VISOR OCH FÖRTÄCKT SEX

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket VISOR OCH FÖRTÄCKT SEX Joseph Sverker En jämförelse av sexuella metaforer i ett urval från C.M. Bellmans och C. Vreeswijks visdiktning Språkvetenskapligt arbete, 7,5 poäng Svenska språket Vt 2008 Seminarieledare: Inga-Lill Gran

Sammanfattning 1 Den här uppsatsen söker svaret på om det finns symbolik i C.M. Bellmans och C. Vreeswijks diktning med sexuella associationer. Den symbolik som hittas kommer sedan att placeras i olika domäner. Om det är så att det finns domäner för Bellmans och Vreeswijks sexuella symbolik så är det intressant att jämföra dessa. Använder sig Bellman och Vreeswijk av samma slags domäner eller skiljer de sig mycket åt? I undersökning framstod det tydligt att både Bellman och Vreeswijk använder sig av symbolik för att beskriva sex. Bellman använde sig främst av ord så kan anknytas till musikinstrument, blommor och död/förgängelse. Vreeswijk, å sin sida, använde ord hämtade främst från ett spel mellan hetta och kyla, affärsvärlden och sjukdom/förgänglighet. Bellmans och Vreeswijks respektive domäner skiljer sig alltså åt och uppvisar inga större likheter förutom i den sista domänen där det finns kopplingar till förgänglighet hos både Bellman och Vreeswijk. Man kan därför dra slutsatsen att användandet av symbolik och metaforer för sex verkar vara aktuellt för många tidsåldrar, men att domänerna där symboliken och metaforerna hämtas från varierar från tid till tid. Nyckelord Bellman, Vreeswijk, stilistik, sex, domäner, jämförelse

2 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning... 3 1.1 Presentation... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Motivering... 3 2. Syfte... 4 2.1 Forskningsfrågor... 4 3. Tidigare forskning... 5 4. Undersökning... 5 4.1 Teoriram... 6 4.2 Material: urval av visor och motivering... 6 4.3 Metod: närläsning och tolkning av stilistik... 6 4.4 Avgränsning... 7 5. Resultat... 7 5.1 Sexuella metaforer hos Bellman... 8 5.1.2 Sammanställning av domäner för Bellmans sexuella metaforer... 9 5.2 Sexuella metaforer hos Vreeswijk... 9 5.2.1 Sammanställning av domäner för Vreeswijks sexuella metaforer... 10 6. Diskussion... 10 7. Sammanfattning... 11 8. Litteraturförteckning... 13

3 1. Inledning På tusenåriga hinduiska tempel kan man se det likaväl som på Madison Square garden. Det finns i Boccaccios Decamerone från senmedeltiden och i den nutida Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser. Man kan nämligen upptäcka hänvisningar till sex och sexualitet, mer eller mindre skylda, på de mest skilda ställen och därför vore det intressant att undersöka om det finns sexuella anspelningar även hos några av Sveriges mest välkända visdiktare. Denna uppsats tar sitt avstamp i att sex och känslor som associeras med sex inte alltid skrivs ut i klartext utan att sexuella anspelningar kan döljas bakom symbolik och metaforer. Denna symbolik kan hämtas från olika domäner, områden, och det är därför intressant att göra en närläsning av ett urval av C.M. Bellmans och C. Vreeswijks visor för att se om sexuella metaforer finns hos dem och från vilka domäner dessa är hämtade ifrån. 1.1 Presentation Sexualitet och sexualakten i sig har varit och är i viss mån fortfarande omhuldad av mystik och ibland tabu och är för det mesta av stort intresse för de flesta människor. Vad detta beror på är allt för komplext för att undersöka och ligger (antagligen) utanför språkvetenskapen. Det går istället att konstatera faktum att, med reklamvärldens språkbruk, sex säljer. 1.2 Bakgrund Om nu detta är fallet att sex attraherar på ett allmänmänskligt plan samtidigt som det är belagt med viss tabu är det av intresse att undersöka om det går att hitta referenser till sex och känslor förknippade med sex i t.ex. den svenska visdiktningen. Om det även är så att sex har varit och är till viss mån tabubelagt så är det möjligtvis så att eventuella sexuella referenser är uttryckta i bilder och metaforer. Det leder mig till att jämföra två tidsperioder för att se hur sex och känslor förknippade med sex kan ta sig i uttryck rent stilistiskt. 1.3 Motivering Det går inte att undvika ett visst mått av subjektivitet när en stilanalys av texter ska göras. Men enligt Melin & Lange (2000:19f) ligger den

