samma period förra året. Utrikestrafiken som står för drygt 8 procent av passagerarna var oförändrad medan inrikesresandet minskade med hela tre procent jämfört med samma period föregående år. Stört är tappet under december månad som uppvisar en minskning på totalt 13 procent, delvis till följd av kalendereffekter. Källa: Transportstyrelsen Antal flygpassagerare till, från och inom Sverige 1 211 212 8 6 4 2 +3% -2% +2% Tåg: Utvecklingen för tågpassagerare baseras på SJ:s kvartalsrapport för Q4 212. Enligt rapporten ökade antalet passagerare under den senaste löpande 12- månadersperioden med knappt två procent (inklusive Västkustbanan). Uppskattningsvis ökade tågpassagerarna under fjärde kvartalet med knappt tre procent. Enligt SJ:s rapport minskade dock resandet med SJ med tre procent under december månad. Källa: SJ kvartalsrapport Q4 212 Biltrafik: Det totala trafiken för personbilar under fjärde kvartalet 212 minskade med två procent jämfört med samma period 211. Antalet bilar i trafik ökade med en procent och var i december 4,5 miljoner. Källa: Trafikverket. Gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och privata stugor/lägenheter² Gästnätterna i Sverige ökade med närmare två procent under Q4 212. Framförallt är det de svenska gästerna som ökar sina övernattningar på svenska boendeanläggningar, totalt med tre procent och närmare 6,6 miljoner gästnätter under Q4. December var en särskilt bra månad med en ökning på sex procent. De utländska gästnätterna var under Q4 oförändrade jämfört med förra året och uppgick till drygt 1,6 miljoner. Källa: Tillväxtverket/SCB 25 2 15 1 5 Q1 Q2 Q3 Q4 Prognos 212 jämfört med 211 Tåg och Personbilar¹ Procentuell skillnad jämfört med 211 Tåg Antal gästnätter (milj.) Hotell, vandrarhem och stugbyar, camping SoL² Trafikarbete för personbilar Q1 2% 1% Q2-1% -2% Q3 5% 1% Q4 3% -2% 211 212 Q1 Q2 Q3 Q4 ¹ Uppgifter gällande SJ:s passagerarantal samt Trafikverkets information angående trafikarbetet för personbilar redovisas endast procentuellt från dessa källor och visas därför inte i grafer över tid. ² Från och med andra kvartalet 211 ingår även camping och uthyrning av privata stugor/lägenheter i statistik över gästnätter i tillväxtprognos. Februari 213

UTFALL HELÅR 212 Oförändrad turism till, från och inom Sverige 212 Resandet och boendet till, från och inom Sverige förblev oförändrat under 212 jämfört med fjolåret. Gästnätterna uppgick till närmare 53 miljoner vilket var en procent bättre än prognos som förutsåg en minskning på en procent. För flyget blev utfallet istället något under prognos med två procents tillväxt och totalt 31 miljoner passagerare under 212. Sjötrafiken har under flera års tid haft en negativ utveckling och även under 212 minskar passagerarna. Undantaget är dock Gotlandstrafiken som under Trafikslag/Boende Utfall 212 Prognos helår 212* Sjötrafik -5% (-5%) Flyg 2% (3%) Tåg 2% (2%) Bil -1% (-1%) Gästnätter % (-1%) Turistnäringens Index % (-1%) 212 uppvisade oförändrade passagerarantal jämfört med fjolåret. * Siffror i parentes visar prognosen för helåret 212 efter tredje kvartalets utfall 212. -5% Sjötrafik till och från våra kuster Rederiernas passagerare till, från och inom Sverige minskade med fem procent under 212 jämfört med fjolåret. Sammantaget transporterade rederierna drygt 4 miljoner passagerare. Passagerarna till Danmark (inklusive trafik över Öresundsbron) minskade med fyra procent och Finladstrafiken minskade med två procent. Gotlandstrafiken däremot avviker från den negativa trenden och antalet passagerare till och från Gotland var närmast oförändrade jämfört med 211. Prognosen för den totala sjötrafiken 213 pekar på en fortsatt minskning, även om minskningstakten förutspås avta till minus en procent. Källa: ShipPax 5 4 3 2 1 Antal passagerare till och från våra kuster miljoner 21 211 212 213p +2% Flygtrafik till, från och inom Sverige Antalet flygpassagerare till, från och inom Sverige ökade under 212 med totalt två procent. Utfallet var dock något sämre än prognosen på tre procents tillväxt för helåret. Totalt transporterade flyget 31 miljoner passagerare under 212. Utrikestrafiken som stod för omkring 7 procent av det totala antalet passagerare ökade med två procent under 212 medan inrikespassagerarna ökade med drygt en procent. För 213 förutspås flygpassagerarna att öka med totalt två procent. Källa: Transportstyrelsen 35 3 25 2 15 1 5 Antal flygpassagerare till, från och inom Sverige miljoner 21 211 212 213p +2% -1% Tåg: Utvecklingen för tågpassagerare baseras på SJ:s kvartalsrapporter. Enligt Q4- rapporten ökade antalet passagerare under den senaste löpande 12- månadersperioden med knappt två procent (inklusive Västkustbanan). För helåret 213 förutspås tågpassagerarna öka med två procent. Källa: SJ kvartalsrapport Q4 212 Biltrafik: Det totala trafiken för personbilar under 212 minskade med knappt en procent jämfört med 211. Antalet bilar i trafik ökade med drygt en procent och var i december 4,5 miljoner. Prognosen för 213 pekar på en procents ökning för biltrafiken. Källa: Trafikverket Prognos 212 jämfört med 211 Tåg och Personbilar¹ Procentuell skillnad jämfört med 211 Tåg Trafikarbete för personbilar 21 % -1% 211-6% 2% 212 2% -1% 213 Prognos 2% 1% +/- % Gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och privata stugor/lägenheter² Totalt genomfördes 52,8 miljoner kommersiella övernattningar i Sverige under 212, vilket är i det närmsta oförändrat jämfört med 211. Utfallet var bättre än förväntat för helåret som förutspåtts minska med en procent. De svenska gästnätterna uppgick till närmare 4 miljoner och de utländska till drygt 12 miljoner båda kategorierna oförändrade jämfört med 211. Oron i Europa bidrog dock till att besökarna från Väst- och Sydeuropa minskade under 212. Under 213 förutspås gästnätterna öka med en procent. Källa: Tillväxtverket/SCB Antal gästnätter Hotell, vandrarhem och stugbyar, camping SoL² 6 miljoner 5 4 3 2 1 21 211 212 213p ¹ Uppgifter gällande SJ:s passagerarantal samt Trafikverkets information angående trafikarbetet för personbilar redovisas endast procentuellt från dessa källor och visas därför inte i grafer över tid. ² Från och med andra kvartalet 211 ingår även camping och uthyrning av privata stugor/lägenheter i statistik över gästnätter i tillväxtprognosen Februari 213

Källor & Kontakt KÄLLOR Forex IMF IATA Eurostat Konjunkturinstitutet OECD Penser Bank Razormind Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) SAS SCB ShipPax SJ Tillväxtverket/SCB Trafikverket Transportstyrelsen Visita KONTAKT Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS): Anneli Sundström Informationschef E-post: anneli.sundstrom@rts.se Analys: Björn Arvidsson Analyschef E-post: bjorn.arvidsson@rts.se Sofi Sjöberg Analytiker E-post: sofi.sjoberg@rts.se Turistnäringens Tillväxtprognos tas fram av RTS, inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter. 8 Februari 213