1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-10-20 Ärendenr: NV-05239-16 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se N2015/06783/PUB Yttrande över remiss om rapporten Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Forsknings- och kunskapsläget Sammanfattning Naturvårdsverket anser att klimatpåverkan från byggnation och drift av byggnader är ett viktigt område att arbeta vidare med för att öka möjligheterna till att Sverige ska nå målet om netto-nollutsläpp till 2045. Naturvårdsverket instämmer i Boverkets bedömning att det är angeläget att skapa ökade drivkrafter för att tillämpningen av livscykelanalyser i byggprocessen. Vi anser att nya styrmedel bör utredas och införas skyndsamt, bl.a. mot bakgrund av de kommande årens mycket stora behov av nya bostäder. Naturvårdsverket instämmer i att integration av livscykelutsläppen i byggregler skulle skapa större drivkraft till tillämpning av livscykelberäkningar. Naturvårdsverket anser att möjligheten ökar att snabbt få en reglering på plats om man väljer en förenklad ansats, vilket ändå skulle ge stor påverkan på utsläppen. Det bör utredas vidare vilka avgränsningar som ska göras, för att de viktigaste delarna av en byggnads utsläpp ur ett livscykelperspektiv ska kunna ingå i en sådan reglering. Naturvårdsverket anser att införandet av krav på ett dokumentationssystem (s.k. loggbok) för att dokumentera byggprodukter vid nybyggnation är ett viktigt steg för att minska byggnaders klimatpåverkan och att det saknas ett resonemang om detta i rapporten. Dokumentation av livscykelanalysuppgifter bör i möjligaste mån integreras med ett krav på loggbok. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(5) Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om en samordnande roll för Boverket när det gäller de svenska insatserna inom olika EU- respektive internationella arbetsgrupper om LCA för byggnader och byggprodukter. Naturvårdsverket medverkar i samarbeten både inom EU och internationellt om LCA, samt hur LCA-databaser ska göras tillgängliga, och bidrar gärna till arbetet i samverkan med Boverket. Naturvårdsverkets ställningstagande och skäl Naturvårdsverket anser att klimatpåverkan från byggnation och drift av byggnader är ett mycket viktigt område att arbeta vidare med för att öka möjligheterna att nå Miljömålsberedningens föreslagna mål om netto-nollutsläpp till 2045. 1 Med tanke på den stora klimatpåverkan som bygg- och fastighetsbranschen varje år ger upphov till vid byggnation och drift av byggnader är det angeläget att se över vilka styrmedel som behöver förändras, för att vi inte ska fortsätta på samma bana som idag. Klimatpåverkan varje år från bygg- och fastighetsbranschen ur ett livscykelperspektiv uppgår enligt Boverket till ca 10,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom Sveriges gränser och 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter om även importerade materials klimatpåverkan inkluderas (s. 39). Boverket har bedömt att det mellan 2015 2025 kommer att behöva byggas 700 000 nya bostäder 2. Styrmedelsförändringar bör skyndsamt införas för att sätta större fokus på att minska utsläppen ur ett livscykelperspektiv från detta stora tillskott av nya byggnader. Kapitel: Forsknings- och kunskapsläget Avsnitt Kostnadsaspekter på livscykelanalys, LCA I Boverkets rapport (s. 36-37) framgår att det finns behov av någon form av loggbok för livscykelanalysuppgifter (LCA-uppgifter). Införandet av ett krav på en s.k. loggbok vid uppförandet av en byggnad medför att byggnadens klimatpåverkan kan minskas i renoverings- och rivningsfas, eftersom använda byggprodukter vid upprättandet av byggnaden dokumenteras. Det innebär att man i renoverings- och rivningsfas kan identifiera det minst klimatpåverkande sättet att hantera avfallsfraktionerna samt att det går att identifiera produkter som kan återanvändas. Loggboken kan även ha en inverkan på val av byggprodukt vid byggandet eftersom det medvetandegör konstruktören om vilka materialval denne gör. Naturvårdsverket anser att dokumentation av LCA-uppgifter i möjligaste mån bör integreras med ett krav på loggbok för att dokumentera byggprodukter vid nybyggnation. Naturvårdsverket har tidigare tillstyrkt Boverkets förslag om införande av dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation (rapport 2015:46) som remitterades av Näringsdepartementet sommaren 2016. 1 Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU:2016:21). Miljömålsberedningen lyfter i sitt betänkande också vikten av att klimatfrågan prioriteras och att byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv är viktig att minska. 2 Miljö- och klimatanpassade byggregler Boverket Rapport 2016:14
NATURVÅRDSVERKET 3(5) Avsnitt: Slutsatser Naturvårdsverket delar Boverkets uppfattning (s. 41) att det finns färdiga LCAstandarder med flera valmöjligheter och att tillgången till fri indata är begränsad. Behoven av fortsatt forskning kvarstår, som Boverket noterar, men Naturvårdverket anser att det nu är viktigt att i högre grad tillämpa de standarder som redan finns i praktiken. Kapitel: Områden som ytterligare behöver belysas eller fördjupas Avsnitt Drivkrafterna är svaga i Sverige Naturvårdsverket instämmer i att kunskap, modeller, verktyg och data för att arbeta med livscykelanalyser (LCA) i byggandet finns. Däremot är drivkrafterna för tillämpa livscykelanalyser i arbetet är låga. Precis som Boverket skriver (s. 43) är att det angeläget att skapa ökade drivkrafter i frågan. Naturvårdsverket vill framhålla det som Boverket beskriver på s. 