4 textanalytiska metoden nära övrig vetenskaplig metod eftersom man även i en text- och stilistikanalyser söker att belägga ett påstående utifrån ett forskningsmaterial. Det är därför fullt möjligt att göra en vetenskaplig analys av Bellmans och Vreeswijks visor. Risken för subjektivitet skulle kunna motivera att en stilanalys inte bör göras utan att språkvetenskap ska hantera mer objektivt mätbara fenomen. Men som Cassirer hävdar, alla gör ideligen ansatser till stilanalys (2003:13) vilket betyder att ingen undkommer att göra stilistiska analyser. Med detta som bakgrund kan man motivera varför en stilistisk analys av C.M. Bellman och C. Vreeswijk är rättfärdigad. Frågeställningen som den här uppsatsen utgår ifrån är då: använder sig C.M. Bellman och C. Vreeswijk av metaforer och bilder som associeras till sex eller känslor som kopplas till sex och kan dessa delas upp i olika domäner? Om så är fallet finns det skillnader och/eller likheter mellan Bellmans och Vreeswijks domäner? 2. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra ett urval av C.M. Bellmans och C. Vreeswijks sånger och se om det finns likheter och/eller olikheter i vilka bilder de båda använder för att skriva om sex och känslor med sexuella associationer. Den huvudsakliga avsikten med uppsatsen blir då att jämföra vilka domäner Bellman använder sig av i sina eventuella omskrivningar av sex och, mutatis mutandis, vilka omskrivningar Vreeswijk använder sig av. 2.1 Forskningsfrågor Frågor som ställs och som det söks svar på i uppsatsen är för det första, finns det metaforer och bilder för sex och känslor med sexuella associationer i Bellmans och Vreeswijks diktning? För det andra, hur ter sig den sexuella symboliken i Bellman och Vreeswijk? Kan man dela in metaforerna i specifika ämnesgrupper eller domäner och hur jämför sig då de båda diktarnas domäner? 3. Tidigare forskning Bellman är en av Sveriges största och mest erkända diktare och har beundrats och i det närmaste dyrkats av kritiker och författare genom tiderna (Fehrman 1995:201). Det finns till följd därav detta en uppsjö av litteratur och forskning om Bellman. Mycket av denna fokuserar dock

5 på Bellmans liv och leverne, men det finns även forskning gällande Bellmans stilistisk och symbolism t.ex. Carl Fehrmans (1995) Vinglas och timglas i Bellmans värld och Lars Lönnroths (2005) Ljuva karneval! Om Carl Michael Bellmans diktning. Som titlarna på dessa verk visar är dessa närbesläktade med denna uppsats forskningsområde, alkohol och sex samt karneval och lössläppthet kopplas ofta ihop. Men, varken Fehrman eller Lönnroth gör en renodlad analys av Bellmans sexuella stilistik och hänvisningar. Denna uppsats stödjer sig trots detta på mycket av den forskning Fehrman och Lönnroth lagt fram. En ytterligare bok att nämna är Edvard Matzs (2004) Carl Michael Bellman: nymfer och friskt kalas vilken genom sin titel och syfte, att fokusera på kvinnorna som omgav Bellman, mycket väl skulle kunna vara relevant för denna uppsats. Men Matz fokuserar på biologiska data angående Bellmans kvinnor och gör inte några tolkningar av sexuell symbolik i Bellmans diktning varmed hans forskning inte bidrar till denna uppsats i någon nämnvärd utsträckning. Magdalena Hellquists Fula ord hos Bellman och mindre fula (1991) har dock varit en god hjälp för att komma förbi dekorum hos Bellman. Gällande Vreeswijk är forskningen på hans symbolism begränsad. Den enda litteratur som finns att tillgå är egentligen bara Ulf Carlsson (1996) som bl.a. tolkar Vreeswijk visor utifrån ett alienationsperspektiv. Men Carlsson fokuserar inte på sexuell symbolik hos Vreeswijk i någon nämnvärd utsträckning. 4. Undersökning Vid ingången av undersökningen utkristalliserar sig ett antal problem och ett antal frågor måste besvaras. Vad menas egentligen med sex och känslor som associeras med sex? Det finns med andra ord ett stort behov för definition av centrala begrepp för uppsatsen. För det andra bör även urvalsmetoden motiveras tillsammans med hur de valda visorna ska analyseras. Svar på dessa frågor hoppas jag kunna ge nedan. 4.1 Teoriram Begrepp behöver definieras för att de ska vara användbara och förståeliga för läsaren. I denna uppsats är det främst definitionen av sex och känslor som associeras med sex som behöver en definition. Det finns en risk för att definitioner blir för snäva så att ingenting

