SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

Transkript

1 (5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE Ärendenr: NV Regeringskansliet Justitiedepartementet Registrator Stockholm Yttrande till Justitiedepartementet - Remiss av betänkandena Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) och avlyssning mot grova vapenbrott? (SOU 2012:85) Naturvårdsverkets ställningstagande och skäl De flesta förslag utredaren lägger fram påverkar i första hand de de legala ägarna av skjutvapen i Sverige och endast marginellt de potentiellt brottsliga vapenanvändarna. Detta medför att flera av de föreslagna begränsningarna är svåra att motivera då olägenheterna för de legala vapenavändarna inte synes stå i proportion till den nytta de kan förväntas ha för brottsbekämpningen. Lagstiftaren har också tidigare konstaterat att det är viktigt att ytterligare skärpningar av vapenlagstiftningen verkligen är motiverade och uppnår avsett syfte samt inte onödigtvis försvårar vapenhanteringen för de seriösa vapeninnehavarna (prop. 1999/2000:27 sid. 34) Naturvårdsverkets synpunkter kan sammanfattas enligt följande: Straffet för grova vapenbrott: Utredningens förslag i denna del välkomnas och tillstyrks i sin helhet. Prövning av föreningar för jakt och målskytte: Utredningens förslag kräver närmare kriterier, vilka bör preciseras i förordning eller föreskrifter, utfärdade med stöd av den föreslagna lagen. Jakt som sådant bör inte vara ett skäl för en sammanslutning att få B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM T E L: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) innehavstillstånd för vapen, vilket heller inte är fallet idag. Benämningen sammanslutning bör behållas. Enskildas innehav av målskjutningsvapen: Naturvårdsverket instämmer i huvudsak i utredningens förslag att intyg lämnas av styrelsen för en förening som omfattas av en auktorisation från Rikspolisstyrelsen och att dessa har skytte med aktuellt vapen på sitt program. När det gäller kraven på aktivt medlemskap så anser verket däremot att huvuddragen för en klar definition av detta begrepp bör framgå av lag eller förordning. Behov av helautomatiska skjutvapen: Utredningen föreslag att befintliga tillstånd ska upphöra att gälla tillstyrks med hänsyn till att EU:s vapendirektiv föreskriver att medlemsländerna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av sådana vapen (Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen). Förutsättningar för innehav av halvautomatiska skjutvapen: Utredningens förslag kan av vapentekniska skäl bli svåra att genomföra. Naturvårdsverket har under de senaste 25 åren ägnat betydande tid åt att genom föreskrifter och yttranden till polismyndigheterna försöka skilja på de för jakt tillåtna halvautomatiska kulgevär från militära/tjänstevapen som är olämpliga. Naturvårdsverket anser att det med fördel kan regleras direkt i vapenförordningen vilka halvautomatiska kulgevär som inte får meddelas tillstånd till för jakt. Detta skulle bespara såväl polismyndigheterna, Naturvårdsverket som de enskilda jägarna en betydande arbetsinstas. Förslaget om tidsbegränsning av tillstånd att inneha halvautomatiska kulgevär för jakt kan vara svårt att motivera, särskilt mot bakgrunden av de administrativa resurser som ett genomförande av förslaget skulle medföra. Vapenmagasin och andra vapendelar: Förslaget att jämställa samtliga vapenmagasin med skjutvapen bör enligt Naturvårdsverkets mening ändras till att tillståndsplikt införs på löstagbara magasin till halvautomatiska kulgevär med en kapacitet som överstiger fem patroner. Utredningens förslag i övriga delar tillstyrks. Fortsatt giltighet av tidsbegränsade tillstånd att inneha skjutvapen: Naturvårdsverket tillstyrker förslaget Prövning av föreningar för jakt och målskytte Enligt kommittédirektiven (Dir. 2012:19) sid. 4 ska utredaren föreslå en annan tydligare ordning för prövningen av om en skytteförening ska beviljas tillstånd att inneha skjutvapen. Emellertid föreslår utredningen inga nya regler utan anser endast att Rikspolisstyrelsen ska utfärda närmare föreskrifter i frågan. Naturvårdsverket anser att dessa krav bör anges i förordning för bästa tydlighet. Utredningen har inte presenterat något författningsförslag, vilket framhålls i kommittédirektiven.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Vidare ska förslaget enligt Dir 2012:19 inte innefatta en översyn av förutsättningarna för enskilda att inneha vapen för jakt i första hand utan det är enskildas och sammanslutningars innehav av målskyttevapen som avses. Detta framgår också när man läser direktiven. 2 kap 3 VL anger i och för sig sammanslutningar för jakt eller målskytte. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning avses med detta sammanslutningar för jaktskytte eller målskytte. Ett bindestreck efter jakt måste ha fallit bort ur författningstexten. Avsikten är inte att sammanslutningar ska kunna inneha vapen för jakt utan endast för målskytte. Av 2 kap 3 1 p VF framgår också att det endast är enskilda som kan erhålla tillstånd att inneha vapen för jakt eftersom det kräver att jägarexamen avläggs för innehav av sådana vapen. Jägarexamen kan i sin tur endast avläggas av fysiska personer och därmed kan inte sammanslutningar erhålla tillstånd att inneha vapen för jakt eftersom de per definition är juridiska personer. Förutsättningar för innehav av halvautomatiska skjutvapen Ett förbud mot innehav av halvautomatiska kulgevär med löstagbara magasin som sådana för målskytte (eller jakt) skulle drabba även de jägare som exempelvis vill skaffa sig en halvautomat för att mängdträna på älgbanan, med stöd av ett innehavstillstånd för målskytte och inte jakt. De allra flesta av dagens halvautomatiska kulgevär avsedda för jakt har löstagbara magasin på 2-5 skott. Utredningens förslag om tidsbegränsning av tillstånd att inneha halvautomatiska kulgevär kan inte anses motiverad, särskilt inte för jakt om en gemensam reglering skulle väljas. Det förtjänar att tilläggas att halvautomatiska vapen är vanliga i jägarkåren och uppskattningsvis rör det sig om ca 20 procent av jägarkåren som har sådana vapen. Eftersom ett halvautomatiskt vapen använder vapnets rekyl eller gastryck till att ladda om vapnet minskas vapnets rekyl och den upplevelse av obehag en skytt kan känna undviks till förmån för att vilt inte utsätts för onödigt lidande jfr. 27 jaktlagen(1987:259). Detta gäller särskilt mindre personer som kvinnor och yngre jägare. För personer med ett funktionshinder kan ett halvautomatiskt vapen dessutom vara helt nödvändigt då skjutställningen p.g.a. handikappet kan behöva anpassas och rekylen därmed bli svårare att hantera. Halvautomatiska hagelgevär och kulgevär är under de förutsättningar som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter tillåtna att använda för jakt. För kulgevär begränsas magasinskapaciteten till fem eller två skott beroende på viltart som jagas. För hagelvapen är kapaciteten begränsad till två skott. Den reglering som idag finns är fullt motiverad vad gäller halvautomatiska vapen för jakt. Någon tidsbegränsning av tillståndet att inneha gevär för jakt finns inte idag och en sådan är heller inte motivera. Vapenmagasin och andra vapendelar Utredningens förslag bygger på principen som gäller för ammunition. Ammunition definieras i vapenlagen. Som utredningen konstaterar är