44; att en tillämpning av livscykelberäkningar för att minska byggnaders klimatpåverkan kan göras relativt förenklat för ett fåtal men viktiga byggdelar i ett tidigt skede i byggprocessen, då det finns stora möjligheter att ändra utformningen av en byggnad och dess totala klimatpåverkan. Naturvårdsverket håller med Boverket om att ifall livscykelutsläppen integreras i byggreglerna skulle det skapa större drivkraft till tillämpning av livscykelanalys (s. 45). Naturvårdsverket anser att möjligheten att snabbt få en reglering på plats ökar om en förenklad ansats väljs. Det går sannolikt att hålla en reglering på en enkel nivå, men ändå uppnå stor påverkan på utsläppen. Det bör utredas vidare vilka avgränsningar som ska göras, för att de delar av en byggnads utsläpp som påverkar mest ur ett livscykelperspektiv ska kunna ingå i en reglering. Avsnitt: Benchmarking Boverket konstaterar behovet av tillgång till öppna LCA-databaser. Naturvårdsverket instämmer i detta och betonar vikten av vidareutveckling och uppdatering av relevanta databaser. För närvarande pågår också ett arbete för att etablera ett globalt LCA-databasnätverk (GLAD). Jämförelser och benchmarking mellan tillverkare i olika länder kan utgöra ett viktigt framtida användningsområde i GLAD. En sådan tillgång till öppna data kan innebära en konkurrensfördel för svenska företag, eftersom dessa i många fall kan visa på en i internationellt perspektiv lägre miljöpåverkan vid bl.a. tillverkning av olika produkter. Kapitel Behov av informationsinsatser och vägledningar Avsnitt: Offentliga myndigheter (Upphandling) Offentlig upphandling omnämns som ett viktigt styrmedel för att driva på framtagandet av livscykelbaserad information från olika samhällssektorer. Byggsektorn har visat sig motiverat att tillgodose krav på LCA för byggnader från upphandlingsmyndigheter. Detta är relevanta skäl för att Upphandlingsmyndigheten bör prioritera framtagandet av vägledningar och förslag till kriterier som kan användas i upphandlingssammanhang. Här har Boverket, men också andra relevanta myndigheter (Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten m.fl.) och forskningsorganisationer (IVL, Chalmers, SP m.fl.) en viktig och stödjande roll.
NATURVÅRDSVERKET 4(5) Avsnitt: Förslag Boverket föreslår (s. 60) att myndigheten ska få i uppdrag att samordna de svenska insatserna inom olika EU- respektive internationella arbetsgrupper om LCA för byggnader och byggprodukter. Naturvårdsverket tillstyrker förslaget. Naturvårdsverket medverkar i samarbeten både inom EU och internationellt om LCA och hur LCA-databaser ska göras tillgängliga, och bidrar gärna till arbetet i samverkan med Boverket. Kapitel Sammanfattning, med flera Förslag på fortsatt arbete Naturvårdsverket instämmer i Boverkets förslag (s. 9) att det bör utredas hur befintliga styrmedel kan kompletteras och vilka förändringar i det legala systemet som behöver göras. Naturvårdsverkets bedömning är att det krävs administrativa styrmedel med krav på maximala koldioxidutsläpp per kvadratmeter ur ett livscykelperspektiv som krävs, för att frågan ska få den prioritet som behövs för att öka möjligheterna att nå målet om netto-noll utsläpp 2045. Skälen för att införa krav på högsta koldioxidutsläpp per kvadratmeter ur ett livscykelperspektiv är flera: Livscykelanalyser används idag i låg utsträckning för att minska utsläppen från branschen, och det finns få incitament för att arbeta med frågan. På s. 23 skriver Boverket att avsaknad av kravställare är vanligaste orsaken till varför det inte arbetas mer aktivt med frågan. Ett lågt oljepris, i kombination med ett lågt pris på utsläppsrätter, gör att de ekonomiska incitamenten att genomföra åtgärder i industrin är små. Det finns därför behov av alternativa regleringar som inte bygger på ekonomiska incitament. Exempel på sådana liknande regleringar som drivit på utvecklingen väldigt kraftigt är eko-designdirektivet och EU:s koldioxidkrav för nya bilar. Lagkrav skulle öka efterfrågan på produkter med låga utsläpp och därmed driva på leverantörerna att leverera konkurrenskraftiga material, ur både kostnads- och utsläppshänseende. Tidpunkten att agera är angelägen, med tanke på mängden bostäder som ska byggas de närmaste åren. Det handlar totalt sett om stora utsläpp. Boverket uppger att bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv i Sverige är ca 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år och ungefär lika stora utomlands, dvs. bygg- och fastighetsbranschen i Sverige ger sammanlagt upphov till utsläpp i storleksordningen 23 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen (s. 39). Ett införande av livscykelanalys-perspektivet kan göras på flera olika sätt. Det behöver inte bli komplicerat om genomförandet anpassas på rätt sätt efter målgrupperna. Krav på beräkningar och reduktion av utsläpp ur ett livscykelperspektiv har genomförts i annan lagstiftning, som exempelvis hållbarhetskriterier för biodrivmedel. I det fallet ska alla drivmedelsleverantörer redovisa utsläppen förknippat med produktionen av biodrivmedel ur ett livscykelperspektiv.
NATURVÅRDSVERKET 5(5) Beslut om detta yttrande har fattats av tf. generaldirektören Lena Callermo. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschefen Martin Eriksson, föredragande, enhetschef Gunilla Sallhed, handläggare Katrin Nilsson Taylor och handläggare Per Wollin. I beredningen i övrigt har även handläggare Henrik Sandström och handläggare Sven-Olof Ryding deltagit. Lena Callermo Martin Eriksson Kopia till: Miljö- och energidepartementet