6 slutligen ryms i dem och samt, motsatt, finns det en risk att begrepp blir så vida att allting ryms inom dem så att de således förlorar sin mening. Med begreppet sex menas här just sexualakten och vad som förknippas med sexualaktens inledning och avslutning, i Bellmans ordalag den lilla döden. Vad det gäller känslor som associeras med sex är det mer svårdefinierad och det är större risk för att definitionen blir allt för vid, men med detta begrepp menar jag de känslor som uppstår mellan två personer som är sexuellt intresserade av varandra. I verkliga livet är detta troligen mycket svårbegränsat, men i visans värld är det något lättare, vilket vi ser i denna studie då jag hoppas beläggen och exemplifieringen från Bellmans och Vreeswijks visvärld talar för sig själva. Även begreppet domän bör definieras närmre. I denna uppsats är domän ett slags paraplyterm som omsluter ord som tillhör ett och samma ämnesområde. Till exempel fisk, krok, metrev, gummistövlar kan innefattas inom samma domän nämligen, fiske. 4.2 Material: urval av visor och motivering Dessa visor har valts ut efter en översiktlig läsning av alla Bellmans visor från Fredmans epistlar (1790). De visor som verkar innehålla metaforer om sex valdes därefter ut för en närmare analys och närläsning. På liknande sätt har Vreeswijks visor valts ut. Med tanke på de begränsningar en b-uppsats naturligt för med sig är jag tvungen att välja ut visor som kan misstänkas innehålla metaforer om sex. Från Bellman behandlas då fem visor och från Vreeswijk handlar det om sex visor med tydliga sexuella anspelningar. 4.3 Metod: närläsning och tolkning av stilistik Metodmässigt handlar det om två avgränsade synkrona undersökningar som sedan bidrar till att ge ett begränsat diakront perspektiv. Utifrån Lagerholms begreppsapparat (2005) utgår undersökningen från en kvantitativ metod där jag först bör samla respektive diktares omnämningar om sex. För att detta inte ska bli för stort för en b-uppsats använder jag mig av ett urval från Bellmans epistlar och förhåller mig även varsamt till tidigare forskning om Bellmans stilistik eftersom, som jag påpekade angående tidigare forskning, inte mycket av tidigare Bellmansstudier har fokuserat på Bellmans sexuella referenser. Vad det gäller Vreeswijk har jag själv god kännedom om Vreeswijks visor efter

7 många års lyssnande. Även där kommer jag att välja ut material och tolka detta och eventuell sekundärlitteratur om Vreeswijks stilistik används, som med Bellman, enbart när det är relevant. Metoden liknar således den av Lagerholm omnämnda korpusmetoden (2005:47-53). Första steget är nämligen att söka igenom Bellman epistlar för att hitta ett lämpligt urval av visor att analysera i detalj. Om Bellman t.ex. omskriver mannens utlösning med att dö (K Special 2005-12-30) kommer jag att söka efter ord i den visan som har med döden att göra för att sedan tolka när det kan handla om sex och när det helt enkelt handlar om död. Simonsson omnämner i detta sammanhang att orgasmens hänryckning kallades t.ex. la petit mort, den lilla döden (1995:93). Sedan tolkar jag utvalda visor från Vreeswijk för att se om han gör liknande kopplingar till sex. Den stora svårigheten med denna metod är att det finns risk att läsa in för mycket i visorna och att man ser sexuella anspelningar i var och varannan visa. Jag hoppas undvika detta genom att belägga väl i analysen varför jag anser det finnas sexuella anspelningar och metaforer i de visor jag har valt. 4.4 Avgränsning Undersökningen kommer att avgränsa sig till genren visa och närmare bestämt två erkänt stora svenska visdiktare Carl Michael Bellman och Cornelis Vreeswijk. Undersökningen kommer främst att fokusera på hur Bellman och Vreeswijk skriver om sex, eller eventuellt, omskriver sex i ett urval av visor. 5. Resultat För att visa resultaten på ett överskådligt sätt är de presenterade på så sätt att de utvalda visorna av Bellman analyseras för att sedan sammanställas. Efter Bellman följer en liknande analys av Vreeswijk. Resultaten av de respektive analyserna jämförs slutligen och kategoriseras. Analyserna följer ett enkelt mönster där jag gör tydliga hänvisningar till visorna för att sedan visa på vilket sätt detta symboliserar sex och slutligen hur man kan sammanställa detta i olika domäner.