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) emellertid inte magasin till skjutvapen reglerade eller definierade i vapenlagstiftningen. Att då införa en generell tillståndsplikt på samtliga magasin till skjutvapen, oavsett om de är fasta och integrerade i ett vapen eller löstagbara, gör att det uppstår en stor osäkerhet om vad som ska anses utgöra en tillståndspliktig del. Ett löstagbart magasin till skjutvapen kan vara uppbyggt av olika delar i såväl plast som metall bestående av skruvar, fjädrar, patronförare, magasinschakt, underbeslag m.m. beroende på den aktuella konstruktionen. Ett fast magasin är integrerat i själva vapnet och kan, beroende på konstruktion utgöras av stora delar av vapnet som består av idag inte tillståndspliktiga vapendelar, t.ex. underbeslag och de skruvar som fäster detta till vapnet genom stocken på ett kulgevär. Sådana delar kan vara vanliga skruvar, bultar, m.m. som var för sig är triviala och kan passa till nästan vad som helst och kan köpas i vilken järnaffär som helst. Nästan varenda människa och järnhandlare skulle därför potentiellt kunna göra sig skyldig till vapenbrott om förslaget genomfördes. Förslaget skulle medföra betydande problem och bli svårt att genomföra vad gäller fasta magasin. Förslaget bör därför omarbetas. Det bör framhållas att en vapeninnehavare som låter bygga om ett vapens funktion från halv- till helautomatiskt utan tillstånd, begår ett vapenbrott. Själva saluförandet av en vara vars användning utgör ett brott strider normalt mot marknadsföringslagstiftningen och kan stoppas den vägen. Redan idag finns således lagstiftning som motverkar ombyggnaden av vapen på ett otillåtet sätt. Återstår gör endast den som låter framställa och inneha, utan att marknadsföra eller låta ändra ett vapen, sådan del eller delar som ändrar ett vapens funktionssätt. Fortsatt giltighet av tidsbegränsade tillstånd att inneha skjutvapen Förslaget bör inte ange vilka specifika vapentyper det gäller utan det bör generellt gälla de tillstånd som tidsbegränsats, alltså även de som tidsbegränsas enligt 2 kap. 5 2 st. VL. Naturvårdsverket anser även att det ska räcka med att den enskilde ger sin ansökan om förnyat tillstånd att inneha vissa typer av vapen med tidsbegränsat tillstånd innan giltighetstiden löpt ut. Att kräva att ansökan inges fyra veckor innan giltighetstiden går ut kan vara svårt i praktiken och kan innebära problem då myndighetens handläggningstid kan vara avsevärt längre. På tillståndet anges däremot när det går ut och detta datum kan man förvänta att den enskilde känner till och kan rätta sig efter. Fyra veckor, även om det är en tid Rikspolisstyrelsen rekommenderar tillståndsenheterna att hålla för samtliga tillståndsärenden, är tyvärr inte en handläggningstid som alla myndigheter alltid kan garantera. Detta gäller särskilt idag t.ex. med flera månaders väntetid på vissa håll i landet

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) Författningskommentarer Utredningen använder både begreppen vapenmagasin och magasin, respektive vapen och skjutvapen i författningstexten. Endast termen vapenmagasin respektive skjutvapen bör användas. Beslut om detta yttrande har fattats av tillförordnade generaldirektören Martin Eriksson Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschef Gunilla Sallhed, samt handläggarna Christer Pettersson, Jens Cryner och Marie Larsson den sistnämnda föredragande. Naturvårdsverket Martin Eriksson Marie Larsson Kopia till: Miljödepartementet