8 5.1 Sexuella metaforer hos Bellman I Fredmans epistel n:o 2 (CMB = Carl Michael Bellman) finner vi till en början inga entydiga anspelningar på sex i första versen, men om den läses mot bakgrund av den andra och tredje versen är det värt att fråga sig vad fiolen ska symbolisera. I vers två introducerar Bellman nämligen nymfer, vilka troligen har en erotisk konnotation (Ankarcrona 1991:138-145). Nymferna sammankopplas med fader Bergs förmåga att hantera fiolen och spela på strängarna. Det är troligt att Bellman syftar på den sexuella akten i t.ex. På dina strängar står; / Varje ton du slår, / Du ett hjärta får / Att konstigt sammanlinda / Just på en minut / Små ögon bliva blinda. Om det stämmer att de musikaliska bilderna är metaforer för sex kan man även tänka sig att den blindhet Bellman omnämner handlar om orgasmens klimax. I den föregående versen verkar vi då ha att göra med det s.k. förspelet och här ska systern övertalas för att sedan snärjas in i kärlekens snara. I efterspelet övergår den sexuella lusten till törsten efter brännvin, men fortfarande finns det vissa sexuella anspelningar som t.ex. en nymf i det gröna. Simonsson styrker i sin analys av Ep. n:o 7 (CMB) att Bellman använde sig av musikens värld för att anspela på sex. Här får basfiolen stå för det manliga könsorganet (Simonsson 1995:93), Fram med basfiolen, knäpp och skruva, / - - - - Skjut skruven in; / Pip och kuttra som en turturduva. I Ep. n:o 13 återkommer sedan denna omskrivning enligt Hellquist (1991:100f). I Ep, n:o 7 (CMB) framkommer även Bellmans användning av döden som en metafor för orgasmen (Simonsson 1995:92f). Hellquist hävdar att strofen Nu skall du dö, min nymf! - Jag tigger: / Kvickna åter i din grav är ett blommande men klart bildspråk (1991:101). Ser vi till Ep. n:o 13 (CMB) återfinner vi detta blommande bildspråk, Nu blir jag kärlig, finns här någon mö, / Som önskar dö? / Hon dör och jag vill leva. Metaforerna om döden kopplas även samman med blomsterbilder hos Bellman vilket kan betyda att även blomsterriket är kopplat till erotik hos Bellman. Om dylika stränginstrument symboliserar det manliga könsorganet kan möjligtvis blommor symbolisera kvinnliga behag. I Ep. n:o 43 (CMB) kopplar Bellman samman just dödsmetaforer med blommetaforer, Ända i din kärlekstimma / Måste du en död förnimma. / Masken, dold i blomman, bådar blommans död. Konnotationerna mellan blommor och sex blir än tydligare i Ep. n:o 44 (CMB) där vi kan läsa, Drick ej mera än du tål, / Tänk på dina göromål, / På din Chloris, där hon ligger / Pigger, / Visar dig sin blomsterskål.

9 5.1.1 Sammanställning av domäner för Bellmans sexuella metaforer Efter denna analys av ett urval av Fredmans epistlar kan man klarlägga att det finns tre huvudsakliga domäner när Bellman skriver om sex och känslor som kan kopplas till sex. För det första handlar det om musikens värld där först och främst instrument står för sexuella omskrivningar. För det andra blir det tydligt i främst Ep n:o 7 och 13 (CMB) att döden är en domän som Bellman använder för omskrivningar av sex. Slutligen används även florans värld för att göra sexuella anspelningar. 5.2 Sexuella metaforer hos Vreeswijk Det finns anspelningar på sex i ett antal av Vreeswijks visor, men många anspelningar är så pass direkta att det är svårt att tala om ett bildspråk, men i t.ex Polaren Pär är kärlekskrank (Vreeswijk 2000:87) finns det ett tydligt sexuellt bildspråk. Här använder Vreeswijk sig av en metaforer av hetta för att visa på Pär sexuella frustration, Polaren Pär är full av glöd / [ ] Kinden är röd och Pär förstörd. Denna symbolik kommer även in i Tomtebloss (Vreeswijk 2000:112) där den även problematiseras och utvecklas med ett kontrastspel av hetta och kyla samt att Vreeswijk kommenterar på den sexuella glödens inneboende förgänglighet. Det återkommande omkvädet är att ingen glöd är oändlig. Älsklingen brinner hett, men svalnar snabbt. Denna tanke om hetta i kontrast med förgänglighet, nu gäller det livets förgänglighet kommer även fram i Telegram för fullmånen (Vreeswijk 2000:98). Där beklagar sig Ann-Katrin över hur män blir heta när det talas om passion, de svamlar om kärlekens glöd, men döda när det sexuella är över. Ett närliggande område till förgängligheten som Vreeswijk använder som bilder för sexuell möda är sjukdom. Mödosamheten för att få åtnjuta sex speglas väl i Halleluja, jag är frisk igen (Vreeswijk 2000:27) där jaget uttrycker Vilken lättnad! när han inte längre är snärjd av Amor, den bastarden. Det är dock inte bara hetta och sjukdom som är ett tema för Vreeswijk. Han hämtar även metaforer från näringslivet. I visorna Sportiga Marie (Vreeswijk 2000:57), Jubelvisa över Fiffiga Nanette (Vreeswijk 2000:81) och Får jag presentera Fiffiga Nanette (Vreeswijk 2000:93) finns det gott om exempel på sex som affärstransaktioner. Visorna handlar då om prostituerade. I den sistnämnda visan benämns t.ex. en disponent som klient och Fiffiga Nanette kommer sedan efter

10 en kärleksstund med disponenten med slanten. I Jubelvisa över Fiffiga Nanette är symboliken lika tydlig; Nanette är dyrbar, men För hundra spänn ger hon dej en kram. Det finns dock något ljusare symboliska domäner som Vreeswijk använder sig av för att skriva om sex. I En vacker visa till Linnéa (Vreeswijk 2000:145) skriver Vreeswijk om jagets libido som ett ljus som inte kommer slocknar för Linnea och i än mer positiva ordalag uttrycker jaget sin lycka över en kärleksnatt i Oj, vad jag var lycklig i natt! (Vreeswijk 2000:242). Slutligen i den finstämda visan Från en vän i viken (Vreeswijk 2000:264) målas den älskade upp som ett vackert kustlandskap och sedan fjällandskap. 5.2.1 Sammanställning av domäner för Vreeswijks sexuella metaforer Sammanställer man de sexuella metaforerna i Vreeswijks visdiktning ser man att de tillhör i stort fyra domäner. För det första låter Vreeswijk hetta och ord associerade med hetta symbolisera den sexuella lusten. Hetta kan även kontrasteras med kyla i relationen mellan två älskare. För det andra använder sig Vreeswijk av ord förknippade med förgänglighet och möda där då hettan oftast förtär de älskade. Den tredje domänen handlar främst om sex som en affärsuppgörelse och då handlar visorna om prostituerade. Och slutligen kan sex och sexualitet även beskrivas utifrån landskapssymbolik. 6. Diskussion Jämförs Bellmans och Vreeswijks stilistik och symbolik om sex och känslor som associeras med sex ser vi relativt tydliga skillnader i frågan om vilka domäner denna symbolik är hämtad ifrån. Vreeswijk verkar fokusera på ett mindre utmejslad stilistik och mindre komplexa metaforer. Det handlar om hetta versus kyla. Sexuella begär är heta, varma, glöd. Sedan ser vi även det sexuella spelet som just ett spel, eller kamp eller tävling. Bellman å andra sidan hämtar sina bilder främst från musikens och blommornas värld samt använder en utarbetad symbolik med många hänvisningar till död och förgängelse. Här bryter sällan Bellman symbolspråket utan talar ofta visan igenom om t.ex. fioler och bastubor som symboliserar den manliga könsorganet. I Vreeswijks visor ges oftare, i varje fall när det gäller en modern läsare, tydligare ickemetaforiska hänvisningar till sex som vävs samman med sexuell symbolik.

11 Det finns då inte många likheter i val av domäner mellan Vreeswijk och Bellman, men en intressant aspekt är att Bellman och Vreeswijk har ett gemensamt område, nämligen prostitution. Här behåller Vreeswijk tanken på köpenskap och använder näringslivsterminologi medan Bellman använder blomsymbolik när han skriver om prostituerade. Analyserar och sammanställer vi Bellmans och Vreeswijks domäner genom att ställa dem bredvid varandra ser vi alltså: Bellmans sexuella domäner: Musik och instrument Blom och växtvärlden Död och förgänglighet Vreeswijks sexuella domäner: Hetta och kyla Affärsterminologi Sjukdom och förgänglighet 7. Sammanfattning I uppsatsen har jag sökt svara på om Bellman och Vreeswijk använder sig av symbolik som har sexuella konnotationer. Undersökningen har stött sig på en närläsning av ett begränsat urval av Bellmans och Vreeswijks visor. I dessa visor har jag sedan tolkat symbolismen och belagt vilka symboler som är kopplade till sex genom att citera och klargöra symbolens kontext och troliga innebörd. Resultatet av undersökningen är att det finns sexuell symbolik i både Bellman och Vreeswijk alltså att de båda använder sig av metaforer för att göra sexuella anspelningar. Symboliken och metaforerna skiljer sig dock åt i sin utformning hos de båda diktarna. Resultaten av undersökningen visar att Bellman och Vreeswijk hämtar symboler från olika domäner. De domäner som Bellman hämtar sina symboler från är främst från musikinstrument för att symbolisera det manliga könsorganet. Det kvinnliga könsorganet symboliseras ofta med hänvisningar till blommor. Den tredje stora domänen hos Bellman är hänvisningar till död och förgänglighet. Gällande Vreeswijk finns det även där tre tydliga domäner. För det första använder sig Vreeswijk av ett kontrasterande mellan hetta och kyla för att skriva om det sexuella spelet och lusten. För det andra finner man även att han använder terminologi och symbolik från affärsvärlden, speciellt när det handlar om prostituerade. Slutligen använder sig även Vreeswijk av ord som förknippas med sjukdom och förgänglighet. Bellmans och Vreeswijk sexuella symbolik skiljer sig därmed åt och de använder sig inte av ord och termer från samma domäner. Vad man dock kan fastslå är att det går att finna omskrivningar och metaforer för

den sexuella handlingen och känslor som associeras med sex hos både Bellman och Vreeswijk. Sex verkar med andra intressera på 1700-talets slut som på 1900-talets mitt, men hur man diktar om detta skiljer sig åt. 12

13 8. Litteraturförteckning Ankarcrona, Anita 1991. Bara vällust finnes här Fredmans Epistlar som pastoral utopi I: Ur Bellmans värld och Fredmans. (En uppsatssamling utgiven av Bellmanssällskapet) Stockholm: Bellmanssällskapet & Carlssons, 131-161. Carl Michael Bellman i Svalans Svenska Klassiker 1965. Stockholm: Bonniers. Carlsson, Ulf 1996. Cornelis Vreeswjik: artist - vispoet - lyriker. Malmö: Corona. Cassirer, Peter 2003. Stil, stilistik och stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur. Fehrman, Carl 1995. Vinglas och timglas i Bellmans värld. Lund: Absalon. Hellquist, Magdalena 1991. Fula ord hos Bellman och mindre fula I: Ur Bellmans värld och Fredmans. (En uppsatssamling utgiven av Bellmanssällskapet) Stockholm: Bellmanssällskapet & Carlssons, 79-102. Lagerholm, Per 2005. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Lönnroths, Lars 2005. Ljuva karneval! Om Carl Michael Bellmans diktning. Stockholm: Bonniers. Matz, Edvard 2004. Carl Michael Bellman: nymfer och friskt kalas. Stockholm: Historiska Media. Melin, Lars & Lange, Sven 2000. Att analysera text: Stilanalys med exempel. Lund: Studentlitteratur. Simonsson, Ingmar 1995. Bellmans värld. Stockholm: Astrate. Vreeswijk, Cornelis 2000. Samlade sånger: Skrifter I (red. Vold, Jan Erik). Stockholm: Ordfront. Övriga källor: K special C.M. Bellman. SVT. Visad 2005-12-30